Transcript Phrenicus nummer 2

Phrenicus
Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet
Empati
i höst
Medlemstidning nr 2 - 2013
STATLIGA PENGAR: Misstro mot fördelning
GOD MAN: Bli medveten om fallgroparna
BOENDE: Gruppbostad kan bli dyrt
2
Medlemsbladet
Utgivare
Intresseförbundet för personer
med schizofreni och liknande
psykoser, Schizofreniförbundet
Ansvarig utgivare
Per G Torell, förbundsordförande
tel. 0704-82 80 01
Innehåll
Tidningen ska spegla förbundets
själ och skildra situationen för
anhöriga och personer med
psykisk sjukdom. Phren är det
grekiska ordet för själ.
Antal nummer
Phrenicus kommer ut fyra gånger
per år
Redaktionskommitté
Sture Andreasson
Ulla Elfving Ekström
Per G Torell
Redaktör
Kristina Kleinert
[email protected]
Layout
Kristina Kleinert
Adress
Schizofreniförbundet
Hantverkargatan 3G,
112 21 Stockholm
tel 08-545 559 80
fax 08-545 506 00
[email protected]
www.schizofreniforbundet.se
Omslag
Foto: Kristina Kleinert
Upplaga
4000 ex
Manusstopp
Nr 3, 2013
Manusstopp 2013-09-06
Utgivningsdag 2013-09-27
Annonser
[email protected]
08-545 559 84
Tryck
Exakta, Malmö 2013
Villkor
Gästskribenter står själva för sina
åsikter. Redaktionen ansvarar inte
för insänt material och vi redigerar
ibland. Använd max 800 tecken för
insändare. Citera oss gärna - men
glöm inte att namnge källan.
Per G:
S
ista dagen i maj. Hela
månaden har varit fylld av
intensiva upplevelser och
kyligt väder.
Vår kongress i Täby är jag
glad för. Alla som var med att
organisera den gjorde ett mycket
bra jobb. Sedan var det så att
förbundsstyrelsen hade beslutat
att pröva en annan modell än vi
tidigare har gjort för att besvara
motioner. Alla deltagare delades
in i grupper. Varje grupp fick en
motion var att diskutera och söka
finna svar på. Vid förhandlingarna
presenterade varje grupp vad man
kommit fram till och det blev
omröstning om svaren.
Jag var orolig och funderade
hela tiden på vad som kunde
gå fel i just denna del. Skulle
kaos uppstå i processen? Men
nej då! Våra medlemmar kan
man ha förtroende för. Samtal
och diskussioner fördes på ett
mycket bra sätt. Ledning och
instruktion hanterades föredömligt
av Susanne Rolfner Suvanto och
alla tycktes vara nöjda med detta
gemensamma arbete. Nu återstår
för styrelsen att hantera svaren
på ett bra sätt. Tack vare er alla
känner styrelsen sig styrkt inför
framtiden.
Veckan efter deltog jag i konferensen A perfect vision for Mental
Health 2020 i Dublin i EUFAMI:s
regi. Hur stärker man anhörigas
roll i Europa? Situationen för
anhöriga skiljer sig mycket åt
i Europas länder. Konferensen
förlades i Dublin därför att Irland
just nu är ordförandeland i EU. Vi
fick därför träffa kommissionären
för hälso- och konsumentfrågor
Tonio Borg från Malta. Det talades mycket om betydelsen av den
erfarenhet anhöriga har. Vi ska
skicka det uttalande som gjordes
vid konferensens avslutning till
alla föreningar. Där finns en del
argument för vårt anhörigarbete.
Och så ligger plötsligt sommaren framför oss. Det är andra
dagen i juni. Med kanske lite
lugnare takt, så att det blir tid för
långsiktigare planering. På förbundsnivå måste vi fundera på hur
vi ska förverkliga så mycket som
möjligt av den verksamhetsplan
som fastställdes under kongressen.
Det verkar också komma ett utspel från socialdepartementet om
hur verksamheten med Personligt
Ombud ska se ut. PO är ju en hjärtefråga för oss. Så vad som skrivs
betyder mycket för oss.
Tack för denna period. Tack för
förtroendet ni visar mig genom att
välja mig till ordförande en period
till. Önskar alla en skön sommar.
Många hälsningar från ett varmt
och soligt Lund!
