Transcript Magnus Jönsson Liv - en timmerman från 1800-talet

Magnus Jönsson Lif
en timmerman från 1800-talet
Anders är således ett av några fåtal barn som detta
år ser dagens ljus som ”inte äkta”. Modern Greta har
sedan tidigare en dotter Ingrid, född året 1788, även
hon ”oäkta”.
I husförhörslängden 1789-1807 är Greta Andersdotter och hennes barn inskrivna i Möcklehult soldattorp
nr 23.2 Modern står upptagen som piga, så också en i
stugan boende Lena Andersdotter, född året 1760. Då
Greta och Lena följs åt i samma bostad längre fram i
tiden är det troligt att de är systrar.
Det behövs inte mycket fantasi för att förstå att det är
usla familjeförhållanden som dessa människor har att
utstå. Trångboddheten är ett sådant gissel. I det lilla
soldattorpet i Möcklehult bor nämligen många fattiga. Givetvis finns här en indelt soldat, Sven Borg,
född år 1763 och också hans hustru Kierstin Larsdotter, född året 1770. Dessa två har en stor barnaskara;
två söner och fyra döttrar. I torpet finns dessutom den
gamla kvinnan Ingierd Nielsdotter, född redan året
1718. Till denna skara ska alltså också läggas Lena
Andersdotter och hennes troliga syster Greta och
dennas två oäkta barn.
Magnus Jönsson Liv.
Greta får ytterligare ett barn under sin tid i soldattorpet i Möcklehult vilket framgår av husförhörslängden, nämligen sonen Jonas som föds år 1798.
I den aktuella längden, som går fram till året 1807,
är emellertid alla namnen strukna, dvs. familjen
har flyttat, denna gång till Långhults backstuga (2)
i samma socken.3 De finns här upptagna i samma
husförhörslängd som tidigare. Alltså måste flytten ha
skett i perioden efter Jonas födelse år 1798 och fram
till året 1807. I Långhult finns vid den här tiden två
backstugor vilka båda är registrerade som tilläggsanteckningar i husförhörslängden. De finns nämligen
inskrivna på en högersida, inte på en vänstersida som
brukligt är, i husförhörslängden. I den andra backstugan bor soldaten Sven Nilsson Modig och hans hustru Maria Månsdotter.
Det hände sig att ett gossebarn föddes i en simpel
backstuga i mörkaste Småland. Det sker juldagen
1792 och platsen är Möcklehults backstuga i Västra
Torsås socken (1). Redan följande dag får han sitt
namn Anders och blir vattenöst i kyrkan. Prästen antecknar honom i födelseboken som det sista dopet det
året:
”Oäkta Anders, fadren okänd, pigan Stina Greta
Andersdotter, från Möcklehult backstuga. Faddrar:
hustrun Mary Andersson, drängen Sven Månsson,
hustrun Bodil Månsdotter, Maria Månsdotter.” 1
Vid denna tid verkar det inte ha varit vanligt med barn
utanför äktenskapet, i varje fall inte i Västra Torsås
socken. Efter det att prästen inskrivit Anders namn
gjorde han på samma blad avräkning över 1792-års
födda i socknen:
Det är således i husförhörslängderna vi möter Greta
Andersdotters namn. Vi får veta att hon var född år
1766 och att hennes första barn Ingrid föddes året
1788. Vi får också veta att hennes troliga syster Lena
var sex år äldre, född år 1760. Att finna spåren efter
dessa människor före året 1790 har emellertid visat
sig omöjligt. Den äldsta bevarade husförhörslängden
Äkta barn mankön: 25
Dito kvinnokön: 20
Oäkta Mankön: 3
Dito kvinnokön: 2
91
för Västra Torsås omfattar perioden 1773 till 1789.
Då fanns det i socknen 34 backstugor och 36 soldattorp. Greta, Lena och Ingrid finns inte upptagna i något av dessa torp.4 Lika deprimerande är det att söka
dem i socknens födelseböcker. Alltså kan man utgå
från att de inte är födda i Västra Torsås. Vad värre
är – de finns inte i den stora databas som Kronobergs
Genealogiska förening lagt upp över födda i hela
Kronobergs län. Kanske kommer de från en plats utanför Kronobergs län? Som efterforskare i släktens
öde sliter man sitt hår men vad hjälper det! Det hela
förblir en olöst gåta.
skulle snart bli två till oäkta barn Nu har det blivit
trångt i den lilla, halvt nedgrävda stugan. Innan året
1820 flyttar emellertid Ingrids bror Anders till Olofshylte i samma socken. Kanske har detta skett redan
år 1814 då Olof var sexton år gammal. Då flyttade
nämligen ”förstärkningskarlen” Anders Olsson Blad
in i backstugan. Om denne står antecknat att han var
”krympling, blesserad”.5
Det är svårt att göra sig en föreställning om detta usla
liv som måste ha förts innanför denna backstugas
väggar. Trängseln, matbristen, sjukdomar … Den 16
mars 1819 dör Greta Andersdotter i den lilla backstugan under Långhult gård i Västra Torsås socken. Hon
är då 60 år och hon dör som en ”fattig piga”. Som
dödsorsak är antecknat ”veneriskt”.6 Hennes troliga
syster Lena överlevde henne med endast ett och ett
halvt år. Den 1 december 1820 dör den fattiga pigan
Lena av ”andetäppa”.7 I husförhörslängden är hon
upptagen som fattighjon, bosatt i Långhults backstuga.
De båda systrarna var fattiga och de blev aldrig gifta. Några barn till Lena har inte kunnat spåras upp
medan däremot systern Greta fick tre oäkta arvingar
till det fattigmansliv som de själva levde. Det yngsta
barnet, Jonas, född år 1798, finns medtaget i husförhörslängderna men existerar märkligt nog inte i de
samtida födelseböckerna för Västra Torsås socken.
Alltså samma som gällt för dottern Ingrid, född året
1788. Om henne vet vi att hon i slutet av sin levnad
kallades för Ingrid Olofsdotter. Något barn med det
namnet föds emellertid inte i hela Kronobergs län året
1788. Detta tyder också på att både hon och modern
är födda i en socken utanför detta småländska län.
Fem år senare, år 1825, dör den gamle soldaten Sven
Modigs hustru av venerisk sjukdom.8 Trots sin uppenbara sjukdom gifter han genast om sig med Gretas dotter Ingrid och smittar givetvis även henne.9 I
husförhörslängden 1820 -1832 är hon nämligen upptagen som ”venerisk” vilket hon inte varit i tidigare
längder. Trots detta föder hon den gamla avdankade
soldaten en son Samuel året 1827.10 Varför gifte hon
sig då med soldat Modig? Hon kan inte ha varit ovetande om att han bar på en könssjukdom. Kanske var
det för att han som gammal soldat uppbar en liten
summa ersättning varje år. I ett fattigt hem var varje
brödsmula en gudagåva.
