Uppslaget Vinst - Svenskt Näringsliv

Download Report

Transcript Uppslaget Vinst - Svenskt Näringsliv

VINST
Uppslaget
– DEN GODA CI R KELN AV FÖR ETAG A N DE
VINST
& RISK
Läs mer på sid. 10
HUR A N VÄ NDS V INSTEN?
FÖRETAG MÅSTE GÅ MED VINST FÖR ATT ÖVERLEVA. MEN HUR ANVÄNDS
VINSTEN? FÖR ÄGARNA ÄR DET VIKTIGT ATT FÖRETAGET ÄR LÖNSAMT
ÄVEN I FRAMTIDEN. DÄRFÖR ANVÄNDS OFTA STOR DEL AV VINSTEN TILL
ATT UTVECKLA OCH STÄRKA FÖRETAGET.
Läs mer på sid. 14
DESSUTOM: VAD ÄR VINST ? / VINSTEN SOM VÄGVISARE /
/ SY NEN PÅ VINST GENOM HISTORIEN / m.m.
Om
SVENSKT
NÄRINGSLIV
S
venskt Näringsliv är företagens företrädare i
Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar
för att alla företag i Sverige ska ha bästa
möjliga villkor för att verka och växa. Vårt
långsiktiga mål är att Sverige ska återta
På www.svensktnaringsliv.se/skola
en tätposition i den internationella välhittar du massor av nyttig information
ståndsligan.
om näringslivet och våra samarbeten
med skolan.
Svenskt Näringsliv företräder närmare
60 000 små, medelstora och stora företag.
Dessa är organiserade i 49 bransch- och
arbetsgivarförbund.
Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar
nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för
företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande
företag och fler jobb.
2. Uppslaget
VINST
Uppslaget
Denna skrift handlar om vinstens betydelse för företagandet.
Vad är vinst? Måste företagen gå med vinst och i så fall varför?
Hur används vinsterna? Det är några frågeställningar som
behandlas.
VINST
– DEN GODA CIR KELN
AV FÖR ETAG A N DE
INNEHÅLL
VAD ÄR VINST?
SVERIGE BEHÖVER
FRAMGÅNGSRIKA
FÖRETAG
SYNEN PÅ VINST
GENOM HISTORIEN
OM
SVENSKT
NÄRINGSLIV
Ad
am
S mith
VINST OCH RISK
2 4 6 8 10
12 14 16 18
VINSTEN SOM
VÄGVISARE
VINSTEN SKAPAR
TRYGGHET PÅ STADIUM
DEN GODA
CIRKELN AV
FÖRETAGANDE
HUR ANVÄNDS
VINSTEN?
3. Uppslaget
VINST
SVERIGE BEHÖVER
FRAMGÅNGSRIKA
FÖRETAG
S
verige är fullt av företag, och många av dem går
bra. Framgångsrika företag är grunden för hela
vårt välstånd. När företag går bra kan de växa,
anställa och erbjuda bättre löner och arbetsvillkor.
Framgångsrika företag tar fram nya varor och tjänster och sänker ofta priserna för konsumenterna. Och
framgångsrika företag betalar stora summor i skatt.
Inte bara genom bolags- och kapitalbeskattningen
utan även genom arbetsgivaravgifter och inkomstskatter för de anställda. Skatterna finansierar sedan
skola, sjukvård och mycket annat.
Det moderna och rika liv som svenskar lever i dag
är en följd av att näringslivet varit framgångsrikt och
fortsätter att vara det. Om Sverige ska fortsätta att
vara ett rikt land behöver vi också ha fler framgångsrika företag.
Framgång kan mätas på olika sätt, men för företag
är ett av de viktigaste måtten på framgång att gå med
vinst. Själva definitionen av ett företag i lagboken är
att det är en verksamhet som
syftar till att skapa vinst. Och alla företag måste faktiskt gå med vinst, åtminstone på sikt. Företag som
inte går med vinst går nämligen med förlust, och företag som går med förlust tvingas förr eller senare att
lägga ner sin verksamhet.
Utan vinst kan det alltså inte finnas några företag
och inga jobb. Och utan företag och jobb skapas inget välstånd. Ändå är företagsvinster något som ofta
kritiseras.
Den här skriften handlar om företagens vinster.
Den beskriver varför företagen måste gå med vinst,
hur vinsten används, och hur företagens vinster
kommer många grupper i samhället till del.
”Ju större och mer
framgångsrikt ett
företag är, desto mer
bidrar det till vårt
välstånd”
5. Uppslaget
VINST
VAD ÄR VINST?
VINST – ETT ORD MED FLER A BETYDELSER
Det svenska ordet vinst kommer från början av tyskans gewinst, som är nära besläktat med gewinnen
– vinna på tyska. Gewinnen är ett gammalt germanskt ord, som ursprungligen betydde arbeta eller
anstränga sig.
I det moderna svenska språket kan ordet vinst ha
flera olika betydelser. Vinst kan vara det pris
VINST =
som vinnaren i en tävling eller i ett lotteri får.
Sådana vinster kan till exempel vara medaljen
Intäkter i en idrottstävling eller teddybjörnen i ett tombolahjul.
– kostnader När det gäller företag och ekonomi har ordet
vinst en annan innebörd. Vinst är de pengar
= Vinst ett företag eller en privatperson tjänar på att
göra affärer. De pengar ett företag tjänar på att
producera varor och tjänster är vinst. Likadant
med de pengar en aktieägare tjänar då han eller hon
säljer aktier, som har stigit i värde jämfört med när
de köptes.
