Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Rapporten

Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik

jämför hur kvarsättning – metoden att låta eleverna gå om ett år – tillämpas i europeiska skolor. Den visar att praxis ser olika ut i olika länder: ifall en elev måste gå om en årskurs eller inte, beror mer på utbildningskulturen i landet och på lärarnas bedömning än på elevens prestationer. Studien har utförts av Eurydikenätverket på uppdrag av EU-kommissionen, och den täcker 31 länder (alla EU-länder, Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet).

Vad är Eurydike? Nätverket Eurydike

tillhandahåller information om och analyser av utbildningssystem och utbildningspolitik i Europa. Nätverket består av 37 nationella enheter, med säte i alla de 33 länder som deltar i EU:s program för livslångt lärande (EU:s medlemsländer, EFTA-länderna, Kroatien och Turkiet). Samordnande och verkställande EU-organ är The Education, Audiovisual and Culture Executive Agency (Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur) i Bryssel, som utarbetar nätverkets studier och databaser. Alla Eurydikepublikationer finns tillgängliga gratis på http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/ E-post: [email protected]

Europeiska kommissionen

Stora skillnader i andelen elever som går om en årskurs Figur 1: Gällande förordningar för uppflyttning till följande årskurs på låg- och mellanstadiet, 2009/10

I de flesta länder är det möjligt att låta eleverna gå om en årskurs, och grundläggande förordningarna är ofta likartade. I många länder finns restriktioner inskrivna i regelverket, men andelen elever som går om varierar ändå kraftigt mellan olika länder. Uppgifter i 2009 års PISA undersökning (Programme for International Student Assessment) pekade på att i vissa länder som Slovenien, Storbritannien, Island och Finland är det en ytterst liten andel elever som går om en årskurs (under 3 %); medan andelen i andra länder som Belgien (franskspråkiga gemenskapen), Spanien, Frankrike, Luxemburg och Portugal är mycket hög (över 30 %). Kvarsättning tillåten Inskränkningar i tillämpningen av kvarsättning Ingen speciell förordning för kvarsättning Automatisk uppflyttning

Källa:

Eurydike

I länder där kvarsättning är vanlig, genomsyras skolvärlden av uppfattningen att en sådan åtgärd är fördelaktig för eleverna

Ett allmänt utbrett tänkesätt verkar vara huvudanledningen till att kvarsättning tillämpas oftare i vissa länder, eftersom man där är starkt övertygad om att det är till elevens bästa att gå om ett år. Det är ofta lärarkåren, skolvärlden i stort och föräldrarna som står för den inställningen, även om åsikten gång på gång har bestridits. Eurydikerapporten visar att det inte finns något tydligt samband mellan regelverk och den faktiska andelen elever som går om en årskurs. Utmaningen ligger därför i att ifrågasätta vissa förutfattade meningar och antaganden snarare än i att göra förändringar i regelverket.

Figur 2: Andel 15-åriga elever som har gått om minst en årskurs i grundskolan, 2009

2 Länder som inte har lämnat uppgifter

EU-27 BE fr BE de BE nl BG CZ DK DE EE IE EL ES FR IT CY LV LT LU

16.0 37.1 26.3 21.5 5.4 4.0 4.4 21.4 5.6 11.9 5.7 35.3 36.5 5.3 x 10.8 3.9 36.1

HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK ENG UK- WLS UK- NIR UK- SCT IS LI NO TR

9.8 x 26.3 9.3 5.3 34.5 4.2 1.5 3.6 2.8 4.5 2.0 2.6 1.6 1.9 0.9 20.2 : 3.8

Källa:

