Transcript Studieområde 3

Psykiatri 1, 100 poäng
Studieområde 3
Psykiatri
STUDIEOMRÅDE 3
1a.
Den medicinskt biologiska förklaringsmodellen till psykisk ohälsa går ut på att visa att det är rent
kroppsliga avvikelser eller fel. Tex obalans i signalsubstanserna i hjärnan eller att man utsatts för
skador på den samma. Skador på hypotalamus kan ge sexuella avvikelser eller störningar vid mat och
dryck. Substanserna noradrenalin och dopamin har en stor del i aggressivitet och depression vid tex
bipolär sjukdom och psykoser. En stel förklaring som inte ser till miljöbetingade eller känslomässiga
faktorer i patientens atmosfär.
1b.
Den psykodynamiska förklaringsmodellen ser till om det finns störningar långt tillbaka i patien tens
barndom eller gamla olösta konflikter som ligger och spökar som förklarar problem i det vuxna l ivet.
Modellen har sitt ursprung i Freuds psykoanalys. Problemet jag ser kan vara att förutom att endast
leta efter spår i barndomen är att terapeuten lätt kan påverka patienten med ledande frågor och på
så sätt "skapa" minnen som kanske inte finns.
1c.
Behavioristerna studerar endast det inlärda beteendet under uppväxten och lämnar alla funderingar
kring känslomässiga uttryck ute eftersom de inte är mätbara. Om problem föreligger menas
behavioristerna att något är felinlärt och "bara" behöver läras om. Laboratorieforskning som är gjord
på möss kan inte tillämpas på människor, människan är inte en maskin utan en komplext
sammansatt individ med känslomässiga och självständiga behov.
1d.
Ur ett kognitivt synsätt menar man att människan skiljer sig från djuren genom att vi är tänkande
varelser. De känslointryck och sinnesintryck vi står inför kan vi själva reflektera över och lösa de
problem som dyker upp. Positivt är att man själv lär sig av sina egna erfarenheter och att det är
koncentrerat till nuet och inte gräver i gammalt. Man kan alltså förändra sitt synsätt utifrån egna
observationer av egna erfarenheter.
1e.
Den socialpsykologiska modellen går ut på att människan är ett flockdjur i grund och botten och
individens egenskaper och uttryck är direkt påverkade av hennes närhet till andra människor, eller
avsaknaden av den samma. Vem vi är och hur vi hanterar saker är präglat av vårt förhållande till
gemenskapen under både vår uppväxt och i vuxenlivet.
2.
Om man behandlar en patient ur medicinskt biologiskt perspektiv så handlar det då om en
medicinsk behandling. Man letar efter direkt fysiska problem som brister eller obalans i vissa ämnen
i kroppen, sömnbrist eller fel kost. Antidepressiv medicin har bra effekt på många patienter so m
upplever ångest och depression.
Mimmi Racaj, 2014
[email protected]
1
Psykiatri 1, 100 poäng
Studieområde 3
Ur ett psykodynamiskt synsätt behandlar man patienter som lider av psykisk ohälsa med
psykodynamisk psykoterapi vilken har sitt ursprung i Freuds psykoterapi. Metoden går ut på att
patienten skall förstå de inre konflikter som ligger till grund för den psykiska ohälsa man drabbats av.
I andra hand skall den vara symptomlindrande.
Några metoder som utgår från behavioristiska synsättet är beteendeterapeutisk behandling. Tex
exponering vid spindelfobi. Man får först prata om spindlar, sedan se en bild på en spindel. Man
avancerar så småningom till att kunna vara nära en riktig spindel. Självkontrollsträning är en annan
behandlingsmetod som används vid städmani. Man mäta och reflektera över om det är rimligt att
storstäda så ofta som man gör och hittar sedan en lämplig nivå. Aversi onsterapi är ytterligare en
metod som består i att man kopplar en obehaglig upplevelse till tankar, känslor, behov, reaktio ner
som en person vill bli av med.
Det kognitiva synsättet använder sig av kognitiv beteendeterapi (KBT). Det går ut på att man får
patienten att ifrågasätta sitt synsätt på sig själv eller vissa saker man upplever och sen förs öker
förändra tankemönstret och förhoppningsvis få en mer positiv bild av sig själv eller en viss
problemställning.
Till sist den socialpsykologiska förklaringsmodellen. Dess behandlingsmetoder kan vara
familjeterapi eller gruppterapi. Dessa är behandlingsformer som handlar om att förbättra den sociala
funktionsförmågan och kommunikationen i relation till sin omgivning, lära sig nya färdigheter,
upprätthålla fungerande mänskliga relationer och förbättra livskvaliteten.
Alla förklaringsmodeller och dess behandlingsformer har absolut både fördelar och nackdelar. Al lt är
beroende på vilken situation individen är i och vem det är. Man kan helt enkelt enligt mig inte
använda en förklaringsmodell på vilken patient som helst bara för att man som terapeut känner i gen
symptomen sen tidigare och sen tro att den skall få ett framgångsrikt resultat.
Då jag har min professionella erfarenhet inom demensvården gör jag här en något närbesläktad
jämförelse:
När vi får ett uppdrag på en ny hyresgäst på vårt boende är det ofta många i min arbetsgrupp so m
beklagar sig över at demensdiagnosen inte är mer specificerad än "demens UNS (utan närmare
specifikation". Jag vill mena att det egentligen inte gör så mycket eftersom demensdiagnosernas
uttryck inte skiljer sig så väldigt mycket mellan varann i vardagen (utom kanske frontallobsdemens).
Och här kommer själva poängen - vi behandlar våra damer och herrar utifrån deras individuella
behov och dagsform och inte utifrån deras diagnostisering. Uppdraget är ofta utfärdat för länge sen
och brukar sällan överensstämma med vad vi upplever när han flyttar in och vi lär känna honom.
Jag vill alltså med detta ha sagt att varje individ är unik den ena behandlingen kanske är
framgångsrik på den ena patienten som visar upp ett visst symptom men inte på den andre.
Dessutom bör man kombinera vissa behandlingsmetoder när man möter vissa patienter.
Den socialpsykologiska modellen har en förmåga att missa att vi är unika individer och stirrar sig
blind på att vi hela tiden är en del av en grupp. Det behavioristiska tankesättet ser endast ti ll
mätbara resultat ungefär som att människan är en maskin. Man bör he lt enkelt kombinera olika
modeller och tankesätt för varje enskild individ.
[Ursäkta men jag förstår inte numreringen på pappret med frågorna. Därför döper jag om dom som jag gjort. Innehållet är
dock detsamma.]
Mimmi Racaj, 2014
[email protected]
2
Psykiatri 1, 100 poäng
Studieområde 3
Källor:
http://www.fotosidan.se/
http://harnostudier.com/motivationspsykologi.html
http://lattattlara.com/
http://www.psykologiguiden.se/
https://www.mielenterveystalo.fi/
Mimmi Racaj, 2014
[email protected]
3