Transcript VårKultur-tidningen - Sydkustens Landskapsförbund

VårKultur 2014
Barn och böcker
- Läsglädje i vardagen
Ordkalas, boktips, kurser, utställningar
Storytelling in English
Kirjavinkkivideoita, näyttelyitä, kursseja takasivulla
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
2
VårKultur 2014
– läsglädje för barn och unga
Läsglädje och läsinspiration
Att kunna läsa är en förutsättning för mycket i livet. Pisaresultaten för speciellt svenska
skolelever har den senaste tiden visat sjunkande läsförståelse och har fått många att
reagera. Läsprojekten är många och satsningarna stora.
Varför är barnboken viktig?
Hur kan jag inspirera mitt barn till att läsa?
Hur kan jag själv bli bättre på att läsa och berätta för mitt barn?
Inom VårKultur valde vi att satsa på temat barn och böcker – läsglädje i vardagen. Det
finns många spännande projekt och det finns otaliga sätt att jobba med ord och med
litteratur. Vi vill i år lyfta fram läsandets glädje, visa på det som görs, inspirera till nya
projekt och satsningar och ge möjligheter att lära av varandra.
Torsdag 3.4.2014 kl. 18.00
Villa Lande, Kimito
I programmet ingår seminarier och kurser som handlar om berättande, läsning och
litteratur. Barn och unga i årskurs 3-9 kan göra boktipsfilmer som publiceras på webben, Sydkustens interaktiva fantasiutställning Ordboet kommer till Åboland, illustratören Linda Bondestams utställning visas på Villa Lande och mycket annat är på gång.
I den här tidningen presenterar vi en del av programmet för VårKultur. Vi berättar
också om Tommy, som läser böcker i sin mobiltelefon, vi presenterar Produforums
ordkonstnärer i regionen, ordkonstgruppen i Pargas presenterar sig och ger boktips
och så berättar vi också om hur man jobbar med läsning i årskurs 7-9 i en skola. Förhoppningsvis stimulerar årets satsning till flera läsande barn och vuxna. Det viktiga är
att läsning är roligt och njutbart. Att läsa tillsammans är att förstärka läsupplevelsen.
Läsglädje!
Agneta Möller-Salmela delar generöst med sig av sina erfarenheter och
ger glädjefulla råd och tips som gör läsandet till en upplevelse.
Välkommen alla föräldrar, far- och morföräldrar och andra intresserade. Fritt inträde!
Agneta ”Netta” Möller-Salmela är
bibliotekarie och läsinspiratör från Hangö
med långvarig erfarenhet av läfrämjande
verksamhet.
Netta tror på sagans oändliga möjlighet.
”Då kan vi sätta ord på känslor och tankar
blir livet större och rikare”, säger hon.
Lena Långbacka
VårKultur är ett samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund och kultursektorerna i Pargas stad, Åbo
och Kimitoön. År 2014 ordnas VårKultur för åttonde gången och har planerats och arrangeras tillsammans
med biblioteken, Åbolands Ungdomsförbund, Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia.
Vi tackar för stöd från Svenska Kulturfonden, Martha och Albin Löfgrens fond, Nygréns stiftelse samt
förlagen Fontana Media och Schildts & Söderströms.
På Kimitoön besöker Netta skolor och
dagisar och på kvällen berättar hon för
vuxna om betydelsen av att läsa för och
med barnen.
Arrangör:
Kimitoöns kulturenhet i samarbete med Kimitoöns hem och skola -förening
samt Kimitoöns bibliotek.
En barnbok för alla
Boktips är underbara, att berätta om en läsupplevelse så
att någon annan blir sugen,
att peka på att här blir du
road, här skrämd, här lär du
dig fakta är roligt. Att se barn
kasta sig över böcker är alltid lika fint. Men vi behöver
inte bara diskussionen om
vad barn läser, minst lika
mycket behöver vi diskussionen om hur barn läser. Vad
är egentligen läskunnighet?
Har läskunnigheten förändrats? Måste vi också kunna
läsa bilder? I barnbokssammanhang är det alltid
väsentligt att bilden ingår i
ett berättande sammanhang
och kombinationen mellan
bildberättande och textberättande berikar barnboken.
Visuell läskunnighet
och allåldersappeal
Vi genomlever just nu en
digital revolution som inverkar på läsandet. Det syns
på den mängd elektroniska
läsvägar som finns i form
av applikationer, e-böcker
och hybridprodukter. Att
Tove Janssons Hur gick det
sen? (1946) nu kanske möter
barnläsaren som app ställer
nya krav. Krävs en ny visuell
läskunnighet av oss?
På väg mot ett barnkalas hejdas jag i min framfart av en
mamma/lärare som i förbifarten ställer mig frågan: ”Vilka
böcker ska barnen läsa? Du kan väl skicka en lista?”. Jag måste ha
sett ertappad ut eftersom hon snabbt mumlar att det inte är så
bråttom. Visst kan jag skicka listor, många och långa. Men min
förvånade min hade mer att göra med att jag får frågan så ofta.
Betydligt oftare än frågan: ”Hur ska barn läsa böcker?”
Gränsdragningen mellan
vilka böcker som riktar sig
till barn och vilka till vuxna blir allt otydligare. Till
läskunnigheten hör därför
förmågan att röra sig mellan genrer, format och estetiska konventioner. Ta till
exempel en bilderbok som
Anna Höglunds Om detta
talar man endast med kaniner (2013), en melankolisk
tonårsbilderbok med stämningsmättade bilder och en
collageestetik där kitsch
blandas med melankoliska
stämningar. Visst kan det
bli bra om den bilderboken
hamnar i händerna på ett
mycket litet barn, men det
kan också väcka onödig
förskräckelse, faktiskt ofta
hos den vuxna förmedlaren
som ibland drabbas av tvivel: ” Är det bra för barn att
läsa detta?”. Vad som anses
lämpligt är en fråga om vad
individen kan ta till sig. De
farliga bråddjupen var nå-
got som redan Tove Jansson
förespråkade då hon talade
om en glimt av ett bråddjup
i barnboken, det bråddjupet gäller för övrigt både
för hennes text- och hennes
bildvärldar.
I bästa fall bjuder den
samtida barnboken in
både stora och små läsare
till tankeväckande och estetiskt utmanande konstupplevelser som dessutom
genererar spännande samtal. Ta till exempel Jockum
Nordströms bilderbok Vart
ska du? (2013). Den saknar
helt rygg, och är istället ett
uppfällbart dragspel, på
boksidorna möter läsarna
knapp dialog och djur i
människokläder. Boken har
varken början eller slut och
porträtterar djurfigurer som
elefanten som hälsar på sin
syster som sitter fängslad
på zoo, pudeln som rastar
hundar eller myran som ska
se en insektutställning på
Biologiska muséet. Genom
sitt grepp ställer bilderboken spännande frågor om
vad det är att vara djur, vad
människa, brännande frågor
i vår tid.
