Transcript Parentesen nr 3 2014 - Pargas Svenska Pensionärer

Parentesen
mars 2014 nr 3
Pargasiternas infoblad
www.pargas.spfpension.fi
*********************************************************************
Mars Namnet kommer av lat. Martius, helgad åt stridsguden Mars, som var Roms specielle
beskyddare, i romersk mytologi. Mars kallades förr i Sverige för vårmånad (se gammelnordiska
kalendern), i Danmark tordmåned (av guden Tors namn) och i de flesta slaviska språken för
"björkmånad".
Bondepraktikan:
På en torr mars följer vanligen en vacker vår.
Kalla nätter åtföljs av våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock icke bliva
långvariga.
Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.
Dagarna omkring vårdagjämningen (21 mars) är vanligen stormiga.
Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden.
Regnar det i mars, har man även att vänta regn i juli.
Om göken gal, storken bygger och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en
vacker vår.
Släktnamnet "Tussilago" (latin: tussilago
farfara, givet av Linné) betyder förjagare
av hosta (jämför latinets "tussis", som
betyder "hosta" och "agere", som betyder
"fördriva;" därav en hostmedicin som
heter Tussipekt). Artepitetet "farfara"
syftar på en art av poppel, vars löv har en
vag likhet med tussilagons. Äldre
namnformer är Skreppe, Lerskreppe,
Skrep, Hovgräs, Hästhov, Hosthäva.
Tussilagon är en typisk vårblomma som
sticker upp ur det vissnade fjolårsgräset
så snart tjälen börjar släppa och är ett
uppskattat vårtecken.
Årsmöte 19.3.2014
FÖREDRAGNINGSLISTA:
1. Mötet öppnas
2. Val av mötesordförande
3. Val av protokolljusterare
4. Mötets laglighet och beslutförhet
5. Godkännande av föredragningslistan
6. Verksamhetsberättelsen för är 2013
7. Bokslut för år 2013
8. Verksamhetsgranskningsberättelsen
9. Beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen
10. Eventuella övriga ärenden
11. Mötet avslutas
Foto: stina engblom colliander
Redaktör och lay-out för detta nummer: Stina Engblom Colliander, stina202parnet.fi
PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f.
Styrelsens sammansättning och funktionärer 2014
Styrelsen
Ordförande
Jan-Erik Bergquist
[email protected]
Viceordförande
Sekreterare
Kassör
Rättad:12.03.14
02-458 2825
0440 392 882
Olle Anckar
[email protected]
040 778 5556
Mai Lindblom
02-458 1051
[email protected]
040 532 3539
Synnöve Ljung
[email protected]
040 536 0829
Pirkko Lehtonen
[email protected]
040 562 1490
Robi Lindblad
02-458 1948
[email protected]
0400 930 598
Bjarne Nylund
02-458 0481
[email protected]
050 363 7812
Marianne Saanila
02-458 8046
[email protected]
040 722 6226
Ralf Wahtera
02-458 0099
[email protected]
040 520 9333
Funktionärer
Medlemssekreterare:
Pressombud:
Teknikansvarig:
Fotograf/Klippboken
Reseledare:
Synnöve Ljung
Bjarne Nylund
Ralf Wahtera
Robi Lindblad
Asta Lindholm, Rauni Schleutker
Parentesens redaktion: Stina Engblom Colliander, [email protected]
Marianne Saanila, [email protected]
Mikael Reuter, [email protected]
Datorhandledning:
Arvo Björkroth 044 564 9351 [email protected]
Webmaster:
Lilly Hollsten
050 555 5895 [email protected]
Webbadress
www.pargas.spfpension.fi
Ordförandes funderingar
Framtida jourverksamhet i Pargas sedd från en icke
finsktalande pensionärs synpunkt.