Besvikna över att inte kunna bringa kunskapens ljus
i dessa frågor kastar vi oss i stället över Greta Anderssons liv efter det att hon och systern flyttat från
Möcklehults backstuga till Långhults backstuga någon gång i början av 1800-talet. Det finns som sagt
vid denna tid två backstugor i Långhult. Via husförhörslängden från 1808-1820 stiger innevånarna fram
i sökljuset:
I den ena bor den avskedade volontären Sven Nilsson Modig med sin nio år äldre hustru. Om dessa två
har prästen noterat ”fattige”. I den andra stugan bor
pigan Lena Andersdotter och pigan Greta. Prästen
har för Greta angett hennes sociala status som ”tiggare”. Hennes dotter Ingrid bor hemma. Här, i den
lilla fattiga backstugan, föder Ingrid den 15 januari
1811 barnet Anna Catrina, noga antecknat i prästens
bok som ”Ingrids oägta dotter”. Sju år senare föddes Maria, ytterligare en oäkta dotter till Ingrid. Det
92
i världen för att tjäna piga. Uppgiften har noterats i
Västra Torups prästgård den 28 september och flytten
har skett den 4 oktober.14 Hon beger sig till en gård
i grannsocknen Virestad. Därmed påbörjar den unga
flickan en lång livsresa som under vägen ska innebära många uppbrott.
Hennes första bostad utanför hemmet år Kåraböke
bondgård (3) i Virestad socken.15 Här bor hennes nye
husbonde Pehr Jönsson och hans familj. Hon har som
brukligt städslat sig på ett år och som brukligt börjat
anställningen som piga i gården sent på hösten, alltså
i hennes fall den 4 oktober 1828. Ett år senare tar hon
sina få tillhörigheter och flyttar till Walid Södregård
(4) i samma socken.16 Att en ung piga relativt snart
flyttar till annan gård är vid denna tid inget ovanligt
men Anna Catrinas bosättningsmönster framöver
lämnar frågetecken. Hon kommer nämligen endast
bo kortare tider på varje plats – och hon ska komma
att flytta många gånger. Är hon lat eller svår att ha på
gården? Hennes bakgrund i ett uselt och fattigt barndomshem är kanske inte den bästa bakgrunden. Eller
är hon en sökare? En ung kvinna som försöker få en
bättre tillvaro än den hon vuxit upp med och därför är
rastlös i sökande efter något bra i livet? Vi får aldrig
veta men det fritt fram att fundera.
Husförhörsanteckningen om Greta Andersson och hennes
barn i Långhult backstuga mellan 1798 och 1807.
Ett år senare, året 1828, finns åtta fattiga personer
bosatta i den lilla backstugan: Sven Nilsson Modig
med den sjutton år yngre hustrun Ingrid Gretasdotter
och hennes oäkta döttrar Anna Catrina (1811), Maria
(1818) och hennes två oäkta söner Sven (1821) och
Jon (1825) samt den ”äkta” sonen Samuel (1827).
Sven dör år 1840 och själv överlever Ingrid sin make
i femton år.11 De sista åren av sin levnad verkar hon ha
bott ensam i den lilla stugan. Efter det att hon sänkts
ner i den idag okända graven på Västra Torsås kyrkogård vårvintern 1855 har prästen antecknat henne
som “backstugeenka”, avliden på grund av ålderdom
i en ålder av 67 år.12 Ett säkert mycket hårt liv var
därmed till ända.
Efter endast ett års tjänst i Wallid Södregård traskar
Anna Catrina hösten 1830 till bonden i Nyvärmeshult
(5) i samma socken för ett nytt anställningsår.17 Ett år
senare skiftar hon åter bostad, denna gång dock bara
till granngården Nyvärmeshult nr 1.18 Här arbetar
hon som piga i två år innan det åter är dags för flytt.
Som tjugotvååring återvänder hon till sin barndoms
socken Västra Torsås. Nu har
hon fått arbete på gården Opparyd Brogård (6).19 Kanske är
det här som kärleken slår till!
Året 1828 har Ingrids äldsta dotter Anna Catrina lämnat födelsehemmet för att som sjuttonåring börja sitt
vuxna liv utanför den fattiga backstugan. Anna Catrina bär efternamnet Persdotter men har också i kyrkböckerna noterats med den förhatliga titeln ”oäkta”.
Hon föddes av en tjugoårig mor en vintrig dag i början av året 1811 i den lilla backstugan i Långhult.
Eftersom backstugan varit modern Ingrids hem sedan
slutet av 1790-talet torde fadern, med namnet Per, ha
bott i närheten. Två dagar efter födelsen, den 17 januari, döpts den lilla. Fyra faddrar har varit närvarande
när prästen vattenöst henne. Vi känner dem alla till
namn. Denna dag stod Magnus Bengtsson och Per
Månsson och kvinnorna Ingeborg och Maria Nilsdotter samlade runt dopfunten.13
På gården tjänar nämligen
drängen Peter Håkansson. På
hösten 1837 beslutar de två
att tillsammans lämna bonden
på Brogård och flytta över till
grannsocknen Skatelöv och där
ta anställning på gården Storegård i byn Torp (7).20 Uppehållet på denna gård blir dock inte
långvarigt. Vad som inträffat
vet vi inte men efter endast ett
år, vilket var den gängse minimitid man städslade sig, lämnar de båda bonden i Storegård
och flyttar tillbaka till samma
gård som tidigare, Brogård i
byn Opparyd (8).21 Ett år se-
År 1828 har alltså Anna Catrina gått åstad till prästen
för att meddela att hon nu var så stor att hon skulle ut
93
.
Johannelund
Målerås
Lästad
.
Stolparås
.
.
.Sälhyttan
L. Enigheten
Skövlemon
.. . .
.
Skiften
Spjutaretorp
..
.
..
. ..
Kullen
Kristianstorp
Enigheten
Kyllershylte
Norra Granhult
Apelholm
.
.
örkerås
Muggeboda .
.
.
.
.
Gärdet
Brånan
.
Tubbaremma
Hovgårdstorp
Lindön
Västerås
.Fagernäs Aplamon
.
. Riddarhem
. Kryleboda
.
Lindholmen
erås
..
.
Torsta säte
Grönalund
Mellan Granhult
.
Slättahult
Grönelid
.
.
Hönetorp
Haga
Skyhyltan
. Kojtet
Gamla.
.
.
Snettaboda
Degerö
prästgården
Sjöholmen Håralund
Vislanda
.Södra Granhult
Skansåsa
. Skärvholmen
.
Örnhyltan
. .
Glimminge
Tubbamåla
Sandtorpet
Lövingsboda
.
. Linnevik
. .
.. Lindelund
.Fridhem
Danielsboda
Sjötorp
Håramon
.
Granhult
Sjöanäs
Stenstorp Bergö
Kvarnen
. Skogslund
.
.
.
.Vislanda
.
Stora Madhem
.
.
. StolpabodaStensboda
Bröthagen
Norrhult
Gustavslund
Karlstorp
Lyckhult
.
.
.
.
.
.
.
.
Röshult
Källstorp
Myreboda
Lilla
Madhem
. Elnaryd
.
Tjugaboda
.
.
.
TrekantenKarhult
Granelund
.
.
.
.
Ljusandal
Nygård
.
Gransö
Norrahult
.Moshult
. Hästhagen
.
.
. .
.
.
Grimsnäs
.
Bromon
Lindås
.
Jonsgården .
.
. ..