Per G Torell
Förbundsordförande
3
Phrenicus nr 2 • 2013
Kongressen 2013 Kongressen 2013 Kongressen 2013
Livlig debatt
Tvivel på
statlig insats
Kongressen tog ställning till
sju motioner under intensiva
diskussioner.
Bild: Fotoakuten
Kongressen ifrågasatte regeringens
sätt att fördela statliga pengar till
kommuner och landsting.
Anders Printz, samordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa.
P
ingsthelgen 18-19 maj
samlades Schizofreniförbundet till kongress. Anders
Printz inledde. Han är samordnare
för statens insater inom psykisk
ohälsa.
Printz berättade om regeringens
plan för riktade insatser (PRIO),
cirka 4,4 miljarder kronor för åren
2012-2016. Pengar som kommuner och landsting kan söka för att
förbättra livet för personer med
långvarig, psykiatrisk sjukdom
och för barn och ungdom.
För att säkerställa att pengarna
används till rätt saker har regeringen skrivit avtal med Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL).
Avtalet går, bland annat, ut på att
kommuner och landsting i vissa fall
ska ta in synpunkter från brukarorganisationerna innan de får pengar.
­- Jag tror att det blir svårt att
få systemet att fungera, sa Per
Scholtz som är Schizofreniförbundets jurist.
- Avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) binder inte de enskilda
kommunerna och landstingen. Jag
har mycket dåliga erfarenheter,
fortsatte han.
Lennart Lundin instämde. Han
är hedersordförande i Schizofreniförbundet, psykolog och verksamhetssamordnare på Psykiatri
Psykos Sahlgrenska sjukhuset.
- Avtal fungerar bara om
parterna vill följa det, sa han. Jag
har varit med om att förgäves stå
och vifta med avtal och ropa hallå,
hallå!
Bengt Fernström, IFS Skaraborg, framhöll att det inte finns
lokala företrädare för målgruppen
i alla kommuner. Frågan är vem
kommunen ska tala med då.
Läs mer om PRIO på
www.schizofreniförbundet.se
Starkast reaktion väckte förslaget
att byta namn på Schizofreniförbundet. Ett nytt namn kan dra fler
medlemmar, enligt motionen.
De som förordar namnbyte
menar att schizofreni skrämmer
bort eventuellt nya medlemmar
på grund av inrotade vanföreställningar. Andra anser att målgruppen behöver breddas till fler
diagnoser.
Men kongressen avslog motionen och uppmanade istället styrelsen att intensifiera kampen mot
fördomar genom mer information.
Hedersordförande Lennart
Lundin framhöll att målgruppen är
ansenlig och därför tillräcklig. Det
finns minst 100-130 000 personer
med schizofreni och liknande
psykoser och deras anhöriga.
Namnet Schizofreniförbundet
antogs 2001 därför att kongressen
ansåg att vi bäst bekämpar fördomar genom att öppet berätta om
hur det är att leva med schizofreni.
En annan motion som engagerade kongressen förslog krav på
utredning av långtidsbehandling
med läkemedlet antipsykotika,
även kallat neuroleptika.
Kongressen biföll och gav
styrelsen i uppdrag att begära
rådslag med Statens beredning
för medicinsk utvärdering (SBU).
Styrelsen ska också kräva att få
vara med i arbetet med riktlinjer
för insättning och uppföljning av
behandling med neuroleptika både
på Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.
Läs vidare om samtliga motioner och svar på vår hemsida
www.schizofreniforbundet.se.
Text och foto: Kristina Kleinert
4
Medlemsbladet
God man
kan både
hjälpa och
stjälpa
Överförmyndaren i Stockholms stad hanterar godmanskap för 9.863 huvudmän.
Många med psykiska funktionshinder behöver hjälp att sköta ekonomin. Att begära en
god man kan vara ett bra alternativ. Men se upp för fallgroparna, varnar Per Scholtz,
jurist och styrelseledamot i Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Skåne.
R
äkningar ska betalas och
pengarna ska räcka till mat,
kläder, fritid och mediciner.
Det kan vara svårt att överblicka
helheten och många riskerar att
leva över sina tillgångar i en
tillvaro som kan vara splittrad på
grund av sjukdom.
Det finns flera sätt att få
hjälp och det första steget är att
kartlägga vilka alternativen är.
Initiativet kan komma från den
enskilde, anhöriga, socialtjänst
eller vårdinrättning.
