Transcript Sockenbladet Nr.3 - Västra Torsås Sockenråd

Västra Torsås
S OCK EN B L A D
nr 3 2013
TEMA
NYBYGGARE
Jag är nog lite av
Lantras, typ
Västra Torsås
S O CKEN B L A D
www.vastratorsas.se
[email protected]
Ansvarig utgivare, Agnetha Wendel [email protected]
Redaktionen.
Tema:
Renée Markusson, [email protected]
Jessica Petersson, [email protected]
Agnetha Wendel, [email protected]
Föreningsinformation och annonsering:
Pia N Svensson, [email protected]
Britt-Mari Andersson, [email protected]
Rolf Erlandsson, [email protected]
Korrektur: Ingrid Riis
Webbmaster: Rolf Erlandsson, [email protected]
Distribution: Pia N Svensson, [email protected]
Medarbetare i detta nr:
Lars-Olof Peterson, Ingvar Andersson, Ann Nilsson,
Marie Riis och Lennart Turesson
Grafisk form & produktion: Agnetha Wendel
Tryck: Davidsons Tryckeri i Växjö.
Västra Torsås Sockenblad utkommer med fyra nummer per år.
Redaktionen ansvarar inte för insänt obeställt material.
Sockenrådets
ordförande har ordet
Hej!
Sommaren börjar gå mot sitt slut och jag hoppas att ni
alla har haft en riktigt skön och vilsam sommar. Vi
har haft höstens första sockenrådsmöte med 15 st.
sockenbor inklusive styrelsen, jag hoppas verkligen få
se lite fler ansikten under de kommande mötena!
Åsa Eliasson från Destination Åsnen var inbjuden gäst
och berättade entusiastiskt om detta Leader projekt som
i huvudsak är inriktat på turism och företagande runt
Åsnen.
Sockenrådets styrelse har bjudit in ansvariga för enskilda- och allmänna vägar till ett uppföljningsmöte
den 23 oktober 2013. Vi har samtidigt bjudit in
Göran Lundahl, som är Alvesta kommuns Landsbygdsutvecklare, att komma och berätta om Banvallsleden. Anslag om detta möte kommer att finnas på
anslagstavlorna och i våra ICA butiker i Västra Torsås.
Vid denna tidnings tryckning har ej svar inkommit
från de inbjudna representanterna.
Vi i styrelsen vill veta hur det har sett ut i Västra Torsås
med sophanteringen under den gångna sommaren. Har
det varit fyllda sopskåp i Torne och kvarlämnade sopor
vid återvinningsstationerna i Torne och Lönashult? Hur
upplever ni som bor nära den nybelagda sträckan på väg
126 mellan Ryd och Gottåsa det? Är det högre bullerljud
än tidigare?
Välkomna på nästa sockenråd som är
den 23 oktober 2013!
Monica Turesson
Bokskogen i Torne fotograferad av Lars-Olof Peterson
02
S O C KE N B L A D
3 2013
INNEHÅLL
nr 3 2013
tema nybyggare
04
04
05
06
07
16
18
21
24
Torne samhällsförening hotas av nedläggning
stenskott på väg 126
Destination åsnen
fiberinformation och kvinnofrukost
tema nybyggare
nya tornebor
Lantras
Vi sökte en gård på landet
DE Bytte stadslivet mot landsbygden
boktipset
Nybyggaren vem var det och vem kommer det att bli?
SPF:s datakurs för nybörjare
fyren i ringshult
puttetorpa here och byskolan blendas nya rektor
bluegrass på strandpärlan
Puttetorpa Here
sid 21
bluegrass på strandpärlan sid 24
SPF:s datakurs för nybörjare sid 16
Omslagsbilden:
Nyrenoverat hos Tobias och Therese
i Rubbatorp
Fotograf Rolf Erlandsson
SO CK E N B L A D
3 2013 03
föreningsinfo
Skall Torne Samhällsförening
väckas till liv igen eller läggas ned?
Stenskott
Tornes Samhällsförening bildades 1954.
Samhällsföreningens senaste årsmöte
genomfördes den 9/6 2007. Eftersom
den dåvarande valberedningen inte
hade lyckats skaffa några som var villiga att ta på sig styrelseuppdrag beslöts
det att låta samhällsföreningen vara
vilande tills vidare. En kontaktkommitté
tillsattes för att, främst gentemot
kommunen, bevaka Tornes intressen.
De traditionella samhällsangelägenheterna, som arrangerande av julgran och
valborgsmässofirande, har också ingått
i kommitténs uppgifter.
Samtliga i kontaktkommittén samt
kassören har nu begärt att bli avlösta.
Därför kallades samhällsmedlemmarna
till ett möte den 13/6 2013.
Drygt tio personer infann sig.
Vid mötet valdes en interimsstyrelse
bestående av fem personer för att förbereda ett årsmöte som skall genomföras söndagen den 22/9 på Strandpärlan
som framgår av kallelsen nedan.
Interimsstyrelsen har bl.a. gjort en
genomgripande översyn av stadgarna
från 1983.
Torne samhällsförening behövs för att
bevaka våra intressen och bevara traditionerna. Vi i interimsstyrelsen
hoppas nu att samhällsmedlemmarna
i Torne och dess närhet kommer att
bidra med visat engagemang.
Annars kommer tyvärr vår samhällsförening att läggas ned.
Interimsstyrelsen
Samtliga boende i Torne och
dess omedelbara närhet kallas
till ordinarie årsmöte för
Torne Samhällsförening
söndagen den 22/9 2013 kl. 18:00 i Strandpärlan
Dagordning:
• Huvudfråga: Skall Torne Samhällsförening väckas
till liv igen eller upphöra?
• Presentation av förslag till nya förenklade stadgar.
• Diskussion och enkel förtäring.
• Årsmöte enligt gällande stadgar.
Välkomna hälsar interimsstyrelsen
Johan Eriksson, Eva Johansson, Mona Olofsson,
Urban Spjuth och Anne Wolgast
04
S O C KE N B L A D
3 2013
Sockenrådets ordförande
Monica Turesson ( till vänster)
och Åsa Eliasson projektledare för
Destination Åsnen
Fotograf lennart Turesson
på väg 126
I augusti månad har trafikverket
låtit belägga väg 126. I samband
med arbetet har många trafikanter
drabbats av stenskott. Har du
drabbats, så ska du anmäla detta
och ställa krav på ersättning till
Trafikverket i Växjö.
Adress: Trafikverket,
Honnörsgatan 26, 352 36 Växjö
Acceptera inte om Trafikverket (Trv)
skyller på sin entreprenör. Det är Trv
som är väghållare och formellt ansvarigt för skador som de eller deras
entreprenör är ansvariga för. De får
sedan reglera kostnaderna med sin
entreprenör. Man kan konstatera att
entreprenören inte utfört arbetet på
ett acceptabelt sätt, men det är
Trv’s sak att reda ut.
Vid pennan Mats Runeson
Grannsamverkan
föreningsinfo
Västra Torsås Samordnare: Carin och Anders Malmqvist Ulvö, Ersättare: Tommy Eriksson, Horgemo Gård
Grannsamverkan Västra Torsås samlar in och vidarebefordrar
information med syftet att förebygga/förhindra/klara upp brott.
Genom nätverket ges också möjlighet att efterlysa försvunna
tamdjur.
Regelverk
1. Utgående information sänds med e-post till kontaktmän
och till alla inom området som anmält att man vill ha direktinformation från Gransamverkan Västra Torsås. Information sänds även till kontaktansvariga i angränsande
områden.
2. Inkommande tips lämnas på adressen grannsamverkan@
vastratorsas.se eller till din kontaktperson. Efter redigering
sänds informationen vidare till allmänhet och/eller polis.
Pågående brott anmäls alltid till Polisen
tfn 112. Tips lämnas till tfn 114 14
3. Alla meddelanden ska gå via samordnaren. Inte tillåtet
med direktutskick! Missbruk kan betyda att vederbörandes E-postadress blir bortplockad från sändlista.
4. Integritetsskydd: Vi kommer att vara mycket restriktiva
med att lämna ut namn, bilder och kompletta registreringsnummer i de fall det inte kommer på uppdrag av Polis
eller att det inte råder någon tvekan om att brott har begåtts.
5. Kontaktmans uppgift: Ansvara för distribution till de i
området som inte har e-post samt till dem som inte begärt
direktutskick, kontrollera och till samordnaren rapportera
incidenter och tips inom egna området, kontrollera och hålla
skyltning aktuell, informera nyinflyttade samt ansvara för
pärm med kontaktuppgifter.
Vill du vara med på sändlistan för direktinformation. Anmäl dig till
[email protected]
(Du som redan idag får information med grannsamverkan
som avsändare behöver inte göra något.)
Destination Åsnen
Vid sockenstämman den 28/8 2013 informerade
Åsa Eliasson, projektledare för Destination Åsnen
om, hur arbetet framskridit med att på olika sätt
marknadsföra området runt sjön Åsnen.
Destination Åsnen är inte att förväxla med bildande av nationalpark vid västra Åsnen!