VINST I ETT FÖRETAG
Alla företag säljer något, antingen varor eller tjänster. Pengarna som ett företag får från sina kunder
som betalning kallas intäkter. Företag
som säljer mycket har alltså stora inVINST =
täkter. Men intäkterna är inte samma
som vinsten, för företag har också
Subst. ~en, ~er sak
kostnader.
1. Ökning av tillgångarnas Kostnader är allt som företaget måste betala för att kunna fortsätta med
värde (för person eller
sin verksamhet. Det kan vara lokalhyföretag) som uppkommit
ra, löner till anställda, råvaror och allt
genom (vissa) affärsannat som behövs för att producera de
handlingar antingen vid
varor eller tjänster som företaget säljer.
enstaka tillfälle el. under
Vinsten är det som blir kvar av inviss period. /…/ täkterna, efter det att alla kostnader
är betalda. Ofta återinvesterar man en
2. Värde som tilldelas del av vinsten i företaget eller lägger
vinnare i spel e.d., särskilt undan för att gardera sig mot sämre tii lotteri men även i tävling der.
etc.: vinstlott; högvinst: Motsatsen till vinst är förlust. Föspelvinst. retag går med förlust om kostnaderna
är större än intäkterna. Företaget gör
alltså av med mer pengar än det får in.
(Nationalencyklopedin)
Istället för att det blir pengar över till
6. Uppslaget
ägarna, måste ägarna själva betala delar av företagets
hyra, personalens löner och andra kostnader, eller
hitta andra investerare alternativt låna pengar.
FÖRLUST I BÖRJAN
Det är vanligt att nya företag går med förlust i början. Företaget kan till exempel behöva lägga ner resurser på att utveckla produkter, betala för tillverkning och kanske göra en reklamkampanj. Under den
perioden kan försäljningen vara väldigt liten, kanske
ingen alls. Företaget går med förlust. När väl försäljningen kommit igång kan förlusten vändas till vinst,
om allt går bra.
Inget företag kan dock gå med förlust särskilt
länge. Förr eller senare tar pengarna slut och då måste verksamheten läggas ner. Vinst är därför en förutsättning för att kunna driva ett företag.
Att ett företag går med vinst är alltså en typ av
trygghet. Om företag går med vinst så finns det
pengar att ta av om något skulle hända, till exempel
om råvarorna blir dyrare eller om man måste ställa
om produktionen för att kunderna börjar efterfråga
andra varor.
Teoretiskt sett går det att tänka sig företag som
varken gör vinst eller förlust – där kostnader och intäkter är exakt lika stora. Men ett sådant företag blir
också väldigt utsatt. Om försäljningen skulle minska
lite grann skulle ägaren få det svårt att täcka kostnader som till exempel löner.
VINSTEN VISAR ATT FÖRETAGET LYCK AS
Vinst skapar inte bara trygghet, den visar också att
företaget har lyckats med sin verksamhet. Om företaget går med vinst så har alla involverade tjänat
på det företaget gör. Kunderna har fått en vara eller
tjänst, som de tyckte var mer värd än pengarna de
betalat (annars skulle de ju inte köpt den). De som
arbetar i företaget har fått lön. Företaget har betalat
alla sina leverantörer samt alla andra kostnader och
det har också blivit pengar över till ägarna.
Företag som går med förlust över tid gör någonting fel. Kunderna tycker inte att det är värt att betala för produkten. Produkten kanske inte är tillräckligt bra. Eller så kanske företaget har valt ett onödigt
dyrt sätt att tillverka den på.
VINST
VINST TILL ÄGARE
SAMHÄLLE/SKATT
C
PENGAR IN FRÅN
KUNDEN
RÅVAROR
lara har startat ett café. Innan hon kunde börja
ta emot kunder var hon tvungen att hyra en lokal, köpa stolar och bord, degkavlar och mycket annat. Hon anställde också en person för att få hjälp i
köket. Allt det kostade pengar. Det tog också ett tag
innan kunderna upptäckte hur bra kaffet och bullarna var på Café Clara. Därför gick företaget med förlust i flera månader. Det var nervöst, för Clara visste
inte hur länge hon skulle ha råd att betala för allt själv.
r
LÖN TILL ANSTÄLLDA
HYRA/ LOKAL etc
När kunderna väl börjat hitta till caféet ökade intäkterna. Pengarna Clara får från kunderna går till
att betala alla kostnader som hon har, till exempel
den anställdas lön, hyra, mjöl, socker, smör och andra råvaror. Hon betalar också skatt. Vinsten är det
som blir över. En del av vinsten använder Clara för att
investera i företaget, som att köpa en ny ugn när den
gamla gått sönder. En del betalar hon ut till sig själv.
UPPGIFTER
1 Känner du någon som driver ett företag? Vad tror du skulle hända med den personens företag om det
går med vinst? Och om det går med förlust?
2 Vilken av vinstens funktioner tycker du verkar viktigast för ett företag?
7. Uppslaget
VINST
SYNEN PÅ VINST
GENOM HISTORIEN
Människor har alltid handlat och försökt göra vinst. Alla samhällen har haft
köpmän och marknader. Hur folk sett på vinster har dock varierat mycket.
O
lika religioner har haft olika syn på vinst
genom historien. Under antiken, århundradena före vår tideräknings början,
blomstrade handeln i Medelhavsområdet. Fenicier,
karthager, greker och romare var alla flitiga handelsmän. Ofta bedrevs handeln och kommersen i templen. Prästerna upprättade kontrakt, standardiserade
A DA M S M I T H
=
”Det privata företagandet
måste gynnas!”
