Transcript LATEX-föreläsning

LATEX-föreläsning
Christian von Schultz
16 september 2014
Live-anteckningar från föreläsningen
Detta dokument skrevs live under LATEX-föreläsningen. Utan de muntliga kommentarerna är det att betrakta som inkomplett. Vi hann heller
inte ta upp riktigt allt som kommer behövas under laborationen. Den officiella kurslitteraturen är “The Not So Short Introduction to LATEX 2ε ”
som du hittar på http://www.ctan.org/tex-archive/info/lshort/
english/lshort.pdf.
Innehåll
1 Vad är LATEX?
2
2 Hur det fungerar
2.1 Hur ett LATEX-dokument ser ut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
3
3 Syntax
3
4 Att skriva text
4
5 Disposition
4
6 Matteläge
5
7 Tabeller och figurer
7.1 Tabeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2 Figurer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
6
6
1
1
Vad är LATEX?
LATEX: uttal: ["leItEx] eller ["lA:tEx], eller [la"tES]. Däremot inte ["lA:tEks].
LATEX stavas med A och E upphöjt resp nedsänkt. I en ren ASCII-miljö, skriver
man LaTeX.
LATEX är ett typsättningssystem speciellt lämpat för tekniska eller vetenskapliga rapporter (men även brev till mormor). LATEX är något av en defacto-standard
när det gäller att skriva matematik.
LATEX-kod skrivs i en texteditor såsom Emacs, eller en specialiserad LATEXeditor, eller i Share-LATEX. (Fråga Google: sharelatex chalmers.)
2
Hur det fungerar
fil.tex
pdflatex
fil.pdf
Om "\pdfoutput=1" finns i början av fil.tex:
fil.tex
latex
fil.pdf
Annars:
dvips
fil.tex
latex
lpr
dvips
fil.dvi
fil.ps
dvipdfm
dvipdf
ps2pdf
fil.pdf
2
2.1
Hur ett LATEX-dokument ser ut
Ett LATEX-dokument ser ut så här:
\documentclass[12pt,a4paper]{article}
\usepackage{de-paket-man-vill-ha}
\usepackage[swedish]{babel}
\begin{document}
Din text här.
\end{document}
Den delen av dokumentet som kommer innan \begin{document} kallas för the
preamble.
Dokumentklasser: article, report (har kommandot \chapter), book (har
ännu mer, för ännu större dokument).
Babel-paketet är för språkstöd. Men märk väl: eventuell stavningskontroll får
du göra i din editor, inte i LATEX självt.
3
Syntax
Ett kommando börjar med bakvänt snedstreck, följt av en radda tecken. Till exempel: \LaTeX blir LATEX. Kommandots namn kan avslutas med mellanslag, men då
äter kommandot upp mellanslagen. “\LaTeX är” blir “LATEXär”. Man kan undvika
det genom att skriva {} efter kommandots namn. Till exempel: “\LaTeX{} är”
blir “LATEX är”. Hur många mellanslag man skriver in spelar ingen roll. Det räknas
som ett mellanslag ändå.
Kommandon finns i två sorter: sådana som skrivs i textläge och sådana som
vill ha matteläge. Till exempel: \alpha blir α.1
En del kommandon vill ha√argument. Ett sådant
√ kommando är \sqrt (square
root). Exempel: \sqrt 2 blir 2. \sqrt 22 blir 22. Som argument tas normalt
√
bara ett tecken. Men man kan gruppera flera tecken med {}. \sqrt{22} blir 22.
Vissa kommandon vill ha flera argument. \frac vill ha två argument och gör
12
bråk (fractions). \frac 12 blir 21 . \frac{12}{22} blir 22
. \frac{1}{2} blir 12 .
1
\frac 1 b blir b .
1
Kommandon som måste skrivas i matteläge skriver jag här i brunt. Hur man går in i matteläge
står i avsnitt 6.
3
Vissa kommandon tar frivilliga argument. Man får hoppa
√ över dem, men om
man inte gör det, så ska de stå inom []. \sqrt[3]{2} blir 3 2.
Vissa kommandon kallas miljöer och börjar med, t.ex. för document-miljön,
\begin{document} och slutar med \end{document}. Det som står mellan \begin
och \end är ett block. Det som står inom måsvingar räknas också som ett block.
Vissa kommandon är deklarationer, och gäller tills slutet på omgivande blocket.
T.ex. kommandot \small.
4
Att skriva text
Hur många mellanslag man skriver in spelar ingen roll. Det blir ett mellanrum i
texten ändå. Även ny rad i .tex-filen räknas som ett vanligt mellanslag.
För att börja ett nytt stycke, så lämnar man en rad tom. Ni ska bara lämna en
rad tom, om ni verkligen vill ha ett nytt stycke. Nytt stycke visas normalt med ett
indrag i vänstermarginalen. Vill man ha extra utrymme i själva .tex-filen, utan
att göra ett nytt stycke, så kan man sätta ett ensamt %-tecken på den raden.
Normalt sett har LATEX texten justerad på båda sidor.
Det finns en del specialtecken, som man normalt sett inte kan ha i ett LATEXdokument. Till exempel %-tecknet, som används för att skriva in kommentarer i
.tex-filen, som inte dyker upp i filen. $-tecken ger normalt sett matteläge. Andra
specialtecken: #, ˆ, _, &, {, }, \ — dessa fås av \#, \^{}, \_, \&, \{, \},
\textbackslash.