Referensgrupper sammansatta med representanter från olika intresseområden i Växjö, Alvesta och
Tingsryds kommuner har träffats ett flertal gånger
för att diskutera ideèr och förslag. Det som skett
konkret är, att man tagit fram en skylt med vit
botten med ett stort blått Å, det ska vara ett varumärke för Destination Åsnen; Skyltarna är tänkta
att användas av näringsidkare, för sevärdheter mm.
Sex behändiga broschyrer på svenska tyska och
engelska om olika aktiviteter, sevärdheter, uthyrning, matställen mm. har tagits fram. Dessutom en något större karta över hela området
med hänvisning.
För hänvisningsskyltar, informationstavlor, sittbänkar finns enhetliga riktlinjer framtagna.
Destination Åsnen finansieras med stöd från
EU (Leader). Nuvarande projekt ska pågå ett år
till. Därefter finns planer på ett nytt projekt på
ytterligare tre år med Tingsryd, Alvesta och
Växjö kommuner som huvudmän.
Entusiasmen bland näringsidkare och andra är
stor och man tror på detta sätt att gemensamt
marknadsföra bygden.
Vid pennan Lennart Turesson
Materialet är väl genomtänkt och är upplysande.
Finns att hämta på olika ställen bl.a. i vissa Ica affärer.
SO CK E N B L A D
3 2013 05
föreningsinfo
Fiber
information
2013-08-21
254 fastigheter är nu anslutna till vårt fibernät. ( 80 till Telia/
Skanova och 174 till Wexnet.)
I Skulatorp har nu 6 fastigheter fått fiber framblåst och väntar
på driftsättning. I Gottåsa är schakt klar för 6 anslutningar
medan schakt pågår i Hynnenäs och Opparyd för att kunna
ansluta 25 fastigheter.
Anmäl intresse!!!!
Vi har många gamla, och en del nya, intresseanmälningar men
vårt register behöver uppdateras. Därför uppmanar vi alla i
Västra Torsås samt Lövhult och Gottåsa som önskar fiberanslutning att anmäla intresse till [email protected] eller tfn
0470-758080 senast 30 sept.
Med ledning av antalet intresserade kommer utbyggnadsplanen och budgeten att revideras samt nya bidrag att sökas.
Föreningar
Styrelse och projektledning/
Tommy Eriksson, Projektledare
Ni vet väl att ni, i Sockenbladet,
kan informera om er verksamhet. Skicka text och eventuella bilder eller slå en
signal/skicka ett mail om det är något ni tycker
att vi ska uppmärksamma.
SOCKENRÅD
28 aug, 23 oktober,
2013 4 december
Kvinno
frukost
och 5 februari 2014
STÄMMA den 9 april 2014
Lördagen den 28 september
kl. 09.00-11.00 i Sockenstugan,
Lönashult (OBS lokal)
Denna gång får vi besök av Marianna
Agetorp, Häradsbäck som föreläser om
”Trädgård till lyst och läkedom – Om att
finna årstiderna i våra liv”
Som vanligt börjar vi med att äta en
god frukost.
Pris för allt 50 kr.
Sockenbladsvän?
Du som är utsocknes kan
stödja arbetet med Sockenbladet
genom ett medlemskap i
”Sockenbladets Vänner”.
Som medlem får du, givetvis,
bladet hemskickat. Du som bor
i socknen är också välkommen
som medlem.
Sätt in 200 kr på bg. 5162-0367
Glöm inte uppge namn och adress.
06
S O C KE N B L A D
3 2013
Välkommen med din anmälan senast
den 23 sept. till:
Aina von Bredow tel.0470-750393
e-post: [email protected]
Britt-Mari Andersson tel. 0470-754262
e-post: [email protected]
Marianna Agetorp
OBS! I november kommer vi att ha
kvinnofrukost i Församlingshemmet
Skatelöv.
Vi återkommer om datum och föreläsare.
TEMA
På sidan åtta kan du, med Lars-Olofs
hjälp, lära känna tre nya Tornefamiljer.
Ingvar hälsade på ”nybyggarna” i Opparyd, som du kan läsa om på sidan 12.
Ann och Rolf har träffat Tobias och
Therese i Rubbatorp.
Maries boktips om nybyggare och utvandrare får du på sidan 14
På sidan 15 funderar Ann över dåtidens och framtidens nybyggare.
När vi talar om en ’’levande landsbygd’’,
och att vi vill få människor att flytta hit,
handlar det mycket om tillgången på
jobb och bostäder. Självklart måste vi
ha jobb och bostäder för att folk ska
kunna flytta till landet, men jag tror inte
det är hela sanningen.
Läs mer om Lars
”Lantrasfunderingar” på sidan 10
Trevlig läsning
Agnetha Wendel
”
NY
BYGG
ARE
Visste du att;
Det redan på stenåldern bodde människor
i socknen
På 1000-talet (då vikingarna härjade runt
om i Europa) fanns det bofasta i socknen
Befolkningen ökade stadigt fram till 1300talet då antalet boende i socknen minskade.
Klimatet blev kallare vilket säker gjorde att
folk både frös och svalt ihjäl. Dessutom slog,
i slutet av århundradet, digerdöden till och
skördade offer även i vår socken
Vid sekelskiftet 1800 bodde det 1989 personer (427 hushåll) i socknen vilket var en
fördubbling på 100 år. 218 hushåll räknades
som fattiga och 21 som utfattiga
Vid 1900-talets början var invånarantalet
3559. Av dem var närmare 5 % fattighjon
I dag är vi ca 1200 bofasta i socknen
SO CK E N B L A D
3 2013 07
tema nybyggare
I en tid då de stora samhällena med de stora farlederna,
arbetstillfällena, servicen och nöjena suger åt sig allt mer
av befolkningen är det ett nöje att kunna hälsa tre nya
familjer välkomna till Torne.
Nya Tornebor
Text och bild lars-Olof Peterson
Familjen Cassersjö
flyttade in i ”Gunnar
Posts”
Jenny med Freja i knät, Filippa och Magnus
Tid går behagligt
långsamt här
konstaterar
familjen Rönn
Jennie, Fabian och Christian
08
S O C KE N B L A D
3 2013
De tog sitt flyttlass från Växjö under våren och
styrde kosan mot Torne och flyttade in i ”Gunnar
Posts”. Drömmen om ett hus har inte alltid funnits
utan har växt sig starkare med åren och letandet
höll sig till Växjötrakten i början. Sen dök ”Gunnar
Posts” hus upp. De kände båda väl till Torne.
Eftersom Jenny är uppvuxen i Vashult körde de
genom Torne varje gång föräldrarna skulle hälsas
på. Som tonåring spelade hon även fotboll i V.T.IF
och har fått en gedigen fotbollsbildning via klubbens motsvarigheter till Pia Sundhage, nämligen
Bengt-Ove Karlsson och Peo Hall.
Det natursköna läget, ett hus med egen själ, härlig
trädgård samt ett litet hus som kan inredas till
musikstudio för Magnus var bidragande. Närhet
till affären, skolan och det faktum att Jenny (jobbar
på skola i Sandsbro)bara har 10 minuter längre restid än tidigare till arbetet. Magnus (jobbar på Ikea
IT) har hela 40 min kortare restid än tidigare. Dock
fanns en ytterst viktig aspekt att väga in innan
beslut om flytt fattades.
”
Det viktigaste för att genomföra
flytten var att Filippa ville flytta
från Växjö till Torne och det ville hon.
En bit längre upp på gatan hittar vi Jennie,
Christian och Fabian. De tog sitt flyttlass från Växjö
redan i höstas till Nybyggarevägen.
Vi sitter på altanen, dricker kaffe, pratar och njuter
av augustikvällens behagliga värme. Det är lugnt
och stilla och det är just detta behagliga lugn som
var en bidragande orsak till att husköpet blev i just
Torne.
Som syster till en Tornebo (Åsa Ribacke) har Jennie
alltid uppskattat att komma till Torne och eftersom
hon är uppvuxen i Kalvsvik var det inte så svårt att
ta steget och flytta från Växjö. Även Christian trivdes med att komma ut till Torne och känna på lugnet. Njuta av sjön och den vackra naturen. Tid går
behagligt långsamt här konstaterar de båda. I sommar
har tid gått så lagom fort att köket fått sig en helrenovering och står färdigt lagom till semestern är slut.
tema nybyggare
Självklart var även priset en bidragande orsak. Man
får mer hus för pengarna några mil utanför staden,
samt att man får en trädgård med lite storlek för
Fabian att leka på.
När semestern tar slut är det åter dags för sonen
Fabian att gå på förskolan Pärlan där han trivs alldeles förträffligt. Även det var en bidragande orsak
till flytten.
Mittemot Jenny och Christian hittar vi det senaste
tillskottet i i Torne. En Göteborgsfamilj med hundraåriga rötter i Västra Torsås. Pappa Stefan har sina
föräldrar på Åsen som är en släktgård flera generationer tillbaka. Stefan är uppvuxen i Göteborg i
Majorna men har många härliga minnen från
Åsen och Torne. Ett är när de gick till Torne för att
köpa utländskt godis som inte fanns
att köpa hos Gunnarsson (handlare i Torsåsby) som
för övrigt hade en alldeles förträfflig affär.
