Transcript (Kommentar på Bonniers nya primäravtal)

Bonnierförlagens nya primäravtal – därför råder vi dig att inte skriva under!
Efter att ha granskat Bonnierförlagens nya primäravtal har vi sammanställt ett antal argument (se
punkterna nedan) till varför författare inte bör underteckna dessa avtal.
Om du ändå skulle vara intresserad av att låta Bonnierförlagen ge ut ditt verk så bör du försäkra
dig om att förlaget har konkreta planer på att ge ut verket i andra former än just bokform. Om
förlaget inte kan visa upp några konkreta planer i nuläget bör du kräva att dessa upplåtelseformer
stryks ur avtalet, alternativt begära att få använda Bonniers gamla avtal. Dessutom bör du
förhandla och försöka driva igenom de villkor som SFF rekommenderar i övrigt (se tabell nedan).
Om du vill kan du låta oss förhandla åt dig – tillsammans står vi starkare!
SFF:s samlade rekommendationer för förlagsavtal finns samlade i Mönsteravtal – Bok, som finns att
läsa och ladda ner på vår hemsida (www.forfattarforbundet.se) under fliken ”Avtal & rek.”
•
Bonnierförlagens nya primäravtal omfattar i princip alla tänkbara upplåtelseformer. Enligt § 1
i Bonnierförlagens Förlagsavtal (hädanefter Förlagsavtalet) respektive § 4 i Bonnierförlagens
Grundvillkor (hädanefter Grundvillkoren) ges förlaget en ensamrätt att på svenska språket ge
ut samt tillgängliggöra verket i följande former:
1. i bokform, vilket innefattar exempelvis normalutgåva, pocket, kartonnage eller annan
tryckt form”,
2. som e-bok,
3. som ljudbok,
4. som beställningstryck (=print on demand), eller
5. att tillgängliggöra verket ”på annat sätt”.
SFF:s rekommendation (och även praxis bland förlagen) är sedan länge att primäravtalet
endast ger förlaget ensamrätt att ge ut verket i bokform. När andra utgåvor sedan blir
aktuella (exempelvis ljudbok, e-bok eller print on demand) tecknas ett nytt separat avtal för
varje rättighetsupplåtelse.
SFF:s Mönsteravtal – Bok ger förlaget endast ensamrätt att ge ut verket i bokform, dock med
hembudsskyldighet beträffande andra nyttjandeformer (exempelvis e-bok och print on
demand). Även Bonnierförlagens gamla/tidigare primäravtal gav endast ensamrätt att ge ut
verket i bokform, dock även här med hembudsskyldighet beträffande andra nyttjandeformer.
•
Om förlaget trots allt väljer att ”baka in” flera rättigheter i samma avtal bör det åtminstone
betala för alla rättigheter som de lägger under sig – dvs. betala ett garantihonorar för varje
rättighetsupplåtelse. I Bonnierförlagens nya primäravtalsförslag utgår ett s.k. förskott som en
klumpsumma för alla rättighetsupplåtelser, utan att det specificeras närmre (se § 3 i
Förlagsavtalet).
•
I § 5 i Grundvillkoren anges att förlaget äger bestämma antalet upplagor och dess storlek,
vilket inte är något nytt. Vad som däremot går emot tidigare praxis är att Bonnierförlagen
inte längre informerar författaren om första upplagans beräknade storlek. Första upplagans
storlek får betydelse för möjligheterna att bedöma om garantibeloppet är skäligt eller inte.
Enligt en väl etablerad praxis ska garantihonorar utan återbetalningsskyldighet utgå med
minst 50 % av beräknad royalty för första upplagan av utgåvan ifråga. För att avgöra om
garantibeloppet är enligt praxis krävs alltså att författaren får uppgift om första upplagans
storlek, det beräknade f-priset samt royaltysats. I Bonnierförlagens nya primäravtal anges
inte första upplagans storlek, vilket gör det omöjligt för författaren att avgöra om
garantibeloppet (”förskottet” som Bonnierförlagen benämner det) verkligen utgör hälften av
royaltyn för den första upplagan!
•
Enligt § 15 i Grundvillkoren resp. § 2 i Förlagsavtalet är förlaget skyldigt att ge ut verket som
normalutgåva inom 24 månader från det att författaren avlämnat färdigt manuskript. Det är
en väl etablerad praxis att förlaget har en utgivningsfrist på 18 månader, vilket även är SFF:s
rekommendation (se § 13 Mönsteravtal – Bok). Även i Bonnierförlagens gamla primäravtal
var utgivningsfristen 18 månader.
Även för de andra nyttjandeformerna har förlaget en utgivningsfrist på 24 månader, vilket
SFF anser vara alltför lång tid. Vad gäller tillgängliggörande som e-bok rekommenderar SFF
t.ex. en frist på 12 månader (se Mönsteravtal – E-bok) och för print on demand en frist på 3
månader (se Mönsteravtal – Beställningstryck).