ADAM SMITH 1723–1790
Han var filosof, men arbetade
också med astronomins
historia, språkens uppkomst
och släktskapen mellan
dans, musik och poesi. Mest
berömd har han blivit för
sina tankar om den ekonomiska liberalismen. Smith
brukar betraktas som nationalekonomins fader. Hans mest betydelsefulla verk var The Wealth of
Nations, som kom 1776. Smith arbetade
som professor i Glasgow, som generalkommissarie vid tullverket och som privatlärare åt en ung
hertig. Han avled 1790.
8. Uppslaget
vikter och mått, agerade bankirer och tillhandahöll
lagerlokaler.
Synen på vinst i antikens kommersiella tempel var
helt annan än den som förmedlades av den kristna
kyrkan under medeltiden. I Nya testamentet berättas om hur Jesus gick till templet och drev ut alla som
köpte och sålde där. Han välte omkull borden för
dem som växlade pengar och stolarna för dem som
sålde duvor, och han sade till dem:
– Mitt hus skall kallas ett bönens hus, men ni gör det
till ett rövarnäste!
I det medeltida Europa var den kristna kyrkan en
betydelsefull maktfaktor. Kyrkan var rik, förfogade
över enorma landområden och hade stort inflytande
över människornas världsbild och tankesätt. Det var
därför inte så konstigt att också ekonomiska fenomen,
som vinst, betraktades ur ett religiöst perspektiv.
DEN R ÄTTVISA VINSTEN
En av de mest inflytelserika tänkarna i 1200-talets
Europa var munken Thomas av Aquino. Han bedömde fenomenet vinst utifrån Bibeln och sa att det
inte var någon synd att en handelsman tog ut vinst,
om bara priset var rättvist och om vinsten användes
till det egna uppehället, till välgörenhet eller till sådant som kom alla i samhället till nytta.
Vad ett rättvist pris är förklarade aldrig Thomas
av Aquino, men i efterhand har det antagits att han
menade det pris som gällde då flera handelsmän
konkurrerade om att sälja samma vara och där varken tvång eller lurendrejeri förekom. För Thomas
av Aquino var moral viktig också för människornas
ekonomiska agerande.
VINST
VINSTEN OCH INDUSTRIALISERINGEN
När ekonomierna i Europa växte och självhushållningen steg för steg övergavs, uppfattade allt fler att
kyrkans moraliska förhållningssätt till vinst var föråldrat. Den gryende industrialiseringen banade väg
för nya sätt att se på ekonomin och vinsten.
Den filosof som kanske mest av alla har påverkat
dagens syn på vinst är Adam Smith. Han levde i
1700-talets England där den tidiga industrialiseringen hade tagit fart. Adam Smith ansåg att det hos
alla människor finns en medfödd drivkraft att sträva
efter sitt eget bästa, och att det är något som bör bejakas.
För Smith var varje människas egoistiska längtan
efter rikedom en positiv drivkraft som ledde fram
till det allmännas bästa. Smith menade till exempel
att bagaren inte bakar bröd åt folket av sitt hjärtas
godhet, utan för att själv kunna tjäna pengar. Om
bagaren inte tillåts göra vinst, så kommer han inte
anstränga sig för att baka bröd, och folket kommer
att svälta.
Smiths tankar har haft stor betydelse för hur vi ser
på vinst och företagande i dag och många andra tänkare har inspirerats av honom.
MARX KRITIK AV VINSTEN
Mycket av den kritik som riktas mot företagens rätt
till vinst har sitt ursprung hos den tyske filosofen
Karl Marx. Han levde på 1800-talet och hade inspirerats av Adam Smith, men kom till helt andra slutsatser.
Marx ansåg att kapitalisterna sög ut arbetarna. De
levde ju på det arbete som arbetarna utförde. Han
menade att detta var detsamma som slaveri och han
drog slutsatsen att det privata företagandet måste avskaffas. Istället borde, ansåg Marx, företagen ägas
gemensamt, i praktiken av staten.
Under 1900-talet försökte många länder – bland
annat Ryssland, Kina och Kuba – att tillämpa Marx
läror i praktiken. All vinst gick till staten och nästan
hela näringslivet förstatligades. Effekterna blev förödande och ekonomierna kollapsade. När vinstintresset försvann, försvann också drivkrafterna bakom
företagandet och utvecklingen stagnerade.
=
KARL MARX
”Det privata företagandet
måste avskaffas!”
K ARL MARX 1818 –1883
tag som till exempel driver
skolor eller vårdhem. Kritikerna menar att vinster i
dessa verksamheter bara kan
uppkomma genom att man
försämrar kvaliteten. Förespråkarna anser tvärtom att välfärdsföretag skapar möjligheter för
konsumenterna att välja det bästa alternativet. Valfrihet och konkurrens driver utvecklingen mot bättre välfärdstjänster och ökad effektivitet inom sektorn.
Genom att öppna upp delar av välfärdssektorn för
konkurrens skapas också möjligheter till företagande. I högre utsträckning än i andra branscher är det
kvinnor som blivit företagare inom välfärdssektorn.
Till exempel startades sex av tio nya företag inom
sektorn vård och omsorg av kvinnor år 2011. Inom
samma sektor har antalet privat anställda ökat med
över 60 procent mellan 2006 och 2013.