Våra lokala tidningar ÅU och PK har den senaste tiden varit fyllda av synpunkter på hur vi
skall agera då vi behöver akut hälsovård. En ny lag är på kommande under 2015 och denna
reglerar hur kommunerna skall organisera sin jourtjänst. Tydligen är lagen svårtolkad
eftersom man tagit hjälp av lagskrivaren för att tolka lagen. Denna hjälp och lagtexten i sig
borde ju vara underlag nog för att få ett optimalt beslut på hur jourverksamheten skall
organiseras.
Vår ställning här i Pargas är som bekant lite speciell då mer än halva befolkningen har svenska
som modersmål. Att som finlandssvensk (I mitt eget fall rikssvensk) tvingas tala finska då man
är i en akutsituation kan leda till missförstånd och misstolkningar. Har ett antal gånger besökt
ÅUCS, både med remiss till jourmottagningen och till olika specialister. Kunskaperna i svenska
är mycket begränsade både vad avser information och hos vårdpersonal.
Vi svensktalande pensionärer i Pargas önskar att vi kunde ha en basjour på vår hälsostation och
att denna kunde vara öppen alltid. Tror att alla har förståelse för att någon specialistvård,
oberoende om det gäller skada eller sjukdom, inte är möjligt att tillhandahålla i vår lilla
kommun.
Ibland verkar det som att våra beslutsfattare har olika underlag, eller är det att man inte har
underlag alls, och bygger sitt ställningstagande på egna tankar och funderingar. I så fall är det
inte underligt att det förekommer mycket insändare i ÅU och PK, både från politiker och
privatpersoner. Äldrerådet, som numera är en lagstadgad institution bör och skall vara
remissinstans i frågor som rör oss äldre. Vår förening representeras i rådet av dess ordförande.
För att återkoppla till rubriken så borde jag väl kunna bättre finska efter snart åtta år i Pargas.
Tyvärr är inlärningsförmågan numera begränsad (kanske inte varit så stor tidigare heller) och
med vårt svenska språk klarar man sig bäst i Pargas. Lagliga möjligheter finns för att vi skall ha
kvar en jourverksamhet på basnivå i vår stad. Hoppas verkligen att våra beslutsfattare tar
tillvara möjligheten. Det är inget hot det är en möjlighet, som bör tas tillvara.
/Janne
PARGASITERNAS FEBRUARIMÖTE 2014
Tiden rusar i väg och månadsmötena ramlar över oss Pargasiter i snabb takt men detta är ju bara trevligt.
Inte ens superspännande olympiska sammandrabbningar med våra landsmän inblandade hindrade ett
nog så stort antal Pargasiter från att infinna sig på månadsmötet den 19 februari. För trevnaden på mötet
stod den här gången grupp 8, som ordnat ett mångsidigt program för oss. Gunnevi Lagerroos och Stig R.
Karlsson hälsade välkomna och Arvo Björkroth skötte mikrofonen. Tio medlemmar från Åbo Svenska
Pensionärsklubb hade hörsammat vår inbjudan till Åboföreningen och satt sig på bussen till Pargas.
Janne började med att hälsa Åbopensionärerna välkomna. Sedan redogjorde han för olika teman som
diskuterats på förbundets ordförandekonferens. Bland dem fanns ödesfrågan man ofta återkommer till: det
snabbt växande antalet pensionärer. Vi kommer att var en halv miljon efter ett par decennier! Parentesens
nya redaktion fick också motta ampla lovord för tidningens nya utformning. Sedan anhöll Åbo Svenska
Pensionärsklubbs viceordförande, Inga-Lill Karlsson om ordet och tackade för välkomstorden. Hon läste
två dikter ur Majsan Stendahls bok ”Reflexioner” och överräckte tre kaffepaket till Pargasiterna. Asta
Lindholm redogjorde för situationen på resefronten och berättade om resor som blir av och som inte blir av.
På kortare resor är man beredd att ställa upp men t.ex. resan till Köpenhamn var för lång, eller kanske för
dyr, för att locka ett tillräckligt stort antal deltagare.