Anhöriga hjälper ofta informellt
en vuxen dotter, en pappa eller en
hustru med att sköta det löpande.
Utöver att betala fakturor kan det
handla om att teckna abonnemang,
öppna bankkonton och ordna med
autogiro. Då skriver den som har
funktionsnedsättning fullmakter
när det behövs för att själv slippa
hantera det praktiska.
Allt detta är okomplicerat så
länge alla inblandade är överens.
Men hur stor insyn ska anhörig ha
i en annan vuxen persons eko-
som har anmält intresse att ta uppdrag som god man. Eller så kan
det röra sig om en anhörig .
Många har problem med gode
män, säger juristen Per Scholtz.
nomi? Ett annat problem kan vara
att en enda anhörig står för allt inflytande och det kan finnas andra
närstående som har synpunkter på
detta.
Därför kan det ibland vara
lämpligt att be att få en god man
som utses av Överförmyndarnämnden eller tingsrätten i den
kommun man bor i. Den gode
mannen (som lika ofta är en
kvinna) kan vara vem som helst
- Vi har medlemmar som har
drabbats av egendomligheter i
samband med att gode män eller
förvaltare har skött deras ekonomi, säger Per Scholtz i IFS
styrelse.
Han ger som exempel en kvinna med schizofreni där anhöriga
upptäckte att kvinnans dyrbara
bohag hade sålts för en spottstyver
till en släkting till förvaltaren. Saken polisanmäldes men åklagare
valde att inte väcka åtal.
- Hanteringen av huvudmannens tillgångar måste ske under
betryggande former. Jag skulle
gärna se att kontrollen av gode
mäns och förvaltares lämplighet
blev striktare. I Skåne ser vi att
medelåldern är hög och en del har
så många uppdrag att kvaliteten
blir lidande, säger Per Scholtz.
Den som är utsedd att vara god
man ska inte bara se till att huvudmannens ekonomi fungerar utan
5
Foto: Kristina Kleinert
Phrenicus nr 2 • 2013
också ”sörja för person”, vilket
bland annat innebär att bevaka huvudmannens intressen i kontakter
med myndigheter och anhöriga.
Det kan handla om att se till att
det finns hemförsäkring, att söka
bostadsbidrag och att vara en länk
mellan huvudmannen och vården.
Framför allt har en god man en
starkare juridisk ställning än anhöriga när det gäller möjligheten
att få insyn och inflytande i vård,
medicinering och boendefrågor.
En god man behöver inte ha särskild kompetens men ska vara en
redbar och oförvitlig person . Den
som första gången ansöker får
fylla i formulär, där referenspersoner ska intyga just detta, innan
tingsrätten formellt godkänner.
Överförmyndarnämnden kontrollerar också en blivande god mans
vandel i belastningsregister och
hos Skatteverket.
Tillgången på gode män varierar i landet, men eftersom arvodet
är lågt är det ingen rusning efter
uppdrag. Alla ensamkommande
flyktingbarn har rätt till god man
så snart de sökt asyl, vilket innebär att behovet av gode män växt
på senare år. En del gode män har
därför väldigt många uppdrag,
vilket kan påverka kvaliteten på
arbetet.
Att vara god man är ett arvoderat uppdrag där arvodet baseras
på antal nedlagda timmar på ett
år. Överförmyndarnämnden avgör
hur stort arvodet ska vara utifrån
vad den gode mannen har redovisat. Det kan handla om kanske
10.000 kronor på ett år, ibland betydligt mer, och dessa pengar ska
huvudmannen betala, om han eller
hon har överskott i sin ekonomi.
Annars står kommunen för denna
kostnad.
”Vi har medlemmar som
drabbats av
oegentligheter.”
Många anhöriga avstår från
arvode, vilket förstås gagnar
huvudmannens ekonomi. 5.113
årsräkningar kom förra året in till
Stockholms stads överförmyndarnämnd, av dessa var det 1.113
som var ikryssade ”nej” på frågan
om arvode.
- Men att en anhörig är god
man kan ha andra komplikationer,
säger Per Scholtz och nämner att
övriga anhöriga kan ha synpunkter på hur huvudmannens pengar
används och det kan ge upphov
till misshälligheter.
