Transcript Elma Schools Likabehandlingsplan 2014/2015

Elma Schools Likabehandlingsplan
2014/2015
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleklassverksamhet, fritidsverksamhet och grundskola.
Ansvariga för planen
Skolchefen, Khalid El Mouselhi
Specialpedagog, Maria Engstam och Pia Borg
Utvecklingsledare: alla
Lärare: alla lärare på skolan
Vår vision läsåret
På ELMA School ser vi olikheter som en tillgång. Alla elever ska känna sig trygga.
Delaktigheten under läsåret som varit, 2013/2014
Elevernas delaktighet
Eleverna har deltagit genom att fylla i enkäter och genom konkret arbete i
klassrummen med gruppdiskussioner och värderingsövningar från bland annat
Brottsförebyggande rådet. Diskussioner med elever har förts på elevrådet.
Personalens delaktighet
Alla pedagoger har deltagit i utformandet av planen, de har fått en introduktionsdag
gällande Likabehandlingsarbetet samt arbetat gruppvis under höstterminen 2011 vid
tre tillfällen med handledning av specialpedagog. De har också fyllt i anonyma
enkäter.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Under läsåret ordnar vi fyra möten med föräldrarna då vi delar ut enkäter, diskuterar
värdegrund och Likabehandlingsplan. Vi för diskussioner om Likabehandlingsplanen
på föräldrarådet. Ansvarig för föräldrarådet är rektor.
Främjande och förebyggande arbete
Under handledning av specialpedagog i början av augusti 2014 gjordes ett arbete
kring de åtgärder i Likabehandlingsplanen som skolan vill vidta under kommande
läsår 2014/2015.
Vid denna handledning deltog lärare från förskoleklassen till årskurs 9.
Specialpedagogen kommer att närvara under hela läsåret, 5 timmar varannan vecka,
för att handleda personalen så att Likabehandlingsplanen och Värdegrunden blir ett
levande dokument i verksamheten.
Åtgärder utifrån TREM, Trygghet, Respekt, Empati,
Motivation
Under specialpedagogens handledning utarbetades ”hur” skolan ville arbeta med de
olika punkter de satt upp. Specialpedagogen kommer under sin närvara under läsåret
handleda i arbetet att förverkliga dessa ”hur”, samt dokumentera inför nästa år
revidering av Likabehandlingsplanen.
Under året ses tydligheten i Likabehandlingsplanen över för att göra den lättläst med
hänsyn av den språkliga mångfalden som finns i skolan bland elever och personal.
En tydlig ansvarsfördelning, vem gör vad och när ska det vara klart, påbörjas
snarast.
Tydligare runtiner kring konfliktlösning utifrån värdegrunden som sedan ska
förankras hos elever, all personal för skolan och vårdnadshavare.
Stora önskemål från lärarna kring konflikthantering och då även kring elever som är
nyanlända och elever som mött trauma. Detta är något som även fritidspersonalen är
i behov av då de möter elever i sociala sammanhang.
Lärarna vill lösa situationen kring de konfliktlösningar som ofta sker i klassrummet så
att lösningen av konflikter inte själ undervisningstid.
En tydlig årsplanering där en planering av Likabehandlingplanens uppföljning och
utvärdering bestämmas.
Se över rutinerna för åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling och
förankra dessa hos all personal, elever och deras vårdnadshavare.
Större samarbete med fritidspersonalen.
TRYGGHET
Vi har synliga vuxna som hjälper elever med konfliktlösning.
Vi har vuxna ute på rasterna som aktivt hjälper eleverna när de har behov av hjälp
HUR hjälper vi eleverna aktivt?
Gemensam utarbetat grund att stå på. Tydliggöra konsekvenstrappan med tydligare
språk, olika språk, samt visualisera konsekvenstrappan
Olika konsekvenser för låg, mellan och högstadiet
Önskvärt är en utbildning i konflikthantering
Konfliktlösningen ska helst ske innan lektionen börjar, så inte andra elever behöver
vänta på att lektionen ska börja
Vi har elever som stöttar varandra och hjälper varandra vid konfliktlösning.