Prata om det lästa
Ungdomsromanen har under de senaste decennierna
allt mer utvecklats till en
gränskategori, och det blir
allt vanligare att vuxna läser
inom en genre och struntar i om boken utkommit
med en annan målgrupp i
sikte som exempelvis Mats
Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Engelsforstrilogi eller Sara Kadefors
Lex bok (2013). Det kryllar
dessutom av ungdomsskildringar i vuxenromanerna, böcker som snabbt
blir ungdomsläsning inte
minst i skolorna, Johanna
Holmströms Asfaltänglar
(2013) är ett exempel. Det
utmanande med kategorin
barn- och ungdomslitteratur
idag är faktiskt att de estetiska utmaningarna ligger i
gränsöverskridningen.
Så frågan ”Vad ska barnen
läsa?” vill jag kontra med
att de kan läsa vad de vill.
Det viktiga är att de också
får ta del av undersökande
diskussioner av det lästa.
Vad handlar den här boken
egentligen om? Hur berättar
den här boken i bild? Vilka
känslor och tankar väcker
boken hos mig? Vilka idéer
vill den förmedla? Påverkar
bokens material läsupplevelsen, spelar skärmens sken
eller pappersarkets strävhet
någon roll för hur vi läser
idag?
Det riktigt roliga med den
läsutmaning som dagens
barn- och ungdomsbok erbjuder är just att den bjuder
in till ett åldersöverskridande samtal om konst, och att
det faktiskt är allt vanligare
att vuxna läser bilderböcker
eller ungdomsromaner utan
ett medläsande barn.
■ Text: Mia Österlund
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
3
Workshop i berättande
11–12.4 i Åbo
Storytelling Workshop
in Turku 11–12.4 2014
Den skotska berättaren Claire Hewitt besöker Finland i april och håller en berättarworkshop för alla intresserade fredag-lördag 11-12.4. Under verkstaden, som
hålls på engelska, blir det både teori och praktiska övningar.
Scottish storyteller Claire Hewitt will again visit Finland in April and lead an open
storytelling workshop Friday and Saturday 11-12.4. Claire is a dynamic and respected
storyteller who has conducted many workshops for different groups during her visits
to Finland.
Verkstaden har temat ”finding your own voice and making it heard” och fokuserar
på olika sätt att använda berättarkonsten i pedagogiskt syfte. Hur kan man med
hjälp av berättande öka läslusten hos barn och unga? På vilka sätt kan storytelling hjälpa oss att förstå oss själva och vårt samspel med omgivningen? Hur kan vi
skapa miljöer för berättande?
Alla som är intresserade av att utveckla sitt
eget berättande eller hitta nya sätt att använda storytelling i sitt arbete är hjärtligt
välkomna!
The workshop is organised by Novia University of Applied Sciences in cooperation
with Sydkustens landskapsförbund and will include both a theoretical base and practical exercises.
The main theme of the workshop is ”finding your own voice and making it heard”;
focusing on using storytelling as a pedagogical tool. How can we use storytelling to
awaken a joy of reading in children and young people? In what way can storytelling
help us create a sense of place and understand our relationship with our local
environment? How can we create spaces for storytelling?
The workshop is open to all who wish to develop their storytelling skills or
find new ways of using storytelling. Visit Claire’s website for more information about her storytelling www.clairehewitt.co.uk
När?
Fredag, 11.4 kl. 16–20
Lördag, 12.4 kl. 10–15
Var?
Yrkeshögskolan Novia, Nunnegatan 4, Åbo
Pris: 20€
Anmälningar (senast 7.4) och mera information:
Lena Långbacka, [email protected]
044-544 3348
Arr: Sydkustens landskapsförbund och Yrkeshögskolan Novia
Barnlitteratur
och läsglädje
Tid: Plats: Arr: 1.4.2014 kl. 15-18.30. Infotorget öppnas redan kl. 14.30.
Åbo Akademi, Fabriksgatan 2, Åbo
Sydkustens landskapsförbund r.f. och
Åbo Akademi/Litteraturvetenskap
Program
When?
Friday, 11.4 at 16–20 and
Saturday, 12.4 at 10–15
Where?
Novia University of Applied Sciences, Nunnankatu 4, Turku
Price: 20€
Deadline for applying 7.4
Please contact Lena Långbacka for more information: [email protected]
Docent Mia Österlund
Universitetslärare vid litteraturvetenskapen, Åbo
Akademi och expert på barn- och ungdomslitteratur.
Mia forskar kring genus i bilder- och ungdomsböcker.
Känd som kritiker och kolumnist i bland annat HBL
och ÅU. Hon är redaktör för tidskriften Barnboken och
sitter i Nordiska rådets barnlitteraturpris-jury. Hon har
suttit i studentexamensnämndens provmakargrupp
och är just nu med om att skriva den nya läroplanen
för grundskolan.
14.30 Infotorget öppnas
FD Maria Lassén-Seger
15.00 VårKultur startar – välkomna!
Lena Långbacka, Sydkustens landskapsförbund
Ledande informationsspecialist vid Åbo Akademis
bibliotek. Expert på barn- och ungdomslitteratur.
Föreläsare, kritiker. Just nu redigerar hon en bok om
finlandssvenska bilderboksillustratörer och en om Alf
Pröysens Teskedsgumma som firar 100-årsjubileum
2014. Medlem i ALMA-juryn.
Mia Österlund, docent, litteraturvetenskap vid Åbo Akademi
Visuell läskunnighet- nya sätt att läsa och berätta
Elspeth Randelin, skolbibliotekarie i
Ytternäs skola i Mariehamn
Livslångt läsande i Ytternäs skola i Mariehamn
Aktuella satsningar och projekt
Sirkkala skola, Folkhälsan, Läscentrum, Ordboet, m.fl.
16.50 Kaffepaus och infotorg
Skolbibliotekarie Elspeth Randelin
17.30 I Ytternäs skola i Mariehamn har Elspeth Randelin under flera år lett läsprojektet Livslångt läsande för att få
barn och unga att läsa mycket. Läskojor, läshund, sommarlovssolrosor, fotbollsläsare, bokbindning, läsnatt
på skolan, läståg för ettorna, vimmelfest för femmorna
och mycket mera. Skolbibliotekarien Elspeth Randelin
är en outsinlig källa med sprakande idéer.
FD Maria Lassén-Seger, ledande informationsspecialist
vid Åbo Akademis bibliotek
Världens bästa barnlitteratur? Nedslag bland de senaste årens ALMA- pristagare
18.30 Slutdiskussion och avslutande av seminariet
VÄLKOMMEN!
Mera information och anmälningar:
Lena Långbacka, tfn 044-544 3348, [email protected],
www.varkultur.fi
4
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
Barn och böcker – på biblioteken
Sagor, superhjältar och saft
– Ordkalas i biblioteken lördagen den 26 april
Du kan pyssla ett löv till bibbans bokträd och göra en sagolåda i miniatyr, boktipsfilmer visas och priser lottas ut bland dem som bidragit med boktipsfilmer.
Saftservering. Dessutom program och annat skoj för hela familjen.
På biblioteken kan vad som helst hända. Där finns äventyr, sagor, hjältar, fakta, spel, historia och mycket, mycket mer.
I april är det mycket på gång.
Annat program på biblioteken i april:
Dalsbruks bibliotek, kl. 10-14
Dansande Sagotanten Marianne Petters ” En blommas liv” kl. 11.