.
Kringlehall
.
.
.
Kalkatorp
.
.
Tumhult
.
.Ströby
Östratorp Nyalund
Nyholmen
Hallatorp
.
.
.
. .
Svensboda
.
Mariedal
.
. .
.
.
.
.
.
.
Tykatorp .
Enedalen
Målensås
.
.
.
.
.
.
Kronhem
.
Gäddeboda
Olofstorp
.
..
.
.
Stensholm
.
Värmanshult
.
.
Skörda
Sjöbo
Brohult
... Taptos
.Råknahult Råknen Kalkalycke
.. Lidhem. .
Änganäs
.
.
Storö
.
Ramsdal..
Ulvsboda
.
Höganäs
.
.
.
Nyalund
.
Ranglaköp
.
.
Moen
.
.
..
Källeboda
. Rödjelund
Myraås
. Enebacken .
Nyborg
..
. by
.
... .Rönneberg
Bjällerberg
.
Grimslövs
Aspelund
Rödingsås
.
.
.
.
.
Lammakulla
.
und
... ..
.
..
. .Skördatorp
. .Gamlarödjan
.Trinshult . .
.
Esbjörns.
Björkedal
..
Hullingsved
..
Trästen
Moadal
Norrahult
.Rickardshult
.
gården.
Haghult
.
.
.
Enebacken
.
.
.
.
.
Sandliden
Södratorp
.
..
Möllaretorpet
.
Nyatorp
Fårhyltan .
..
. .
Persgården
.
.
Hölmö
Östratorp
.
Kolabotten
Biabacken
Nyhem
.
.
.
.
.
...
.
Gydingstorp
. Fågelvik
.
..Haga. Sjö.
Angshult
Nybygget
Ängaholm
Aspholmen Myradal
.
Myradal
.
..Bengtsboda
.
Rönnäs
Snöreshul
.
.
. Lyckan
.
Västralycke
.
Björkholmen
.
.
Duveryd
Hagalund
Runneboda
.
Hult
.
.. .Palm
. Stensryd
.
Strömma
.HjulsrydNorräng.
Jättakistan
.
Hallasten
. .
Grimslöv
Backen
Åker
.
Smörhöga
Annelund
Sjöborgen Sjöby
Lövön
..
Norra Kulla
Gottåsa
.
.
.
.
Haramon
Lövingstorp
.
.
Köpet
.
Röckla
Åryd
.
Ekelund
.
.
.
.
.
. Lunnagården
.
Sälleberg
Grönadal
Nybo Tämmesboda
Bygget
Planen
. .
Skogsnäs .
..
Nybo
. Sjöbyholm
Moen
Skipatången
.
Tannatorp
.
.
Norra Arnön
..Värpeshult
.Källeberg .Falåkra To
.
und
Runnstorp
.
Rosenlund
.
.
... ..
.
Hagadal
.
.
.
Åstorp
Hungerstorp
Liljeborg
.
. Ro
.. Tjurkö
. Södra Arnön Högaberg ..SjögårdFuret
Tagelkärr
..
.
Barnaholm Buttetorp
Fölshult
. .
.
Högalund
.
.
Grönadal
Ryden
.
Kvarnbacken
Äspemon
Barnhult
.
.Gransholmen
.
.
Björkelund
Bästerås
.
.
Kärrshult
Planen
Kärr
Friheten
.
Hultet
Bräknaryd
.
Bosgård
.
.
.
.
Kolabotten
.
Kalvsnäs
.
Liljeholmen
.. Brostugan
.
Sissekulla
Ryd
Bokedalen
Björkelu
..
. .
.
Lillegården
Lönshult
Garphyttan
Storegård
.
.
..Ekesgård
Rö
..
Holkhult
Mellangården
Kulla
Lillegård
. Billsboda
Ugnhult .
Sågsberg
.
Ramsås
.
Sjöåsen
Lockakulla
.
.
.
.
. ..
.
Sibbagården
.
Skallekulla
.
Eneryda
..Kull Gunnarås
.
Sjöboholm
Gamlelycke
Pålstorp
.
.Lövhult
.
.
.
Södralun
..
Månsboda
Ekenäs
.
. .Brogården
Torpaskog
.Fållen
Sjöbacken
Myrekull
.
Lövås
Åshuvud
.
Sjötorpet
Lyckhem
.
.
Lilla Rephult
.
Norratorp
Opparyd
Slättebacken
.
.
.
Lindås
Lindeberg
Brosnäs
.
Stensnäs
.
Boansö
..
Gotthem
..
..
.
.. Råsgården
.
Rosenholm
.
Hillandsgärde
.Myreberg
Sjöbo
Kättlagården
. . . P.
Lindö
Bokelund
.
. .
.
Ängön
..
. Rosendal
Bölsnäs
Strängarås
Lindön
Myrelund
Leaboda
..
.
Björkelund
.
.
.
.
Korsbacken
.
Björkemon
Mölleryd
Sjöaryd
. Mässingskullen
Hagstad
.
Furudalen
.
.
.
Hyltekvarnen
.
.
.
.
.
.
.
Sjögården
.
Järpastugan
.. .
.
..Hynnenäs
.
.Degerön
..Kateboda
Hyltan
.
Svenstorp
Håralycke
.
Romsalycke
. ..
Skulatorp
Björket
.
Bölsö
.
.
Källhult Hagstad
.
.
.
Kärrsholm
.
.
Regnhult
.
.
.Loftsboda Björkholmen Kråketorp
.
.. .Höghult
Åsen
.
Intäktan
Högalund
.
. Skärvet
Fröseberg
.
...
..
Jungfruboda
.
Sandhem
Långasten
Sjöbyholm
.
Gölshult
.Horsakulla
.
.
..
Lilla Boön
Mörhult
Björnhult
Höljeholm
.
.
.
Vare
.
.
Ekåsen
Granhult
Strömstorp Ryd
Grönestrand
.
.Virestadnäs
.
. Boön
... ..
Liatorp
.Linneryd Årenäs
.
.Peterslund Arnöbro
Köp
.
. .
Änganäs
Knällinge
Norratorp
Boatången
.
Josefstorp
Stahult
Aleslätt
.
Lindsjöholm
Värpeshult
.
.
.
Spånghult
Fårs
. .
Nydal
.
.
.Linnehörn
Stensnäs
Myradal
.
Skogslund
.
Hägersjöhylte
.
.
.
Liden
Ebbön
..
.
.
Mariedal
Grönhult
.
.Håldala
Hjärpalyckan .
Björkholmen Ö Garanshult.
.Lycke
. Kistiga
..Berghem Fridhem
Grönaberg
.
Hägerön
.
Hökahult
Sälleberg
Perstorp
.
Västra Torsås
Dihult
Långhult
Baggås
Fridhem
.
.
. Brostugan .Hallen
.
Målensås
Flogmy
Möcklehult
.
.
Ljungstorp
Johannesfält
V Garanshult
Linnekärr
Riskulla
.
gården
..
.
.
Kvistatorpet
.
.
.
Sjöbacken
Mossön
.
Lönashult
.
.
.
.
.
. . .
Mälen
.
..
..Kl
.
.
.
Virkenhult .
