Transcript Barns lärande och växande - lab

Barns lärande och växande
Lärarhandledning
Tove Phillips
Gleerups Utbildning AB
Box 367, 201 23 Malmö
Kundservice tfn 040-20 98 10
Kundservice fax 040-12 71 05
e-post [email protected]
www.gleerups.se
Barns lärande och växande – Lärarhandledning
© 2012 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB
Gleerups grundat 1826
Redaktör Stina Larsson
Bildredaktör och formgivare Tove Phillips
Första upplagan, första tryckningen
ISBN 978-91-40-67680-1
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, då ej annat anges i materialet.
De sidor som får kopieras får endast spridas inom skolenheten! På kopierade sidor ska © och upphovsrättinnehavarnas
namn anges. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år
samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx
Tryck Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx
Introduktion till läroboken
Barns lärande och växande är ett heltäckande läromedel för gymnasieskolans kurs Barns lärande och växande. Läroboken är pedagogiskt utformad med tydlig korrelation till kursens centrala innehåll.
•
Varje kapitel relaterar till en punkt i det centrala innehållet så att man enkelt kan förvissa sig om att man täcker
kursens alla moment.
•
Varje kapitel introduceras med en intresseväckande fallbeskrivning och en beskrivning av kapitlets innehåll.
•
Texten blandas upp med frågor att diskutera eller fundera på.
•
Texten kompletteras med rutor för merkunskap.
•
Läroboken har en modern design med relevanta bilder och illustrationer.
•
Läroboken har ett tydligt språk med begreppsförklaringar i marginalen.
•
Varje kapitel avslutas med en sammanfattning som är kopplad till kapitlets introduktion.
•
Efter varje kapitel finns instuderingsfrågor och exempel på uppgifter.
•
Till läroboken finns en lärarhandledning, som du nu håller i din hand.
Introduktion till lärarhandledningen
Denna lärarhandledning följer lärobokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera din undervisning med. Den innehåller också en bedömningstabell med kunskapskrav för kursen som underlättar vid bedömning
av eleven. Bedömningstabellen kan med fördel kopieras upp i ett exemplar för varje elev, i vilken du fyller i elevens
nivå för varje punkt under kursens gång. Detta underlättar din betygsättning. Bedömningstabellen kan också användas vid handledarsamtal med eleven.
Till varje kapitel finns följande typ av material:
•
Frågor på texten: kan kopieras upp och delas ut till elever som studiehjälp eller användas i läxförhör eller prov.
•
Facit till frågor på texten.
•
Facit till lärobokens instuderingsfrågor.
•
Kopieringsunderlag för OH eller utdelning till elever.
•
Förslag på uppgifter.
3
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Introduktion till läromedelswebben
Läromedelswebben för Barns lärande och växande som du hittar på www.laromedelswebbar.se, ger ytterligare komplettering och material för modern undervisning. Här finns bland annat:
•
Lärarhandledningen i nedladdningsbart format.
•
Digitala hjälpmedel till varje kapitel: Powerpoint-presentationer och aktuella länksamlingar.
•
Nödlektioner.
Vi hoppas att ni och era elever kommer att ha mycket nytta och nöje av läromedlet för kursen Barns lärande och
växande.
Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB
4
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Bedömningstabell
Elevens namn:___________________________________________________________________
Centralt innehåll
• Barns lärande, utveckling och socialisation i
olika sammanhang och utifrån olika teorier och
teoretiska perspektiv.
Betyg:__________________________________
• Hur synen på barn, barndom och fostran har
förändrats.
Betyg:__________________________________
• Barns olika uppväxtmiljöer och levnadsvillkor
och hur samhällsförändringar har påverkat detta.
Betyg:__________________________________
• Innebörden och betydelsen av barns interaktion i kamratgrupper samt skapandet av
kamratkulturer.
Betyg:__________________________________
• Vuxnas betydelse för barns lärande och
växande.
Betyg:__________________________________
• Hur olika mediekulturer påverkar barns
lärande och växande.
Betyg:__________________________________
• Hur till exempel genus, klass, etnicitet, funktionsnedsättningar och fritid påverkar barns
levnadsvillkor.
Betyg:_________________________________
• Kritisk bearbetning av information från olika
källor.