Kimito bibliotek, Villa Lande
Barnboksillustratören Linda Bondestams utställning pågår hela månaden
under Villa Landes öppettider.
Onsdag, 2.4 kl. 9.30
Sagostund med Bondestam-tema.
Onsdag, 9.4 kl. 9.30
Tvåspråkig sagostund med brandbilstema och besök av en brandman.
Också brandbilen på plats! I samarbete med Kimito FBK.
Onsdag, 9.4 kl. 12–18: Biblioteket firar 1 år i Villa Lande och bjuder på kaffe och
kaka samt livemusik av skolelever. Linda Bondestam och författaren
Annika Sandelin besöker Villa Lande. Program för eftisgrupper kl. 16.
Utställningsvernissage för alla intresserade kl. 17.
Onsdag, 16.4 kl. 9.30
Tvåspråkig sagostund med en hästskötare.
Grupper kan anmäla sig till sagostunderna: 02-426 0270
Houtskärs bibliotek, kl. 11-14
Sånger och berättelser från Knotteland.
Kimito bibliotek, kl. 10-14
Åbo Svenska Teater visar Mamma Mu & Kråkan i auditoriet i Villa Lande
kl. 11. Inträdet är 5 euro för över 2-åringar. Mamma Mu-pussel, Mamma Mu
bokutställning i Kimitobibban. Musikuppträdande av skolelever i
biblioteket. Café Lalla Vinde håller öppet.
Pargas bibliotek, kl. 10-14
Apan Anders och Renkipoika Kaj uppträder med ”Sånger ur sagor” kl. 11.
Åbo stadsbibliotek, kl. 10-13
Vilken superkraft skulle du helst vilja ha? Kom och klä ut dig! En superhjälte
håller sagomottagning! De som kommer färdigt utklädda till festen får ett litet
pris.
Pargas bibliotek
Monday, April 7th at 18.00. Storytelling with Claire Hewitt
Tisdagar 8.4 och 6.5 kl. 9.30. Sagostunder på svenska
Keskiviikot 9.4. ja 7.5. klo 9.30. Satuhetkiä suomeksi
Lördag 29.3 kl. 11. Barnens lördag med föreställningen Mästerkatten i stövlar.
I rollerna ser vi Anders Grönroos och Malin Olkkola.
Lauantaina 12.4. klo 11. Nukketeatteri Taigamatto: Lumityttö
Ordkalas ordnas också i:
Korpo bibliotek, söndag 13.4 kl. 11–14
Familjedag i samarbete med Folkhälsan.
Nagu bibliotek, tisdag 22.4 kl. 14–19
Ordkalas i samarbete med Lyan. Sagostund, café och mycket annat.
Kontaktuppgifter till biblioteken
Dalsbruks bibliotek | Tullbacksvägen 3, 25900 Dalsbruk | (02) 426 0266, [email protected]
Hitis bibliotek | Stormnäsvägen 20, 25940 Hitis | 044-066 4718, [email protected]
Houtskärs bibliotek | Näsbyvägen 197, 21760 Houtskär | 040-488 5794, [email protected]
Iniö bibliotek | Norrby, 23390 Iniö | 040-488 5795, [email protected]
Kimito bibliotek | Engelsbyvägen 8, 25700 Kimito | (02) 426 0270, [email protected]
Korpo bibliotek | Verkanvägen 1, 21710 Korpo| 040-488 5793, [email protected]
Nagu bibliotek | Sportgränd 1 A, 21660 Nagu | 040-488 5792, [email protected]
Pargas bibliotek | Strandvägen 28, 21600 Pargas | 044-354 5284 (låne-expedition), 044-358 5880 (info), [email protected]
Västanfjärds bibliotek | Lammalavägen 106, 25830 Västanfjärd | (02) 426 0280, [email protected]
Åbo stadsbibliotek | Slottsgatan 2, 20100 Åbo | (02) 330 000, kvällstid, veckoslut (02) 262 0624, [email protected]
www.blanka.fi är de åboländska bibliotekens gemensamma webbplats. Där hittar du information om alla biblioteken i
Pargas och Kimitoön. Åbobiblioteken finns samlade på www.vaskikirjastot.fi
Boktipsfilmen
– gör en boktipsfilm och delta i utlottningen av fina priser!
Du som går i årskurs 3–9! Vill du berätta om en bok du läst? I vår kan du göra det på www.blanka.fi.
Gör så här:
1. Gör en film om en bok du läst. Du kan använda foton och filmsnuttar tagna med allt från systemkamera till
telefon och använda valfritt program, t.ex. iMovie eller MovieMaker för filmen.
2. Filmen ska vara minst ½ minut och högst 2 minuter lång. Bokens titel och författarens namn ska framgå.
Berätta också om bokens handling, men avslöja inte för mycket.
3. Du kan ladda upp filmen på t.ex. www.youtube.com eller www.vimeo.com och skicka länken till
[email protected]. Du kan också lämna in filmen på en minnessticka till närmaste bibliotek eller skicka den per
post. Stickan returneras bara du lämnar dina adressuppgifter.
4. Fyll i kampanjens tillståndsblankett – alla som är under 18 år och deltar måste ha tillstånd av sin vårdnads­
havare. Blanketten finns på biblioteken och kan också laddas ner från www.blanka.fi eller www.varkultur.fi.
5. Kampanjen pågår 14.3-23.4.2014. Filmen och blanketten ska lämnas in till arrangören senast 23 april.
Alla som deltar får vara med i utlottningen av priser.
6. Filmerna visas på www.blanka.fi, där du också hittar exempelfilmer från och med 14.3.
7. Mera information på www.blanka.fi och på www.varkultur.fi eller på biblioteken.
LYCKA TILL!
Åbo stadsbibliotek
Lördag 12.4, Ordbagaren dyker upp
Man får smaka på ord i performancekonstnär Padda de Foots interaktiva
ordlek. Vi säger att vi smälter det vi läser, likaså smälter vi vår mat. Har de här
två smältanden någonting med varandra att göra?
VÄLKOMMEN TILL BIBLIOTEKET!
För mera information:
Kimito bibliotek:
Victoria Hudd, [email protected], 02-426 0270
Pargas stadsbibliotek: Sebastian Slotte,
[email protected], tel. 040 488 5790
Åbo stadsbibiotek:
Leena Pylkkö, [email protected], tel. 02- 262 0625
Bokfilmsverkstäder
Kom med och gör bokfilmer, på verkstäderna får du hjälp med teknik, utrustning och rekvisita.
Biblioteken är dessutom fulla av inspirerande böcker som kan användas. I Åbo finns också luckor och
skåp med fantasilandskap. Kanske skulle du kunna använda dem i din film?
Pargas stadsbibliotek, måndagar 17.3–14.4 kl. 14–16. Drop-in, ingen förhandsanmälan.
Dalsbruks bibliotek,
onsdag 26.3 kl. 14–16
Kimito bibliotek,
torsdag 3.4 kl. 14–16.
Västanfjärds bibliotek,
måndag 24.3 kl. 17–19
Åbo stadsbibliotek,
måndag 7.4 kl. 14–16
onsdag 9.4 kl. 14–16
Anmälan till Åboverkstäderna:
[email protected]
VÄLKOMMEN!