Klasstödjarna stöttar sina skolkamrater under rasterna och fungerar som bra
förebilder
HUR stöttar kamratstödjare sina skolkamrater?
HUR får vi kamratstödjare att inte känna sig som ögonen på en lärare, och tjallare?
Vad händer om kamratstödjaren blir utsatt för kränkning?
Rutiner för hur kamratstödjare väljs
Pedagoger ger kamratstödjare sitt stöd, HUR?
Tydligare regler för kamratstödjare vad gäller uppgiften som kamratstödjare. Dessa
utarbetas i arbetslagen för låg, mellan och högstadiet
Vi har en lugn och tyst klassrumsmiljö.
Vi har ramar, struktur och regler. Pratar med barnen om reglerna varje dag,
extra mycket efter lov.
HUR ska ramarna, strukturer och regler se ut?
HUR pratar vi med eleverna om reglerna, konsekvenstrappan
En gemensam plan för hur vi talar med eleverna om ramar, struktur och regler
utarbetas i arbetslagen för låg, mellan och högstadiet.
Eleverna är trygga och vågar säga vad de tycker.
Eleverna vet att de vuxna lyssnar och vågar berätta
HUR får vi elever att vända sig till pedagogerna på skolan och berätta vad de ser
eller/och hör?
Utbildning kring hur vi möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
ett önskemål.
Lära av varandra – dokumentera hur vi gjort vid större konflikter som sedan tas upp
till samtal i handledningsgruppen (med specialpedagog)
Enkäten ett komplement till att elever vågar säga vad det tycker och tänker på.
!Alla känner att de duger som de är – självkänsla.
!Vi ger mycket uppmuntran
HUR ger vi uppmuntran?
HUR vet vi när eleven känner att de duger som de är?
Minska misslyckanden på lektionstid
Fundera på stöd innan istället för efter ett misslyckande. Vi vet många gånger
elevens svårigheter och lägger stödet innan. I vilka ämnen är detta möjligt?
Utvecklingssamtalen – bygga på det som eleven lyckats på, samt vad eleven själv
känner att han/hon vill förbättra
Vi elever att andra elever är bra på olika saker – tala om och visa när någon annan
gör någonting bra
Miljön är säker och trygg. Vi har struktur och regler
HUR ser strukturerna och reglerna ut?
Konsekvenstrappan gör tydligare
Fler rastvakter ute – ett schema utarbetas i samråd med fritidspersonal i de olika
arbetslagen för låg, mellan och högstadiet
Vi har trygga, delaktiga föräldrar.
Vi har rutiner för samarbete med föräldrar
HUR ser samarbetet ut med föräldrar?
Flera föräldramöten – där positiva saker tas upp – negativa saker tas upp enskilt med
berörd vårdnadshavare.
Föräldramöte i klass eller kommun – kommun, kan ev samåka ske, känner varandra
sen tidigare
Tydligare information om schoolsoft – olika språk – samt bilder (visualisera) –
praktiskt få prova gå in på schoolsoft där vi kan vara ett stöd. – ett gemensam
information om schoolsoft med skärmdumpar ur schoolsoft
Mötet med föräldrar, förslag – bakdag – någon förälder som vill berätta om sitt jobb
grilla en eftermiddag – knytkalas, alla tar med sig mat som tillhör sitt hemland
Elever och alla pedagoger förbereder Öppet Hus för alla föräldrar och syskon, släkt,
nya som gamla. På Öppet Hus visas vad varje klass gjort under ett år/termin.