VINSTER I VÄLFÄRDSFÖRETAG
Synen på vinst skiljer sig fortfarande åt mellan olika
kulturer och ideologier. Idag är det dock få i Sverige
som säger att företag inte ska få gå med vinst. Tvärtom betraktas vinst som något positivt för samhället.
En fråga som ändå debatteras mycket idag är
vinster i välfärdsföretag. Det kan röra sig om före9. Uppslaget
r
1
UPPGIFTER
Tror du att attityderna till vinst har stor betydelse för hur många som väljer att starta
företag i ett land?
2
Vilka olika attityder till vinst kan man
hitta i dag? Tag gärna en dagstidning till
hjälp och leta efter artiklar där människor uttrycker olika åsikter om vinst och rikedom?
3
Tycker du att det är bra att människor som
driver framgångsrika företag får behålla
vinsten? Motivera ditt svar.
VINST
VINST OCH RISK
Att starta ett företag innebär att ta en risk. Man kan förlora sina pengar. Men om
det finns en chans att göra vinst i framtiden, så kan det ändå vara värt det.
E
n av de saker som är bra med att vara anställd,
till exempel i ett företag, är att det ofta är ganska tryggt. Den som är anställd får lön varje
månad, har garanterad semester och behöver inte
oroa sig för att bli utan lön vid sjukdom. Företaget
garanterar alltså anställda en viss ekonomisk trygghet. Många uppskattar därför att vara anställda.
Den som väljer att starta och driva ett eget företag
har inte samma trygghet. Ägare har ingen garanterad lön. Hur mycket pengar ägarna tjänar beror istället på hur stor vinsten är i företaget. Om företaget
går bra tjänar de pengar, men om företaget går dåligt
förlorar de istället pengar.
Pengarna som en företagare satsat för att bygga upp sin verksamhet kan alltid gå förlorade. Man
kanske satsat massor med pengar på att bygga upp ett
företag och så visar det sig att kunderna inte vill köpa
produkterna. De pengar man satsat kan då plötsligt
vara förlorade. Det finns mycket annat som också
kan gå fel i ett företag (i rutan nedanför finns fler
exempel). Vart tredje nytt företag överlever inte sina
tre första år.
=
VINSTEN GÖR DET VÄRT ATT TA EN RISK
Även om det alltid finns viss risk att en företagare
förlorar de pengar som han eller hon satsat, kan det
ändå vara värt det, om det också finns en chans att
gå med vinst i framtiden. Självklart finns det även
andra skäl till att vilja starta ett företag, än att tjäna pengar. Men om möjligheterna att tjäna pengar
på sitt företag är dåliga, så blir företagandet i vilket
fall inte särskilt attraktivt, utan mest riskfyllt. Det
är därför viktigt att den som har tagit en risk också
får behålla en eventuell vinst. Om nästan all vinst
går till skatt kommer ingen att vara beredd att ta risker. Då är det bättre att sätta sprätt på pengarna eller
spara dem i madrassen, än att satsa dem på att bygga
upp ett företag. Om det inte finns tillräckligt många
som vill starta företag, så kommer det inte heller att
finnas tillräckligt med företag som kan skapa jobb.
E X E M P E L PÅ R I S K E R I E T T F Ö R E TAG
MINSKAD EFTERFRÅGAN
Dina kunder kan tröttna på din produkt och
sluta köpa den. Eller så kanske de inte har behov av den längre. Om dina kunder är andra företag kan ett av dem plötsligt gå i konkurs.
ÖK ADE KOSTNADER
De råvaror du använder kan plötsligt bli dyrare.
Dina anställda kan kräva mer i lön. Din hyra
kan gå upp.
TEKNISK A PROBLEM
Kanske blir det eldsvåda i ditt lager och alla
dina varor brinner upp. Eller så kanske ditt företags datorer drabbas av virus, så att alla era
kundlistor förstörs.
PROBLEM MED SAMARBETSPARTNERS
Företaget som distribuerar dina varor kan
drabbas av en strejk. De du köper råvaror av
kan få problem att leverera i tid.
ÖK AD KONKURRENS
Andra företag kan börja sälja samma produkt,
fast billigare. Du kanske måste sänka ditt pris
för att kunderna ska fortsätta handla hos dig.
10. Uppslaget
VINST
FÖRETAG MED HÖG RISK
Företag som är nyskapande och kan göra stor nytta
för hela samhället är ofta mycket riskfyllda, särskilt
i början. Därför är det också viktigt att den som tar
en större risk har chans till en större vinst. Annars
kommer ingen att våga satsa på riskfyllda projekt.
När internet var nytt, var det till exempel väldigt
riskfyllt att starta ett företag som sålde varor på nätet. Eftersom ingen hade startat den typen av företag
tidigare så var det extra mycket som var osäkert och
som kunde gå fel.
Det var också många företag som misslyckades
med sina satsningar på internet, och många förlorade
sina pengar. Men de företag som lyckades, erbjuder
idag mängder av tjänster på nätet som tidigare inte
existerade. Om en sådan utveckling ska ske även
i framtiden, i andra branscher, är det viktigt att de
framgångsrika företagen och företagarna får behålla
sina vinster.
r
1
UPPGIFTER
Tänk dig att du ska starta en glasskiosk.
Vilka tror du är de största riskerna i din
verksamhet under det första året?
2
3
Tror du att människor vågar ta fler risker,
om de vet att de också kan tjäna mer pengar?
Ser du risktagande som något positivt eller
negativt för samhället? Motivera ditt svar.
VINSTEN SK APAR TRYGGHET
Vin s te n ka
a ra
s fö
ro
fö
ru
ts
e
au
tg
if t
e r.