Mera info på www.blanka.fi
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
5
Mamma Mu och Kråkan
på upptäcksfärd i Villa Lande 26.4
De två vännerna Mamma Mu och Kråkan beger sig ut på upptäcktsfärd. Lördagen den
26 april kommer de till Villa Lande, där de uppträder för alla barn och vuxna kl. 11.00.
Mamma Mu är en nyfiken, orädd och envis ko som vill prova på nya saker och på
allt det som mänskor gör och som verkar roligt. En dag bestämmer hon sig för att
lära sig cykla. Kråkan är hennes bästa vän men han är försiktig av sig och rädd för att
Mamma Mu ska göra bort sig inför andra. När Mamma Mu vill gunga precis som bondens flicka brukar göra, kommer Kråkan med en massa olika argument för att hindra
henne. Men de biter inte på henne för hon har redan bestämt sig och bryr sig inte om
regler. När Mamma Mu berättar att hon har varit i simhallen och tagit ett simmärke
blir Kråkan av någon anledning väldigt ledsen. Då får Mamma Mu lov att vara riktigt
påhittig för att lyckas att få honom på gott humör igen … I Åbo Svenska Teaters Mamma Mu och kråkan ser vi Soffi Sonck som den äventyrliga kossan Mu och Pekka Sonck som hennes mer ängsliga vän, Kråkan. Föreställningen passar för barn i åldern 3–6 år och den är ca 35 minuter lång. Biljettpriset är 5€.
Tommy Mattsson läser
böcker på sin smarttelefon
Jobbar som sjukskötare, för tillfället föräldraledig, läser böcker på sin smarttelefon.
Du har övergått från att
läsa pappersböcker till
att läsa böcker på din
telefon, varför?
Av flera orsaker. Det är behändigt eftersom jag alltid
har telefonen med mig så jag
kan läsa när som helst. Oftast läser jag ändå på kvällen
innan jag somnar, då somnar jag ofta med telefonen i
handen och den slocknar ju
av sig själv efter ett tag så jag
behöver inte släcka lampan.
Dessutom stör jag inte andra
när jag läser på telefonen,
den lyser inte så starkt att det
skulle störa och det prasslar
inte heller när jag läser.
Hur är läsbarheten?
Bra, men det tog en tid innan
jag vande mig. Det är nu ett
halvt år sedan jag övergick
till att läsa på telefonen.
Den är förstås ganska liten
så jag får bläddra ofta. Men
det är bra när man kan justera ljusstyrkan, ändra font
och storlek på texten. Klart
att sebarheten förstås skulle
Svenni
till ÅUCS
Svenni, Svenska veckans maskot i Åbo, åkte
på Alla hjärtans dag
in till ÅUCS med en
bokdonation till barnklinikens avdelningar.
Böckerna var köpta
för biljettintäkterna
från Arne Alligators
konserter. Svenni och arbetsgruppen för Svenska
veckan ville satsa på just
svenska barnböcker och
filmer för att barn som är
sjuka ska få tiden att gå lite
snabbare när de är sjuka.
vara bättre på en läsplatta,
men jag har inte upplevt det
som ett problem att läsa på
telefonen trots att den är
betydligt mindre. Telefonen
slukar också förvånansvärt
lite batteri när man läser, jag
kan ligga och läsa en hel natt
utan att batteriet tar slut.
gånger jag vill. Det enda
problemet är att jag inte ser
hur tjock boken är innan jag
köper den. Jag kan visserligen se filstorleken och på
så vis härleda ungefär hur
många sidor boken har, men
exakt hur tjock den är kan
jag inte veta.
Tror du att pappersböckerna kommer att
försvinna i framtiden?
Antagligen kommer allt fler
att övergå till att läsa elektroniskt, men jag tror inte att
pappersböckerna helt och
hållet kommer att försvinna.
Det är ändå så många som
uppskattar dem. Men jag
kommer inte att övergå till
pappersböcker nu längre.
Vad läser du nu?
Ingen lätt dag av Mark
Owen och Kevin Maurer.
Den berättar om hur det
gick till när den amerikanska specialstyrkan dödade
Usama bin Ladin. Jag läser
främst självbiografier, men
jag är nog en allätare när det
gäller böcker.
Hur mycket läser du?
Det brukar bli tre böcker
i månaden. Jag laddar ner
böckerna från nätet, en bok
kostar ungefär 5–10 euro,
sen har jag den i mitt bokkonto i läsprogrammet så
jag kan läsa den så många
Vilka böcker kan du ge
som lästips?
Jag rekommenderar varmt
Shantaram av Gregory David Roberts, Skära för sten
av Abraham Verghese och
en Halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie.
■ Text: Maria Saanila
Mysig Mamma Mu -stund för hela
familjen 22.4 kl. 17 i Åbo
Vem är det som är mjuk och brun och ko, och vill pröva på att göra allt det som människor gör? Jo, Mamma Mu, förstås!
På tisdag 22.4 kl. 17 besöker Mamma Mu (Soffi Sonck, känd från teateruppsättningen på ÅST) babyveckan på Gamla Rådhuset (Salen, våning 3) i Åbo.
Då berättar Mamma Mu sagor om sig själv – en mysig sagostund som passar för
hela familjen. Sagoberättandet tar cirka 35 minuter, sen kan du stanna kvar en stund
efter sagan och prata med Mamma Mu – du får kanske en kram om du vill!
Inträdet till sagotillfället är fritt. Om du vill vara säker på att rymmas med, kan du
anmäla dig till [email protected] senast måndag 21.4.
Sagostunden för hela familjen ingår i programmet för Babyveckan – Vauvaviikko
22–25.4. Babyveckan har arrangerats av Åbo stads fritidssektor sedan 2009 och lockar
till uppemot 1000 kundbesök under en veckas tid. Du får mera information om den
tvåspråkiga kulturveckan för bebisar och knattar på sidan www.turku.fi/kultur.
Sjukt bra böcker
■ Text: Johanna Slotte
Snuva, hosta, magsjuka, feber, vattkoppor, en bruten arm… Att vara sjuk är förstås inte
roligt och extra tråkigt blir det om man är tvungen att åka till sjukhuset.
Här kommer tre tips på böcker som handlar om sjukhus och som passar för barn upp till
skolåldern. Alla böcker som nämns finns att låna på VASKI- och Blanka-biblioteken.
Vem är sjuk? av Stina Wirsén. Boken handlar om Nallen som har ont i magen och måste
skjutsas till sjukhuset. Den här boken är tänkt för de allra minsta, ca 1,5-åringar.
Billy på sjukhus av Birgitta Stenberg handlar om Billy som ramlar och hamnar på sjukhus. Boken passar lite äldre barn, 3-6-åringar, som vill läsa om Billys sjukhusäventyr.
I Ring 112 av Helena Bross och Christel Rönns får vi träffa Maja som bryter benet när
hon studsar på studsmatta. Boken ingår som fristående del i bokserien om klass 1 b och
passar bra för den som håller på att lära sig läsa.