Erbjuder mat så inte föräldrar behöver tänka på att de ska laga mat när de kommer
hem (gratis mat till barn och studerande, ex 40 kr för vuxen)
PowerPoint med rullande bilder som tagits under året. Värdegrunden – fråga dem
som finns med på bilden om bilden får visas på ÖppetHus
Konstutställning för elevens familj
ÖppetHus under en två veckorsperiod, föräldrar anmäler vilken dag de kan komma.
Föräldramöte:
Utnyttja det digitala verktygen för att nå föräldrar - SKYPE – om föräldrar inte har
möjlighet att komma på föräldramöte – prova, vem är intresserad av lärarna? –
mötet sker utomhus istället för inne på skolan (pga. tidigare upplevelser av skolan
som inte är goda)
Vad ska ett utvecklingssamtal handla om?
Gemensam grund för hur ett utvecklingssamtal hålls.
Förslag: Sådan som utvecklats positivt eller/och negativt? För att få föräldrar att
komma – stor del ska handla om det goda – börja med det goda – svårigheterna –
tryck på hur vi på skolan kan stötta och vad kan eleven göra och föräldrarna,
huvudansvar på skolan. Avsluta med något uppmuntrande där eleven får visa sin
bästa sida (gjort något för en kamrat, skrivit bra på ett prov, jobbade på bra under
en eller flera lektioner, sa trevliga saker om någon annan) så goda relationer skapas
med elev och föräldrar.
RESPEKT
Respekt vad betyder det?
Vad betyder respekt för eleverna?
Hur kan respekt förklaras?
Värdegrundsövningar - anonymt skriva ner/rita vad respekt betyder för
dem.
Eleverna får diskutera i små grupper om tre. Berätta i helklass
Pedagoger kan ha rollspel för elever
Se på film
Alla är lika värda och behandlas lika. Vi ger alla samma möjligheter att
utvecklas
och ger alla samma bemötande. Tar oss tid att förklara varför det är
viktigt.
HUR ger vi alla samma möjligheter att utvecklas?
HUR ger vi alla samma bemötande?
Utifrån Värdegrundens fem grundvärden ”Solidaritet med svaga och
utsatta”,
”Jämställdhet mellan män och kvinnor”, ”Alla människors lika värden”,
”Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integration”, ser vi
eleverna värde.
Vi arbetar utifrån Vygotskij där vi ser elevens förmåga för att fastställa
den högsta tröskeln för inlärningen, ”proximala utvecklingszonen”.
Vi utifrån konsekvenstrappan bemöter eleverna på likvärdigt
förhållningssätt. Vi tar då hänsyn till eventuella svårigheter som eleven
kan ha i sin förmåga att förstå språket, kroppsspråk mm.
Vi har förståelse för olikheter, olikheter berikar. Vi uppmärksammar
olikheter på ett positivt sätt. Vi låter alla visa sina olikheter och lära av
varandra.
HUR uppmärksammar vi olikheter på ett positivt sätt?
Vi samtalar med eleverna om olika religioner och att dessa ska
respekteras utifrån värdegrunden
Vi låter dem som vill få visa sina kulturella erfarenheter och hur synliggör
dem för varandra i rollspel, konst, musik, mm.
Vi har en rak kommunikation. Vi pratar med personen det gäller.
Uppmanar varandra till rak kommunikation. Vi tar oss tid att lyssna på
varandra vid behov. Vi har en rak och tydlig kommunikation med
föräldrar.
Hur, på vilket sätt, har vi en rak kommunikation?
Vad är rak kommunikation? Vad betyder det för mig och för dig?
Kan vi såra varandra med en rak kommunikation?
Hur blir jag en bra lyssnare?