Betyg:__________________________________
Eleven söker och bearbetar med viss säkerhet
information från olika källor samt värderar den
med enkla omdömen.
Eleven beskriver översiktligt barns lärande,
utveckling och socialisation. Eleven ger också
exempel på vad som påverkar barns lärande och
växande. I beskrivningarna använder eleven
med viss säkerhet centrala begrepp och teorier
utifrån olika teoretiska perspektiv samt förklarar
enkla samband och drar enkla slutsatser.
Betyget E
Eleven diskuterar utförligt egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussioner
framför eleven välgrundade argument för sina
åsikter samt visar respekt för andras åsikter.
Eleven söker och bearbetar med viss säkerhet
information från olika källor samt värderar den
med nyanserade omdömen.
Eleven beskriver utförligt barns lärande, utveckling och socialisation. Eleven ger också exempel
på vad som påverkar barns lärande och växande.
I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier utifrån olika
teoretiska perspektiv samt förklarar samband
och drar välgrundade slutsatser.
Betyget C
Eleven beskriver utförligt och nyanserat
barns lärande, utveckling och socialisation.
Eleven ger också exempel på vad som påverkar
barns lärande och växande. I beskrivningarna
använder eleven med säkerhet centrala begrepp
och teorier utifrån olika teoretiska perspektiv
samt förklarar komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Dessutom
värderar eleven teorierna med nyanserade
omdömen och argumenterar för deras styrkor
och svagheter.
Betyget A
Eleven söker och bearbetar med säkerhet information från olika källor samt värderar den med
nyanserade omdömen.
Eleven diskuterar översiktligt egna och andras
attityder, värderingar och handlingar. I diskussioner framför eleven enkla argument för sina
åsikter samt visar respekt för andras åsikter.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat egna
och andras attityder, värderingar och handlingar.
I diskussioner framför eleven välgrundade och
nyanserade argument för sina åsikter samt visar
respekt för andras åsikter.
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
5
Innehåll
Kapitel 1: Barns lärande och utveckling..............................................................7
Kapitel 2: Synen på barn.................................................................................20
Kapitel 3: Barns livsvillkor..................................................................................30
Kapitel 4: Barnet i gruppen...............................................................................40
Kapitel 5: Vuxnas betydelse.............................................................................50
Kapitel 6: Media och barns utveckling..............................................................60
Kapitel 7: Faktorer som påverkar......................................................................69
Bildförteckning.................................................................................................78
6
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Det här kapitlet behandlar den första punkten i kursens centrala innehåll: ”Barns lärande,
utveckling och socialisation i olika sammanhang och utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv”. Läroboken ger eleverna en introduktion till de olika delarna av barns utveckling och
socialisation.
Kapitlet behandlar följande områden:
• Arv och miljö
• Fysisk och motorisk utveckling
• Intellektuell utveckling och lärande
• Språkutveckling
• Emotionell och social utveckling
• Den moderna utvecklingspsykologin
• Socialisation
Genom att komplettera boken med de övningar och aktiviteter som lärarhandledningen
ger förslag på, kan du erbjuda eleverna en varierad undervisning som passar alla lärstilar.
På läromedelswebben www.laromedelswebbar.se hittar du ännu mer kompletteringsmaterial, t.ex. powerpointpresentationer, fördjupningsmaterial, länkar, film- och litteraturtips.
7
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Kapitel 1: Barns lärande och utveckling
1. Ge exempel på hur debatten om arv och miljö kan ha politiska syften.
2. Vad betyder kontroversiell?
3. Hur kan man veta att vissa egenskaper som har att göra med temperamentet är medfödda?
4. Varför gör man regelbundna mätningar av barns längd och vikt under uppväxten?
5. Vad är koordination?
6. Hur kan hörselskador påverka balanssinnet?
7. Vid vilken ålder lär sig barn att gå?
8. Vad är kognition?
9. Förklara begreppen konkret och abstrakt.
10. Vad är IQ? Förklara och ge exempel.
11. Vilka är våra fem sinnen och vilket av dem utvecklas först?
12. Vad betyder elaborera?
13. Vad händer med den intellektuella utvecklingen under de tidiga tonåren?
14. Vad menade Vygotskij med att vi har ett inre och ett yttre språk?
15. Förklara Vygotskijs tankar om stabila och kritiska perioder.
16. Vad är objektpermanens och objektkonstans?
17. Förklara begreppen animism och magiskt tänkande.
18. Vad är könssocialisation?
19. Vilka är stadierna i Kohlbergs modell över moralutvecklingen?
20. Förklara detet, jaget och överjaget.
21. Vad betyder existentiell?
22. Vad betyder autonomi?
23. Vad ansåg Arnold Gesell om barns utveckling?
24. Vad handlar evolutionsteorier om?
8
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Frågor på texten
Sju intelligenser
Arbeta i helklass. Låt först eleverna ta reda på vilka sju intelligenser som finns enligt psykologen Howard Gardner.