Det finns förstås en massa andra böcker som handlar om spännande äventyr på sjukhus,
som till exempel Sjukhusmysteriet som är en av böckerna i serien om LasseMajas detektivbyrå, eller Spökoperationen om spöket Henri som har riktigt otur: han får mässlingen
och gulsot, slår sig, blir omplåstrad och gipsad och till råga på allt måste doktor Bobo
operera honom. Om du vill ha flera tips på böcker om sjukhus, så kan du fråga din
bibliotekarie!
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
6
Berättarkonstens många dimensioner
■ Text: Kristin Mattsson
Det finns flera sorters skribenter och berättare. Med ord och berättarglädje kan man göra mycket. Man kan dansa, fantisera, rimma och rita ord, höra varandra berätta, skriva fantasy och lokalhistoria och mycket
annat. Här presenteras ett urval åboländska kulturaktörer som delar med sig av sin berättarglädje i sina jobb och genom uppdrag. De har alla varit med i kulturnätverket Produforum Åboland.
Irene Poutanen – jobbar med ordkonst och fantasi
Paola Fraboni – sagoberättare med inlevelse
Irene Poutanen jobbar som ledande ordkonstledare på Sydkustens landskapsförbund. I Sydkustens ordkonstskola erbjuds ordkonstverksamhet
för helt små i form av babypoesi, Rimjam för lite äldre och ordkonstverkstäder för barn i skolåldern. I ordkonst är det tillåtet att blanda olika
konstformer och berätta genom att använda drama, text, muntligt berättande, bilder och former.
– Ordkonst är ett flertal metoder som gör det lätt att glädjas åt språket.
Språkglädjen är viktig för den möjliggör upptäcktsfärder i fantasin, bygger
gemenskap mellan människor och väcker intresset att kreativt forska i sin
omvärld. Ordkonst är att utöva berättande på olika sätt och fantasin har
inga gränser.
Paola Fraboni berättar sagor med livfulla gester, med
hjälp av fingerdockor och annan rekvisita. Hon har utvecklat några metoder som hon kommit att kalla berättartäcket och ordplask. Lite större barn tar hon med sig
på berättartäcket och med mindre plaskar hon i ord.
På berättartäcket försöker hon få barnen att se kopplingen mellan tankar och uttryck:
– Vi stimulerar fantasin med hjälp av ord och det är
inte enkelt alla gånger. Det kan vara utmanande att beskriva det man tänker och känner med ord. Det är inte
heller självklart att andra förstår, alla ser saker på olika
sätt. En annan utmaning är att berätta med så många
detaljer man kan och för detta behöver man många ord.
Jag försöker ge barnen smakbitar av retorik, konsten att
tala.
Enligt Paola har redan mycket små barn glädje av ord
och språklekar.
– Små barn attraheras väldigt mycket av språk. Då
vi plaskar i orden handlar det om musik, dans, rörelser
och poesi. Barnen får en bild av kommunikation och lär
sig grunderna för ordkonst.
Favoritbarnbok
En av mina absoluta favoriter är Snödrottningen av H.C. Andersen. Jag
gillar äventyret i den oändligt vackra och komplexa värld som Kaj och
Gerda lever i. Boken jag läste i min barndom hade också fantastiska bilder.
Jenny Wiik - ritar och skriver fantasy
Jenny Wiik kom ut med sin första bok Bildbindaren för två år sedan. Boken som är i fantasy genren har hon både skrivit och illustrerat. Böcker och skrivande har alltid funnits
närvarande i hennes uppväxt och lusten att skriva väcktes redan i ett tidigt stadium.
– Jag har haft lust att skriva och har haft idéer till böcker och tecknade serier redan
som barn. Jag har en förälder som skriver mycket, och har fått mycket uppmuntran att
skriva, även om ingen uttryckligen pratat om att jag skulle kunna bli författare. Att läsa
och höra skrivande människor tala om sitt arbete har varit inspirerande. Då har jag tänkt
att det där vill jag också ägna mitt liv åt.
Varför vill du skriva böcker för barn och unga?
– Barndoms- och ungdomstiden fascinerar mig. Allt stort och överväldigande som
händer då, att lära sig hur saker och ting fungerar, att vara ny för världen. Försöka förstå
vem man är. Det verkar också vara lättare för mig att skriva för yngre människor. När
jag försökt skriva för vuxna har jag känt mig naiv eller dum, eller inte tillräckligt ”djup”
av någon anledning. Jag tycker att jag har barnet så starkt kvar i mig när jag skriver.
Att skriva är en förlängning av att leka som ett barn. Men samtidigt vill jag inte heller
begränsa mina texter till någon viss ålder, utan hoppas kunna säga något åt alla.
Favoritbarnbok
Bambi. Den fick min mamma läsa om och om igen.
Det är en sorglig bok men den slutar bra, den visar
att livet inte alltid är rättvist men att man får det
man jobbar för och förtjänar. Och teman som skog,
djur, hjältar och rättvisa har alltid intresserad mig.
Marianne Petters
– dansar med sagor
När man kommunicerar med
ord är förutsättningen att man
förstår varandras språk. Därför
ger dans och rörelse möjligheter
att umgås med varandra över
språkgränserna. Rörelsespråk,
som dansaren Marianne Petters
talar om, är globalt och universellt. Marianne har satt ihop
en liten soloföreställning som
förbinder dans med berättelser.
Hon turnerar med föreställningen som går att visa överallt där det
finns barn. Sagotanten dansar, pratar, har fantasifull dräkt och använder musik och mycket rekvisita.
­– Jag tycker om att använda alla möjligheter till att berätta sagor,
till att få fram budskapet. Och man kan dansa allt! Ord, känslor, tankar... till och med smaker, dofter, bilder... Man visar allt detta med sin
kropp. En annan sak är om och hur andra förstår budskapet men det
problemet finns i all form av kommunikation, inte fattar vi ju alla ord
heller på samma sätt, inte ens när vi använder samma språk.
Favoritbarnbok
Jag brukar alltid nämna Michael Endes Den oändliga historien när den här frågan kommer. Älskar Astrid Lindgrens
Ronja Rövardotter och Mio min Mio. Jag skulle också vilja slå ett slag för mytologi. Läste särskilt grekisk och nordisk
mytologi som barn och de historierna har ju allt och lite till. Förutom att de har äventyr, monster, vackra hjältar och
hjältinnor säger de något om varifrån vi kommer. Och de kunskaperna sitter kvar länge och är mycket värdefulla.
Johanna Slotte – skriver lokalhistoria
Johanna Slotte har skrivit texten till boken Barnen i Råttfällan, om
livet på en bruksort i början av 1900-talet. Bokprojektet fick sin
början när Johanna jobbade på Sagalunds museum. Museichef Li
Näse hade en vision om en lokalhistorisk faktabok för barn och
frågade Johanna om hon ville skriva ihop texten till boken.
– När jag skrev tänkte jag mycket i banor om likheter och olikheter: vad kan barn idag känna igen från huvudpersonerna Valters och Astrids barndom? Vilka saker är annorlunda idag jämfört
med då? Sen föreställde jag mig att jag var Valter och Astrid och
vilka saker jag skulle vilja berätta om då. Jag tror att människor är
rätt likadana genom århundraden, att vi bär på liknande rädslor
och förhoppningar. Samtidigt är mycket runtomkring oss annorlunda genom tiderna, som klassamhället till exempel, eller arbete, eller lek och skolgång.