Till
e xe m
p e l o m n å g o t rå ka r
gå s
ön
de
r.
11. Uppslaget
n sp
dd
Man kan alltså se vinst som en kompensation till
ägarna för den risk de tar. Men det är också så att företag som är lönsamma – som genererar stora vinster – lättare kan hantera de risker som finns.
Ju mer vinst ett företag går med, desto mer
pengar finns det att lägga undan om något
skulle gå fel.
För ett företag som inte går med vinst
kan det vara en katastrof om en maskin plötsligt går sönder eller om ökad
konkurrens gör att företaget måste
sänka sina priser. Ägarna kanske inte
har mer pengar att stoppa in i företaget, och tvingas istället att säga upp
personal eller kanske till och med lägga ner hela verksamheten.
Om företaget däremot har en hög
vinst kan dessa problem vara överkomliga. Ägarna kan använda delar av vinsten
för att reparera maskinen eller köpa en ny
och man har råd att sänka priserna lite utan att
personalen eller verksamheten hotas.
Ett företag som går med vinst under en lång tidsperiod har bättre förutsättningar att överleva tillfälliga svackor, oförutsedda utgifter eller en besvärlig
konjunkturnedgång.
VINST
VINSTEN SOM
VÄGVISARE
Företag kan bara göra vinst genom att sälja varor och tjänster
som människor vill ha. Därför anstränger sig företag hela tiden
för att sälja rätt varor och tjänster.
O
m du lagat mat till en stor grupp någon gång
vet du hur svårt det är att laga lagom mycket. Antingen blir det mat över, eller så räcker det inte riktigt till alla.
I butiker och andra företag uppstår ytterst sällan brist på varor. Visst, just den där tröjan man ville köpa kanske är tillfälligt slut, men det finns alltid
någon annan tröja som är ganska lik. Det händer
aldrig att alla affärer har helt slut på tröjor. På samma
sätt går det alltid att köpa mjölk, datorer, bilar och
andra varor. De varor som säljs är ofta precis de vi vill
ha, just när vi behöver dem. Om du vill laga till en
omelett, finns det alltid någon som säljer färska ägg.
Om du blir sugen på en glass en solig dag kan du vara
säker på att det finns en öppen glasskiosk i närheten.
Bara i Sverige säljer företag massor av varor och
tjänster till flera miljoner människor. Hur kan företagen veta så exakt vad vi vill ha, när och hur mycket?
En del av svaret är att de håller noga uppsikt på sin
vinst.
ETT SIGNALSYSTEM
Alla företag vill gå med vinst, men det är bara möjligt
om företaget säljer varor som kunderna vill ha. Före-
taget måste dessutom se till att kostnaderna inte blir
för höga.
När ett företag går med vinst är det därför en signal till företagets ägare att de driver verksamheten
på ett bra sätt – kunderna uppskattar produkterna,
priset är inte för högt, företaget tillverkar varken för
mycket eller för lite och sättet de tillverkar på är inte
för dyrt. Ju högre vinsten är, desto säkrare kan ägarna vara på att företaget gör nytta.Om företaget däremot gör förlust är det en varning till ägarna. Antingen gillar kunderna inte produkten tillräckligt, eller
så är den för dyr. Produkten kanske inte är så bra som
man trodde. Man kanske hyr alldeles för dyra lokaler
eller betalar underleverantörer för mycket. Företaget
måste snabbt bli bättre annars kommer förlusterna
att växa och till slut har ägarna inte råd att driva företaget längre.
Genom att företagen har möjlighet att göra vinst,
anstränger de sig alltså för att ge kunderna rätt varor.
De företag som inte lyckas ge människor varor de vill
ha, till pris som de är villiga att betala, tvingas lägga
ner.
KONKURRENS
Företag som är riktigt bra på att sälja produkter som
människor uppskattar, kan tjäna stora pengar. Men
det är sällan vinsterna är höga under lång tid.
När ett företag gör stora vinster lockar det till sig
andra företag, som försöker tjäna pengar genom att
göra ungefär samma sak. Att flera företag tävlar med
varandra om att sälja ungefär samma sak kallas konkurrens. Varje företag försöker då att förbättra sina
produkter och sänka sina priser, så att kunderna ska
köpa av just dem.
Tänk bara på mobiltelefonen och hur konkurrensen har drivit på utvecklingen. Mobiltelefoner har
Konkurrens leder till att saker och
ting utvecklas och förbättras.
Vad vore mobiltelefonen utan
konkurrens till exempel?
12. Uppslaget
VINST
Att företaget går
med vinst är ett
trevligt bevis på
att verksamheten
sköts bra.
Om företaget går
med förlust är det
en varningssignal
om att något måste åtgärdas.
gått från att vara ganska otympliga saker som i princip bara gick att ringa med, till att bli små multifunktionella apparater som vi kan surfa på nätet med, använda som kameror eller musikspelare, eller till och
med få vägbeskrivningar av när vi är vilse.
ALL A MÅSTE BLI BÄTTRE
Även företag som funnits länge konkurrerar. Restaurangerna i en stad konkurrerar med varandra genom att ha den godaste maten, klädbutikerna genom
att ha det senaste modet, resebyråerna genom att ha
resor till de mest spännande platserna. Alla försöker
hela tiden bli bättre.
Om företag kan göra vinst utan att anstränga sig,
blir de lätt slöa och ineffektiva. Därför är konkurrens bra för samhället. Det gör att priserna sjunker
och ser till att företagen hela tiden anstränger sig.
privata företag tilläts inte. Istället skulle all produktion skötas av staten.