Skriv tillsammans en lista på tavlan med de olika intelligenserna och gå igenom vad de innebär. Gör sedan en enkät
som syftar till att ta reda på vilka intelligenser som är mest framträdande på olika gymnasieprogram. Detta kan exempelvis göras genom att man på enkäten skriver ner sju egenskaper som de svarande får rangordna, t.ex:
- Jag är bra på att läsa, skriva och lära mig språk (lingvistisk intelligens).
- Jag är bra på matematik och logiskt tänkande (logisk-matematisk intelligens)
- Jag är musikalisk (musikalisk intelligens)
- Jag är bra på bild och form (visuell/spatial intelligens)
- Jag är bra på att använda kroppen, exempelvis i dans eller idrott (kinestetisk intelligens)
- Jag är bra på människor och relationer (interpersonell intelligens)
- Jag har bra självkännedom och självinsikt (intrapersonell intelligens)
Dela ut enkäten i så många klasser som möjligt, åtminstone i en klass på varje program. Räkna sedan ut vilka intelligenser som är vanligast på de olika programmen. Samarbeta gärna med matematikämnet för att ställa samman
resultatet och göra tabeller. Redovisa i form av en utställning i skolans lokaler.
Ett barns utveckling
Intervjua en förälder om ett av deras barns motoriska, intellektuella och psykosociala utveckling. Använd dig av
läroboken för att formulera frågor. Ta t.ex. reda på när och i vilken ordning barnet lärde sig krypa, stå och gå. Fråga
också om den språkliga utvecklingen och den psykosociala utvecklingen. Gör sedan en skriftlig berättelse om barnets utveckling och lämna in. Man får gärna intervjua sina egna föräldrar om den egna utvecklingen.
9
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Uppgifter
Testa objektkonstans
Den här uppgiften lämpar sig för APL eller aktivitetsdagar. Gör ett par experiment som visar om barnen har förståelse för objektkonstans. Testa gärna med barn i olika åldrar, t.ex. 4-åringar och 7-åringar.
Häll upp lika mycket vatten i två lika stora glas när barnen ser på och fråga om det är lika mycket vatten i glasen.
Häll sedan över vattnet i det ena glaset i ett glas som är smalare. Fråga nu barnen om det fortfarande är lika mycket
vatten i glasen.
Testa moral
Den här uppgiften lämpar sig för APL eller aktivitetsdagar. Testa barns moraliska tänkande genom att berätta om
följande två situationer för en mindre grupp barn:
- En flicka tyckte inte om sin middag och kastade tallriken på golvet så att den gick sönder.
- En flicka hjälpte sin pappa att diska och råkade välta diskstället så att tio tallrikar gick sönder.
Fråga sedan barnen vilken av flickorna som var busigast. Låt dem sedan berätta varför. Gör gärna det här experimentet med barn i olika åldrar för att se hur deras resonemang utvecklas.
10
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Uppgifter
Rollspel – det curlade barnet
Dela in klassen i grupper om tre. Varje grupp ska komma på en rollspelssituation som handlar om en barn-föräldrakonflikt som har tre deltagare. De ska skriva tre lappar med instruktioner till var och en av deltagarna, t.ex.:
”Du är en arg och ledsen femåring som får ett raseriutbrott för att din legobil hela tiden går sönder”
”Du är en principfast mamma som avskyr bortskämda barn och som dessutom har huvudvärk”
”Du är en curlande pappa som gör allt för att undvika konflikt”
Låt sedan grupperna byta lappar med varandra.
Nu ska varje grupp spela upp det rollspel de blivit tilldelade inför resten av klassen eller i halvklass eller inför en
annan grupp. Avsluta med att diskutera hur det kändes att spela rollspelet och vad man har för synpunkter på hela
situationen.