En psykiskt sjuk huvudman har
själv stort inflytande på vem som
ska vara god man. Om han eller
hon inte har valt en anhörig eller
en person som redan är bekant kan
Överförmyndarnämnden ordna
med ett möte så att både huvudman och god man kan stämma av
att relationen känns bra. Det är
fullt möjligt att begära byte av god
man om något skulle skära sig.
Man ska komma ihåg att
godmanskapet inte innebär att
huvudmannen blir omyndig. Han
eller hon kan efter eget huvud
fortfarande själv ta ut pengar på
sitt bankkort och har rätt att ta ut
pengar från sparkonton eller sälja
sina aktier. Visserligen är alla
konton utom ett transaktionskonto
spärrade, men spärren gäller gode
mannen och utomstående, inte
kontoinnehavaren själv.
Så systemet är inte helt vattentätt. Ett färskt exempel gäller en
god man i Hudiksvall som har polisanmälts av kommunen och utredning pågår. Huvudmannen har
lånat ut pengar till sin gode man,
vilket praktiskt är fullt möjligt om
den gode mannens omdöme sviktar. För ännu mer långtgående restriktioner för huvudmannen krävs
beslut om förvaltare. Om det finns
förvaltare kan inte huvudmannen
själv förfoga över sina medel.
En gång om året skickar den
gode mannen in en årsredovisning
där intäkter, utgifter och tillgångar
redovisas. I Hudiksvallsfallet
uppger kommunen att vissa verikfikationer saknas, vilket väckte
misstankar.
Kennet Öhlund är chef för
Överförmyndarmyndigheten i
Stockholm och anser att kontrollen är tillräckligt bra.
>>>
FAKTA: Det är viktigt att det finns kvalifi­
cerade och lämpliga ställföreträdare. Därför
föreslår nu en statlig utredning förbättringar
som ska underlätta uppdraget som god man
eller förvaltare.
I framtiden ska det vara överförmyndaren
i stället för tingsrätten som ska hämta in
nödvändig utredning exempelvis yttranden
från anhöriga eller läkarintyg.
Vidare ska de sju länsstyrelser som
utövar tillsyn över överförmyndarnas verksamhet ta fram statistik som bland annat ska
ge en bild av hur många personer i Sverige
som har god man eller förvaltare och hur
stora tillgångar som förvaltas av ställföre­
trädarna.
Utredningen överlämnades till justtie­
minister Beatrice Ask i början av maj och
ska nu analyseras på justitiedepartementet
och skickas ut på remiss.
6
Medlemsbladet
- På huvudmannens ospärrade
transaktionskonto får inte finnas
mer än cirka 20.000 kronor. Alla
andra uttag eller försäljningar av
tillgångar får ske först efter tillstånd från Överförmyndarnämnden, säger Kennet Öhlund.
Han understryker att det inte är
meningen att gode mannen spara
pengar på hög. Tvärtom är det
viktigt att se till att pengarna kommer huvudmannen till godo på
e
r
a
d
n
ä
s
n
i
J
ag föreslår att Schizofreniförbundet tar del av en psykiatrisk framgångssaga i Kanada.
Där har veterinärmedicinska erfarenheter utnyttjats och en effektiv
näringsfysiologisk behandlingsstrategi har utvecklats.
Under en tioårsperiod har cirka
90 000 patienter, med bipolär
och annan psykisk problematik,
behandlats. Återhämtningen har
varit cirka 80 procent. Detta är
nu dokumenterat av forskare vid
bästa sätt och ger en bra livskvalitet utifrån hur ekonomin ser ut.
Problemet i Stockholm är att
Överförmyndarnämnden har svårt
att hinna med granskningarna
av årsredovisningarna. Trots att
Justitieombudsmannen (JO) har
slagit fast att sju månader är oacceptabelt händer det varje år att
Stockholm inte har hunnit med
sin granskning ens på ett år, vilket
föranlett anmärkningar från till-
synsmyndigheten Länsstyrelsen.
- Vi har tillsatt extra resurser
för att komma till rätta med detta.
Snart kommer också möjligheten att lämna årsredovisningen
digitalt, vilket kommer att göra
processen smidigare, lovar Kennet
Öhlund.
medicinska fakulteter i Kanada.
Medicinskt inriktad prevention
och behandling med målet psykisk
hälsa ska utgå från medicinsk
vetenskaplig kunskap och klinisk
erfarenhet.