Hökhult.
Furet
Diö
Kvarnatorp
Mannatorp
.
Bergön
Abrahamsryd
.
.
..
.
dal
.
Arnanäs
..
.Torhult
.
Nybygden
.
.
.
.
Fosterkulla
.
.. Moeboda
Ljungsberg
Skogslund
Granelund Bygget
.
Strömsfors
.
Elensås
. Tohålan
Hälmeshult
. Lilladal
..
Östregården
Åvik
.Buhult
Sällön
.alund
.
.
.
.
Hagarp
.
Stubbinge
Nyhem
Backastugan
Palm
Gunnhult
.
.
..
.
Södregården
Duvelund
Hultet
.
.
.. .
Järpanäs
. Virestad
.
Skålshult
Skogsnäs
.
.
Röshult
Öveshult
AspholmenPinnarekull
.
.
.
Elenshylte
.
Långö
.ebo
.
Björkelund
Persön
.
. .Lycksholm
Verakullen
.
Råshult
..
.
.. Johanneslund Nävs
Sjölyckan
Sjövik
.
.
.
Duvelycke
Rubbatorp
.
Peppanäs
Skiftesbacken
Stubbholmen
Bergsgård
.
Nävsjö
.
Sjövik
.
.
. Stubbalycke
Olsholmen
Strängdragliden
Horshult
.
.
Sjödalen
Hjortatorp
.Ö..Välje
.
..
Truvedsmåla .
.
.
nabygd
Såganäs
Brommeshult
Elensbäck
Sedingehult
V.
Välje
Högadal
.
.
Knutsbacke
.
Ekelund
.
Bengtstorp
.
.
Björkenäs
.
.
.
.
Granhult
.
.
orshult
Lönashult
Enaholm
Holkya .
Koppingebygd
Sutareboda Steningeboda
.
Nyhem
Björkelund
.
.
.
.
.
.
. Södralund
.
.
Ljustorp
.
.
Stockhyltan
.
.
Blomingtorp
L. Bohult
Su
.
.
.
.
Olofshylte
Gylteboda
.. OlofsbergFinnanäs
Fridsborg
Fagerlund
..
.. Finnaholm
Söd
.
GrönadalTuvan
Björkudden
Sjövik
Skogslund
Köp
.
.
Graneryd
.
Bohult
. Lilla Röckla
Fagranäs
.
Bisterhult
Skulatorp
Norregården
Ängadal
.
.Bohult
..
.
Sjöudden
Aspelund
.
.
.
.
.
Elinsholm
Almedalen
.
.
. . Sjöbäcken
Bäckhult
.
Ängaholm
.
jörk
Hormeshult
Nyadal
Skeppshult
Ekhult
..Lekarekulla
Fridslund
..
Ängaholm
Björkelund
.
.
Bokelund
.
Nygård
Röckla
Nyhem
..
Rosenlund Skulatorp
Svinhult
. AspelundFagranäs
Liljeborg
Skogslund
Raphult
Lilla
.
Dalhem
Peaboda
Lekarekulla
..
Horgedal
.
Sjögård
.
Sjödalen
.
Alekull
.
.
. .
Änganä
.Tullanäs
Annelund Valid
Sjövik
Rosenlund
..
.
.
Skärvet Bastekulla
Bredanäs
.
.
.
medtorpet
Petersborg
Lillagärde Liatorp
.
.
Björnslätt
Nybacken
.
Degersnäs
Lillanäs
atorp
. Sjöviken .
..
Borön
Sandåsen
.
Vashem
..
..
.
.
Danskagården Degersberg
.
.
.
boda
.
Kvarnanäs
Kilen
Jungfruboda
Apelhult
.
Fällen
.Linnefälle
Aspholmen
Lilla Vashult
Björkholmen
.
. Degerstorp
.
Femlingslund
Björkhagen
Stora
Kronängen Nyalund
.
..Vashult .
Myrön
.
.
Lindhult
.
.
SåganäsSjölyckan
Åkerslund
ybygden
..
Jonsboda
. Möllekulla
Horgemo
.
Ållnebro
.
..
St. Skärvet
Nygård
.
Vinskalle
Bråthult
Högadal
Lindholmen
..
.. . .
..
Flyen
. Nyvärmanshult .
Femlingehult
Nydala
Fanhult
Möllelycke
Grönadal
.
. ..
.
Kåraböke
Lindö
.
.
Tärning
Björkedal
Björkäng
.
Aspelund
Storaholme
Hålevik
Ekebacken
Lindeboda
.
.
Hästabacken
.
..
.
Rosenborg
Sänneshult
.
Långabrohult
N Uthövdan
.
Slättadal
Kyrkön
.
Kasernen
Knihult
Åbogen.
Kråkön
.
Bullerum Djursh
.
Godhult
Agnshult
.
. .
.
..
Härlenäs
Ljusadal
Bockholm
. ..
... .
.
Ljungdalen
Låkhult
Näranshult
.Högavång
.
.
.
gslund ..
Karta
över
småländska platser. Siffrorna hänvisar till platser som omtalas i artikeln.
Nedraön
.
.
.
orpGränsö
.
. Repatorpet
.
Ekåsen
.
Björkenäs
..
Ledet
Lidsberg
Fållen
Östratorp
.
Olofstorp
Speleboda
.
..
Marielund
Lilla Hyltan
.
Holmen
11?
7
6
8
1
2 9
10
13
4
3
12 16?
14?
5
15
94
nare, 1839, lämnar däremot Peter denna gård för en
dränganställning hos nämndemannen Per Larsson i
gården Myreberg. Anna Catrina stannar dock kvar.
rina och Peter ett förhållande men detta tar slut när
Nils Nilsson under år 1838 dyker upp och tycke uppstår mellan honom och Anna Catrina. De trolovar sig
och samtidigt flyttar Anna Catrina på hösten 1838
tillbaka till grannsocknen, kanske i väntan på att det
nybyggda torpet ska bli klart för inflyttning. Då passar Stina på och det hela slutar med att det i stället
är hon som gifter sig med Nils och flyttar in i det
nybyggda torpet. En besviken kvinna går strax innan
detta sker till prästen i Västra Torsås och berättar att
hon blivit bedragen och att trolovningen var bruten.
Deras gemensamma flyttning – kan det vara så att
förälskelse uppstått mellan de tu? När de flyttade första gången året 1837 var Anna 26 år men han endast
19. Sådana åldersskillnader verkar dock inte ha varit
till hinder i det dåtida bondesamhället – inte heller
att kvinnan var äldre än mannen. Leker vi med tanken att det legat förälskelse bakom så kan vi fortsätta
fundera över varför det i så fall blev ett så abrupt avslut. Kanske framskymtar förklaringen till detta i den
anteckning som prästen i Västra Torsås gjort i husförhörslängden för perioden 1832 till 1839. Här står
nämligen antecknat om Anna Catrina efter det hon
återkommit år 1838: ”Upplöst trolofningen med Nils
Nilsson i Sjöboholm under Stockhyltan”. Plötsligt var
det således en annan man med i spelet! Vem var han?
På sommaren 1840 blir Anna Catrina gravid. Fadern
till barnet heter Jöns men mer vet vi inte om honom.