Hjärnforskning
Arbeta i par. Leta reda på aktuell hjärnforskning, skriv ut artiklar, läs igenom och återberätta i större grupper. Använd exempelvis www.forskning.se eller tidningen Forskning och framsteg.
11
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Uppgifter
Spädbarnsperioden (0-1 år)
Tillit – Misstro
Småbarnsperioden (2-3 år)
Autonomi – Skam och tvivel
Förskoleåldern (4-5 år)
Initiativ – Skuld
Skolåldern (6-12 år)
Produktivitet – Mindervärde
Tonåren (13-18 år)
Identitet – Identitetsförvirring
Tidig vuxenålder (20-40 år)
Närhet – Isolering
Medelålder (40-60 år)
Generativitet – Stagnation
Ålderdom (60 år och uppåt)
Integritet – Förtvivlan
12
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Eriksons utvecklingsstadier
kognition
proximal utvecklingszon
egocentrism
assimilation och ackommodation
objektspermanens
objektskonstans
animism
magiskt tänkande
detet, jaget och överjaget
existentiell kris
behaviorism
socialisation
13
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Vad betyder det?
14
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Överjaget – Jaget – Detet
1. Om ett tillstånd, en egenskap eller ett beteende har ärftliga/biologiska orsaker så är det svårare att göra något åt
det genom att förändra miljön. Det kan t.ex. spara pengar.
2. Omtvistad, som människor har olika åsikter om.
3. Man har studerat spädbarn och hur deras temperamenten skiljer sig åt.
4. För att tidigt kunna lägga märke till avvikelser som t.ex. kan bero på sjukdomar.
5. Förmågan att kunna samordna flera olika rörelser eller funktioner.
6. För att balansorganet sitter i innerörat, som hos en hörselskadad person kan vara skadat.
7. De flesta lär sig gå kring ettårsåldern. Vissa barn börjar gå så tidigt som vid åtta månader, andra hinner bli ett
och ett halvt år innan de börjar gå.
8. De tankeförmågor som vi hanterar kunskap och information med.
9. Något som är konkret är något som man kan se eller ta på – fysiska ting eller faktiska händelser.
Något som är abstrakt är något som man inte kan ta på, en idé eller en tanke.
10. Intelligenskvot – ett sätt att mäta intelligens. IQ hos en normalbegåvad person ligger på 100. Personer med
lindrig utvecklingsstörning har IQ mellan 50 och 70.
11. Hörseln, synen, känseln, smaken, lukten. Hörseln utvecklas först.
12. Att utarbeta något noggrant.
13. Man kan tänka mer som en vuxen, förstå tvetydiga skämt, ironi och satir, ifrågasätta omvärlden och argumentera för sina åsikter, överföra generella tankar och teorier till det verkliga livet och föreställa sig sådant som
skulle kunna hända utan verkliga exempel.
14. Det inre språket är ett stöd för tänkandet, det yttre språket är till för kommunikation med omvärlden.
15. Utvecklingen sker i olika perioder. Under stabila perioder händer inte särskilt mycket medan de kritiska perioderna är omvälvande med mycket utveckling.
16. Objektpermanens är förmågan att förstå att någonting existerar även när barnet inte ser det. Objektkonstans är
förmågan att förstå att ett föremål är detsamma även om det byter egenskaper.
17. Animism är när man betraktar döda ting som levande, något som är vanligt bland små barn. Magiskt tänkande
är en förenklad och felaktig bild av orsak och verkan, t.ex. att man får otur om man går på A-brunnar.
18. Den process som gör att barn fostras in i sina könsroller.
19. Förmoralisk nivå, konventionell nivå och postkonventionell nivå.
15
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Facit till frågor på texten
20. Detet är den del av psyket som innehåller alla våra drifter och önskningar. Jaget kan jämföras med den medvetna delen av psyket. Jaget har lärt sig kompromissa med sina önskningar och vet hur man uppför sig. Överjaget är det inlärda samvetet. Där finns allt vi lärt oss om vilka regler som gäller och vad man inte får göra.
21. Något som har att göra med individens existens, liv och betydelse.
22. Självständighet, självgående.
23. Han ansåg att barns utveckling följer ett visst förutbestämt mönster och att deras mognad avgör vilka steg
barnen tar i utvecklingen.