I dagsläget är Stefan mellan två jobb. I sitt CV skriver han in programledare för radioprogram i den
kommersiella radion som han sade upp sig från pga.
flytten. Samt säljare för diverse olika varor. Precis
som sin nyinflyttade granne Magnus har Stefan ett
brinnande intresse för musik och spelar i bandet
Destiny som rönt stora framgångar i Sverige. För er
som vill veta mer om Stefans band finns hemsidan
www.destinymetal.com
Familjen Björnshög
från Göteborg
med hundraåriga
rötter i socknen
Stefan och barnen Nova och Felix har en längre tid
letat hus i trakterna. Trots att de bodde nära naturen i Göteborg ville de komma till ett mindre samhälle. Naturen är en starkt bidragande orsak lika så
närheten till Stefans föräldrar.
Den lugnare miljön för Nova och Felix spelar förstås
roll och efter att ha besökt Blendaskolan blev beslutet
att flytta till Torne mycket lättare. Alla tre fastnade
för Blendaskolan direkt.
Nova, Stefan och Felix
annons
I de småländska skogarna blir idéer till verklighet
Specialiserade på produktutveckling och tillverkning av mindre serier
i metalltråd hjälper vi dig att ta din idé till verklighet, oavsett om du
är världens största möbeltillverkare eller en ung designer i början av
din karriär. Precis som våra förfäder lever vi på vår drivkraft
- att göra det omöjliga möjligt.
Prototyp och helhetslösningar i metalltråd
MT-Svets AB - Skatelövsvägen 69 - 340 32 Grimslöv
Tel: 0470 754 119 - Fax: 0470 754 118
[email protected] - www.mt-svets.se
SO CK E N B L A D
3 2013 09
tema nybyggare
”
Jag är nog lite av
LANTRAS, typ
Av Lars Lindén, Torsås by
Vi människor är ganska lika. Fast ändå olika. Förutom de gener
vi bär på, har vi olika önskningar, drömmar och förväntningar.
Att bo på landet innebär en viss livsstil. Några av oss har valt att
leva så, andra vill hellre ha stadens ljus och ljud inpå knutarna.
När vi talar om en ’’levande landsbygd’’, och att vi
vill få människor att flytta hit, handlar det mycket
om tillgången på jobb och bostäder. Självklart måste
vi ha jobb och bostäder för att folk ska kunna flytta
till landet, men jag tror inte det är hela sanningen.
Flera av mina vänner skulle inte kunna tänka sig att
bo på landet. De vill vakna upp på lördagsmorgonen,
ta hissen ner från lägenheten, och tio minuter senare
stå på Stortorget i Växjö. Man spatserar Storgatan
fram, lyfter på hatten åt vänner och bekanta, bär på
plastkassar från Fina Affären och avslutar med en
fika på populära Cafét. Sedan blir det hissen upp,
Sportextra och en matbit framför Tv:n. God natt och
sov gott … En bekväm tillvaro. Varför väljer vi inte
alla den?
Samma lördagsmorgon stiger jag upp i stora huset på
landet. Verandagolvet är fuktigt, men det känns fint
att ha oljat hela härligheten innan regnet kom. Oljandet känns i ryggen efter drygt 40 kvadratmeter
plus staket. Och där på gräsmattan ligger den nedsågade almen, stor som en fura. Har jag olja till
motorsågen? Borde ta bort bjässen innan gräsmattan
tar stryk. Men tjockdelen får jag be om hjälp med.
Stefan är kanske ledig med sin traktor. Jag ringer när
jag har klippt gräset. Nej fasen, jag skulle slå kring
växthuset först. Jag bytte väl tändstift i röjsågen ..?
Min kompis från sta´n skulle inte kunna tänka sig att
gå i timmar med en bullrande röjsåg över axeln. Inte
ens om landet hade lockat med massor av jobb och lediga bostäder. Och jag skulle inte må bra av att flanera
på Storgatan, helg efter helg. Var och en trivs på sin
plats här i världen, om än så olika. Det lustiga är att jag
och min kompis har samma ursprung och bakgrund;
födda i samma större stad, i samma kvarter, med några
månaders mellanrum. Han har blivit stadsbo, och jag
lantras.
10
S O C KE N B L A D
3 2013
Vad får mig att trivas med landet som livsstil, trots
att staden tillhör första hälften av mitt liv?
Jag har ingen aning. Jag brukar förklara det med att
jag hade en farfar som spenderade mer tid på sin
kolonilott än han tillbringade tillsammans med min
farmor, och att jag kanske har ärvt en och annan
gen från honom. Men den förklaringen får sina törnar när andra släktningar förklarar att farmor kanske
inte var så lätt att leva med. Men jag vill tro att jag
bär på någon gen från farfar ändå. Den där genen
som får mig att gilla
att händerna är hårda efter en dag i jord och bark
att bottna i mina egna tankar när jag slår gräs i timmar
att se vädrets makter så tydliga och kraftfulla utanför husknuten
att hitta stillheten och tystnaden när jag behöver den
att musklerna värker efter en dag över stock och sten
att det som förut var ingenting, nu är något, för egen hand
att stänga dörren när vintermörkret faller, och snön tar fart över åker och äng
Fysiskt arbete, natur, plus en skvätt ensamvarg och
nybyggaranda … Är det vad som karakteriserar livsstilen på landet? Nja, lika lite som att dra kammen
över alla invånare i sta´n, kan man göra det på landet. Men om jag rannsakar mig själv, är det det närmaste jag kommer glädjen att vara lite av lantras.
Åter till frågan om ’’en levande landsbygd’’, och
strävan att få människor att bo på landet. När vi
marknadsför landsbygden som ett boendealternativ,
kanske vi koncentrerar budskapet för mycket kring
platsen landet, med fokus på till exempel ’’frisk luft
och vacker natur’’.
Det räcker inte. Vi måste gräva djupare, och förklara för de stadsbor som bär på den där genen, att det
är här de ska bo! Inte åka hiss och spatsera på stora
gatan, när de i stället kan snubbla över stock och
sten, och gräva i myllan! Liksom djur och växter
måste människan hitta sitt rätta habitat. Då mår
man bäst i kropp och själ. Landsbygden är rätt för
människor med gen á la Lantras. Låt oss fundera på
hur vi hittar och når ut till dem! Vi måste nog lyfta
fram människan på landet, och inte bara platsen.
?
tema nybyggare
Varför valde
du/ni att
flytta hit?
Frågeställare och fotograf,
Rolf Erlandsson
Vallentin Landtborg
Långasten
Tillfälle, rätt fastighet var till salu.
Hans Gullstrand
Torsås by
Lugnt och vackert ställe. Utmärkt
ställe för barn att växa upp i. Bra
dagisverksamhet. Nära till släktingar. Nära till sjö och natur.
Inga Britt Kindstrand
Långasten
Efter att vi sålt vår villa i Växjö,
längtade vi ut till landet och fåglarna.
Fotograf Jessica Petersson
Steen Reedtz-Hansen
Brobacken, Hulevik
Det var läget som gjorde att jag
valde Hulevik. Underbar natur som
ger en ro.
Arend och Will Nijhof
För att det är mycket bra miljö. Fint samhälle med ICA nära. Sjön Åsnen, natur
och lugnt. Vi trivs bra och vill inte tillbaka till Holland. Vi är fullt integrerade,
tycker vi.
SO CK E N B L A D
3 2013 11
tema nybyggare
Sandra, Hedda,
Erik och Hugo
Vi sökte en lämplig
gård på landet,
Av Ingvar Andersson
säger Erik Peterson som tillsammans med
Sandra Viderstedt och sonen Hugo, 2 år,
bor i Opparyd Nedregård. Vi bodde i Växjö
stad men ville hellre bo på landet och här
fann vi vad vi sökte. I januari 2008 köptes
gården och upprustningen påbörjades.
I december 2009 hade renoveringen av bostadshuset
kommit så långt att det var dags att flytta in. Huset,
som är byggt i början av 1900-talet, har rustats upp
men har fått behålla den gamla stilen. En tillbyggnad
har uppförts med erforderliga moderniteter som hygienutrymmen och värmeanläggning.
Stora delar av ladugården hade rasat samman och de
delarna är nu borttagna. Logen har rustats upp och
innehåller nu bland annat redskapsutrymme och
garage.
Stormarna Gudrun och Per hade gått hårt åt skogen,
men eftersom jag är intresserad av skog och jakt så
har vi gjort en omfattande återplantering, säger Erik.
Hur är det att komma från en stad och bosätta sig
ute på landet?
Vi har känt oss mycket välkomna. Här finns ett
aktivt byalag och en fin sammanhållning.
Sandra arbetar som sjuksköterska med Torsgården
som utgångspunkt. Erik har påbörjat ett nytt jobb i
Växjö, även det inom rimligt avstånd. Hugo, som
går i förskolan i Torsås by, har i sommar fått en lillasyster som heter Hedda.