Johanna menar att en hel del fiktion kan användas för att berätta lokalhistoria och visa hur livet kunde te
sig förr:
– Som Elsa Beskows böcker, till exempel, eller Emil i Lönneberga. När det gäller lokalhistoriska
böcker föreställer jag mig att det är viktigt att hålla fakta och fiktion tydligt åtskilda, så att påhittat inte
blir taget som sanning i senare skeden. Barnen som berättar om sitt liv i Dalsbruk är en produkt av fantasin. Men jag har också forskat i material om livet i Dalsbruk i början av 1900-talet. Att det baserade sig
på fakta gav konkreta ramar som i sin tur hjälpte till att få igång fantasin.
Favoritbarnbok
Favoritbarnbok
Marjatta Kurenniemi: Onneli ja Anneli -böckerna. De är roliga, lagom spännande
och mycket fantasifulla. Språket är vackert och beskrivande. Karaktärerna är mycket
personliga. Böckerna efterlämnar en varm och tolerant stämning och ett leende på
läpparna.
Jag älskar Hur gick det sen? av Tove Jansson. Den är ett stycke poesi med så
fullständigt genialisk formgivning att jag blir förstummad varje gång jag läser den.
Ingenting förmår ta mig tillbaka till barndomens stämningar och landskap som den
boken. Den är fantastisk.
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
7
Tove Hagström – jobbar med yttrandekonst
Marjo Paavola – Rim och rörelser
Orden är Toves jobb. Hon är företagare och modersmålslärare. Hennes företag Yttra erbjuder verkstäder i kommunikation och uttrycksförmåga. Hon
är också utbildad inom psykodrama och leder psykodramagrupper.
– I mitt arbete med Kommunikationsverkstäder eller Emotionera!® arbetar vi med att uttrycka det som är svårt att sätta ord på, eller med att hitta
nya ord. Psykodrama ska vara mycket handling, men också en möjlighet att
uttrycka ord som behöver få bli sagda och att omvandla orden till symboler,
färger, bilder. Jag pratar mycket, undervisar allt från grammatik till svenskans vardagligaste ord. I mina verkstäder använder vi ord för att beskriva
känslor och stämningar och dessutom skriver jag - och hjälper andra att
skriva texter av olika slag, allt från information till berättelser om livet.
Marjo blandar ordkonst med dans och rörelselekar.
Rimsalabim är namnet på hennes koncept för barn i
dagisåldern. Konceptet fick sin början med att ett dagis
kontaktade Marjo och ville ha ordkonst för barn.
– Jag hade gått och funderat på ett program för barn
som skulle innehålla rörelse, musik, samspelslekar, rim
och ramsor. Det program jag inledde med var omtyckt
och nu har jag slipat det och lagt till olika delar så jag
kan variera innehållet enligt ålder och grupp.
Många daghem i Pargas har anlitat Marjo att hålla
Rimsalabim för barnen det senaste året.
– Jag vill hämta med mig lite magisk känsla till en
helt vanlig dagisdag. Jag önskar att barn skulle våga
uttrycka sitt unika jag. Att man aldrig skulle sluta leka
och se det möjliga.
Stämningen och närvaron är de viktigaste ingredienserna för att fånga barns intresse enligt Marjo.
– Dans och rörelseglädje kommer naturligt för barn
och spännande ramsor sätter fart på fantasin. Det finns
inga krav på prestation eller jämförelser om vem som
kan vad. Vi gör och upplever oss själva, tillsammans.
Favoritbarnbok
Totte bakar av Gunilla Wolde. Jag har alltid älskat att baka.
Orden och bilderna blir till en kaka som jag fortfarande känner
doften och smaken av.
Mariella Lindén – berättar myter och sagor
Mariella använder sig av berättande på de retreater, träffar och kurser som
hon ordnar. Dessa handlar ofta om att tänka efter och reflektera över sitt liv,
bl.a. sitt arbetsliv, och som verktyg använder Mariella berättande och skrivande.
Ofta kombineras skrivande med bildarbete. Mariella föredrar ansikte mot ansikte -kommunikation. Hon berättar gärna sagor och myter.
– Med myter menar jag berättelser ur andliga traditioner som ger symboliska
speglar för existensens mysterier. Men det är viktigt att komma ihåg att vi berättar också när vi talar om vardagliga saker. Något som hände för en stund sedan
kan förvandlas till en berättelse, precis som madeleinekakorna ur vår barndom. Att
berätta, att lyssna på varandra är som att tillsammans gå in i en tavla av ord. Läsning
gör att vi genom avstånd i rum och tid kan lyssna till avlägsna röster och ta in dem i just
våra egna rum.
Vad är egentligen en berättelse?
– Förutom berättelser som vi tänker ”berättelse” eller ”saga” om när vi hör dem, är berättelser också
våra tolkningar av vad som har hänt och skett. Politik, arbetsliv, vetenskap och religion bygger alla
på berättelser. De förvandlar det ogripbart varande till något naturligt och hanterligt. När berättelser
förändras, när vi inte känner oss hemma med dem börjar vi kalla dem för myter. Vi använder ordet
myt för att ta avstånd från sådant vi förstår som helt felaktigt.
– Berättelser är viktiga för att vi genom dem begrundar och känner efter, skapar sammanhang och
sorterar upp i hur vi ser på saker och ting – vi berättar om tillvaron. Berättande är som att veckla ut
en karta, eller som att skapa ett landskap: Vi undersöker var vi är och vem vi är.
Favoritbarnbok
Den första som just nu kom i mitt huvud är en engelsk barnbok, av John Masefield, When the Woolves are
Running. Så poet Masefield var, skrev han i den där engelska härliga fantasigenren, jag har alltid gillat den.
Som ungefär elvaårig hittade jag Edith Nesbits Huset Ardens gåta på biblioteket. Sen dess har jag varit en
trägen läsare av barnlitteratur.
Heidi von Wright – poet och redaktör
Heidi von Wright arbetar för närvarande med en diktsamling som börjar vara klar och med ett novellprojekt.
Hon är redaktör för tidskriften Presens som ges ut av Finlands svenska litteraturföreningar. Heidi berättar att hon
började skriva dikter i tonåren:
– I 16–17-årsåldern började jag skriva ner dagliga anteckningar
i en anteckningsbok jag bar med mig. Efter ett par år insåg jag att
det jag skrev ner oftast blev något slags dikter. När jag som 22-åring
vann första pris i Arvid Mörne -tävlingen fick jag bekräftelse på att
det jag skrev fungerar litterärt. På senare tid har jag gjort försök att
skriva lite längre helheter. Det är en utmaning, men utmaningar är
alltid bra!
Heidi håller fantasiverkstäder för barn där barnen får göra allt
från att skriva och teckna till att göra små mer eller mindre vetenskapliga experiment.
– Ibland har vi också jonglerat och gjort andra cirkuskonster!
När det kommer till skrivandet brukar jag uppmuntra deltagarna
till att framställa samma berättelse i dikt-, tecknad serie- och novellform.