24. Att människan utvecklas genom naturligt urval och att flera av våra beteenden kan förklaras genom överlevnadsstrategier.
16
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
1. Den handlar om huruvida mänskliga egenskaper och beteenden är ärftliga (biologiska) eller om de är orsakade av
faktorer i miljön.
2. Längd, hårfärg, utseende, vissa sjukdomar, vissa egenskaper som har att göra med temperamentet.
3. Att föräldrarna sopar bort hinder och motgångar så att barnens liv blir så enkelt som möjligt.
4. Grovmotorik: stora rörelser med stora kroppsdelar, t.ex. att hoppa, gå och kasta en boll.
Finmotorik: små rörelser med små kroppsdelar, t.ex. att tugga, rita och trä pärlor på ett snöre.
5. Uppifrån och ner, inifrån och ut, från enkel till komplex.
6. Utvecklingen av tänkande, minne och sortering av kunskap.
7. Det är de tankeförmågor som vi hanterar kunskap och information med.
8. Varseblivning, insamling av information genom sinnen, t.ex. syn- och hörselintryck.
9. Koncentrationsförmågan kan t.ex. påverkas av sjukdomar, trötthet, hunger och motivation.
10. Upprepning och repetition: Man nöter in informationen i minnet geneom repetition.
Gruppering och kategorisering: Man delar upp informationen i olika kategorier.
Elaborering: Man bygger på med information för att skapa ett sammanhang.
11. Att man har förmåga att tänka och resonera kring saker som inte finns i den fysiska verkligheten.
12. Det är området strax över den kunskapsnivå där barnet befinner sig. Genom att lägga kunskapskravet här
skapas optimala förutsättningar för inlärning.
13. Assimilation innebär att barnet tolkar ny information utifrån tidigare erfarenheter. Det använder sig av sådant
det redan kan för att hantera situationen.
Ackommodation innebär att barnet blir tvunget att omforma och utveckla sina tidigare erfarenheter för att
kunna använda eller ta till sig den nya informationen.
14. När man bara kan se världen ur sitt eget perspektiv.
15. Förmåga att reflektera kring språket och upptäcka dess olika beståndsdelar.
16. Identitet: en individs innersta kärna och unika egenskaper.
Självbild: individens bild av sig själv och sin identitet.
17. Med bra självkänsla vågar man mer och har därför fler chanser och tillfällen att lyckas. Med dålig självkänsla
vågar man mindre och har färre möjligheter att lyckas. Likadant med självförtroendet.
18. Barns moral bygger på tanken att de vill undvika bestraffning och därför handlar rätt. I takt med att man mognar får man en egen känsla för vad som är rätt och fel.
19. I den medvetna delen finns alla tankar och känslor som vi är medvetna om. I den omedvetna delen finns sådant vi förträngt och som ibland kommer upp i drömmar och handlande.
17
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Facit till instuderingsfrågor i boken
21. Att människor formas av den omgivande miljön, t.ex. genom positiv och negativ förstärkning.
22. Primär socialisation sker genom föräldrar och andra som står barnet väldigt nära. Sekundär socialisation kommer senare, genom t.ex. skola och vänner.
23. Bronfenbrenner ser människans utveckling som ett samspel mellan medfödda egenskaper och de miljöer som
människan lever i. Det är just samspelet som driver utvecklingen framåt.
18
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
20. En existentiell kris är ingen kris, utan en kritisk period i utvecklingen. Varje ålder har sin kris som individen
ska ta sig igenom.
Döda poeters sällskap: Om förtryckt ungdom och engagerad lärare i amerikansk privatskola.
Tsotsi: Om en gängledare i Johannesburgs slum som tar hand om en bebis.
Boy A: Om en 24-årig man som efter 14 år på ungdomsanstalt släpps ut i samhället.
A Clockwork Orange: Kultfilm om hur en brottslig ungdom ska botas med behavioristiska metoder.
Greystoke: The Legend of Tarzan: Om den amerikanske pojken som uppfostras av apor på en öde ö.
Tvillingsystrar: Holländsk film om tvillingar som separeras som barn före andra världskriget. Arv och miljö.
Billy Elliot: Om en arbetarklasspojke i England som vill dansa balett.