Efter detta grep experten på kommunala frågor, Harry Bondas, mikrofonen och bjöd på ett intressant
anförande, som visade åhörarna hur komplicerad frågan om kommunsammanslagningarna egentligen är.
Det vimlade av fakta och lätt var det inte lätt att hänga med i svängarna. Harry visade sig vara en av de
mest rörliga föredragshållare vi upplevt och att få kameran att fokusera på honom var inte det lättaste. Han
var på väg ut ur nästan alla bilder som togs men ryggtavlan blev väl dokumenterad.
Som de flesta väl känner till kommer apoteket i Pargas att flytta till Reimari och detta hade föranlett
arrangörerna att inbjuda en representant för apoteket att redogöra för den nya situationen. Marianne
Lundqvist som verkat som farmaceut i 25 års tid berättade bl.a. om flyttningen, det nya
stamkundssystemet, en kommande artros- och hjärtvecka samt de längre öppethållandetider som
kommer att införas.
Efter den alltid lika efterlängtade kaffestunden var det dags för Christina Grönholm att berätta för oss om
sin resa i Nepal, där hon bekantat sig med barnhem och skolor. Ett speciellt intresse ägnade hon de s.k.
”stenhackarbarnen”, barn som borde få gå i skola men som av fattigdomen tvingas arbeta med att hacka
sönder stenar som används till exempelvis byggandet av vägar. Föredraget kryddades med fina och
instruktiva foton som visade ett hänförande naturskönt land med mindre hänförande sociala förhållanden.
Christina Grönholm arrangerade ett eget litet lotteri där vinsten utgjordes av nepalska böneflaggor. Vinsten
från lotteriet går speciellt till stenhackarbarnen.
Innan Pargasiternas eget lotteri ägde rum läste Birgitta Gröndahl en utomordentligt humoristisk berättelse
om vilken nytta man har av kor. Skrattsalvorna ekade i salen och det tokroliga kåseriet skulle förvisso
förtjäna någon form av publicering. Bordet med lotterivinster tömdes snabbt när grupp 8 avslutade träffen
med att dela ut vinsterna till lyckliga vinnare. Vi tackar gruppen för välgjort arbete och Nisse Fagerlund som
skötte allsången vid pianot, helt utan försångare.
Bjarne Nylund
Pargasiternas användning av datorer i stora drag
I nummer 2 av Parentesen kom pargasiternas datorkunniga handledare med en uppmaning
till tveksamma och eventuellt frustrerade medlemmar att utnyttja den all hjälp handledarna
kan erbjuda. Presentationen på dagens månadsträff om hur man använder nätbanken kräver
en viss kännedom om annat än det som många hittills har använt sin dator för. Övergången
till e-fakturor, direktbetalning och andra faktureringssätt kan innebära en viss frustration för
den som största delen av livet varit van att sköta allt över disk.
På förra månadsträffen genomfördes en snabbenkät om datorinnehav och användning
bland de närvarande. Vi fick in drygt 50 svar som visade att de flesta använder PC, medan ett
fåtal har en Mac och/eller en pekdator. Majoriteten känner till vår webbplats
www.pargas.spfpension.fi , men inte alla vilket är synd. Den som inte deltar i månadsträffen
kan ju få all viktig information om tidigare och förestående verksamhet och dessutom läsa
Parentesen på vår webbplats. Mest används datorn för e-post, informationssökning,
tidningsläsning, bankärenden och förvaring av foton. Också bokning av biljetter och resor
utnyttjas i viss mån.
Det fanns en hel del önskemål om bättre kännedom om behandling av foton, om
katalogisering och arkivering, om olika e-postkonton och sist men inte minst om städning av
datorn! Det just önskemål av det här slaget som hjälper handledarna att skräddarsy
individuell hjälp – tveka alltså inte att vända dig till någon av dem! Marianne S.