När vi i sommarkvällen lämnar Opparyd Nedregård,
är det med glädje vi noterar att Västra Torsås begåvats med ytterligare en yngre familj som ser och tror
på en framtid på landsbygden.
Bytte stadslivet mot landsbygden
Therese och Tobias är 29-åringarna från
Vetlanda som flyttade till Stockholm för
att studera. Nu väljer de bort storstadens
buller för landsbygdens lugn. Tillsammans har de flyttat till Rubbatorp med målet
att driva en skogsgård och göra avtryck
för kommande generationer.
De har varit tillsammans sedan gymnasiet och flyttade
till Stockholm för att studera; Therese civilingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan och
Tobias ekonomi på Stockholms Universitet. Där blev
de kvar i 10 år, skaffade hus och jobb. För två år sedan
bestämde de sig för att lämna Stockholms inrutade liv
för ett mer flexibelt, och började leta gårdar i Växjöområdet.
Västra Torsås ligger i mittpunkten till jobbmöjligheterna, med närhet till Växjö, Älmhult och Tingsryd.
De mellanlandade i Rottne ett år för att skapa jobbrelationer, och i nuläget har de jobb på samma gata
i Växjö. Efter långa efterforskningar har de valt att
slå sig ned i Rubbatorp, mellan Lönashult och Hulevik.
12
S O C KE N B L A D
3 2013
Av Ann Nilsson
Här bor de på en gård i ett stort rött hus tillsammans
med sina två katter. I framtiden vill de sköta betesdjur
och driva ett skogsbruk.
De ville omprioritera för att få mer livskvalité. ”I
Stockholm hade jag 1,5 timmes enkelresa till jobbet,
att bo på landsbygden ger mer fritid”, säger Therese
när jag frågar varför man väljer landsbygden framför
staden. Det är viktigt för dem att sätta en prägel på
omgivningen de lever i, nu strävar de efter ett skogsbruk. Innan de flyttade hit ville de ha mer kunskap
i ryggen och läste en kurs i hållbart familjeskogsbruk
på Linneuniversitet.
Deras första intryck av landsbygden och socknen var
positiva. Den sköna tystnaden när man kommer hem
och att kunna se en stjärnklar himmel säger de båda
är något som de aldrig fått uppleva i Stockholm.
En enkel sak som att handla är mer flexibelt än i Stockholm, oväntat nog. ”Vi slipper köa när vi kör bil, när vi
handlar och allt är på vägen”, säger båda när de konsta-
annonser
Efter sommaren startar vi
vår mötesplats igen måndagar
onsdagar och fredagar!
Ni vet väl om att man kan äta
middag på Torsgården varje
dag i matsalen?
Välkomna till
Therese och Tobias
Torsgården
terar att det har fått en bättre livskvalité.
De har blivit väl bemötta som nyinflyttade och tycker
att folk är hjälpsamma och omsorgsfulla. Socknen har
gett engagerat intryck genom alla föreningar och forum
som vill påverka. Det finns många möjligheter på landsbygden och de tror att folk behöver sluta ursäkta sig när
storstäderna klankar ned på brister. Vi borde möta kritiken genom att stå upp för alla bra saker som finns.
Therese och Tobias ser ljust på framtiden och hoppas
på nya utmaningar och kunskaper. Jag kan inte säga
mer än: Välkomna hit!
Tack!
Vi vill även rikta ett stort tack till alla
frivilliga och de föreningar som på olika
sätt har stöttat oss och gjort att vardagen
blir meningsfull för alla!
Vill ni komma i kontakt med oss så ring 0472-595650!
Välkommen in!
Grimslöv telefon 0470-74 18 50
Öppettider:
Måndag - fredag kl. 10.00 - 15.00
torsdag även kl. 16.00 - 18.00
www.sparbankeneken.se
SO CK E N B L A D
3 2013 13
tema nybyggare
BOK
Av Marie Riis.
Mer boktips från Marie:
http://mimmimarie.blogspot.com
tipset
Maries
boktrippel
om nybyggare/
invandrare
Stamtavlor – Dilsa Demirbag Sten
Arkan Asaad – Stjärnlösa nätter
Samtidigt som Dilsa Demirbag-Sten
skildrar sina kurdiska anor i en rad
kärleksfullt tecknade, och som det
verkar, raka berättelser i boken Stamtavlor ger hon läsaren även en lektion
i kulturskillnader och kulturkrockar.
Ett aktuellt tema är såklart den så kallade hederskulturen och författaren
väjer inte för att tackla ämnet. Det är
svårt för mig som västerländsk kvinna
och med i grunden kristen livssyn att
ens börja förstå alla aspekter som ligger
bakom.
Arkan Asaad ger oss ett annat perspektiv på hederskulturen, nämligen det
manliga. Naturligtvis finns det också
pojkar som drabbas och inte bara flickor
även om de får den mesta publiciteten.
Detta är historien om Dilsas föräldrars
flykt från en diktatur till ett tryggt och
säkert Sverige. Det är svårt att lämna
det gamla invanda bakom sig och framförallt människor man tycker om. Kärleken till mormor Mukades är innerlig
och vacker och denna starka kvinna
tilldelas ett helt eget kapitel fyllt av
kärlek, tacksamhet och förståelse. På
slutet får vi följa en vuxen Dilsa som
återvänder till sina rötter i Kurdistan
tillsammans med sin svenske man. Det
är spännande att följa dem på resan och
uppleva hur kulturskillnaderna speglas
genom deras ögon och upplevelser.
Bitvis blev jag arg när jag läste boken
och beskrivningarna av det turkiska
förtrycket av kurderna och kurdernas
eget förtryck av sina kvinnor och barn.
Berättelser om grymheter som tortyr
och de lekar barnen roade sig med
som små är starka och det framkallar
avsmak hos mig. Som så många gånger
förr när jag läst skildringar från andra
kulturer är jag så innerligt glad att jag
dragit en av livets vinstlotter och är
född där jag är född.
14
S O C KE N B L A D
3 2013
I Stjärnlösa nätter berättar Arkan Asaad
ur ett delvis självbiografiskt perspektiv
om en ung man, uppväxt i Sverige, som
vid ett besök i det gamla hemlandet Irak
tvingas till äktenskap med en kusin. Det
är inget lätt beslut för bokens huvudperson att säga ja men efter en systematisk utfrysning och mobbning av
hela sin släkt, med fadern som beslagtagit hans pass och ingen kunskap i
arabiska är han fången i sin egen kultur
och blir ett av dess offer genom äktenskapet. Detta är bara början på hans
mardröm. Nu förväntas han ordna
uppehållstillstånd i Sverige åt sin unga
fru och samtidigt försörja henne och
ge hennes familj presenter.
Arkan Asaad beskriver en kultur med
för oss i Sverige ålderdomliga förtecken
där familjens heder är allt och där alla
verkligen ska hedra och lyda sin fader.
Familjen har starka band och ingen vill
hamna utanför gemenskapen, individen
styrs av hot, skam, skuld och våld och
båda könen är offer.
Författaren har själv beskrivit att arbetet
med att skriva boken har varit hans
terapi och själva boken är hans drömfångare. Nu när historien är berättad vill
han bara gå vidare med sitt liv.
Marjane Bakhtiari – Kan du säga
Shibollet
Familjen Abassi är invandrare från Iran.
De är välanpassade och assimilerade och
bor i villa långt ifrån Rosengård. Pappa
är lärare på universitet och de bägge
döttrarna gör bra ifrån sig skolan. Trots
gräl vid frukostbordet känns de starka
familjebanden igen och dem kan många
av oss identifiera sig med. Familjen
tycker om varandra. Här finns värme,
kärlek och tillgivenhet men ändå drar
man sig inte för att milt driva lite med
pappan i familjen. Hans strävan att vara
svensk tar sig flera udda uttryck. Inte en
pryl som inte är köpt på IKEA finns i det
här hemmet, t o m den persiska mattan
saknas.
Den ena systern övertalar sina föräldrar
att låta systrarna åka till släkten i Teheran för att hälsa på så att hon ska kunna
slutföra ett fotografiskt projektarbete om
iranska religiösa högtider. Väl där vill
kusinen helst visa upp det som är västerländskt, butiker med amerikanska varor,
graffiti, popmusik och USA-influerade
kläder.
Här finns en allvarlig underton om kulturskillnader, religiöst förtryck, mångkultur och utanförskap men författaren
har ett härligt satiriskt sätt att skriva på
så att läsaren kan skratta både åt sin egen
och den främmande kulturens yttringar.
”
tema nybyggare
Nybyggaren,
vem var det och vem
kommer det att bli?
Av Ann Nilsson
För sisådär 150 år sedan levde vi i Småland i röda timmerstugor på landet och oroade oss för vädret, skörden och
djuren. Nu för tiden står vi bostadskö och vårt liv kretsar
kring familj, pengar och Internet. Vad bestämmer var nästa
nybyggare kommer att bosätta sig?