Anhöriga och patienter kan
utveckla egen kunskap genom
sökande på exempelvis Internet
och genom andra kontakter. Det
vi då ser är den nära kopplingen
mellan psykiska störningar och
somatisk problematik Schizofreni
är exempel på en komplex ”systemsjukdom” där det finns flera
behandlingsalternativ som kan
komplettera varandra.
När Schizofreniförbundet tagit
del av resultaten i Kanada kan
förbundet arrangera en studieresa
dit för att möta anhöriggruppen
och de forskare som analyserat
och utvärderat behandlingsstrategin. Jag medverkar gärna i denna
process.
Text och foto:
Marianne Hühne von Seth
Klas Cederwall
f.d. förtroendevald revisor
Referenser:
Boken ”A Promise of Hope” av
Autumn Stringam
www.afterbipolar.com
www.truehope.com
www.ortomolekylar.se
www.orthomed.org
www.functionalmedicine.org
Nytt namn till höstens nummer
Phrenicus byter namn till
Empati från och med nästa
nummer. Namnet tillhörde
tidigare en annan tidning,
namngiven av Margarethe
Weckman, hedersmedlem i
Schizofreniförbundet.
Margarethe Weckman gav
tidningen namnet Empati.
- Jag var med och startade och
drev tidningen från början till slutet, säger Margarethe Weckman.
Stiftelsen Sympatikus stod som
utgivare.
Inför första numret 1991 fick
hon höra att det var en omöjlig
tidning.
- Vi skulle inte skriva om allt
detta elände. Läsarna skulle falla
ihop mitt i ett uppslag och inte
orka lyfta huvudet för att vända
blad, säger Margarethe Weckman.
Men så blev det inte. Tidningen fick snabbt många läsare.
Totalt cirka 900 prenumeranter.
Prenumeranterna var anhöriga,
myndigheter av olika slag, kommuner, landsting och bibliotek.
Dåvarande Empati såldes även till
drygt ett tiotal adresser i Europa.
2005 tvingades redaktionen dock
att lägga ner tidningen på grund
av pengabrist.
Margarethe Weckman har gett
Phrenicus tillåtelse att ta över
namnet. Schizofreniförbundet har
nu patent på namnet Empati.
Text och foto: Kristina Kleinert
7
Detalj ur målning av patient på Hälsinge Sjukhus, terapin .
Phrenicus nr 2 • 2013
Dyrt att bo i
gruppbostad
Den som behöver särskilt boende
riskerar att drabbas hårt ekonomiskt.
Speciellt gruppbostäder har på
senare år fått höga hyror till följd
av ändringar i beräkningsgrunden.
P
ersoner med schizofreni
kan ha olika behov av stöd
i sitt boende. En del bor
kvar i egen bostad och kan där få
hjälp av kommunala boendestödjare. Andra bor långa perioder i
hvb-boenden medan ytterligare
en grupp bor permanent i gruppbostad.
Beroende på den egna situationen och behovet av omsorg kan
flera olika lagar bli tillämpliga.
Socialtjänstlagen, SoL, är den ena
och den reglererar bland annat
ärenden som rör försörjningsstöd
(socialbidrag), boendestödjare och
placeringar i vård- och behandlingsboende (hvb) eller boende
med särskild service.
Den andra lagen, LSS, omfattar
personer med mer omfattande och
bestående funktionsnedsättningar,
men personer med psykosproblematik får sällan insatser enligt
denna lag. Det är en rättighetslagstiftning som är långtgående.
Skillnaden kan vara stor
mellan olika boendeformer. I en
gruppbostad har man en egen fullvärdig lägenhet med kök och badrum där man kan sköta sig själv så
långt det är möjligt men där man
också har hjälp av personal utifrån
de egna behoven.
Eftersom alla kommuner har
sina egna tariffer för hyressättning
i gruppbostad går det inte att ange
exakta belopp för hur ett omsorgsboende påverkar ekonomin för
den enskilde. Men att hyrorna har
stigit kraftigt i många kommuner
är ett faktum.
Det beror bland annat på att
Högsta Förvaltningsdomstolen har
slagit fast i några uppmärksammade rättsfall att det är tillåtet
att låta gemensamhetsytor ingå
i beräkningen av den yta som
hyresgästen ska betala för.
Hyran har därför höjts i de
kommuner som valt att tillämpa
denna tolkning av lagen. En enrumslägenhet i en gruppbostad på
40 kvadratmeter i Stockholm kan
kosta runt 7.000 kronor i månaden
i hyra, vilket innebär att hyran
överstiger hyresgästens inkomst,
efter skatt.