Tillsägelse till enskild elev bör ske där inga andra elever eller vuxna finns
Om möjlighet ges så diskuteras konflikter enskild med de berörda så
ingen annan påverkar eller blir påverkad
Exempel på rak kommunikation som inte sårar
– vad var syftet med det du sa eller gjorde, jag blir sårad, ledsen
istället för
– varför gjorde du så, jag blir jäkligt förbannad då
Tydlig kommunikation kan innebära bilder (streckgubbar, bilder på
ansikten, mm),
visualisera kommunikationen för bättre förståelse och färre missförstånd
Missförstånd är många gånger orsak till konflikter – finna ord som ej
förstås och förklara dessa mellan de berörda eleverna
Låta elever lösa konflikter själv, ex två stolar utanförklassrummet där
läraren har uppsikt över situationen. Ingen elev har då stöd av kompisar
Vi tar ansvar för våra egna handlingar. Vi talar om ansvar, vad det
innebär och vilket ansvar alla har. Alla får ta eget ansvar och stå för
konsekvenserna.
HUR gör vi för att tydligöra ansvaret som eleverna har, som föräldrar har
och som vi på skolan har?
Vilket ansvar talar vi om?
Tydliggöra ansvaret med bilder och en tydligare text
Värderingsövningar
Önskar utbildning på värderingsövningar
Schoolsoft för information – pedagogers ansvar att det läggs ut på
schoolsoft, elevers
och föräldrars ansvar att ta del av informationen på schoolsoft.
Elevers ansvar; böcker, läxor, idrottskläder, mm,
Ansvar efter ålder, låg, mellan och högstadie
Ärlighet – vi vågar stå för den vi är och erkänna när vi har gjort fel. Vi
uppmuntrar och visa uppskattning för ärlighet. Vi är goda förebilder, våga
göra fel själva och kan be om ursäkt.
HUR vågar vi stå för det vi gjort?
Träna i rollspel
Uppmärksamma för andra att någon bett om ursäkt. ”Titta hon ber
honom om ursäkt”
EMPATI
Vi lyssnar på varandra. Vi tar oss tid att lyssna på och kommunicera med
varandra.
HUR visar vi att vi lyssnar på någon?
HUR kommunicerar vi med varandra?
Träna i rollspel i små grupper – behöver inte vara rollspel för varandra
Kamratövningar
Värderingsövningar
Pedagoger kan ha rollspel för elever
Se på film
Vi hjälper varandra, samarbetar. Vi pratar med varandra, arbetar
tillsammans
och känner ett gemensamt ansvar.
HUR hjälper vi varandra att samarbeta och känna ett gemensamt ansvar
Träna i rollspel i små grupper – behöver inte vara rollspel för varandra
Kamratövningar
Värderingsövningar
Pedagoger kan ha rollspel för elever
Se på film
Vi ger beröm och feedback. Vi se det positiva och visar uppskattning.
Ger
varandra mycket positiv feedback för att stärka självkänslan. Då blir vi
gladare och jobbar bättre
HUR ger vi varandra beröm och feedback?
Varje dag tänka på att ge varje elev beröm minst en gång om dagen
Varje dag tänka på att ge alla mina kollegor som arbetar på skolan
beröm som jag möter – vara goda föredömen inför eleverna
Vilja lära av varandra – ”det där du gjorde var så bra, hur gjorde du?”
Vi känner med andra. Vi försöker sätta oss in i den andres situation för
att försöka förstå.
HUR lär vi oss att känna med andra?
Träna i rollspel i små grupper – behöver inte vara rollspel för varandra
Kamratövningar
Värderingsövningar
Pedagoger kan ha rollspel för elever
Se på film
Elever med svårigheter för detta, ex de som har en neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning ger vi strukturer för hur de kan visa att de ”vill
förstå” andra genom rollspel, film, mm.
Stötta elever dagligen med empati för andra
MOTIVATION
Vi har höga förväntningar på varandra. Vi tror på och uppmuntrar
varandra.
HUR ska höga förväntningar på varandra visas?
Ska eleverna ha höga förväntningar på varandra, elever på pedagoger,
pedagoger på elever, elever på ledningen på skolan, ledningen på
skolan på elever, skolan på föräldrar och föräldrar på lärare och skolan?
Vilka är de förväntningar vi ska ha på varandra?