Men det var svårt för staten att gissa vad alla ville ha. Därför var butikerna ofta tomma. Människor
fick ägna flera timmar om dagen för att köa i de fåtal
butiker som hade några varor. Och eftersom staten
inte konkurrerade med någon, var kvaliteten på varorna ofta väldigt låg.
KÖER
När företag inte tillåts att konkurrera eller göra vinst
uppstår ofta köer och brist på marknaden. En extrem
version av detta är hur det såg ut i de kommunistiska
länderna under andra halvan av 1900-talet. Vinster i
13. Uppslaget
r
1
UPPGIFTER
Kan du komma på exempel på produkter
som inte längre säljs? Varför tror du att de
försvunnit från marknaden?
2
Jämför två lokala företag, till exempel två
restauranger. Vilken typ av erbjudanden
konkurrerar de med?
VINST
HUR ANVÄNDS VINSTEN?
Företag måste gå med vinst för att överleva. Men hur används vinsten?
För ägarna är det viktigt att företaget är lönsamt även i framtiden. Därför
används ofta en stor del av vinsten till att utveckla och stärka företaget.
SPAR A
De flesta bolag sparar hela eller stora delar av vinsten. Företaget går ju med vinst när verksamheten
går bra, men det är när verksamheten går dåligt, som
företaget verkligen har behov av extra pengar. Därför är det bra att lägga undan pengar.
Det sparade kapitalet skapar en trygghet både för
medarbetare och ägare. Det innebär att det finns
pengar som kan täcka oförutsedda utgifter och tillfälliga bakslag. Företag med sparade reserver har
också bättre förutsättningar att klara av en konjunkturnedgång eller en tillfällig svacka i den egna försäljningen.
INVESTERINGAR
En investering är när företaget köper eller satsar
pengar på något som ska öka vinsten i framtiden. En
investering kan till exempel vara att företaget bygger
en ny butik eller lägger pengar på att utveckla en ny
produkt.
Många investeringar syftar till att få verksamheten att växa. Ett företag som vill växa måste ofta investera i nya maskiner, nya butiker och nya produkter. Investeringen kan också bestå i att man köper ett
annat företag, och får tillgång till det företagets teknik för produktion, dess butiker och personal.
Ibland gör företag investeringar inom helt nya
områden. Att växa genom att starta en angränsande
verksamhet är ganska vanligt. I Sverige har till exempel flera försäkringsbolag vuxit genom att starta
banker. Ett roligt exempel är Acne som både gör reklam och designar jeans.
Även företag som inte växer behöver ofta göra
investeringar. Maskiner och lokaler slits, och efter
några år måste man investera i nya, för att kunna
fortsätta verksamheten. Genom att investera i bättre
maskiner kan ägarna också förbättra företagets effektivitet, så att man kan producera fler och bättre
varor, till ett lägre pris.
Ett företag som går med vinst har också möjlighet
14. Uppslaget
att investera i bättre arbetsmiljö och vidareutbildning för medarbetarna. Investeringar som syftar till
att öka trivseln på arbetsplatsen bidrar till att öka
medarbetarnas effektivitet och skapar dessutom en
attraktivare arbetsplats för nya medarbetare. Det är
viktigt för företag som vill anställa fler.
UTDELNING
Utdelning innebär att ägarna behåller en del av vinsten själva. I praktiken betyder det att företaget betalar ut pengar till ägarna, ungefär som en utbetalning av lön. Ägare kan vara allt från personen som
startade företaget till stora fonder. En speciell typ av
ägande står riskkapitalföretagen för. Dessa investerar pengar i företag med lovande framtidsutsikter,
men där risken ofta är hög. Utan detta riskkapital
skulle många företag aldrig kunnat starta.
Ägarna bestämmer själva hur mycket av vinsten
som ska investeras och sparas och hur mycket de
själva vill behålla. Hur mycket pengar ägarna låter gå
till utdelning beror på olika saker. Dels beror det så
klart på hur hög vinsten är. Om företagets vinst är
väldigt låg har man kanske inte råd med utdelning,
för pengarna behövs till investeringar och som reserver för framtiden. Det beror också på vad ägarna vill
med företaget i framtiden. Om de vill att företaget
ska växa kanske de hellre väljer att göra investeringar
än att dela ut vinsten.
Ägarna kan också välja att dela ut pengar till medarbetare i företaget. Detta kallas för vinstdelning.
Ett närbesläktat begrepp är bonus eller resultatlön.
Då är det egentligen inte själva vinsten som delas ut
utan att en del av lönen görs rörlig och kopplas till
hur bra det går för företaget eller den anställde. Tanken med både resultatlön och vinstdelning är att det
ska uppmuntra medarbetarna att ta ett större ansvar
för att företaget ska gå med vinst.
VINST
Vinsten kan användas
på olika sätt.
Att investera i en ny
produktionsanläggning
till exempel.
r
1
UPPGIFTER
Intervjua en företagare om hur företagets
vinst används. Varför har de använt vinsten
på just det sättet?
2
Vilka fördelar kan du se med att ägarna
investerar vinsten, istället för att plocka ut
pengarna och använda dem till egen konsumtion?
15. Uppslaget
VINST
VINSTEN SKAPAR
TRYGGHET PÅ STADIUM
Rätt produkter i rätt tid och en genomtänkt marknadsföring, det är
hemligheten bakom framgången för Stadium, Sveriges största sport- och
sportmodekedja. Det hävdar i alla fall företagets grundare Ulf Eklöf.