Half Nelson: Om en duktig lärare som missbrukar droger.
Boktips
Pippin, Lisbeth: Kärlek och stålull. Om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma.
Shriver, Lionel: Vi måste prata om Kevin. Om en pojke som genomför en skolmassaker. Skriven ur mammans
perspektiv.
Jersild, P C: Barnens ö. Om en pojke som blir stor under ett sommarlov ensam i Stockholm.
James, P D: Oskyldigt blod. Om en ung adopterad kvinna vars biologiska föräldrar var mördare. Arv och miljö.
Länktips
Growing people: Webbsida med mängder av information om barns utveckling: www.growingpeople.se
Familjeliv: Största internetforumet för föräldrar om barn och familj: www.familjeliv.se
Vi föräldrar: Föräldratidning som också har många artiklar på hemsidan: www.viforaldrar.se
19
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Filmtips
Det här kapitlet behandlar den andra punkten i kursens centrala innehåll: ”Hur synen på
barn, barndom och fostran har förändrats”. Läroboken beskriver synen på barn och barndom
vid olika tider i historien. Kapitlet behandlar följande områden:
• Barnen i jordbrukssamhället
• Barnen i industrisamhället
• Barnens århundrade
• Dagens barn
Genom att komplettera boken med de övningar och aktiviteter som lärarhandledningen
ger förslag på, kan du erbjuda eleverna en varierad undervisning som passar alla lärstilar.
På läromedelswebben www.laromedelswebbar.se hittar du ännu mer kompletteringsmaterial, t.ex. powerpointpresentationer, fördjupningsmaterial, länkar, film- och litteraturtips.
20
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Kapitel 2: Synen på barn
1. Vilken syn hade man på barnen i det svenska jordbrukssamhället?
2. Vad är en klockare?
3. Vilket ansvar hade föräldrarna för sina barns utbildning enligt ett regeringsbeslut från 1723?
4. När blev Sverige ett industrisamhälle?
5. Varför spreds sjukdomar snabbt i det tidiga industrisamhället?
6. Hur förändrades familjen under industrisamhället?
7. Vad är kolera?
8. Vad var den svenska folkskolan och när infördes den?
9. Vad betyder socken?
10. Vad var Barnens århundrade?
11. Vilken politisk ideologi var Alva och Gunnar Myrdal anhängare av?
12. Vad är en reform?
13. Vad betyder promiskuös?
14. Vilka är de fyra grundprinciperna i FN:s barnkonvention och vad säger de?
15. På vilka sätt har gränserna mellan generationerna blivit otydligare?
21
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Frågor på texten
Ung förälder
Låt eleverna arbeta enskilt eller i par. De ska intervjua en ung förälder om hans eller hennes syn på barn, barndom
och barnuppfostran.
Börja med att i helklass komma på ett antal frågor som ska ingå i intervjun. Skriv på tavlan, diskutera och låt alla
skriva av frågorna.
Avsluta med att eleverna får berätta om sina intervjuer i smågrupper och diskutera resultaten.
Framtidens barn
Dela in eleverna i grupper om fyra eller fem. Först av allt ska grupperna diskutera hur de tror att synen på barn och
barndom kommer att se ut om hundra år. Skriv upp följande stödfrågor på tavlan:
•
Hur kommer den moderna familjen se ut om hundra år?
•
Vilka saker kommer barn att få vara med och bestämma i familjen?
•
Hur kommer barnomsorg och skola att vara utformad?
•
Vilket inflytande kommer barn och ungdomar att ha över sin skolgång?
•
Hur kommer barn och ungdomar bemötas i samhället?
•
Vilken frihet och vilket ansvar kommer barn och unga att ha?
När eleverna diskuterat färdigt ska de skriva en pjäs om framtidens barn. Pjäsen kan exempelvis utspela sig i hemmet, i skolan eller i kompisgänget. Den ska vara mellan 10 och 15 minuter lång och man får gärna vara kreativ med
klädsel och rekvisita. Varje pjäs ska följas av en helklassdiskussion med utgångspunkt i ett antal diskussionsfrågor
som gruppen förberett.