Träna i rollspel i små grupper – behöver inte vara rollspel för varandra
Kamratövningar
Värderingsövningar
Pedagoger kan ha rollspel för elever
Se på film
Arbetslagen, elevråd (som fått svar av eleverna), ledning på skolan
formulerar några
förväntningar som sedan delges varandra
Vi strävar mot höga mål. Vi sätter mål och hjälper varandra att nå dem.
HUR strävar vi efter höga mål?
Vems mål strävar vi efter?
Elev stöttas i att sätt upp sina kunskapsmål, vad vill han/hon bli bättre
på?
Kunskapsmålen – ger stöd till elever som är i behov av det genom att
lägga ansvaret på pedagoger genom att ha ett relationellt perspektiv (se
miljön runt eleven och hur förändra miljön, individnivå, gruppnivå,
organisationsnivå, så den gynnar eleven att nå kunskapsmålen), samt
digitala verktyg till elever som är i behov av det.
Mål att nå föräldrar skapas (se tidigare förslag på detta)
Sätter upp egna mål för mig själv
Vi hittar motivation. Vi hjälper varandra att hitta motivation och har nytt
stimulerande material som motiverar.
HUR hittar vi motivationen hos elever, pedagogen, föräldrar?
Genom att sätta upp mål (se ovan)
Genom att skapa goda relationer till föräldrar (se tidigare hur)
Genom att ge elever en morot att tillsammans sträva mot, en utflykt,
spela brännboll,
gå på teater, lektion ute, mm
Vi hittar styrkor. Vi använder oss av barnens styrkor och intressen när vi
planerar
vårt arbete.
HUR ser eleverna styrkor ut och var hittar vi dem?
I anonyma enkäter ställa frågor om vad de gillar att göra, intressen och
vad de själva tycker att de är bra på.
Pedagoger skriver ner vad de anser sig själva vara bra på och som de
gärna vill dela vidare, tex konfliker mellan elever
Dokumentation kring elevers styrkor och intressen vi ser i vardagen på
skolan
Vi fokuserar på möjligheter. Vi lyfter det positiva och hittar möjligheter i
alla situationer.
HUR uppmärksammar vi möjligheter och var finns de?
Vad är positiva situationer för dig och för mig?
Anonyma enkäter för att finna positiva situationer för eleverna
Dokumentera ner möjligheterna vi ser som positiva situationer som
sedan tas med till arbetslaget
!Vi är stolta över vår skola och oss själva. Vi har gemensamma
aktiviteter och tävlingar för att stärka lagandan och gemenskapen.
HUR visar vi att vi är stolta över vår skola?
Vi skapar tillfällen som gör oss stolta över vår skola.
Vi stärker gemenskapen (se tidigare hur)
Vi ber alla, på skolan och föräldrar att tala om det goda de
uppmärksammat om skolan.
Dokumentera när något bra hände på skolan för att visa övriga på
skolan.
Alla har samma möjligheter. Vi diskuterar att allt är möjligt och lyfter goda
exempel. Vi pratar om hur framgångsrika människor har nått sina mål.
HUR ska lyfta de goda exemplen och diskutera dessa?
HUR är man en framgångsrik människa? För att vara framgångsrik
måste jag ha nått mina mål eller kan jag ha kommit en bit på vägen?
Vad hände om jag misslyckas nå mina mål?
Genom att visa vad vi gjort på skolan för elevernas familjer på ÖpperHus
På arbetslagsmöten lyfta goda exempel vi har dokumenterat
På arbetslagsmöten lyfta det som inte var bra och lära oss av det
Träna i rollspel i små grupper – behöver inte vara rollspel för varandra
Kamratövningar
Värderingsövningar kring vad är framgång för mig och för dig
Pedagoger kan ha rollspel för elever för att tydliggöra lyckade mål och
misslyckande mål och ge eleverna redskap för hur han/hon kan gå
vidare vid ett misslyckande.