Nedan handledarna i datorkunskap
som om du vill kommer hem till dig och lär dig grunderna för datoranvändning eller råd
och hjälp för längre hunna datoranvändare.
Du kan kontakta handledarna per telefon:
Arvo Björkroth
044 564 93 51
Stig Engman
02-458 50 68
Lilly Hollstén
050 555 58 95
Lars-Henrik Karlsson 02-458 30 98
Gusse Laurén
02-458 02 01
Mai Lindblom
02-458 10 51
Asta Lindholm
02-458 21 02
Bengt Söderman
040 509 15 60
Bo Åkerholm
040 540 79 05
;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;
Smågruppsverksamhetens
kontaktpersoner:
Bowling måndag, tisdag, fredag:
Kaj-Gustav Grönroos,
Vattenjumpa torsdag och fredag:
Olle Anckar och Tuula Johansson
Musik söndag:
Olle Anckar och Kurre Långbacka
Litteratur måndag:
Stina Engblom Colliander
Trädgård: Pirkko Lehtonen
Boule: Marita Holmström
Bridge måndag: Janne Bergquist
Jumpagrupperna 60+ och 70+:
Wellness Park
;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;
:
Tänkvärda tankar
Ingen är onyttig här i livet som lättar livets
börda för en annan.
Charles Dickens
För själens hälsa är de små, ja till och med
de minsta glädjeämnena av stort värde
P.W Keppler
Trygghet är att gå vilse utan att tappa bort
sig. okänd
;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;
De barnen, de barnen:
Skillnaden på barn och gamla är att det inte
är så naturligt att man dör av ålderdom när
man är liten.
Gamla människor dansar inte snabba
danser. För i så fall skulle de snubbla på
varandras käppar.
Gamla människor använder inte dator för
de kan inte sätta på den själv.
Jag tycker om att vara hos min mormor och
morfar. För de kan leka på egen hand och
då får jag se på TV i fred.
Från en bok av Grethe Dirckinck-Holmfeld
;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;
1
Hej kära vänner,
det här numret av Parentesen är det igen jag som sätter ihop
och det känns alltid lite stressigt att få ihop 14 sidor. Men då
man väl kommit i gång är det bara roligt och den här gången
blev det 16. Våren är trots litet bakslag i form av snö, på väg.
Många har redan plockat tussilagor och t.o.m. blåsippor har
påträffats på varma platser. Härligt!
Här nedan information från äldrerådet.
Äldrerådet
Vårt förra möte den 5.3 var tillsammans med handikapprådet. Vi diskuterade
Servicelinjen och bad den ansvariga, Eivor Suominen, förmedla en tidtabell till
varje hem. Nu då lokala krafter tagit över linjen (taxichaufför Dennis Leino) så
är alla nöjda. Han stannar nära de äldres bostad och gör resandet så smidigt som
möjligt.
Vi beslöt också att via polis få bort skyltar från gatan som hindrar
rullstolsbundna och rollatoranvändare att använda trottoaren.
Utanför alla offentliga byggnader bör finnas en eller två parkeringsplatser för
handikappade.
Våren fyra återstående möten:
Möte i Nagu 26.3 med besök i Grannas, behandlar planerna för äldrevården där
Möte i Kimito tillsammans med deras Äldreråd. 14.4.
Möte i Korpo 23.4. med besök i Regnbågen, behandlar planerna för äldrevården där
Möte i Houtskär 21.5 med besök på Hälsovårscentralen, behandlar planerna för äldrevården
där.
Tag gärna kontakt!
Jouren
I Pargas Kungörelser 6.3. fanns en artikel, där vi (se bilden nedan) påtalade det
oansvariga med att flytta jouren till Åbo. Pargasiternas namninsamling med hundra
namn nämndes i artikeln.
Märkväl!