I dag har Stadium cirka 3 000 anställda och drygt
140 butiker i Sverige, Danmark och Finland.
Men det hela började i liten skala i Norrköping på
1970-talet. Ulf Eklöf var bara 22 år gammal och studerade vid Handelshögskolan i Göteborg, när han
blev tillfrågad om han ville köpa den lilla sportbutiken Spiralen i Norrköping; han hade arbetat extra i
Spiralen till och från under studietiden.
– Jag tackade nej två gånger, men tredje gången
blev jag övertalad, berättar Ulf Eklöf och ler åt minnet. Han tog även över en liten butik, egentligen en
avdelning i en järnaffär, men den växte snabbt och
”
mål med Stadium aldrig har varit att personligen bli
förmögen.
– Det är nog ytterst få entreprenörer som har den
sortens drivkraft. Men i en affärsmässig verksamhet
är vinsten något positivt, eftersom den visar att det
finns någon som vill ha ens produkter, att man gör
rätt, säger han.
– Dessutom betyder vinsten en trygghet både för
företagets anställda och för delägarna, tillägger Ulf.
En av hemligheterna bakom Stadiums stadiga tillväxttakt och lönsamhet har varit att man har haft
noggrann kontroll på kostnaderna.
Idén vi hade bar! Det är fantastiskt när något
man gör visar sig vara så rätt. I dag är Stadium
en av Sveriges största sportbutikskedjor.
blev ganska snart en av Sveriges största sportbutiker.
– Sport blev mode i mitten av 70-talet, så det visade sig att vår timing var helt rätt. Dessutom marknadsförde vi oss i städerna runt omkring Norrköping, och det visade sig vara framgångsrikt. 1987
öppnade vi den första Stadiumbutiken i Stockholm
och sedan dess har expansionen fortsatt, säger Ulf.
Stadium inreddes som en idrottsarena med löparbanor, gymnastikplintar och basketkorgar. Tanken var att fylla butiken med upplevelser. Det var ett
lyckat koncept.
– Idén vi hade bar! Det är fantastiskt när något
man gör visar sig vara så rätt. I dag är Stadium en av
Sveriges största sportbutikskedjor. Vi hade inte klarat expansionen utan lönsamhet, säger Ulf.
Vinsten är nödvändig eftersom det är enda sättet
för företaget att överleva, men Ulf menar att hans
16. Uppslaget
– Man måste vara rädd om sina resurser och använda dem så effektivt som möjligt, säger Ulf. Att ha
en sund och god ekonomi och att starta i liten skala
är Ulfs viktigaste råd till den som vill starta företag,
men han poängterar också vikten av att ha en god affärsidé redan från början och att tala om den med
kloka och erfarna människor i sin omgivning.
VINST
På 70-talet
öppnade Ulf
Eklöf sin första
sportbutik.
I dag finns det
över 140 Stadiumbutiker.
=
S TA D I U M
ANTAL BUTIKER:
GRUNDADES:
Drygt 140 butiker i Sverige, Danmark och
Finland.
1974 i Norrköping.
OMSÄTTNING:
Cirka 5 procent om året de senaste åren.
ANTAL ANSTÄLLDA:
Ett testprojekt i Hamburg på den gigantiska
tyska marknaden.
TILLVÄXTTAKT:
5 784 miljoner (inkl. moms 2011/12).
FR AMTIDSPL AN:
Cirka 3 000.
ÄGARE:
Ulf och Bo Eklöf äger 75 procent, och Ikano S/A
äger 25 procent.
VISION:
Att inspirera till en aktiv livsstil!
17. Uppslaget
VINST
DEN GODA
CIRKELN AV
FÖRETAGANDE
När ett företag går bra skapas en god cirkel. Ägaren tjänar pengar och skapar jobb
samtidigt som företaget får råd med ytterligare investeringar. Men det slutar inte
där. Varje företag som lyckas göra vinst bidrar dessutom till att nya goda cirklar
startar och att hela samhället blir mer framgångsrikt.
ANNAS OCH IBBES SNOWBOARDFABRIK
VINSTEN SK APAR VINST ÅT FLER
Låt oss se vad en god cirkel kan innebära. Vi tänker
oss Anna och Ibbe som har ett företag som tillverkar snowboards. De designar sina snowboards själva
och har en liten fabrik med två anställda där varorna
tillverkas. Kunderna har gillat deras varor och de har
gjort en vinst. Nu vill Anna och Ibbe utveckla företaget genom att även tillverka snowboards
med särskilda bindningar och mönster i
lacken. De väljer därför att investera
delar av sin vinst i en ny och mer
avancerad fabrik. De köper nya
maskiner och anlitar en arkitekt
och ett byggföretag.
En investering innebär ofta att ett
företag måste anställa. Så är det också för
Anna och Ibbe. De anställer Mia, som har
hand om maskinerna, och Fred, som ser till att
varorna levereras till butiker.
Med hjälp av den nya fabriken och sina två nya
medarbetare kan företaget komma igång. Eftersom
den totala produktionen av snowboards ökar måste
de också köpa in mer varor som används i tillverkningen, till exempel trä, lackfärg och plast.
Det visar sig att kunderna uppskattar även de nya
produkterna, företaget kan öka sin försäljning. När
försäljningen ökar, så ökar också företagets vinst.
Anna och Ibbe känner sig mycket nöjda. Framgången i deras företag har startat en god cirkel.