Under 1700-talet hade vi en tid av fred och goda
skördar. Detta blev synligt under 1800-talet då
befolkningen ökade. Vid den här tiden var
Sverige ett U-land med stor barnadödlighet men
räddningen blev, som Esaias Tegnér sammanfattade det: ”freden, vaccinet och potäterna”
Det var nya tider för Sverige. Större befolkningsmängd gjorde att det inte fanns tillräckligt med
brukbar jord. Ungdomarna fick hitta andra sätt
att bygga sina liv. Runt år 1900 blev det populärt
att emigrera till Amerika eftersom där fanns det
gott om orörd jord. Detta stannade av när första
världskriget bröt ut 1914. Här hemma rådde det
fortfarande brist på mat och man bodde stora
familjer på liten yta. Otillräckligheten av mark
och dugliga bostäder fick folk att lämna landsbygden. Det blev vanligare för ungdomar att
flytta in till staden och bo i trånga lägenheter och
arbeta på fabrik. För att motverka att allt fler flyttade från landsbygden erbjöd staten egenhemslån
mellan 1905-1948 till fattigt folk. Med dessa
pengar skulle familjer bygga mindre hus med en
bit mark för att driva mindre odlingar eller ett småjordbruk. Dessa odlingar blev räddningen under
andra världskriget då det blev svårare att få tag
på mat.
Vid krigsslutet 1945 tog industrisamhället fart på
riktigt i Sverige. Genom den nya folkhemspolitiken
fick arbetaren det bättre ställt ekonomiskt och folk
ville ha en förbättrad standard då det var vanligt
med trånga och utslitna lägenheter. Allt fler i medelklassen hade råd med bil och kunde hitta ny bebyggelse till sina egnahemshus.
1965 beslutade riksdagen att en miljon bostäder
skulle byggas på tio år för att rädda den akuta bostadsbristen som uppstod när alla 40-talister ville flytta
hemifrån och starta sina egna liv. Sakta men säkert
kunde man se lägenhetshus skjuta upp ur marken
och nya stadsdelar och förorter föddes.
Under slutet av 70-talet kom en motreaktion till
stadens lägenhetshus och det blev populärt att
flytta ut till landsbygden. Små samhällen med
villor och radhus började växa fram utanför
städerna. Denna trend fortsatte in på 80-talet.
”
För hundra år sedan flyttade nybyggarna till
Amerika för att finna brukbar jord, nu emigrerar
ungdomarna till Norge för att tjäna ihop ett
startkapital.
Människor har flyttat mellan landsbygden och
staden i olika perioder de senaste 100 åren och
frågan jag ställer mig är: Vart kommer nästa trend
att leda oss? Kommer det vara till landsbygdens
lugna harmoniska vyer eller är det stadens puls
som inbjuder mest? Kanske blir det ett mellanting med en stad där man kan känna närhet av
naturen, genom gröna parker och vattendrag.
Just nu är det största problemet att vi går i samma
fotspår som för dryga hundra år sedan. Eftersom
ungdomsarbetslösheten är så stor idag (17,6% av
alla ungdomar var arbetslösa under juli månad
i år) blir det ett privilegium att ha ett jobb och
då det, som väl känt, råder bostadsbrist blir det
även en lyxvara att ha ett eget boende. Det behöver vi lösa innan nybyggarna kan slå sig ned.
Källor:
ww.ne.se/egnahemsrörelsen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsrörelsen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige_under_andra_världskriget
SO CK E N B L A D
3 2013 15
insänt material
SPF:s datakurs
för nybörjare
Sveriges Pensionärsförbund (SPF) genomför en satsning på
grundläggande datautbildning för medlemmar som inte har
någon tidigare datorkunskap. Många av dem upplever idag en
form av socialt utanförskap. Tillgången till Internet och e-post
är en mänsklig rättighet som även bör omfatta äldre personer.
Under fyra veckor augusti – september har SPF
i Västra Torsås genomfört en intensivkurs för
”absoluta nybörjare”.
Kursens kvalitativa mål har varit att kursdeltagarna minst skall erhålla baskunskap så att de
kan bli delaktiga i all digital samhällsinformation samt sköta banktjänster, biljettbokningar
och liknande ärenden, dessutom kunna förstå
och använda mediets sociala möjligheter.
Tolv SPF-medlemmar, nio damer och tre herrar,
har deltagit i kursen. Måndags- och torsdagseftermiddagarna har sockenstugan i Lönashult varit
kurslokal. Tack vare fiberuppkopplingen där har
eleverna haft stabila internetförbindelser. Tre av
eleverna har haft egna laptops medan de övriga
disponerat lånedatorer från SPF Kronobergsdistrikt.
Med lånedatorerna har också följt ett teliamodem
avsett för övning och ”läxor” på hemmaplan mellan
kursdagarna. Tyvärr har de flesta haft mycket
dåliga mottagningsförhållanden hemma så hemövningarna har inte kunnat genomföras som önskat.
Grundkravet för att få delta i kursen var att man
inte hade någon tidigare erfarenhet av datorer.
Därför handlade första kursdagen i huvudsak om
datorn och tangentbordets handhavande samt
enklare skrivövningar. Under den andra kursdagen skaffade alla ett e-postkonto och därefter har
kurstillfällena helt handlat om Internet och e-post.
Många brev har utväxlats mellan kursdeltagarna.
Under en kurstimme har Sparbanken Eken informerat om Internetbanken. Kursdeltagarna har också
fått information om andra alternativa datamedia
som t.ex. surfplattor.
Kursledningen anser att deltagarna trots sitt tuffa utgångsläge som ”absoluta nybörjare” har nått de kvalitativa målen. Vi hoppas nu att kunskaperna kan utvecklas genom att deltagarna omgående skaffar någon
form av dator och fungerande uppkoppling (fiber,
ADSL eller trådlös). Annars är risken stor att de nyvunna kunskaperna snabbt försvinner.
Efter kursen har deltagarna erbjudits möjligheten
att, för ett attraktivt pris, köpa en begagnad rekonditionerad laptop med 1 års garanti.
16
S O C KE N B L A D
3 2013
Vi som har planerat och genomfört kursen under
8x5 timmar är Jan Jonasson, Börje Silkenäs samt
Gunilla och Urban Spjuth.
Ett särskilt tack till Skatelövs och Västra Torsås
Kyrkliga samfällighet för att vi fått hyra sockenstugan med den utbildningseffektiva internetanslutningen.
Kursledningen
annonser
Eco Klinik Wislanda
Massage - Hudvård - Fotvård
Välkommen till en avslappnande
och effektiv behandling av ansikte och kropp
Terapeuterna har inga fasta öppettider,
utan arbetar efter kundbokning.
Försäkring, lån, sparande & pension
– Jag hjälper dig hitta rätt. Och du –
du vet väl att du kan ringa mig även
kvällar och helger?!
Boka Din behandling på 070-64 308 66 eller i butiken
Butiks och telefontider
Måndag 10-13
onsdag & fredag 14-17
Tommy Eriksson
Välkommen till oss på Storgatan 10 i Vislanda
N AT U R A L
N O R D I C
Ditt lokala försäkringsombud
0470-75 80 80 / 070-675 80 46
[email protected]
LFkronoberg.se
C A R E
Besvär i hud
eller hårbotten
Naturens under
–Inifrån och utifrån
Torrhet
Naturlig anti-age
Avancerad anti-age
Hudrodnad/Solkänslighet
Eksemliknande besvär
Hårbottenbesvär
Q for Skin™ är inte en medicinsk behandling utan ett rikt näringstillskott, inifrån och utifrån.
Före
Efter 2–3 mån
Före
Efter 2–3 mån
HAVTORN OCH SVARTA VINBÄR
FÖR SYNBARA RESULTAT
Välkommen
boka kostnadsfri
analys
Säljs hos utvaldaatt
hälsokostbutiker
och hudterapeuter.
och rådgivning med en Q-specialist på
Eco klinik Wislanda
070-64 308 66 eller i butiken
Butiks och telefontider, Måndag 10-13
www.ht-scandinavia.se
onsdag & fredag
14-17
Tel +46 (0)8-754 37 00
Vi utför även bygg
och reparationsarbete
Skatelövsvägen 71, 340 32 Grimslöv
Tel: 0470-75 01 90, Mob: 0707-75 01 90
Fax: 0470-75 07 20
E-post: [email protected]
Öppettider:
Mån-fre 07.00-18.00
Lördag 09.00-13.00
E-mail [email protected]
SO CK E N B L A D
3 2013 17
insänt material
"Fyren"
Av Bosse (i Kolmården) Petersson
Några av er som tillhör en lite äldre generation, kommer säkert ihåg att det under ett antal år
runt decennieskarven 40/50 fanns ett hus i Ringshult som kallades “Fyren”. I storlek var det
ungefär som en Friggebod och låg vid åkerrenen, väster om vägen mellan föreningslokalen
och Arvida´s. Det var byggt på plintar och en kort trappa ledde upp till dörren på framsidan.
Fönster saknades helt men däremot fanns det en kraftig fläkt med kallrasspjäll, vid knuten
högst upp till vänster om dörren.