•
Enligt §26 i Grundvillkoren ska redovisning ske i oktober månad och avse tiden 1 april – 31
mars. Honorar ska sedan regleras inom 14 dagar efter det att beloppet har förfallit till
betalning (§ 27 Grundvillkoren). Förlaget behöver alltså inte redovisa förrän efter upp till 7
månader efter redovisnings-terminens slut. Därefter kan utbetalningen av honoraret dröja
ytterligare 14 dagar. Enligt Mönsteravtal – Bok ska både redovisning och utbetalning av
honorar ske inom 3 månader efter redovisningsperiodens slut.
I samma paragraf i Bonnierförlagens Grundvillkor anges att förlaget inte är skyldigt att lämna
redovisning om det inte har skett någon försäljning eller förändring under
redovisningsperioden. Om det inte har hänt något under ett helt år vill man väl som
författare få veta detta?
•
För det fall att författaren, efter att förlagsrätten upphört, vill ge ut eller tillgängliggöra
verket på nytt, är det praxis att författaren har en skyldighet att först skriftligen erbjuda
förlaget att förvärva rättigheten. I Bonnieravtalens gamla/tidigare primäravtal hade förlaget
då en månad på sig att svara innan hembudet förfaller. I Bonnieravtalens nya primäravtal har
hembudsfristen förlängts så att förlaget nu har fyra månader på sig att svara på hembudet
innan det förfaller (se § 6 GV) en frist som är alltför lång enligt SFF:s mening.
•
I § 7 i Grundvillkoren anges förlagsavtalets omfattning i tiden för tillgängliggörande, dvs. hur
länge förlaget har rätt att tillgängliggöra verket såsom t.ex. e-bok, mp3 eller
beställningstryck.
Häri anges att förlaget inledningsvis har rätt att tillgängliggöra verket under 7 år från
utgivningsdatum. Till att börja med är 7 år en väldigt lång tid, längre än vad som är praxis
inom förlagsbranschen. Inte ens vid utgivning av verk i tryckt form är avtalen så långvariga.
Förlagsavtalet vad gäller tillgängliggörande löper alltså först på i 7 år, utan möjlighet för dig
som författare att säga upp avtalet även förlaget redovisar en svag försäljning av dessa
bokformer. Efter att de första 7 åren har gått har författaren en rätt (notera att det inte står
skyldighet, vilket är lite märkligt) att inom 4 månader hembjuda verket till förlaget igen, dvs.
en rätt att ge Bonnierförlaget första tjing på att tillgängliggöra verket på nytt. Ett sådant
nytillgängliggörande ska då ske på ”för branschen sedvanliga villkor”. Det är idag oklart vilka
dessa villkor är.
Om du som författare däremot skulle glömma bort att hembjuda verket till förlaget inom
dessa 4 månader, då löper förlagsavtalet på i ytterligare 7 år – på samma villkor!
Både Mönsteravtal – E-bok och Mönsteravtal – Beställningstryck gäller i 12 månader från
avtalets undertecknande. Om Mönsteravtalet inte är uppsagt skriftligen 3 månader före
avtalstidens utgång förlängs det på oförändrade villkor tillsvidare med en uppsägningstid om
3 månader. Någon anledning till att säga upp Mönsteravtalet behövs inte. Dessutom finns i
båda dessa Mönsteravtal flera möjligheter för författaren att säga upp avtalet under
pågående utgivningstid, t.ex. om det inte sker ett visst antal tillgängliggörande eller om den
redovisade ersättningen understiger ett visst belopp under en redovisningsperiod.
•
I Bonnierförlagens Honorarvillkor (hädanefter Honorarvillkoren) anges de ekonomiska villkor
som författaren erbjuds. SFF:s rekommenderar en minimiroyalty vid inbunden normalutgåva
om 25,5 % av f-priset. Bonnierförlagens avtal erbjuder lägre royaltysats.
•
Vad gäller honorarvillkoren för Mp3-bok, e-bok och beställningstryck har Bonnierförlagen
genom de nya avtalen gått ifrån en sedan länge etablerad praxis att royaltyn beräknas på fpriset. Istället utgörs royaltyunerlaget i dessa nya avtal på nettointäkter, dvs .förlagets intäkt
efter försäljningsrabatter. Inte någonstans i Bonnerförlagens primäravtal anges hur stora
försäljningsrabatter förlaget får ge, till vilka återförsäljare eller under vilka förutsättningar.
Detta innebär i sin tur att det inte finns någon begränsning för hur lågt royaltyunderlaget kan
bli.
Vidare erbjuder Bonnierförlagens nya primäravtal en royalty om 16,5 % av gällande
nettointäkt per betald nedladdning för Mp3-bok, 24 % av nettointäkten vid försäljning av
e-bok och så lite som 10 % av nettointäkten vid försäljning av beställningstryck.
Enligt Mönsteravtal – E-bok ska royalty utgå med lägst 33,3 % av f-priset, dvs. förlagspriset
exklusive eventuella rabatter. Enligt Mönsteravtal – Beställningstryck ska royalty utgå med
lägst 25,5 % av f-priset, dvs. förlagspriset exklusive eventuella rabatter, plus ett tillägg om det
antal procentenheter varom parterna överenskommer.