På verkstäderna och på en del författaruppträdanden brukar Heidi ibland ta fram sin inspirationskappsäck. Det
är en medelstor brun kappsäck som Heidi packar ner material hon behöver i. Hon berättar att den för tillfället
innehåller kritor, färgglada papper, en linjal, en sax, ett pysselhäfte jag gjort, tre uppsättningar jongleringsbollar,
inspirationsfotografier, en tom vattenflaska och ett par yllesockor.
Favoritbarnbok
Jag vill nämna två bilderböcker jag kommer ihåg från min barndom, jag hörde dem som högläsningsböcker. Den
ena är Nu ska här bli andra bullar, av Gunilla Hansson. Den andra är Fyra lejon äter middag, skriven av Allan Rune
Pettersson. Båda böckerna handlar om barns verklighet, hur det är att vara barn. De har något av oro hängande
över sig men det ordnar upp sig i båda fallen och slutar lyckligt. Det jag speciellt minns med de här böckerna är
bilderna och färgerna, hur jag både genom det jag såg och det jag hörde lockades in i berättelserna.
Favoritbarnbok
Bröderna Lejonhjärta, en odödlig berättelse om
hopp, kampen för det goda och om att hålla ihop.
Produforum Åboland är ett ESF-projekt som ägs av Sydkustens
landskapsförbund. Projektet har pågått sedan november 2009
och tar slut i juni 2014. Projektet har erbjudit kompetensutveckling och marknadsföring för de kreativa branscherna i regionen.
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
8
Sarlinska skolan i Pargas satsar stort på läsande
– Det är ett resultat av diskussioner kring kvalitetshöjning av undervisningen, berättar utbildningschef Ulrika
Lundberg.
– Alla svenska skolor är
engagerade och tanken är
att temat ska genomsyra all
verksamhet och alla ämnen.
Startskottet på hösten var en
flash-mob, där alla elever i
hela Pargas läste utomhus
under en lektion. Det blev
en bra början och gav synlighet åt verksamheten, säger
Lundberg.
I Sarlinska skolan, som är
en skola för årskurserna 7–9,
sprudlar modersmålslärarna
Lotta Dammert och Daniela Granvik av idéer. De hade
redan länge funderat på att
ha läsning som tema i skolan
när de fick beskedet att alla
svenska skolor i Pargas stad
skulle satsa på läsning. Det
gav en möjlighet att få med
hela lärarkåren och att göra
extra mycket för att stimulera skolans elever att läsa
mera.
Varför är det så viktigt
att läsa?
– Det framgår tydligt att
läsandet och skolframgång
har ett samband, säger Lotta.
– Dessutom vidgar läsning
vyerna och ökar elevernas
medkänsla och empati. En
annan viktig sak är att det
hjälper eleven att förstå sig
själv i förhållande till andra,
läsning ökar med andra ord
självkännedomen.
Att Pisaresultaten visar sjunkande läsförståelse
verkar inte oroa Lotta och
Daniela.
– Vi har trots allt goda resultat om man ser undersökningarna i ett internationellt
perspektiv, menar de.
– I dagens värld behöver
man kunna ta till sig information snabbare än tidigare
och det leder till att man läser
på ett annat sätt. Det långsamma och djupa läsandet
kanske minskar, men läsande
som helhet minskar inte.
– Jag tror förresten att
läsandet kommer tillbaka,
säger Lotta. Det finns ett behov av lugna stunder i det
hektiska tempo vi lever i.
Vad har man då gjort i
Sarlinska skolan?
Jag får en lång lista på aktiviteter man satsat på under
året. Bland annat har skolan ett samarbete med finska
skolan i grannhuset, man har
haft lästävling mellan klasserna, man deltog i flashmobben, årskurs 7 har läst
egna sagor för yngre barn,
man har satsat på parläsning
■ Text & bild: Lena Långbacka
Läsning och läslust är ett debatterat ämne just nu och många
läsprojekt är på gång. I Pargas stad har man valt göra en långsiktig
satsning, där läsandet och läslusten lyfts fram.
och högläsning, författaren
Kaj Korkea-aho har besökt
skolan och man har haft
läsprat och Runebergsvandringar i årskurs 9. I skolan
har man också lästimme en
gång per vecka under några
perioder av läsåret.
Lästimmen har inte varit
knuten till modersmålet utan
har kunna infalla under vilket ämne som helst.
– De flesta lärarna har varit med på noterna och insett
att läsförståelse behövs i alla
ämnen, berättar Daniela.
– Också lärarna läser under lästimmen. Vi lärare ska
vara läsande förebilder och
då kan vi inte sitta och rätta
prov eller något liknande under lästimmen. Och eleverna
gillar det verkligen - det är
aldrig så tyst i skolan som
när vi har lästimme.
Läsnatt för årskurs 8
Den verkligt stora satsningen
var en läsnatt för årskurs 8.
Hela årskursen på ca 90
elever spenderade natten i
skolans gymnastiksal. Man
började med att ha olika
verkstäder i klasserna. Utomstående aktörer hade
engagerats och eleverna fick
pröva på dramaövningar och
annat som tangerar läsning
och böcker. Efter kvällsmålet var det dags för kvällens
överraskning: rockgruppen
Max in the Croud som består
av unga lokala förmågor. De
spelade musik och berättade
om böcker de tycker om. Det
visade sig vara en succé, men
det var inte så lätt att sova
efter den upplevelsen, varken
för eleverna eller för lärarna
som var på plats.
Både Lotta och Daniela
är mycket nöjda med satsningen och berättar att lånen
från skolans eget bibliotek
ökat. Ett viktigt mål har varit
att skapa en positiv attityd
till läsandet och att visa på
läsandets glädje.
– Vi vill erbjuda våra
elever upplevelser via litteraturen.
Hur kan vi föräldrar
och andra vuxna stöda
barnens läsande?
– Prata positivt om läsandet, erbjud böcker och prata
böcker med barnen och ungdomarna, hälsar Lotta och
Daniela.
– Det är vi vuxna som är
förebilder och förmedlar attityder vidare.
Dessutom vill de lyfta
fram högläsningens betydelse. – Man behöver inte
sluta läsa högt för sina barn
fastän de blir tonåringar. Vi
brukar läsa för sjuorna och
de älskar det!
Runebergsvandring med
Magnus Sundman som guide
Alla nior i Sarlinska skolan har gått på en guidad vandring i Johan Ludvig Runebergs spår.
– När vi lärare hörde om att det ordnas Runebergsvandringar i Pargas tyckte vi
att det passade bra in i vårt lästema. Runeberg har ju bott en tid i Pargas, så det hör
till allmänbildningen att som Pargasbo känna till honom, säger läraren Daniela
Granvik.
I den här gruppen är det 18 elever och en lärare med på vandringen. Det är en
grå vinterdag, men humöret är gott. Guiden Magnus Sundman förmår levandegöra
historien med berättelser, dikter och sång och under vandringen stannar man på
platser där också Runeberg och Fredrika rört sig. Vi får höra dikter som handlar om
Pargas och får också veta att Runeberg främst skrev kärleksdikter under sin tid här.
Vandringen avslutas med Runebergstårtor, som en annan klass bakat. Alla verkar
ha lärt sig något och platserna som Runeberg och Fredrika vistats på får en ny innebörd.