OECD, PISA 2009

Varför och var elever går om en årskurs

I några få länder är automatisk uppflyttning en officiell princip, (i Island och Norge i hela grundskolan, och i Bulgarien och Liechtenstein på låg- och mellanstadiet). I Storbritannien är situationen liknande, för även om det inte finns särskilda förordningar för kvarsättning, förväntas barnen normalt sett flytta upp till nästa årskurs med sin egen årskull. I de övriga länderna är kvarsättning tillåten i lag, men vanligtvis finns ett antal inskränkningar, som automatisk uppflyttning under de första åren på låg- och mellanstadiet, och/eller en övre gräns för hur många gånger barnen kan gå om. I alla länder kan elever med inlärningssvårigheter få tillgång till extra stöd och hjälpåtgärder under hela skolåret. Den vanligaste orsaken till att elever går om ett år, är att de vid läsårets slut inte har gjort tillräckligt stora framsteg, och beslutet grundar sig vanligtvis mer på lärarens bedömning än på standardnormer för inlärningstakten.

Beslutsprocessen vid kvarsättning

I de flesta länder är det skolan som fattar beslutet, oberoende av om ansvaret i första hand vilar på den individuella läraren, hela lärarstaben eller på rektor. De har möjlighet att konsultera specialister utanför skolan, men i stort sett är det skolans ansvar att fatta beslutet. I vissa länder däremot, kan aktörer utanför skolan spela en viktig roll.. Dessa externa parter Några få undantag finns beträffande beslutsgången: På Cypern fattas det slutliga avgörandet för låg- och mellanstadiet av den förordnade skolinspektören, som antingen godkänner eller avslår lärarens rekommendationer. I Skottland är det i stället rektorn och de lokala myndigheterna som är beslutsfattande instans för högstadiet, och i Irland är det inte skolan utan the Department of är ofta skolpsykologer och/eller Education and Skills (Utbildningsdepartementet) konsulenter som kan bistå med att ge råd som fattar alla beslut som rör eller sitt godkännande för att se till att välgrundat beslut fattas i varje elevs fall. högstadieelevernas uppflyttning till nästa årskurs.

Figur 3: Vilket inflytande yrkesverksamma inom utbildning (aktörer både i och utanför skolan) har i beslutsprocessen vid kvarsättning på låg- och mellanstadiet, 2009/10

Förslag Samråd Beslut/samtycke krävs Självbestämmanderätt för de lokala myndigheterna eller skolan Klasslärare Annan undervisande personal Rektor Andra parter Automatisk uppflyttning

Källa:

Eurydike z För hela låg- och mellanstadiet z För vissa år på låg- och mellanstadiet UK ( 1 ): UK-ENG/WLS/NIR 3

Figur 4: Vilket inflytande yrkesverksamma inom utbildning har i beslutsprocessen på högstadiet, 2009/10

Beslut fattas på skolnivå Beslut fattas av externa aktörer Automatisk uppflyttning Under hela barnets skoltid får föräldrarna information om barnens framsteg och utveckling. De kan också vara delaktiga i beslutsprocessen (i Danmark, Estland, Malta, Nederländerna, Sverige). I ett dussin länder ger lagstiftningen föräldrar en mer aktiv roll: de kan överklaga (i Tjeckien, Spanien, Frankrike, Lettland, Litauen, Luxemburg, Österrike, Portugal, Slovenien, Finland), eller de måste ge sitt samtycke till beslut som rör kvarsättning (franska gemenskapen i Belgien, Slovenien, Storbritannien).

Källa:

Eurydike

Figur 5: Föräldrars deltagande i beslutsprocessen vid kvarsättning på låg- och mellanstadiet, 2009/10 Nivå av föräldradelaktighet Typ av föräldradelaktighet

4 Ingripande Information Automatisk uppflyttning Samråd Uppgifter finns inte tillgängliga

Källa:

Eurydike Anhållan om kvarsättning Samtycke krävs Information/samråd Automatisk uppflyttning Uppgifter finns inte tillgängliga Överklagande

* * *

Den fullständiga rapporten

Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik

finns på engelska, franska och tyska på Eurydikes webbsida: http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/thematic_studies_en.php

Tryckta exemplar av hela rapporten

kan beställas på [email protected]