1. Det blir ingen större inbesparing. Enligt det mejlsvar överläkaren Katariina
Korhonen sände oss blir kostnaderna i stort detsamma om jouren blir kvar eller om
den flyttar. Många har dock räknat ut att det blir bra mycket dyrare om den flyttar, i
varje fall för oss besökare och för staten via Kela.
2. Vi behöver inte stänga vår jour på basnivå i Pargas. Som ni säkert har läst har
medicinalrådet vid social och hälsovårdsministeriet Timo Keistinen, som Cornelius
ringde upp, förklarat att vårdservicen skall ske nära invånarna och att det är angeläget
att kommunen har kvar sin kvälls- och veckomottagning på basnivå. Han tog sig t.o.m.
tid att skriva en insändare i ÅU.
Nu har några politiker och jag lämnat in rättelseyrkan till social- och
2
hälsovårdsnämnden i fråga om dess, som vi tycker förhastade och på felaktiga
uppgifter grundade beslut. Många tar kontakt med mig och jag kämpar vidare.
Hemvården:
Jag har av flera anhöriga och närvårdare fått höra att hemvården är överbelastad,
personalens sjukskrivningarna är många och antalet anställda har inte ökat de sista
fyra åren i takt med de hemmaboende åldringarnas behov fastän detta utlovades i och
med att man tog bort så många platser från Malmkulla och Bäddavdelningen.
Många hemmaboende ensamstående som mår dåligt skulle ha det bättre på ett
serviceboende, men detta talas det tyst om för att inte öka köbildningen.
Inte heller har jag fått information om att det utlovade intensifierade servicehemmet
invid Folkhälsan har påbörjats.
Stina E-C
FOTO: PK/ANJA KUUSISTO (på bilden: Janne, Carita, Cornelius, Harriet, Stina)
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
OBS!
Veckan efter påsk kommer Mogens Lindén till Pargas för att berätta för oss om hur
han tycker att jourverksamheten här borde ordnas. Han kommer att tala med t.f.
social- och hälsovårddirektören Paula Sundqvist och med läkarna på
Hälsovårdscentralen. På kvällen blir det diskussion i Statshuset. Då är ni alla
välkomna med. Mogens Lindén är läkare i Mariehamn och f.d. pargasbo, (son
teckningslärare Lena Lindén och Bo-Erik Lindén)
3
Profilen
Vem är du?
Jag heter Regina Lehtola (f. Abrahamsson)
Din barndom och ungdom, var och hur växte du upp? Jag är född och
uppvuxen i Pargas (Bläsnäs). Tog studenten år 1960. Studerade sedan teologi, psykologi och
pedagogik vid Åbo Akademi. Teol.mag. 1964.
Var har du arbetat. Vad är ditt livsverk?
Jag gifte mig 1964. Har två söner födda 1965 och 1967. Efter att ha bott fyra år i Tavastehus
flyttade vår familj 1971 till Tammerfors. Där har jag jobbat med olika saker. Dels har jag varit
lärare i kyrkohistoria vid Tammerfors svenska samskola, dels undervisat i svenska för
personalen vid Tammerfors tekniska universitet men mitt egentliga livsverk har jag ändå utfört
inom min egen firma Oy Scanlon Ab åren 1971-2001. I min egen firmas namn sysslade jag
främst med bokföring men även med kultur. Under 1990-talet var jag projektsekreterare för
flera nordiska kulturveckor arrangerade av Tammerforshuset. Intresset för all slags kultur har
varit bestående sedan dess. Åren 2002-2005 bodde min man och jag i i Tartu i Estland. Där
skrev jag två böcker; "Livets fotspår" och "Kornknarrens land"
När flyttade du till Pargas?
Jag återvände till Pargas tillsammans med min man sommaren 2012 efter att ha bott ca 50 år på
annan ort. Det kändes fint, som att flytta hem.
Dina engagemang idag?