Barnet kommer nämligen att få titeln ”oäkta”. Anna
Catrina lämnar sin pigtjänst på gården Opparyd Brogård i början av 1841 och flyttar hem till barndomshemmet, den lilla backstugan i Långhult (9). Här föds
den 7 mars hennes första barn, sonen Magnus. Tre
dagar senare förs barnet i snötyngda skogar till Västra Torsås kyrka och får här sitt namn. Vittnena runt
dopfunten är Olof och Elin Rolig från Kittlags torp,
drängen Sven Svensson i Kråketorp och hustrun Maria Olofsdotter i Granhult.25
Sjöboholm var ett torp under gården Stockhyltan i
Västra Torsås socken. I husförhörslängden noteras
att det år 1837 var nybyggt.22 Den som låtit uppföra
det var torparedrängen Nils Nilsson, född år 1812.
Han gifte sig den 19 maj 1839 i Skatelövs kyrka med
den fem år äldre Stina Persdotter.23 Efter vigseln har
brudparets färd gått över sockengränsen till Sjöholm.
Det som är intressant att bruden kom från samma
gård som Anna Catrina själv arbetat på under året
1838, nämligen Torp Storegård. Stina hade här tjänat
piga i varje fall från året 1832.24
I barndomshemmet har styvfadern, den avdankade
soldaten Sven Nilsson Modig avlidit året innan. Kvar
är nu Anna Catrinas mor, den 53-åriga Ingrid Olofsdotter, hennes 16-årige halvbror Jon Svensson och
den 14-årige halvbrodern Samuel. Vistelsen i barndomshemmet blir dock kortvarig. Redan nästa år,
1842, flyttar Anna Catrina med sin son Magnus in
hos den ett år yngre drängen Per Gummesson i torpet
Södra Flyholmen som ligger under gården Stockhyltan (10). Vilken relation dessa haft vet vi inte men
man kan ju gissa. De bor ju ensamma i torpet i två år
fram till dess Anna Catrina åter bryter upp och bosät-
Vi kan alltså sammanfatta händelserna på detta sätt.
Anna Catrina och Peter lämnar tillsammans på hösten 1837 Opparyd Brogård för att tillsammans tjäna
på en annan gård, Torp Storegård, i grannsocknen.
Här finns redan pigan Stina. Kanske har Anna Cat-
Husförhörsanteckning mellan åren 1808 och 1820 om innevånarna i backstugan under Långhult. Här omtalas bl.a. Ingrids oäkta dotter Catrina.
95
Karta över Tullanäs ägor i Västra Torsås socken. Soldattorpet som den här artikeln handlar om är markerat strax söder
om vägen till själva gården under namnet Enganäs i kartans övre del.
ter sig i torpet Strömstorp under gården Kärrsgård i
byn Grimslöv (11).26
dock genom dödsfallet tvingad att lämna soldattorpet. Den 4 november går flyttlasset till gården Horsakullas torp Björkelund (13).30 Med på lasset finns
fem barn. Fyra år senare, 1866, dras lasset med alla
barnen tillbaka till Tullanäs men denna gång hamnar
bohag, hustru och barn i torpet Winshult (14).31
Så finner hon då äntligen en kärlek som ska visa sig
hålla. Den 4 november 1845 står Anna Catrina som
34-åring brud i Västra Torsås kyrka. Bredvid sig har
hon en man i samma ålder som sig själv, Jöns Sigfridsson Lif. Först nu kan hon slippa tituleras piga, nu
var hon hustru. Soldattorpet nr 21 under gården Tul�lanäs (12) blir hennes och hennes son Magnus nya
hem. Mannen Jöns är indelt soldat vid Kronobergs
regemente, regementsnummer 159, kompaninummer
21. I mönstringsrullorna från den tiden framgår att
Jöns Lif antogs till soldat den 24 september 1840.
Hans längd var 5 fot 11½ tum.27 Han hade tagit över
soldattorpet efter den förre gamle soldaten Jöns Tull,
född året 1786, och dennes hustru Britta Lisa Jonasdotter.28 Under det låga taket ska nu flera barn nu se
dagens ljus; Sven 1846, Maria 1848, Greta 1850 och
Ingrid 1854.
Anna Catrina har inte haft ett lätt liv som en soldatänka med fem barn. Dottern Maria lämnar visserligen hemmet och beger sig som piga till Christianstad
år 1867 men hon återkommer året efter för att den
17 juni föda det oäkta barnet Anna Stina Larsdotter.
Dottern Greta lämnar samma år hemmet för tjänst i
Danmark. Den nya järnvägen söderut gör det lättare
att söka sin utkomst i grannlandet. Den 4 november
1868 tvingas Anna Catrina att åter flytta, denna gång
till torpet Ängsholm som ligger under gården Washult i Härlunda socken (15).32 Endast två barn och ett
barnbarn är då kvar i hennes släptåg. Äldste sonen
Magnus stannar nämligen ytterligare ett år i torpet
Winshult innan han drar sin färde.
Soldaten Jöns Sigfridsson Lif dör emellertid på ett
tragiskt sätt den 29 augusti 1862. ”I sinnesrubbning
hängde sig själv” står det antecknat i kyrkoböckerna.29 Trots självmordet blir den 51 årige indelte soldaten ”i vanlig ordning ärliga begrafven”. Hustrun är
Två år varar Anna Catrinas uppehåll i socknen Härlunda. Hösten 1870 är det uppbrottsstämning i det
lilla torpet. Den 27 oktober detta år avreser Anna
Catrinas yngsta barn Ingrid till en tjänst som piga i
96
Torsås kyrkogård.35
På grund av dödsfallet tvingas familjen att flytta från
soldattorpet Horsakulla. Här förälskar sig Magnus i
Ingeborg Alexandersdotter, tio år äldre än han själv.
De två trolovar sig och det går så långt att de, enligt
husförhörslängden, tar ut lysning den 30 maj 1863.39
Nu inträffade emellertid något som tyvärr inte kan
få någon förklaring. Det blir aldrig något giftermål –
trots att de hållit ihop till åtminstone in i juli månad.
Hur vet vi detta? Det hela är väldigt enkelt. Deras
barn Carl Johan föds nämligen efterföljande år den
22 april i hennes hem i Fårshult. När födseln ska antecknas i kyrkoboken inskrivs också att hon är fästekvinna, dvs. fortfarande offentligt trolovad. När hon
efter födseln blir kyrktagen noterar prästen dessutom
att hon kan gör detta med värdighet: ”Kyrktagen som
Fästeqvinna.”40 Något äktenskap blev det dock inte
av.
Danmark.33 Sju dagar senare
lämnar dottern Maria och
barnbarnet Anna Stina sin mor
för att resa tillbaka till Västra
Torsås och arton dagar senare
följer Anna Catrina själv efter
för att bosätta sig i Winsholms
torp under Tullanäs (16).34 Här
flyttar hon in hos drängen Jöns
Jonsson, sextio år gammal.
Alla barnen är nu utflugna och
hon lever tillsammans med
Jöns fram till hans död den 24
juli 1879. Ensam och övergiven kan hon på ålderns höst
inte klara sig på egen hand utan
får flytta in som s.k. inhyses i
Winslunds bondgård till vilken
Winsholms torp hör. Tre år senare, den 10 juni 1882 dör hon.
