Transcript Jakten

Nedanstående artikel är hämtad ur boken ”Bensbyn förr och nu”.
Jakt i Bensbyn 1800-1900
Jakt och fiske har i Bensbyn huvudsak varit del av näringsfånget tillsammans med jordbruk.
Jägare som i huvudsak livnärde sig på jakt har knappast funnits.
Ännu in på 1800-talet var det snaror och fällor som gällde. Älg jagades med gevär redan
tidigt men efterhand blev även skjutvapen för småvilt vanliga.
Johan Pamp redovisar i sin dagbok 1834-35 de fåglar han får då han går runt och vittjar sina
flakar. 17 Orre, 22 Örra, 10 Tjäder, 14 Roj, 4 Hjerpe och 10 Ripor.
På Mulön 44 st och Sör- på skogen 33 st. Pamp synes ha varit i kompanjonskap med
Brännströms pojkarna, söner till bonden på nr 1 Bäck.
Flaken finns beskrivna på sidan 26 i dagboken. Det var en sorts fälla betad med korn. Fällan
bestod av ett gillrat ”flak” som gjordes genom att sammanfoga flera stockar som stöttades
med en gillerpinne. När pinnen vidrördes föll flaket ner på de samlade fåglarna.
I byakistan finns dokument som visar att jakten arrenderades ut till personer ej boende i byn.
Enligt ett kontrakt från 14 april 1889 blev förvaltaren Carl Boman Altappen arrendator å
Sandskär och Skogsskär. Arrendet gällde 10 år och arrendesumman var 15kr/år. Sandskär
och Skogskär var då gemensamma byaholmar. De användes för fårbete varför jakten inte fick
börja förrän fåren hade tagits hem.
Enligt protokoll vid byastämman 1889 nämns fattigvårdsföreståndaren Johansson från Luleå
och byamännen protesterar mot dennes kontrakt att jaga på deras marker.
100 år efter Pamps dagbok finns Medlemsbok för Bensby Jaktklubb.
Bensby Jaktklubb bildas 1929 och arrenderade markerna av byamännen .
På 1930-talet startade jakten för sjöfågel 11 augusti, småvilt 1 september och
älgjakten var 2 dagar under september.
Medlemmarna löste jaktkort i klubben.
Kortet kostade 3 kr per år och det var 51 medlemmar i huvudsak bybor.
1930 kostar kortet 2,50 kr för bybor och 5 kr för ”Lulebor”.
1931 är det 32 bybor och 33 övriga som löst jaktkort i Bensby Jaktklubb.
1941 kostade markarrendet 250 kr. Jaktkorten 5 kr för bybor (39 st) och
10 kr för Lulebor (9 st ). Man har nu infört särskilt älgjaktkort a 2 kr (17 st).
Kassaboken redovisar 1948 som sista år och då har 37 bybor löst jaktkort.
Markarrendet var 200 kr. Jaktkort småvilt 5 kr, älg 3 kr.
När jaktsällskapen från Luleå var ute för jakt så inkvarterades de i gårdarna kring byn. Vid
ett tillfälle hos Isakssons i Mulöviken ordnade man en jäsning för att ”stärka jaktmoralen”
Enligt berättelsen blev det kvar en hel del jästa russin som gumman i huset tyckte det var
slöseri att slå bort. Hon och gubben kalaserade på russinen med den verkan att hon hamnade
i öppna spisen och höll fast i spisstolpen som hon inte tordes släppa.
I Strapösundet finns på Granösidan en stuga som kallas ”Herrhuset”.
Stugan användes som logi för jaktsällskap från Luleå som kom ut med bogserbåten Viktoria.
Där är fortfarande kvar en stenkista nedanför huset där kajen var anlagd. I jaktsällskapet
ingick folk från LKAB och Länsstyrelsen och var vad man kallade söndagsjägare. Enligt Sven
Broström kom sig en del inte ens upp i skogen förrän helgen var slut. Det blev många
tombuteljer kring stugan så det räckte till många bypojkar att ha ”kalas” på måndagen efter
jakten.
Älg-jakten
På 1930-talet var det sällsynt att se en älg.
Antal älgjägare under 1940-talet:
1941=12, 1942=13, 1943=12, 1944=10, 1945=13, 1947=13, 1949=19.
Slutet av 1980-talet var det cirka 40 älgjägare och tilldelning 36 älgar.
Bensby Älgjaktlag omkring 1952 samlade vid Verners-Johns Slåtterstuga
Sittande från vänster: Hugo Olofsson, Gösta Blomkvist, Sven Johansson,
Gunnar Pettersson, Hugo Hansson, Harald Blomkvist.
Stående från vänster: Folke Nyström, Yngve Norlin, August Nordberg,
Ruben Johansson, Gottfrid Norlin, Helge Lindkvist, Torsten Hjelm,
Ingvar Ökvist, Herbert Blomkvist.
Samma glada Jaktlag med bytet en älgko med kalv.
Kalv-jakt var inte tillåten men det klarade sig.
Denna 21-taggare fälld troligen 1953 och bar troligen byns rekordkrona.