Streck: LATEX har flera olika långa streck, och det gäller att veta vilket man vill
ha. Det kortaste, lite småtjocka strecket är bindestreck. Skrivs in med -. Resultat:
binde-streck. Lite längre streck fås med -- och ger intervallstreck: 5–10. Används på
svenska även som talstreck och tankstreck. På engelska har man längre talstreck
och tankstreck — som man får genom att skriva ---. Observera att man inte
skriver -5. Man skriver $-5$, vilket blir −5.
För kursiv text används \emph: \emph{betonad text} blir betonad text. För
fetstil text används \textbf: \textbf{fetstil text} blir fetstil text. För fast
teckenbredd används \texttt: \texttt{fast teckenbredd} blir fast teckenbredd.
5
Disposition
För dokumentets titel används
\title{\LaTeX-föreläsning}
\author{Christian von Schultz}
\maketitle
4
För innehållsförteckning används \tableofcontents. Man kan behöva köra
LATEX flera gånger för att få en innehållsförteckning som stämmer överens med
dokumentet: \tableofcontents infogar innehållsförteckningen så som den såg ut
förra gången du körde LATEX.
För dokumentklasserna report och book finns kommandot \chapter. I en vanlig article så är den högsta nivån \section (avsnitt). Det finns även \subsection
och \subsubsection. Dessa kommandon tar rubriken som argument. Nästa avsnitt börjar jag med \section{Matteläge}.
6
Matteläge
Man kan gå in i matteläge med $-tecken runt mattesaker: $\alpha + \beta$ blir
α + β. Mellanslag spelar ingen roll i matteläge. Matteläge fixar mellanrum enligt
egna algoritmer. Matte med $-tecken kallas inline math.
Det finns också display math, som används när man har större uttryck som ska
stå på en egen rad. Man går in med \[ och man går ur med \]. Vi kan till exempel
skriva Gauss-integralen så här:
\[ \int_{-\infty}^\infty e^{-x^2} dx = \sqrt\pi \] blir
Z ∞
2
e−x dx =
√
π
−∞
Ofta vill man dessutom ha en ekvationssiffra: \begin{equation} ger detta:
∞
X
i=−
i=0
1
12
(1)
Ofta vill man referera till sina ekvationer i texten, och då gör man det med hjälp
av ekvationens siffra, se ekvation (1).
\begin{equation}
\sum_{i=0}^\infty i = - \frac{1}{12}
\label{summanavheltal}
\end{equation}
Ofta vill man referera till sina ekvationer i texten,
och då gör man det med hjälp av ekvationens siffra,
se ekvation \eqref{summanavheltal}.
Automatiskt genererade tal kan man ge en \label som man senare kan referera
till med kommandot \ref (eller \eqref för ekvationer, se ovan).
5
Tabell 1: Valresultat
Parti
Socialdemokraterna
Moderaterna
Miljöpartiet
7
Beteckning
S
M
MP
Resultat
31,2%
23,2%
6,8%
Tabeller och figurer
Tabeller, \begin{table}, och figurer, \begin{figure}, är flytande miljöer. Detta
betyder att deras innehåll lyfts ut ur ordinarie textflöde och läggs där LATEX tycker
det passar. Normalt sett överst eller nederst på en sida, eller på en egen sida. I
den löpande texten ska man referera till sina tabeller med \ref{mintabell}, se
tabell 1.
7.1
Tabeller
Tabell 1 (använd \ref för att få siffran: “Tabell \ref{mintabell}”) genereras
av följande kod:
\begin{table}
\caption{\label{mintabell} Valresultat}
\begin{center}
\begin{tabular}{lcr}
\textbf{Parti} & \textbf{Beteckning} & \textbf{Resultat}\\\hline
Socialdemokraterna & S & 31,2\%\\
Moderaterna & M & 23,2\%\\
Miljöpartiet & MP & 6,8\%
\end{tabular}
\end{center}
\end{table}
Här ger {lcr} i \begin{tabular}{lcr} tre kolumner: en vänsterjusterad, en centrerad och en högerjusterad. Hade vi velat ha fyra kolumner, varav den första
högerjusterad, nästa vänsterjusterad och sedan två centrerade, så hade vi skrivit
{rlcc} istället. Här står r för right, l för left och c för centre.
7.2
Figurer
Skillnaden är att man använder \begin{figure} istället för \begin{table} och
att man använder \includegraphics istället för \begin{tabular}. Figurtexten
6
får du som vanligt av \caption, men den ska placeras under själva bilden.
Bilden i avsnitt 2 skapades av
\includegraphics[width=0.9\textwidth]{latex-workflow.pdf}
Om du använder pdflatex för att kompilera dokumentet kan du till exempel använda JPEG-bilder och PDF-bilder. I avsnitt 2 använde jag inte \begin{figure},
för att jag ville ha bilden som en del av textflödet. I en figure-miljö så skulle
LATEX flyttat på bilden och lagt den där LATEX tycker att den passar; vill jag ha
den där jag skriver in den behövs inte figure. I tekniska rapporter och vetenskapliga dokument anses det snyggare att inte ha figuren som en del av den löpande
texten, så du vill använda \begin{figure} även om bilden då inte riktigt hamnar
där du hade tänkt dig. Ofta vet LATEX bättre än den nyantagna teknologen var
figuren borde vara. Lita på LATEXs figurplacering tills vidare.
7