Efter ett liv bestående av inte
mindre än arton flyttningar får
hon den 18 juni 1882 äntligen
en permanent bostad på Västra
Den 2 november 1863 städslar sig Magnus som dräng
hos torparen i Kvarnatorp i byn Horjeboda.41 Redan
nästa år flyttar han emellertid till det torp Winshult
under Tullanäs (14) dit hans mor och halvsyskon redan flyttat. Här stannar Magnus i fyra år då han tar
beslutet att flytta till Sandsjö socken i Kronobergs
län. För utflyttning till annan socken fordras emellertid en flyttningsattest från kyrkoherden. I attesten
skriver denne in att mannen ifråga har lovat äkta
Ingeborg Alexandersdotter och att det lyst för dem
båda. Attesten måste visas upp på den nya hemortens
pastorsexpedition och på så sätt markerar man hinder
vid eventuellt framtida äktenskap.42
Anna Cathrin Persdotters son Magnus och hennes
dotter Ingrid ska komma att vandra skiljda vägar i
livet. Ödet gör emellertid att Ingrids sondotters son
Sven (denna krönikas författare) och Magnus dottersons dotter Christina år 1975 ska gifta sig med varandra. De två är alltså, ovetande om situationen innan
släktutredningarna gjordes, så kallade pysslingar.
Om Ingrids öden har beskrivits i ett tidigare kapitel.
Nu ska vi därför följa Magnus livsvandring.
Problemet är att Magnus Jönsson anmält flyttning hos
prästen men aldrig blivit inskriven i Sandsjö sockens
inflyttningslista. Han finns inte heller i denna sockens utflyttningslista utan dyker i stället upp i Malmö
den 2 januari 1872 då han låter meddela att han utflyttat från Västra Torsås socken. I sin födelsesocken
har han emellertid inte anmält utflyttning till Malmö.
Antagligen har han aldrig kommit i väg till Sandsjö
och därför struntat i att anmäla Malmöflytten eftersom han redan avregistrerat sig i hemsocknen.
Anna Catrina föder Magnus en vintrig marsdag 1841
hemma i barndomshemmet, backstugan i Långhult
under Tullanäs gård i Västra Torsås socken.36 Han
är ett ”oäkta barn” men då efternamnet Jönsson är
inskrivet i kyrkböckerna kan man eventuellt misstänka att fadern hetat Jöns. Någon Jöns från byn Opparyd där Anna Catrina tjänar piga vid tillfället när
det begav sig känns dock inte. Om Magnus barndom
finns det inga dokument bevarade men i husförhörslängden 1858 är det inskrivet ”Betyg till Skåne 14/4
58”. Detta tyder på att Magnus som endast 18-åring
begivit sig på troligtvis drängtjänst långt från hemmet.37 Vi vet också att han ett år senare är tillbaka
i sin födelsesocken. Han städslar sig då som dräng
i den närbelägna Tullanäs gård.38 Ett år senare, den
5 november 1861, går hans kontrakt ut och han kan
återvända till barndomshemmet.
Med ånga och järnväg har den trettioårige Magnus
för alltid lämnat Småland i slutet av året 1871. Storstaden Malmö hägrar. Han bosätter sig i området
innanför kanalen, i kvarteret Blomman, Per Vejersgatan 9 (M1) i kvarteret norr om Gustav Adolfs torg.
Den 27 juni 1872 eller några dagar strax därefter har
Magnus begett sig ner till stadens järnvägsstation för
att invänta ankomsten av en kvinna från Småland.
25-åriga Karin Svensson från torpet Sjöholmen i Tröjemåla by i Almundsryds socken (17) återförenas på
Malmö perrong efter några månader väntan med den
man hon älskar. Bakom sig har hon en skilsmässa
med sin förra man Anders Paulsson. Byråkratin har
Här hemma blir han kanske själv vittne till den tragiska händelsen då hans styvfar Jöns Lif hänger sig.
97
dragit ut på tiden, från slutet av året 1870 fram till
det slutgiltiga brevet den 27 mars detta år.43 Med sig
har hon sin femårige son August Magnus. Sonen är
i kyrkböckerna noterad som oäkta, hon fick honom
innan hon gifte sig med Anders Paulsson. Nu går det
fort! Redan några veckor efter ankomsten till Malmö,
den 24 augusti 1872, står hon brud bredvid Magnus
framför kyrkoherden Olin i Malmö S:t Petri kyrka.44
Denna snabbhet visar med önskvärd tydlighet att de
två träffats redan i Småland och att, i avvaktan på
skilsmässobrevet, Magnus tagit till Malmö för att
ordna bostad och arbete inför sin blivande hustrus
ankomst.
denna lägenhet som tre söner ser dagens ljus. Först ut
är Johan Wilhem år 1874, sedan följer Gustaf Adolf
året 1876 och sist Carl Hugo år 1879. Valet av bostad vittnar dock om en familj i små omständigheter. I kvarteret Duvan och angränsande kvarter bor
vid denna tid familjer och människor i mycket små
omständigheter. Det berättas att när det närliggande
kvarteret Storken fick sitt namn på 1860-talet var det
för att storken som symbol för barnafödande ständigt
besökte kvarteret.48
År 1880 verkar det dock som om familjen har sparat
så mycket att bostadsstandarden kan höjas. Utanför
kanalen som omslutur själva city i Malmö, i Södra
förstaden i kvarteret Trasten, har timmermannen
Mårten Olsson fört upp ett nytt stort flerfamiljshus på
tomten V, Flodgatan 9 (M5).49 Hit flyttar Magnus och
Karin med sina barn. Förgäves söker man dock fostersonen Gustaf. Han har nu uppenbart lämnat hemmet. Idyllen i det nya hemmet ska dock snart grumlas. Karin är åter med barn och den 10 april 1882
föds den första dottern i familjen. Den 30 april döps
hon i Pauli kyrka men en knapp månad senare dör
hon av kikhosta.50 Troligtvis har hon fått sin grav på
”70-kyrkogården”, den på 1870-talet anlagda kyrkogården invid Föreningsgatan.
Deras första bostaden fann han alltså nere i den då
dystra Per Vejersgatan. Arbete har han också snabbt
fått tag i. I den första husförhörslängden har nämligen prästen strukit den titel ”dräng” han bar vid ankomsten i januari och i stället tillfogat yrket ”timmerman”. Var Magnus fått möjlighet att tjäna till brödfödan känner vi emellertid inte. Som timmerman kan
han ha fått sin försörjning på husbyggnadsarbete men
också som skeppsbyggare på Kockums varv. Fortfarande producerades en stor mängd träfartyg i Malmö.
Arbetstillfällen inom byggbranschen fanns det rikligt
av vid denna tid.