I ett fiktivt exempel i Stockholm är aktivitetsersättningen för
en kvinna på 25 år 8 344 kronor
före skatt. Summan utgör aktivitetsersättning på garantinivå.
När preliminärskatten är dragen
återstår 6.579 kronor.
När kvinnan flyttar till gruppbostad förändras hennes ekonomi
drastiskt. Hon blir erbjuden en
lägenhet där hyran är 6.800 kronor
i månaden, alltså mer än hennes
faktiska inkomst.
Då har hon rätt att söka bostadstillägg, som är statligt och
sköts av Försäkringskassan. Som
allra mest kan man få ersättning
för 93 procent av bostadskostnader upp till 5.000 kronor i månaden om man är ogift. Den högsta
ersättningen som kan betalas ut är
4.650 kronor för ensamstående.
Därtill finns något som heter
särskilt bostadstillägg. Rätten till
det uppstår när man (ensamstående) har mindre än 5.023 kronor
i månaden kvar att leva på när
boendekostnaderna är betalda.
Men observera att man aldrig får
räkna med högre boendekostnad
än 6.200 kronor, oavsett hur hög
den faktiska hyran än är.
Det kan finnas ytterligare möjligheter till bidrag för bostaden,
om kommunen också kan erbjuda
kommunalt bostadstillägg. Så är
fallet i exempelvis Stockholm.
Bostadstillägg påverkas av alla
inkomster och tillgångar som den
enskilde har. Sparande på bankkonto eller exempelvis aktier
för sammanlagt mer än 100.000
kronor påverkar bostadstillägget.
Då räknas inkomsten upp med
15 procent av det som överstiger
100.000 kronor.
Därför kan ett litet sparkapital snabbt urholkas genom att
det måste användas till att täcka
levnadsomkostnader som kläder
och mat.
Text: Marianne Hühne von Seth
LÄS MER:
www.forsakringskassan.se
Faktablad ”Bostadstillägg för dig
som har aktivitetsstöd eller sjukersättning” kan laddas ner eller
beställas per telefon.
Posttidning
B
AVSÄNDARE:
Schizofreniförbundet
Hantverkargatan 3G,
112 21 Stockholm
Janssen och Dagens Medicin anordnar ett seminarium under årets Almedalsvecka på Gotland.
När ska psykiatrin komma ut ur garderoben?
Idag kan det ta flera år innan unga med schizofreni får en diagnos, behandling och hjälp. Studier visar att tiden
från första kontakten med vården tills den sökande får rätt diagnos ökar för varje år.
Välkommen till ett seminarium som diskuterar varför patienter med schizofreni inte får rätt diagnos och
behandling tidigt, när man vet att det kan ge dem ett fungerande och bra liv? Är det till och med så att det
finns en ovilja att ställa diagnosen schizofreni? Finns det en stigmatisering både inom vården och i samhället?
Medverkande: Anders Printz, nationell samordningsfunktion för psykiatrin, socialdepartementet, Ing-Marie Wieselgren, projektledare,
Sveriges Kommuner och Landsting, Kenneth Gärdestad, anhörig, Anders Berntsson, verksamhetschef vuxenpsykiatri, Prima Vuxen
Stockholm, Sven Britton, riksdagsledamot (S), Birgitta Rydberg, sjukvårdslandstingsråd (FP), Stockholms läns landsting, Anders Åkesson,
regionråd (MP), Region Skåne.
Moderator: Mikael Nestius, chefredaktör, Dagens Medicin.
Twitter: #uturpsyk #dmagenda
Art accreditation:
Mark Higham, Four Seasons
Som konstnär med schizofreni, hoppas Mark att hans konstverk kommer att utmana allmänhetens syn på psykisk sjukdom.
Janssen-Cilag AB Box 7073, SE-192 07 Sollentuna, Sweden, Tel +46 8 626 50 00, Fax +46 8 626 51 00, www.janssen.se
JC-130226-1
Seminariet kommer att webbfilmas och publiceras i efterhand på dagensmedicin.se – DM – TV
Tid: 4 juli kl 13.30–15.00
Plats: Restaurang Burmeister, ingång Tage Cervins gata 3 (Vårdtorget hos Dagens Medicin)