Efter att i Tammerfors ha varit rätt mycket engagerad i olika föreningar och innehaft en hel del
förtroendeuppdrag där har jag här i Pargas försökt trappa ner, men jag gör gärna
punktinsatser. Har hållit föredrag här om de mest olika saker som t.ex Halloween och Estland.
Jag är också mycket glad över att få vara med i "Stinas litterära salong " en gång i månaden.
Favoritbok?
Tycker bra om Isaac Bashevis Singers böcker t.ex.:" Fiender - en berättelse om kärlek" och
"Familjen Moskat"
Favoritmusik?
Mozarts opera Trollflöjten
Favorithobby
Vattenlöpning och stavgång
En mänska du beundrar
Mahatma Gandhi
Ditt motto eller ett citat du gillar
"Det angår också dig när det brinner hos grannen" (Quintus Horatius Flaccus)
4
Reseledarna har ordet:
Jesus Christ Superstar ÅST, lördag 22.3 kl. 18, bussen avgår från busstationen 16.45.
Obs! Ni kan boka bord på förhand för pausen.
I Sista Minuten Svenska Teatern Helsingfors, tisdag 6.5 kl. 12, bussen avgår från
busstationen 8.30 (vi tar en matpaus). Bra platser, rolig pjäs. Bilj. 30 euro + buss.
Anmälan senast 19 mars.
Hyrsylän Mutka och Lojo onsdag 14.05.2014. Start från Pargas kl. 10
Vi träffar Aira Samulin och dricker förmiddagskaffe, äter lunch i Lojo och besöker
Tytyri gruvan med guidning på svenska. Pris 72 euro. Tillbaka i Pargas ca kl.18.
Anmälan inom april.
Kukkamessut i Nystad lördag 24.5. Vi ordnar buss till mässan där man kan köpa
plantor av alla de slags från hemträdgårdar och odlare eller bekanta sig med staden
några timmar. Avfärd på morgonen.
St. Petersburg 1-3.10 med båt från Helsingfors, visumfri, giltigt pass ännu 6 månader
efter resan. Anmälan mars-april
pris 490 euro B-klass 2-personers innerhytt och dubbelrum
540 euro i A-klass 2-personers fönsterhytt och dubbelrum
Ingår:
buss, båtresa, en hotellövernattning, Sokos Hotel Palace Bridge med Spa
Center, guidad svenskspråkig rundtur med buss ca 3 h, middag i typisk rysk
restaurang, guidad svenskspråkig visning av Eremitaget ca 3 h, transfer
hotell-hamn-hotell, passageraravgifter o skatter.
Hemliga resan oktober/november
......................................................................................................................................
.
En del av resegruppen sitter en timme före mötet börjar (kl. 12) på matsalssidan och tar
emot anmälningar till resor.
Resegruppen:
Asta Lindholm 040 575 3120
Rauni Schleutker 040 520 4398
Harriet Weckroth 050 306 6496
5
Just nu i trädgården - mars
Nu märks det tydligt att våren är på gång. Dagarna bli allt längre och månaden avslutas med
vårsolståndet. Trädgården vaknar så smått. Ute syns de första vårlökarna i blom, i alla fall i landets
sydligare delar. I norr är det fortfarande vinter. Både snödroppar och vintergäck blommar invid
husväggen men snart är det också dags för våririsen. Den är lite av en doldis och man måste gå nära för
att upptäcka skönheten i de mörka, smäckra kalkbladen.
Beskär fruktträden
Nu är bästa tiden att beskära äppel- och päronträd. Plommon och körsbär beskärs däremot på hösten,
direkt efter skörd. Bra redskap är en grensåg och en sekatör. Gallra bland vattenskott. Starkväxande,
vertikala skott tas bort. Svagare, något lutande sparas. Korta in långa skott ca 1/3. Gå inte för hårt fram.
Vattenskotten är unga skott som så småningom blir fruktved.