De unga tu stannar emellertid inte länge i sin första
Malmöbostad. Redan i oktober, endast några månader
efter bröllopet, flyttar de till kvarteret Humle, tomt
IX, Humlegatan 18 (M2) strax söder om Drottningtorget.45 Denna bostad verkar dock ha varit mycket
tillfällig för innan året är slut har de flyttat hemvisten till en annan fastighet i samma kvarter, tomt nr
XVI, även det dock på samma gatuadress nummer
18 (M3).46 Varför denna flytt i samma område? Kanske har man fått möjlighet till en större lägenhet. Det
noteras nämligen nu något märkligt i husförhörslängderna. Plötsligt tar man sig en fosterson. Så står det
tydligt noterat i husförhörslängden: ”Fostersonen
Gustaf Hasselqvist”, född den 19 april 1857 i småländska Göteryd. Vem var han och vilken relation till
familjen hade han?
Två år efter begravningen föds dotter nummer två.
För att hedra den bortgångna får den nya dottern samma namn, ett vid denna tid inte ovanligt förfarande.
Nu ska det dröja tre år innan Karin åter blir gravid.
Efter ett knappt år förflyttar sig den lilla familjen med
sitt bohag några kvarter bort, till kvarteret Duvan invid den södra kanalsträckan. Här kommer de att på
tomten XIX, Petergränd 6 (M4), bli bofasta en längre
tid.47 Fostersonen Gustaf får arbete på fabrik och kan
på så sätt bidra till familjens uppehälle. Det är också i
Byggandet av järnvägar efter mitten av 1800-talet innebar
en revolution i Sverige, inte minst för den fattigare befolkningen i Småland som då lättare kunde bege sig till de hägrande städerna. Fotot från Malmö centralstation i slutet av
1800-talet.
98
Sanden i hennes livs timglas
har emellertid i det närmaste
tagit slut. Den 17 mars 1888
föds sonen Enoch men komplikationer tillstöter. Den 8
april avlider därför Karin
Svensson av blodpropp och
lämnar efter sig make och ett
hem med fem barn.51 Olyckan
späds på ytterligare då den
sistfödde Enoch dör i hemmet
den 13 november. Dödsorsaken var ”strypsjuka”.52
församling.57 Nu är det emellertid inte längre någon
tveksamhet om till vilken adress hon flyttar. Med en
raspig bläckpenna har skrivaren antecknat att hennes
bostad står att finna på tomt nr III i kvarteret Ripan,
alltså Flodgatan 4 (M7). Redan nästa år flyttar hon
emellertid till tomten IV i samma kvarter.58 Två år
senare transporteras hennes säkert enkla bohag till
tomten V i kvarteret Trasten.59
Anna Pettersson kommer nu att bo i samma fastighet,
dock inte i samma bostad, som änkemannen Magnus
Jönsson Lif och alla hans barn. Tycke uppstår mellan
de båda och nyårsafton 1889 vigs de i Sankt Pauli
kyrka.60 Ett år senare flyttar timmermannen Magnus
med familj och ny hustru till kvarteret Ripan, tomt
nr II c, Föreningsgatan 21 (M8).61 Bostaden har bara
passat familjen i två år eftersom man året 1893 flyttar till tomten II i kvarteret Uven, Södra Långgatan
2/Rörgatan 2 (M9).62 Efter fem år går åter flyttlasset,
denna gång till tomten VIII i kvarteret Falken, Södra
Förstadsgatan 64/Spångatan 1 (M10). Magnus står då
fortfarande upptagen som timmerman.63
Nu måste vi kasta sökljuset på
en annan kvinna. Anna Pettersson föddes den 27 januari
1860. Föräldrarna verkar ha
tillhört de mera välbärgade
bönderna på Söderslätt. Fadern Petter Nilsson var åbo
på gården Stora Svedala nr
19 och modern Kjersti Månsdotter kom också från samma
socken. Som sjuttonåring
hade Anna sökt sig ut på sitt
första pigarbete i en närliggande gård. Efter ett år var
hon tillbaka i hemmet igen.53
År 1875 tog hon emellertid
åter sitt pick och pack och
sökte sig till en piganställning
i Gärdslöv socken söder om
Svedala.54 Efter att fyra år senare ha gjort en kortare mellanlandning i hemmet anlände hon på hösten till Malmö.55
Givetvis föds även i detta, för Magnus nya äktenskap
med jungfrun Anna Pettersson, en hel del barn. Faktiskt rätt så många. I samma bostad som Magnus levt
tillsammans med hustrun Karin och där deras son
Enoch fötts i mars 1888 och dött i november samma år, föder Anna en son. För att hedra den döde får
den nye sonen även han namnet Enoch. Efter flytten
till kvarteret Ripan föds dottern Tekla Carolina året
1892. När man sedan flyttar till kvarteret Uven föds
Annas tredje barn Maria den 24 mars 1894. Åter en
gång ska dock ett av Magnus spädbarn stå lik. Redan efter ett halvår dör nämligen Maria i hemmet.
Dödsorsaken är banal för modern tid: luftvägskatarr.
Redan efterföljande år föds emellertid sonen Johannes och två år senare, 1897, dottern Maria Debora.
Det var den 19 oktober 1883 som hon går in genom
porten till Caroli kyrkas pastorsexpedition. Hon är
här för att skriva in sig själv och var hon bor. Expeditionssekreteraren har antecknat ”Östra Förstaden
24 Litt A” (M6). Denna adress ägs av lantbrukaren
Jeppa Andersson som har sin ståtliga bondgård vid
Värnhemstorget på hörnet mellan Sallerupsvägen
och Lundavägen.56 Exakt var på området som Anna
bott framgår dock inte av pappren. Den 7 oktober är
hon åter upp på pastorsexpeditionen, denna gång för
att anmäla flyttning till S:t Petri församling inne i staden. Var någonstans i denna församling hon funnit
bostad har dock inte kunnat utredas.
Fadern Magnus har i sanning sett till att befolka världen. Med sina två hustrur har han elva barn varav
två dött i späd ålder. Barnen med hans första hustru
Karin har alla blivit döpta men från och med äktenskapet med Anna händer något märkligt. När deras
förstfödde skrivs in i kyrkoboken år 1890 noterads
det också i boken: ”icke döpt”. Samma sak kommer
att gälla för alla fem barnen i äktenskapet med Anna.
Inga döpts i svenska kyrkan. Förklaringen ges av den
anteckning som prästen infört vid Tekla Carolinas födelse 1892:
”Fadren uppgifver sig tillhöra Amerikanska brödraförsamlingen och vägrar af sådan anledning att låta
döpa barnet.”64
Ett år senare dyker hon emellertid åter upp i kyrkböckerna. Den 16 november 1886 har Anna nämligen anmält på Pauli kyrkas pastorsexpedition en
av henne nyligen företagen flyttning från S:t Petri
Föräldrarna tillhör alltså nu en frikyrkoförsamling
99
men eftersom man fortfarande är kristna får man förutsätta att man döpt barnen men att detta skett utan
kontroll av svenska kyrkan.