Från de bakre husknutarna gick det ut ett högt stängsel
som inhägnade en liten gård. Mitt i denna fyrkant, som var
ungefär lika stor som huset, stod en hög trästolpe. Den var
högre än en vanlig elstolpe och hade på toppen ett horisontellt kryss, även det i trä. Från var och en av kryssets fyra
ändar hängde en kopparvajer som var fastsatt via isolator.
Vajrarna var förbundna i en antennkonstruktion som genom
en gemensam ledare var ansluten till en isolerad genomföring i väggen på husets baksida. I den väggens nedre vänstra
hörn, var det dessutom ett ganska stort, filterförsett luftintag.
Mitt på golvet inne i huset stod två höga och identiskt lika
plåtstativ med ett antal rattar och visarinstrument på framsidan. Plåtväggarna var försedda med ganska många gälöppningar för luftcirkulation. Detta tydde på att apparaterna i
skåpen gav ifrån sig en del värme, vilket också förklarar
behovet av den stora fläkten. De värmealstrande apparaterna
var två rörbestyckade långvågsändare, med trämastens
kopparledningar som antenn.
Det handlade om en så kallad radiofyr, där sändarnas funktion var att skicka ut pejlsignaler för civilflygets räkning.
Även till sjöss användes radiofyrar som navigationshjälpmedel. Fyrarna sände tonmodulerade signaler och kunde
alltså höras i en vanlig radio. På familjens stora Luxorradio
som stod i föräldrarnas sovrum, brukade vi ibland roa oss
med att ratta in frekvensen på långvågsbandet och lyssna
på fyrens morsesignaler.
För att uppnå optimal utsänd effekt och få önskad positionsstabilitet, vid de våglängder det här handlar om (c:a 1000 m),
är det viktigt att antennen radiotekniskt sett är väl förankrad i “terra firma”. Till detta grävdes det ner ett “jordnät”,
bestående av ett antal ganska grova kopparledningar som
löpte ut i ett stjärnmönster från antennmasten. Hur många
är osäkert, men det måste ha varit minst ett 40-tal trådar,
vars längd uppskattningsvis kunde vara 30-40 m. Vid ytteränden av varje tråd slogs det ner en galvad järnstång.
Stängerna som var någonstans mellan 1,5 och 2 m långa,
hade längst upp en påsvetsad trådända som den nergrävda
kopparledningen anslöts till.
18
S O C KE N B L A D
3 2013
Ansvarig för installation och driftsättning var ingenjör
Paul Berglund från Kungl. Luftfartsstyrelsen som senare
kom att heta Luftfartsverket (LFV). Ing. Berglund var en
mycket trevlig man som vi smågrabbar ibland brukade
hänga med till sjön, när han ville ta ett dopp efter arbetsdagens slut. Han var även driftsansvarig, vilket innebar
att han några gånger återkom på servicebesök. Ibland tog
han hjälp av en ung teknolog från Hulevik som han fått
stort förtroende för under installationsarbetet. Den unge
mannen var målar´ns Åke, som ganska snart skulle
komma att avlägga civilingenjörsexamen vid Chalmers
i Göteborg.
Den ena sändaren stod som reserv, för att kopplas in om
den aktiva sändaren slutade fungera. Jag tror att detta
skedde med någon form av automatik. Samtidigt gick ett
larm till en mottagare som var placerad på en hylla i
“tvesten” hemma hos oss. Den var i lackerad plåt och storleksmässigt ungefär som den tidens radioapparater. Jag
minns att vi betraktade “plåtlådan” med respekt, när vi
fick veta att den kostat över tusen spänn.
När larmet gått var det dags för far att kolla läget och informera LFV. De olika larmsignalerna från sändarstationen
kom till mottagaren genom en mångtrådig jordkabel som
grävts ner i åkern. I samband med den grävningen hittades
en liten stenåldersyxa i grönsten, troligen avsedd som vapen.
Några år senare hade min storebror och jag med oss yxan
och visade upp i skolan. För fyrens strömförsörjning drogs
en annan jordkabel från närmaste elstolpe.
Vid ett tillfälle hade motorn i den termostatstyrda ventilationsfläkten “brunnit” med påföljd att det blev larm för
hög temperatur. När far konstaterat hur det låg till och
efter kontakt med LFV, fick han tillstånd att lämna dörren
lite på glänt tills fläkten bytts ut. I vanliga fall var det störtviktigt att dörren skulle vara stängd och låst. Risken med
en olåst dörr fick här vägas mot konsekvenserna av ett
driftavbrott.
Efter några år kom besked om att fyren måste flyttas till
annan ort. Som anledning uppgavs att den civila flyglinjen
gick för nära viktiga militära anläggningar och aktiviteter.
Vi såg då vår chans att köpa det välisolerade lilla huset
som hade kunnat bli en utmärkt fiskestuga ute på någon
av öarna. Tyvärr var detta inte möjligt, eftersom anläggningen i sin helhet skulle flyttas till den nya platsen som
jag tror var någonstans i Hjortsbergatrakten. Kvar efter
bygdens korta flygepok, blev endast några betongplintar
och det som var nergrävt i marken.
Lite om tillämpningar och teknik
Sjöfartens radiofyrar sände en identifieringskod följd av
en lång s.k. pejlton. Funktionen gick ut på att pejla riktningen till minst två fyrar. Fartygets position kunde på
det sättet definieras som de beräknade bäringslinjernas
skärningspunkt (krysspejling). Kvaliteten på positionen
var avhängig av skärningsvinkeln, där en rät vinkel således
gav bästa noggrannhet. Ursprungligen använde man sig av
en vridbar antenn, ungefär enligt samma princip man idag
pejlar in djur som försetts med radiosändare. Senare
system hade fasta specialantenner som gjorde att man,
direkt i en kompasskurskorrigerad mottagare, kunde bestämma bäringen till respektive radiofyr.
När det gäller flygets fyrar var kraven på funktion och
tillämpning, av naturliga skäl helt annorlunda sjöfartens
fixpunktbestämningar. Här var behovet att mottagaren
presenterade en kontinuerlig riktnings- eller bäringsinformation. I “vår fyr” bestämdes utsändningsmönstret av
en roterande kamskiva som manövrerade en mikroswitch,
vilken i sin tur styrde sändarens tonmodulering. Det var
alltid lika fascinerande att titta in på elektroniken, de
gånger man fick vara med när Paul eller Åke hade öppnat
en sändarrack. Ibland kunde man förstå på Åke att han
tyckte vi hade näsan lite väl nära.
För sjöfartens del är radiofyrarna sedan många år utkonkurrerade av modernare navigationsmetoder. Fyrarnas
sändare övergick till att ingå i den marina varianten av
det system som kallas “Differential GPS”. DGPS går ut på
att mottagare placeras i noggrant definierade positioner,
som i sjöfartens fall således blev platser med befintlig
radiofyr.
Långvågsändaren används nu för att distribuera information om uppmätt skillnad mellan faktisk position och den
som erhålls från GPS-mottagaren. Ombord kan informationen tas emot för automatisk korrigering av fartygets
GPS-position. Metoden bidrog till en avsevärd förbättring
av den mottagna positionens kvalitet.
Det som i första hand initierat utvecklingen av DGPS, var
behovet att eliminera det stora fel som åstadkoms av en
medveten kvalitetsstörning i GPS-sändningarna. Störmetoden kallas SA (Selectiv Availability) och uppsåtet var
att i försvarsstrategiskt syfte ge “vanliga” användare en
betydligt sämre noggrannhet, än den mycket höga precision som USA-försvaret själva kunde ernå med sina kodnyckelförsedda specialmottagare.
I och med att Pentagon (president Clinton), någon gång
under år 2000, beslöt sig för att ta bort SA-störningen,
tappade följaktligen DGPS-funktionen mycket av sin
betydelse. Dock ger metoden fortfarande en förbättring
av positionsnoggrannheten, med tanke på övriga typer av
störningar som kan förekomma. Nu väntar vi på Europas
civila system “Gallileo” som sägs bli ännu bättre.
För flyget kan kanske några av de gamla radiofyrarna fortfarande finnas kvar som inflygningsstöd i anslutning till
flygplatser. Däremot har den ursprungliga funktionen, att
leda hela flygrutter, under åren ersatts av modernare
tekniska lösningar. Idag tillämpas GPS-baserade och internationellt vedertagna VHF-transpondersystem, av såväl
flyg (VDL) som sjöfart (AIS), för distribution av information
som är adekvat för navigation och säkerhet.
Dessa system grundar sig på en svensk uppfinning och
mannen som ligger bakom är den kände ingenjören och
innovatören Håkan Lans. Det som i övrigt gjort honom
bekant är hans “rasterstyrda” föregångare till den moderna
datormusen och att han är upphovsman till färggrafiken
i våra datorer.
SO CK E N B L A D
3 2013 19
Vi kan hjälpa
dig att få det
på papper...