Äldre, risiga träd föryngras genom att större grenar tas bort. Ta också bort grenar som korsar varandra
eller växer rakt in i kronan. Gallra i gammal fruktved, den som hänger rakt ner mot marken. De skotten
har gjort sitt. Fruktbärande skott är de som växer horisontellt i trädet. Ta inte allt på en gång, det är
bättre att göra flera mindre ingrepp under ett flertal år. På så sätt bygger man långsamt upp en ny krona.
Går man för hastigt fram blir resultatet en mängd vattenskott.
Fruktbärande skott är de skott som är svagt hängande eller växer horisontellt i trädet.
Städa inte för tidigt
Ha inte för bråttom med att städa bort vintern. Låt förra årets nedvissnade perenner sitta kvar. Nätterna
kan fortfarande vara kalla och växterna behöver det skydd som det vissna bladverket kan ge. Det är
först när de börjar växa på allvar som man kan klippa bort det. Enklast är att bara smula sönder de
vissna växtdelarna på plats och låta det ligga kvar på jorden. Det blir till ett utmärkt
jordförbättringsmedel som ökar jordens luftighet men ger också näring. Växtdelarna bryts snabbt ner
och det ser bara skräpigt ut den första tiden.
Nu när våren är på väg mår krukväxterna på fönsterbrädan bra av att få ny jord. Det ger växterna ett
nytt näringsförråd inför våren och sommaren. Byt också till numret större kruka om de har för trångt.
Flertalet krukväxter trivs i vanlig blomjord som finns att köpa. Vissa växter, som suckulenter och
andra växter från torrare klimat, vill stå i en luftigare jord. Blanda ut deras jord med små lecakulor eller
perlit. Kaktusar planteras i en mager kaktus- och såjord som också kan blandas ut med leca eller perlit
för att bli ännu luftigare.
6
Väck pelargonerna
Nu har pelargoner och andra växter som övervintrat svalt fått sin törnrosasömn. Plantera om dem i ny
jord, gärna med inblandning av minileca för bättre dränering. Ett tips är att använda färdigblandad jord
i påse som redan innehåller leca. Ställ sedan växterna så ljust som möjligt. Ge dem gärna extra ljus
genom en lysrörsarmatur. När de etablerat sig i den nya jorden och börjar skjuta skott är det dags att
beskära. För inte rädd att ta för mycket. Regelbunden beskärning ger tätare och mer välformade
plantor. Beskär inte för nära sommaren. Då tar det längre tid innan de börjar blomma. Passa på att ta
tillvara det du skär bort genom att sätta nya sticklingar.
Artikeln är taggad från Viivilla.se och skriven av Susanna Rosén
;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;
PARGASITERNAS HÄNDELSEKALENDER VÅREN 2014
19.3 Årsmöte och månadsträff. Brandkårshuset kl 13.00. Grupp 9
7. 4 Styrelsemöte på Humana kl. 10.00
9.4 Seniorföreläsning i Stadshuset kl 13.00. Marita Reuter berättar om konstnären
Gustaf Wilhelm Finnberg
16.4 Månadsträff. Brandkårshuset kl 13.00. Grupp 10
22.4 Paneldiskussion i Stadshuset kl.18.00 om Åldringsboomen
23.4 Förbundets vårmöte i Helsingfors
12.5 Styrelsemöte på Humana kl.10.00
21.5 Månadsträff. Brandkårshuset kl. 13.00 . Vi får gästbesök från Sibbo. Grupp 11
;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;
7
Ruth Johansson
Det finns säkert många som minns hennes rimmade
reseskildringar från pensionärernas utlandsresor. Här
skriver hon om krigstiden på hemmaplan i MÖRKBY,
Pargas, ett tidsdokument som är oerhört värdefullt att
bevara i en tid då vi som upplevde kriget och
efterkrigstiden blir allt äldre och färre.
Här följer del 2.