22
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Uppgifter
Skolan förr
Den här uppgiften kan genomföras i grupp. Eleverna ska göra ett fördjupningsarbete om skolan förr. De ska välja en
viss epok eller ett visst årtionde och använda olika sökverktyg för att hitta information, fotografier, exempel på läroböcker, scheman, uppgifter och annat som kan ge en bild av hur det var att gå i skolan vid den valda tiden. Ett tips är
att be dem fråga bibliotekspersonal om var de kan hitta information och material. Ibland har kommunen historiska
arkiv med bilder och dokument från förr.
Resultaten ska sammanställas i en muntlig presentation med bildspel. Det är väldigt positivt om eleverna fått låna
gamla läromedel, betygshandlingar och annat som de kan skicka runt i klassen efter presentationen.
Barnens århundrade
Klassen ska göra en utställning med namnet ”Barnens århundrade”. Detta kan vara ett större projekt som kan löpa
över flera veckor och eventuellt samordnas med andra ämnen. Ta reda på om bibliotek eller lokala museer är intresserade av att visa upp utställningen för att öka motivationen hos eleverna. Tipsa gärna lokaltidningen om utställningen när den är på plats.
Börja med en gemensam brainstorm på tavlan om utställningens innehåll:
Vilka olika delar/perspektiv ska den innehålla?
Ska den delas upp i årtionden eller utifrån olika ämnesområden som t.ex. ”skola”, ”familj”, ”fritid” och ”arbete”?
Hur ska den utformas?
Därefter delas klassen upp i grupper som ansvarar för olika delar av utställningen. Hjälp kontinuerligt till med planering, informationssökning och kreativa infallsvinklar.
23
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Uppgifter
Syn på barn
Låt eleverna sätta sig på stolar i en ring mitt på golvet. Förklara för eleverna att de ska ta ställning till de påståenden
du säger. Detta gör de genom att sitta kvar på sin stol om de inte håller med om påståendet eller om de behöver tid
att tänka och genom att resa sig och byta plats med någon om de instämmer i påståendet. Stanna upp efter varje
påstående och låt några elever motivera varför de satt kvar eller flyttade på sig.
Exempel på påståenden:
• Det är viktigt att barn får ha roligt i skolan.
• Dagens barn har för mycket att säga till om i skolan.
• Dagens barn har för mycket att säga till om hemma.
• Dagens barn får inte tillräckligt med uppmärksamhet.
• Barn mår bäst av att uppfostras med mycket frihet.
• Dagens föräldrar vågar inte sätta gränser.
• Det är viktigt att barn hjälper till hemma.
• Det ställs för höga krav på barn idag.
• Det är för tidigt att sätta barn i förskolan vid ett års ålder.
• Samhället är farligt, så det är viktigt att skydda barnen.
24
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Heta stolen
25
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Vad säger bilden?
1. De var viktig arbetskraft och ett naturligt led som förde släkten vidare. De skulle en dag ta över gården och
dessutom ta hand om sina åldrande föräldrar.
2. En person som ringde i kyrkklockan och ofta var assistent åt prästen.
3. Att lära sina barn att ”läsa i bok” samt att se till att barnen kunde vissa delar av katekesen.
4. Det började vid början av 1800-talet.
5. Dålig hygien och avfallshantering. Trångt och smutsigt.
6. Föräldrarna förlorade auktoritet när de själva blev anställda på fabriken. Man skaffade färre barn, eftersom
barnen inte hade samma funktioner som tidigare.
7. En smittsam tarmsjukdom som ibland blir epidemier, sjukdomen härjade i Sverige vid flera tillfällen under
1800-talet.
8. Obligatorisk skola för alla svenska barn. Infördes 1942.
9.
Ett administrativt område, föregångare till kommun.
10. En bok av Ellen Key som kritiserade samhällets syn på barn och gav förslag på hur man skulle kunna göra
1900-talet till barnens århundrade.
11. Socialdemokratin.
12. En samhällelig förändring som planeras och genomförs under lång tid, ofta efter många politiska diskussioner.
13. Sexuellt lösaktig, lössläppt.
14. Artikel 2 säger att alla barn har lika värde och att inga barn får diskrimineras.
Artikel 3 säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
Artikel 6 säger att alla barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.
Artikel 12 säger att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som rör dem själva.