Anna och Ibbe har alltså tjänat pengar. Men i varje
steg av deras goda cirkel har de också hjälpt till att
skapa goda cirklar hos andra. Låt oss titta närmare på
vilka som gynnats av Annas och Ibbes framgångar:
18. Uppslaget
>När Anna och Ibbe investerar i den nya fabriken
så ökar försäljningen hos byggföretaget, arkitekten
och företaget de köper maskinerna av.
> De nya medarbetarna Mia och Fred gynnas också. De får en ny arbetsplats med
trygghet och lön. Sin lön använder Mia och
Fred för att handla mat, kläder och annat.
Därför bidrar Annas och Ibbes investering
också till att skapa ökad försäljning och
nya jobb i alla de affärer och andra
företag där de nya medarbetarna handlar.•
> När Anna och Ibbe ökar produktionen av
snowboards skapar det också ökad försäljning och
jobb hos alla företagets underleverantörer. När Anna
och Ibbe köper mer färg, trä och plast ökar det försäljningen och skapar jobb i de företag de köper dessa
varor från.•
> Den ökade försäljningen gynnar slutligen kunderna. Fler än tidigare får möjlighet att köpa deras uppskattade snowboards och njuta av dem i backen.
VINST
r
UPPGIFTER
1 Välj ut ett företag, vilket som helst. Hur skapar det företagets framgång nya goda cirklar hos andra?
2 Vem tror du tjänar mest på att ett företag blir framgångsrikt – ägarna, eller alla andra i samhället?
3 Hur kan en högkonjunktur/lågkonjunktur påverka företagen och därigenom samhället?
ÖKAD VINST
DE
KA
Ö
FLER KUNDER FÅR
NYTTA AV FÖRETAGETS
PRODUKTER.
FLER UPPDRAG
OCH JOBB I ANDRA
FÖRETAG.
LL
AD
O
T
Ä
ÖK
PR
S
FLER ARBETSLÖSA FÅR
JOBB VILKET LEDER
TILL LÖN OCH ÖKAD
KONSUMTION.
ÖKAD FÖRSÄLJNING
OCH FLER JOBB HOS
FÖRETAGETS
UNDERLEVERANTÖRER.
RINGAR
ESTE
INV
ÖKAD FÖRS
ÄLJ
NI
NG
MER SKATT
TILL SAMHÄLLET.
DU
KT
FLE
IO N
HÖG- OCH L ÅGKONJUNKTUR
Framgång föder framgång. När vissa företag är lyckosamma och går med vinst är det lättare för andra att
också lyckas, och då kan en positiv spiral uppstå i hela
samhället. Många nya företag startar, företag växer
och anställer. Arbetslösheten sjunker och lönerna stiger. En sådan positiv spiral i hela samhället kallas för
en högkonjunktur.
Men spiralen kan också vända nedåt. Om det går
dåligt för några företag kan de dra med sig andra och
hela samhället ner i en lågkonjunktur. Då ökar människors osäkerhet, större inköp skjuts på framtiden
R
S
AN
och arbetstagare som förlorar jobbet handlar mindre.
Företagen avvaktar med att investera och minskar
inköpen från underleverantörerna, vilket betyder att
dessa får mindre att göra. Arbetslösheten stiger och
inkomsterna sjunker.
En lågkonjunktur gör att vinsterna minskar, eftersom kunderna är mer försiktiga och många inte har
lika mycket pengar. Företag, som har haft bra vinster
tidigare, kan dock lättare klara sig i en lågkonjunktur.
De kan ha råd att göra investeringar trots att det går
dåligt för andra företag och behöver kanske inte säga
upp personal i lika hög utsträckning.
19. Uppslaget
VINST
Uppslaget
VINST
– DEN GODA CIR KELN AV
FÖR ETAG A N DE
I M M AT E R I A L R ÄT T Skydd för uppfinning & utveckling
Uppslaget
Beställ
NUMRET OM
IMMATERIALRÄTT
PATENT
HUR SKYDDAR
DU DIN IDÉ?
sid. 21
INTERV JU
MED CHRISTOFER
SUNDBERG,
GRUNDARE AV
DATASPELSFÖRETAGET
AVALANCHE STUDIOS
Läs mer på sid. 8
DESSUTOM: VARUMÄRKESSKYDD / UPPHOVSR ÄTT /
INTERVJUMED DAVID HEDMAN, WeSC / m.m.
Denna skrift handlar om vinstens betydelse för företagandet. Vad är vinst? Måste företagen gå med
vinst och i så fall varför? Hur används vinsterna? Det
är några frågeställningar som behandlas. Teoretiska
resonemang blandas med exempel från verkligheten.
Vinst är ett laddat begrepp – och har varit så i flera
tusen år. I skriften beskrivs vinstens funktion i en modern marknadsekonomi, men även synen på vinst ur
ett historiskt och kulturellt perspektiv.
Skriften innehåller arbetsuppgifter och diskussionsfrågor, som gör att den lämpar sig för elevarbeten både enskilt och i grupp.
• Frihandel • Miljö • Tillväxt • Vinst
• Immaterialrätt • Samhällsekonomi
Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på
svensktnaringsliv.se/skola. Uppslaget finns även att läsa
digitalt för iPhone, iPad eller Android. Gå till Apples
AppStore, Google Play eller till www.svensktnaringsliv.se
för att läsa direkt på din dator. Sök efter ”Uppslaget” för
att hitta dem.
FINNS PÅ
Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, 114 82 Stockholm, Telefon: 08-553 430 00