HUR VI KLARADE OSS PÅ HEMMAFRONTEN UNDER KRIGET
På hösten var det potatisupptagning med gräfta. Likaså togs sockerbetorna upp för
hand och blasten skars nav med stor kniv. De blev näringsrik mat åt korna.
Tröskningen och torkningen på hösten blev ofta svåra då regnet ställde till det.
Dessutom var det svårt att få bränsle till motorn. Ibland fick mor hjälp med de tyngsta
arbetena, men nog hände de att hon fick spänna för hästen och köra ut på åkern.
Då julen närmade sig bakades nog bröd, men med de ingredienser som fanns. Kakor
sötades med sirap, men mest bakades surbröd och sekabröd. Det lagades också
potatislådor, kålrotslådor och leverlådor med lingonsylt som sötades med sirap.
Sillsallad, fisk och rullsylta hade vi och då togs också det palvade fläsket fram.
I julklappssäcken kunde man finna en bok, vantar, socker eller en hemmagjord
trasdocka. Vi hade också julgran som stod på en hemmagjord julgransfot (två bräder
i kors med ett hål i mitten). Ljusen i granen var få och julprydnaderna mest
hemmagjorda.
Från taket ner till julbordet hade vi rött, virat kräppapper som var fästat i
bordshörnen. Julduken var också gjord av kräppapper.
Till våra soldater vid fronten skickades paket. Vi hade stickat strumpor och vantar av
hemgjort garn. Garnet var spunnet av vår egen fårull. Lite kaffesurogat och skorpor
lades med i paketen.
Under de kalla vintrarna gick en hel del tid till att ordna ved och att elda i
kakelugnarna och i spisen i köket. Men om vintrarna var mycket kalla så var
somrarna desto varmare. Då var det tungt för kvinnor, ungdomer och barn att arbeta
på åkrar och äng.
Då vi blev äldre var vi alla arbetspliktiga. Till och med från skolorna blev man
skickad till potatis- och sockerbetsland och till skogen för att samla ved.
”Men även en häst fick vi till kriget sända
Och även den kunde återvända.
Men rädd den blev för ljus som hördes,
8
Av mjölkkannornas skrammel på kärran den stördes”.
Efter en resa till Äänislinna och några veckor på sjukhus blev så pappa befriad från
militärtjänst. Då blev det lättare för mor. Eftersom grannen ännu var inkallad hjälpte
pappa till hos dem med höslåttern. På rågåkern var flera med liar och min syster och
jag band rågbundor efter pappa som sedan lades till rågskylar.
Under kriget gick vi i skolan fast bomberna föll. Många elever var då evakuerade till
Pargas. I Pargas föll bomber som säkert var ämnade för Åbo. Vi var mycket
uppskrämda.
Vi hade också karelare hos oss. De kom till Pargas i krigets slutskede. Jag kommer
ihåg att mamma och min moster samlade ihop möbler, husgeråd och kläder m.m. till
dem.
Språket kunde ibland bli besvärligt, men min mor klarade den skivan. När de skulle
hämta ved, tog mamma en vedklabb i handen och pekade på vedhuset och in kom
veden.
Under kriget var det vänskapen som värderades högt. Radion var öppen dagligen
för alla som ville veta hur det gick vid fronten. Genom den fick vi veta att kriget
äntligen var slut. Men hur blev slutet? Det blev vapenstillestånd 4.9.1944 och vi fick
avstå största delen av Karelen, Porkkala, Kyrkslätt och delar av Sjundeå samt
områden uppe vid Petsamo. Under fortsättningskriget befriades Hangö och den
staden fick Finland behålla.
Våra frontmän kom hem trötta och med svåra upplevelser bakom sig, vilket vi på
hemmafronten inte förstod.
Hoppas att vi nu får leva i fred i ett fritt Finland och minnas dem som offrat sina liv.
Och hoppas att de frontmän som ännu lever får den hjälp de behöver.
Pargas 16.2. 2012
Ruth Johansson
9