15. Barndomen har blivit längre, ungdomstiden har blivit längre och vuxna har blivit ungdomligare.
26
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Facit till frågor på texten
1. Ett samhälle där de flesta livnär sig genom jordbruk.
2. Familjemedlemmarna var beroende av varandra på flera olika sätt, eftersom statens ansvar vid den här tiden var
mycket litet och det mesta ansvaret låg hos familjen.
3. Föräldrarna och ortens präst och ibland klockaren.
4.
En lärobok för undervisning i kristen tro. Martin Luthers ”lilla katekes” gavs ut 1529 och fanns i nästan alla hem.
5. Fysisk bestraffning i uppfostringssyfte. Förbjöds helt 1979.
6. Flytt från landsbygden till städer.
7. De var billigare än vuxna.
8. Textil-, tobaks- och tändsticksindustrin.
9. De var andra klassens medborgare och fick inte vara med och bestämma. All auktoritet fanns hos de vuxna.
10. Föräldrar, som behövde barnen hemma och kyrkan, som tyckte att de skulle stå för undervisningen.
11. Det var vanligt att båda föräldrarna arbetade och att ingen kunde ta hand om barnen. Samhället såg det därför som
sin uppgift att hjälpa till att fostra barnen till goda samhällsmedborgare.
12. Hon var en nytänkande författare och pedagog och hennes bok hette Barnens århundrade.
13. Hon kritiserade bland annat barnarbete, barnaga och den stränga religiositeten.
14. En bok av Alva och Gunnar Myrdal om hur man skulle kunna förändra den svenska familjepolitiken.
15. Att man skulle styra befolkningspolitiken för att få fler barn, att man skulle införa föräldraförsäkring och bygga ut
barnomsorgen.
16. En socialdemokratisk idé från första hälften av 1900-talet om ett jämlikt samhälle där alla får samma möjligheter
genom att staten ansvarar för stora delar av människors liv.
17. När man försöker omforma ett samhälle och dess invånare genom lagstiftning, reformer och planering.
18. Utbyggd barnomsorg, kostnadsfri skola, föräldraförsäkring, barnavård, fritidsanläggningar m m.
19. De hade mer pengar och mer tid och blev en köpstark och inflytelserik grupp i samhället. De blev en egen generation.
20. Föräldrabalken, Socialtjänstlagen, LVU.
21. En konvention med 56 artiklar om barns rättigheter på olika områden. Konventionen är ingen lag, men utgör ofta
grund för annan lagstiftning som gäller barn.
27
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Facit till instuderingsfrågor i boken
23. Ett litet barn har lite frihet, men också ganska lite ansvar. Ju äldre barnet blir, desto mer frihet och ansvar får det.
Många tonåringar har stor frihet över vad de gör med sin tid, men samtidigt förväntas de ta ansvar över sina liv.
24. Faran med en alltför skyddande omgivning är att barnen själva kan bli oroliga och osjälvständiga. Frigörelsen från
föräldrarna blir svår och den långa barndomen blir ännu längre.
28
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
22. Förr skulle de arbeta, föra släkten vidare och ta hand om sina föräldrar, men idag är det inte någon som kräver de
här praktiska funktionerna. Istället har barnen en mer emotionell funktion – man skaffar barn för att man vill ha
barn.
Oliver Twist: Klassisk berättelse om en föräldralös pojke i 1800-talets London.
Kes - falken: Om en mobbad och retad pojke i norra England som tar hand om en falk.
Hets: Om hets och trakasserier i en svensk skola på 1940-talet.
Ondskan: Om hård kamratuppfostran på en svensk internatskola i 1950-talets Sverige.
Fucking Åmål: Tonårsliv, kärlek och känslor i en svensk småstad.
Fanny och Alexander: Om två syskon och deras släkt under tidigt 1900-tal.
Boktips
Jersild, P.C: Barnens ö. Om en pojke i 1970-talets Stockholm som stannar hemma ensam istället för att åka på kollo.
Dickens, Charles: Lysande utsikter. Om en föräldralös pojke och hans spännande resa genom livet.
Lindgren, Astrid: Madicken. Om att vara barn i Sverige under tidigt 1900-tal.
Länktips
Lärarnas historia. Intressant information om skolhistoria ur ett lärarperspektiv. www.lararnashistoria.se
SO-rummet. Elev- och lärarresurs med mängder av information om samhället förr och nu. www.so-rummet.se
29
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Filmtips