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kompendier
Medlemstidningar
Medlemsblad
Kallelser
Årsmöteshandlingar
Protokoll
Årsredovisningar
Böcker
Tidningar
Häften
Broschyrer
Foldrar
Visitkort
Mappar
Affischer
TORNE CAMPING
& FISKECAMP
Öppet från 1:a maj till
20:e oktober 2013
Vi hyr ut båtar,
kanoter och cyklar.
Boka gärna en båtutflykt med ”Sofabåten”.
Liten Kiosk & Café
Välkommen att titta förbi!
Vi välkomnar även lokalbefolkningen
Tel 0470-75 41 20
www.tornecamping.se
!
n
e
m
Välkom
Hynnenäs Bygdegård
Samlingslokal för fester och sammankomster.
Trivsamma kurslokaler med AV-utrustning.
Kök med service för 120 personer.
Björkbacken
Utedansbana att hyra för fester, kalas mm sommartid.
Bokning: Lisbeth Lindberg
Telefon 0470-755072 Mobil 076-0065072
[email protected]
Tel: 0470-70 97 00
insänt material
Byskolan Blenda välkomnar
ny rektor
Rektor Mia Wallin har varit en del
av Byskolan Blenda från skolans tillkomst 2006, första tiden som lärare
och sedan 2008 som rektor och lärare.
Mia har varit en fantastisk drivkraft
och en stor tillgång för skolan. Nu
lämnar Mia vår skola för nya utmaningar på annat håll. Vi tackar Mia
för allt hon tillfört skolan och därmed
den bygd vi lever i och värnar om.
Byskolan Blenda finns i Lönashult.
Det är en fristående skola med förskoleklass, grundskola (årskurserna 1-6)
och fritidshem. Skolan drivs av en ideell
förening, Åsnenbygdens friskoleförening.
Styrelsen består av Josefine Wiik
(ordförande), Mia Andersson, Lars Lindén,
Pia Lundh, Kent Petersson och Bodil
Ragnarsson.
Skolan har för närvarande 30 elever.
Vi hälsar också vår nya rektor, Lena
Einvall Häggblad, välkommen. Vi ser
fram emot nya utmaningar och ett gott
samarbete.
Vi önskar alla, elever och personal, ett
gott nytt läsår!
Styrelsen för Åsnenbygdens
friskoleförening
genom
Bodil Ragnarsson
Personalstyrkan på Byskolan Blenda
består av nya och gamla medarbetare.
Förutom Lena är det Frida Åsberg,
Christina Holmberg, Johanna Fjordevik,
Helen Damsö, Paulina Thuresson och
Emma Karlsson.
Personalen på Byskolan Blenda: Lena Einvall Häggblad,
Emma Karlsson, Paulina Thuresson, Christina Holmberg,
Frida Åsberg, Johanna Fjordevik och Helen Damsö
Puttetorpa Here
i Jungfruboda
Vid pennan Tomas Olofsson, Fröseberg
Den sista fredagskvällen på industrisemestern
brukar Kent Williamsson i Ramnagård buda
grannar och bekanta till en årlig träff sedan
2006 vid den av honom uppställda
jättestatyn av Puttetorpa Here.
Syftet är att röja undan sly, som växt upp runt
heren, där han står majestätisk med en stor stock
på ena axeln. Samtidigt målas också trä-jätten in
med olja för att hålla i många år framöver på sin
plats intill vägen mellan Lönashult och Torsås By.
Det hela började med att Kent år 2002 skulle ta
hand om en jättestam av en ask från en gård i
Hunna, där idag en berömd tennisspelare huserar.
Kent höll på en hel dag med att forsla hem stammen
till gårdsplanen. Sedan togs motorsågen fram och
efter ett stort antal bränsletankar var heren färdig.
Platsen där mästerverket skulle ställas upp blev en
höjd på en bergsrygg tillhörande Jungfruboda 3:1
och familjen Jannice och Tomas Lundh.
I år var det drygt ett 50-tal personer i alla
de åldrar, som hade hörsammat kallelsen
till den trevliga träffen den första fredagen
i augusti månad. Några tog sig an röjningen
av buskarna, och några tog en pensel i näven
och började noga bestryka hela träfiguren.
Därefter blev det trevlig samvaro i den
ljumma sommarkvällen med grillning över
stor glödbädd. Bland besökarna fanns även
folk från Danmark, Norge och Polen, som
samtidigt kunde ta sig en närmare titt på
den mäktiga symbolen för kraften och styrkan i Västra Torsås socken.
Målande Gustav Andersson,
Ramnagård,
fotograferad av Rebecca Olofsson
SO CK E N B L A D
3 2013 21
ANNONSER
Säkerhet kostar !
VID OLYCKA
112
Ring
Beställ våra goda exotiska
plankor och kalla bufféer.
Potatissallad och bröd ingår.
Pris från:
69:-/ port
SOS Alarm
Vi gör oftast förstainsatsen i Västra Torsås.
Vi samarbetar med Värends Räddningstjänst.
Se mer på www.exotiskplanka.se
Dags för helgens festligheter!
Om du tar hand om gästen, fixar vi festen!
Grimslöv
Vill du bidra till vår verksamhet
och ditt skydd? Gåvor mottages tacksamt
via vårt bankgiro 5169-3653
Vill du veta mer?
kontakta Ingvar Andersson (ordf.) Torsås by
Tel.0470-75 42 62 [email protected]
Stationsgatan 15 0470-75 00 09
Öppet för dig: Mån-Fre 9-19. Lörd 9-17
-närhet räddar
Byggnadsvaror till lågpris
Asfaboard Gips Masonite Spånplattor
Gullfiber isolering Benders takpannor
Takduk Alcoplan Tryckimpregnerat Reglar
Brädor ListerGolv Tak SpikVitvaror Kaminer
Nybyggen Renoveringar
ÖPPET: vardagar
6.30 - 9.00
16.00 - 18.00
lördagar
8.00 - 12.00
tel 0470 75 50 01, fax 0470 75 50 90, mobil 070 544 93 51
[email protected]
22
S O C KE N B L A D
3 2013
ANNONSER
Behöver du hjälp
i trädgården eller med allt
som rör din tomt?
STRÖBY
ELEKTRISKA
Åke Aronsson
Telefon 0470-75 07 07
Mobil 070-653 33 18
Ströby
340 32 Grimslöv
Vi utför b.la.
• Infiltrationsanläggningar (Diplomcertifierad)
• Omläggning och sättning av plattytor,
stödmurar och kantsten
• Grund och dräneringsarbeten
• Anläggning utav effektbelysning
• Gräv och schaktningsarbeten med hjälp
utav maskin i lämplig storlek
• Planteringar, borttagning av stubbar, träd mm
• Snöröjning på tak, planer, vägar mm
• Det mesta utav den yttre skötseln,
T.ex Gräsklippning, lövborttagning, häck
och busk-klippning även snickeriarbeten
Hör av dig om du behöver hjälp,
vi kommer gärna ut och delar
med oss utav vår kompetens
och lämnar offerter på jobben!
GÅR DU I
BILBYTARTANKAR?
KONTAKTA MIG!
NYA VOLVO
NYA RENAULT
NYA DACIA
BEG. BILAR
Olle Ericsson
0470-77 57 19
Sebastian Bergquist
Hynnenäs Kvarnkullen 342 53 Lönashult
Tel: 0734 239 484
[email protected]
SO CK E N B L A D
3 2013 23
insänt material
Bluegrass
på Strandpärlan
Av Lars-Olof Petersson och Staffan Sellgren
Micke Persson spelade
irländskt på tolvsträngad
gitarr.
Anton inledde
med några egna låtar
Lördagen den 24 augusti, just när semestern känns
avlägsen och sommaren är slut, hösten gör sitt intrång
och julafton endast fyra månader borta………..
Just då när man behöver piggas upp som mest anordnade
kreativa människor (Staffan Sellgren, Gunilla Lauren Sellgren,
Anton Sellgren, Ronny Dahlberg, Anders Dahlberg, Lars
Lennblad , Bibbi Karlsson och Christin Andersson) en
Bluegrass afton på Strandpärlan. Runt ett 90 tal personer kom
för att lyssna till Angel Band.
Alla hade medhavd mat med sig som dukades upp och kvällen
inleddes således med en brakmåltid.
Tommy Almcrantz
spelade Beatleslåtar
Kvällens konferencier (Anton Sellgren) inledde kvällen med att
bjuda in till öppen scen, vilket innebär att någon som känner
för det har möjlighet att gå upp på scenen och spela någon låt.
För att lätta lite på stämningen inledde Anton själv med några
egna låtar.
Angel Band
Miranda spelade även hon
några egna låtar
Kurs
”vård och restaurering
av stenmur
och jordkällare”
Kursledare: Kjell Gustafsson, Ängagärdets
Natur och Kultur. Kursen genomförs under
en dag (ca 6 timmar) i 2:a halvan av april
eller början av maj 2014 i Råsgård.
Kjell, som är en underbart inspirerande
ledare, berättar om hur våra stenmurar och
jordkällare skall vårdas och skötas för att
inte förstöras, så att även kommande generationer ska kunna beundra vårt kanske mest
utpräglade kulturarv som vi har i våra bygder.