När dör då Magnus och hans hustru Anna? De finns
inte med i Sveriges dödsbok från och med året 1901
vilket måste bero på att de inte tillhörde svenska kyrkan. På baksidan av ett fotografi av den döde Magnus läser vi emellertid: “Snickarmästare Magnus
Jönsson. Föddes år 1841 den 7 mars. Ingick i den
himmelska vilan d. 18/11 11”. Av blomsterarrangemanget på dödsfotot framgår att Anna då fortfarande
lever eftersom hon står som “änkan”. Johannes kyrkklockor vet vi ringde över ”timmermannen Magnus
Jönsson” den 26 november. Samma källa berättar
också under rubriken ”Grafjord och Likvagn uti St
Johannes 1911” att man denna dag för ”graföppning
till Magnus Jönsson” betalar 5.00 kr för grafjord och
5.00 för Likvagn. Smålänningen Magnus begravs på
Nyaste kyrkogården på allmän plats och på ej betalt
gravställe. Denna kyrkogård är den som i dag ligger
mellan S:t Knuts väg och Nobelvägen.65
Dottern Tekla gifter sig den 24 november 1910 och
får med sin man, frikyrkopastorn Martin Viktor Olson, sju söner. En av dessa är Filip, far till denna krönikas hustru Christina, född Ollermark.
NOTER
1 Västra Torsås C:3 (1747-1814) p 533.
2 Västra Torsås AI:2 (1789-1807) p 184.
3 Västra Torsås AI:1 (1773-1789) p 371.
4 Västra Torsås AI:1 (1773-1789) p 517.
Anna Pettersson.
5 Västra Torsås AI:3 (1808-1820) p 256.
6 Västra Torsås AI:3 (1808-1820) p 256.
7 Västra Torsås C:5 (1815-1848) p 455.
8 Västra Torsås C:5 (1815-1848) p 475.
9 Västra Torsås C:5 (1815-1848) p 680.
10 Västra Torsås C:5 (1815-1848) p 173.
Lantstället Värnhem låg i hörnet av nuvarande Sallerupsvägen, till höger, och Lundavägen.
100
Fotografi från början av 1880-talet tagen från Höga mölla på Kirseberget. Längst till vänster Rörsjöskolan, längst till
höger Lundavägen som når fram till en större vit byggnad mitt i bilden, gården.Värnhem. Någonstan i småhusen hitom
Värnhem hade troligtvis Anna Pettersson sin första bostad i Malmö.
11 Västra Torsås AI:6 (1840-1847) p 331.
12 Västra Torsås AI:7 (1848-1858) p 335.
13 Västra Torsås C:3 (1747-1814) p 633.
14 Skatelöv BI:1 (1788-1850) p 205.
15 Virestad AI:8 (1826-1830) p 108.
16 Virestad AI:8 (1826-1830) p 394.
17 Virestad AI:8 (1826-1830) p 114.
18 Virestad AI:9 (1831-1835) p 110.
19 Virestad AI:9 (1831-1835) p 110 + Västra Torsås AI:5
(1832-1839) p 387.
20 Skatelöv AI:7 (1832-1839) p 39.
21 Skatelöv AI:7 (1832-1839) p 39 + Västra Torsås AI:6
(1840-1847) p 456.
22 Västra Torsås AI:5 (1832-1839) p 155.
23 KGF:s databas.
24 Skatelöv AI:7 (1832-1839) p 40.
25 Västra Torsås C:5 p 401 + Västra Torsås A I:7 p 167.
26 Västra Torsås AI:6 (1840-1847) p 179 + Västra Torsås
AI:6 (1840-1847) p 560.
27 Kronobergs regemente358 (1855-1859) b 499.
28 Västra Torsås AI:6 (1840-1847) p 170.
29 Västra Torsås AI:8 (1858-1862) p 194 + Västra Torsås
C:7 (1861-1873) p 243.
30 Västra Torsås AI:9 (1862-1866) p 298.
101
31 Västra Torsås AI:9 (1862-1866) p 243.
32 Västra Torsås AI:11 (1867-1871) p 264.
33 Härlunda B I:1 (1862-1875) p 27.
34 Skatelöv BI:3
35 Västra Torsås C:8 (1874-1885) p 301.
36 Västra Torsås C:5 p 401 + Västra Torsås A I:7 p 167.
37 Västra Torsås AI:7 (1848-1858) p167.
38 Västra Torsås AI:8 (1858-1862) p 194.
39 Västra Torsås AI:9 (1862-1866) p 298.
40 Västra Torsås C:7 (1861-1873) p 77.
41 Västra Torsås AI:9 (1862-1866) p 298.
42 Västra Torsås AI:11 (1867-1871) p 264 + Västra Torsås
BI:1 (1859-1874) p 30.
43 Almundsryd AI:26 (1866-1876) p 740.
44 Malmö Sankt Petri EI:6 p 319.
45 Malmö Caroli BI:5 (1872-1877) p19.
46 Malmö Caroli AI:70 (1867-1877) p 52 + Malmö Caroli
AI:70 (1867-1877) p 89.
47 Malmö Caroli AI:70 (1867-1877) p 89 + Malmö Caroli
AI:78 (1868-1876) p 310.
48 Isberg A.U.: Handbok om Malmö . Malmö 1921.
49 Noterat som nybyggt i husförhörslängden Caroli AI:66
(1879-1883) p 142.
50 Malmö S:t Pauli AI:28 (1883-1888) p 188 + Malmö S:t
Pauli FI:1 p 54.
51 Malmö S:t Pauli AI:28 (1883-1888) p 188 + Malmö S:t
Pauli FI:1 p 572.
.
52 Malmö S:t Pauli AI:29
(1888-1899) p 271 + Malmö Sankt Pauli FI:1 p 666.
53 Svedala AI:14 (18681877) p140 + Svedala
AI:14 (1868-1877) p 178.
54 Svedala AI:15 (18781888) p 277.
55 Svedala AI:15 (18781888) p 277.
56 Malmö Sankt Pauli
AI:7 (1882-1888) p 118.
57 Malmö S:t Pauli AI:32a
(1887-1897) p 195.
58 Malmö S:t Pauli AI:32b
(1887-1897) p 235.
59 Malmö S:t Pauli AI:29
(1888-1899) p 276.
60 Malmö Sankt Pauli
EI:1 (1884-1890) p 286.
61 Malmö Sankt Pauli
AI:29 (1888-1899) p 271.
62 Malmö Sankt Pauli
AI:32a (1887-1897) p 97.
63 Malmö S:t Pauli AI:35 (1891-1899) p 44.
64 Malmö Sankt Pauli CI:4 p 110.
65 Kyrkoförvaltningen i Malmö G 2A:9.
M2
M3
M6
.
.
M1
M4
.
.
M5
Platser i Malmö som omtalas i artikeln:
M9
M1: Kv Blomman, tomt V, Per Vejersgatan 9.
M2: Kv Humle, tomt IX, Humlegatan 18.
M3: Kv Humle, tomt XVI, Humlegatan 18.
M4: Kv Duvan, tomt XIX, Petersgränd 6.
M5: Kv Trasten, tomt V, Flodgatan 9.
M6: Kv Östra Förstaden 24 Litt A, Värnhem.
M7: Kv Ripan, tomt III, Flodgatan 4.
M8: Kv Ripan, tomt IIC, Föreningsgatan 21.
M9: Kv Uven, tomt II, Södra Långgatan 2
M10: Kv Falken, tomt VIII, Spångatan 1.
M7
M8
M10
102
Tekla Carolina Jönsson.
Martin Viktor Olsson.
103