Han visar också hur vi kan laga de skador som
uppkommit genom åren.
24
S O C KE N B L A D
3 2013
För mer information se annons i SB 1-2014.
Mats Runeson
ANNONSER
M L ENTREPRENAD
utför all slags grävning
Magnus Lundh, Södra Ebbön 1, 342 53 Lönashult
Mobil: 073-829 77 43
SO CK E N B L A D
3 2013
25
ANNONSER
Fotvård
i lantlig miljö
Skatelövsvägen 48
340 32 Grimslöv
Gör även hembesök.
Tel. 0470-75 00 63
Mob.070- 32 98 574
Med. Fotvårdsterapeut
Gunbritt Johansson
All målning
Låga priser
Sunessons
Måleri
Jörgen Sunesson
Mobil. 070-607 91 97
[email protected]
Tel/fax. 0470-75 41 47
Järnvägen 49 Torne 355 97 Växjö
www.tidforfotter.n.nu
VI HAR FULL SERVICE
I SKOGEN!
Vi köper alla sortiment
vill du annonsera
Kontakta redaktionen,
[email protected]
Helsida 1.200 kr 180x250 mm, utfallande, 210x297 mm (3 mm utfall)
Halvsida 600 kr Liggande, 180x125 mm.
Liggande med utfall, 210x148,5mm ( 3 mm utfall)
Stående, 90x250 mm. Stående med utfall, 105x297 mm ( 3 mm utfall)
Kvartsida 300 kr Stående, 90x125 mm.
Sjättedelssida 150 kr Liggande, 90x80 mm
-Slutavverkning
-Gallring
-Röjning
-Flisning
-Markberedning
-Plantering mm.
Skogsinköpare:
Mats Petterson
Mobil: 073-026 61 93
E-mail: [email protected]
Tel. 0472-361 00
Lönashults
Bilservice AB
Reparationer utav
Volvobilar och veteranbilar
Öppet Mån-tors. 7.00-18.00
Fre. 7-17.30
Lunchstängt 12-13
0470-757 016
Välkomna
Bengt-Eric
26
S O C KE N B L A D
3 2013
www.ata.nu
www.
namnat.se
ANNONSER
ÖVDENS FISKEVÅRDSOMRÅDE
Lektionsridning
Långridning i grupp
Ridläger för barn och vuxna
Fiskekort säljes av
Tommy’s Lanthandel
Lönashult
Årskort 150kr/person
Veckokort 50kr/familj
Dagkort 30kr/familj
Specialsnickeri
Möbeltillverkning av egendesignade möbler
samt specialtillverkning efter er ritning eller idé.
Torsåsby
0470-75 43 15
www.stallhinsegard.se
STALL
hinsegård
Foramen
Tandvård
Tandläkare
Peråke Runeson
Privattandläkarna
Kronoberg
Gunnar Gunnarsson
Rubbatorp 1, 342 53 Lönashult
Tel. 0470-75 71 37, 070-295 71 37
www.gunnarsmobler.se
Hantverksgatan 1
Älmhult
Tel. 0476-102 33
Välkommen
Tel. 0470-75 41 25, Fax. 0470-75 42 88, e-mail: [email protected]
SO CK E N B L A D
3 2013 27
ANNONSER
Skatelövsvägen
Grimslöv
Välj tandvård
på hemmaplan!
GRIMSLÖVS FÖRENINGSLOKAL
www. foreningslokalen.se
foreningslokalen.
www.
Moderna lokaler för ALLA ändamål.
Vi servar hela familjen.
Vandrarhem, välutrustat godkänt kök,
Komplett AV-utrustning,
Tel. 0470-75 00 72
BO KUNGLIGT PÅ TORNE GÅRD
RUM OCH FRUKOST I HERRGÅRDSMILJÖ
Njut av den småländska
miljön på ett kungligt vis.
Huseby Bruks systergård
erbjuder närhet till natur,
bad och goda möjligheter
till fiske.
Lönashults Garnbò
Stick- virk- väv- garner, broderier
Öppet fre. 13-18 lör. 9-12
Övrig tid efter överenskommelse
0470-757 237 Välkomna Pia
Välkommen med din bokning!
Torne Gård, 342 53 Lönashult
Telefon: 0470-75 43 45, 0705-77 15 01
E-post: [email protected]
www.tonegard.se
Edith Karlsson & Lars Bergström
Återvinningsstationer
för papper, hårdplast,
glas och metall finns i
Grimslöv, Torne och
Lönashult
ULVÖ
TORV AB
Kurt Johansson
Horgeboda Västra Torsås
342 53 Lönashult
Telefon 070-665 80 36
28
S O C KE N B L A D
3 2013
ALVESTA
RENHÅLLNING
Box 104
342 22 Alvesta
Tel. 0472-151 90
Fax. 0472-149 56
Bemannad Återvinningsstation
som dessutom tar emot grovavfall
typ möbler, ris, trädgårdsavfall,
byggavfall mm, samt farligt avfall
typ lysrör, färg/oljerester och dyl
finns i
Grimslöv, vid Föreningslokalen.
Öppettider: Ons-Fre 9-18 Lö 9-14
Lunchstängt vard 13-14
ANNONSER
Din lokale och fristående
fastighetsmäklare
Örjan Riis
www.landsbygdsmaklaren.com
Svelands Hästförsäkring
ger dig det lilla extra!
Bonusrabatt för friska hästar.
Veterinärvårdförsäkring livet
ut i A.1-försäkringen.
150 dagars behandlingsperiod
innan ny självrisk.
Vill du veta mer och få ett
försäkringsförslag, kontakta
vårt ombud!
Ture Pettersson 070-530 59 50
Ströbergs i Torne
Telefon 0470-75 40 08
L-G Persienn & Markis
Eliassons Skogstransporter
Skogstransporter, vägkantsröjning, fläckmarkberedning
och div. traktorkörning
Håkan Eliasson
Torsås by, 342 53 Lönashult
0705-75 00 58, [email protected]
Persienner, Markiser, Rullgardiner
Ring för prisuppgifter:
Mobil. 070-663 81 00
Lars-Göran Gustavsson
Opparyd, Västra Torsås, 342 53
Lönashult
Tel/Fax bostad: 0470-75 10 56
SO CK E N B L A D
3 2013 29
Behöver du en snickare?
BOSSE LINDS SNICKERI
Jag utför alla jobb såsom
reparationer, om- och tillbyggnad.
Mobil. 070-535 40 75
säkrast kvällar och helger
Birger Jonssons
Mureri
070-526 01 83
Möcklehult
342 53 Lönashult
Hönetorp Nyborg 342 52 Vislanda
Vid behov av skogskörslor kontakta:
Sandra Eriksson
Järnvägen 23, 355 97 Växjö
Tel. 073-5085978 [email protected]
www.finastolen.se
Välkommen
Salong Agnetha
Klippning för helA fAmiljen
Tel. 0470-75 71 80
håldalavägen 6 lönashult
30
S O C KE N B L A D
3 2013
SKOGSENTREPRENÖR
Wallentin Landtborg
Långasten 340 32 Grimslöv Tel. 0476-280 07
Mobil. 070-273 89 47
LÖNASHULTS BENSIN & DIESEL AB
Bankkortstankning
När verkstaden är öppen är det tanka
och betala i kassan
till
Bensin 95
Bensin 96
Bensin 98
Diesel
Alkylatbensin
GRIMSLÖVS MATSERVICE
Skatelövsvägen 33, 340 32 Grimslöv
Telefon: 0470-750053
Mobil: 070-3372997
Mariann Salomonsson dipl zonterapeut
zonterapi – öronakupunktur
medlem i kroppsterapeuternas yrkesförbund
tel 0470-750 780
mobil 0708-223 383
Praktik
Grimslövs Föreningslokal
Källarplanet
Skatelövsvägen
340 32 Grimslöv
Pizzor, gatukök, kiosk, smörgåstårtor och tårtor.
Öppettider: Månd- fred: 16.00-21.00
Lördag: 13.00-21.00
Sön-o helgdagar: 13.00-20.00
Torv för alla tänkbara ändamål.
HYLTETORPS TORV AB
Elinshylte Västra Torsås 342 53 Lönashult
Telefon 0476-240 33
Mobil 070-540 92 16
KOMPETENS SOM
KVALITETSANSVARIG
BYGGNADSFIRMA
ARNE
GUNNARSSON HB
Kvarnholmen
Tel. 0470-75 60 01
0470 75 70 54
Försäljning av byggmaterial.
Slipning & behandling av golv.
Mattläggning, även i våtrum.
Murning, putsning.
Varsam renovering av
kulturbyggnader.
Kakel & klinker.
OMMY´
OMMY´
TT
SS
Lönashult
Lönashult
0470-757
0470-757
112
112
Vi mal färs,
finstyckar kött och
skivar pålägg, i butiken.
SO CK E N B L A D
3 2013 31
Västra Torsås
SO C K EN B L A D
nr 4 2013 kommer i december V 50
TEMa samlare
Sista manusdag 23 november. Skicka till [email protected]
Bild Agnetha Wendel