– Att läsa Runeberg känns för många ganska svårt. Språket är lite gammalmodigt
och det blir en tröskel, säger läraren Daniela. På det här sättet blir historien mera
levande och det blir lättare att förstå och sätta in det i ett sammanhang.
Flera av eleverna berömmer läsprojektet och säger att de har läst mera än vanligt.
Men att ge tips på böcker är inte så lätt. En av eleverna berättar i alla fall att han är
intresserad av fantasy och skulle rekommendera ”Ringarnas herre”.
– Men jag läste mera när jag var yngre, säger han, efter 12-års ålder blev det
mycket annat som intresserade.
Daniela Granvik och Lotta Dammert är nöjda med satsningen på läsande.
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
9
Den förträfflige
Herr Glad i Villa Lande
Under hela april månad kan man bekanta sig med den förträfflige herr Glad och hans
vänner i Villa Lande i Kimito. Det handlar om Linda Bondestams färglada utställning
av barnboksillustrationer. Utställningen väcker liv i många humoristiska figurer och
konstiga kryp som är bekanta för barnen från böcker av bl.a. Annika Sandelin, Ulf
Stark, Sinikka Nopola, Stella Parland, Eppu Nuotio och Mikaela Sundström.
I utställningen får vi träffa Gekko, Gnatto Pakpak, Businnan och Linnea – och förstås
den förträfflige Herr Glad.
Utställningen är en hyllning till den inhemska barnboken. Linda Bondestams
utställning utstrålar positiv glädje, med symbolik och djup. Bilderna består av otaliga
fascinerande detaljer som trollbinder såväl barn som vuxna.
Utställningen, som ägs av Kulturhuset Valve i Uleåborg, kommer till Villa Lande på
sin turné via Esbo, Tavastehus, Kotka och Idensalmi. Till utställningen hör ord­konst­
övningar som skolorna kan använda sig av.
Utställningen är öppen under Villa Landes öppettider under hela april. Vernissage
hålls onsdagen den 9 april kl. 17.00 då Linda Bondestam och författaren Annika Sandelin besöker Villa Lande. Kl. 16.00 håller de program för barn.
Linda Bondestam (född 1977) är en av Finlands mest kända illustratörer. Hon har gett ut ett tiotal
barnböcker tillsammans med olika författare.
Förutom Businnan kan du träffa författaren Annika Sandelin och
illustratören Linda Bondestam i Villa Lande onsdagen den 9 april.
Ordboet till Åboland
■ Text & bild: Lena Långbacka
Det finns många sätt att lära
sig och utveckla sitt språk.
Med hjälp av Ordboet blir
lärandet lustfyllt och spännande. Ordboet bygger på
ordkonst – en konstform
där orden och berättelserna
är i fokus. Ordkonst stöder
språkutvecklingen med kreativa metoder och med hjälp
av flera olika konstformer,
där barnens egen fantasi är
grunden till allt skapande.
Vad är då Ordboet?
Ordboet är en interaktiv,
mobil utställning, en fantasi­
rik miljö för alla sinnen. I
Ordboet finns fyra rum där
man jobbar med språk på
olika sätt.
– I Ordboet arbetar vi med
fantasi, kreativitet, skrivglädje och läslust berättar
Sydkustens projektplanerare
Filippa Sveholm.
– De metoder som lyfts
fram har använts inom Sydkustens ordkonstskola i flera
år och har här modifierats
och utvecklats. I Kunskapsknuten betonas det skrivna
ordet, i Harmonihålan lyfts
det muntliga berättandet
fram, i Kaoskalaset är det
Fredagen den 4 april blir
det öppet hus i Ordboet i
Cygnaeus skola i Åbo kl.
18–20. Det börjar med en
allmän presentation kl. 18
och från kl. 18.30 är det fritt
fram att bekanta sig med utställningen och dess möjligheter. Alla intresserade
varmt välkomna.
Vad är Ordboet?
Samarbetsprojekt mellan Sydkusten, Helsingfors kulturcentral, Folkhälsan och nätverket
Aladdins lampa.
Riktas till elever i åk 1–6.
Filippa Sveholm bygger upp Ordboet.
dramatiska berättandet
grunden för övningarna
och i Farozonen får eleverna
skapa en egen skuggteater,
berättar hon.
Ordboet har turnerat i
skolor, främst i huvudstadsregionen, i drygt två år.
– I medeltal är Ordboet i
en skola i tre veckor. För det
mesta har det varit så populärt att både lärare och elever
tycker att det är för kort tid,
men vi vill kunna erbjuda
Ordboet till så många skolor
som möjligt, berättar Filippa.
Nu står Åboland i tur.
Först kommer Ordboet att
vara i Dalsbruk, därefter
fortsätter turnén till Cygnaeus skola i Åbo och i slutet
av terminen kommer utställningen att vara i Malms skola
i Pargas.
Handledning för lärare
Innan Orboet kommer till
skolan ordnas introduktion
för lärarna.
– Det är viktigt att alla lärare är med så att de vet vad
det går ut på, eftersom det är
de som håller i trådarna för
all verksamhet för eleverna
i skolan. När vi byggt upp
Ordboet i skolan, så ordnar
vi handledning, där lärarna
i praktiken får testa på de
möjligheter som Ordboet
ger, säger Filippa.
– Här finns redskap att
skapa berättelser, att berätta
sagor, att göra små teaterstycken, att leka redaktör
och mycket mer.
Den som vill passa på att
bekanta sig med Ordboet
kan besöka någon av de
skolor som Ordboet besöker.
Turnerar sedan februari 2012
i skolor i södra Finland. I
Åboland besöker Ordboet
följande skolor:
v. 10–12, Dalsbruks skola
v. 13–17 Cygnaeus skola i Åbo
v. 18–21 Malms skola i Pargas
Mera information:
Projektplanerare
Filippa Sveholm
045-894 4089
[email protected]
www.ordkonst.fi/ordboet
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
10
Ordkonst i Pargas
Ordkonstgruppen i Pargas träffas varje torsdag i Pargas bibliotek. Här kan du läsa
deras boktips och andra texter som deltagarna skrivit. Verkstaden är för dig som
går i årskurs 3–6 och ordnas av Sydkustens ordkonstskola. Ledare är Paola Fraboni,
som hittar på allt möjligt roligt som man kan göra med ord. Om du är intresserad så
kan du läsa mera på www.ordkonst.fi
Det var en gång en bok
Intervju med en
12-årig läsare
Vilken är din favoritbok?
– Böckerna om Narnia är favoriter, men
ännu har jag bara läst fem av de sju böckerna.
Varför tycker du om boken?
– Den är spännande.
Vad handlar den om?
– Den handlar om ett land fullt med monster. Det finns sju öppningar som bara går att använda en gång. Det finns inga huvudpersoner,
utan det varierar vem som har huvudrollen.
■ Text: Ingrid, 11 år
Är den svårläst?
– Mittimellan.
Buckel bodde på biblioteket. Han hade en helt egen hylla och många vänner. Men hans
stora problem var att ingen någonsin lånade honom. Alla hans vänner blev lånade.
Men aldrig han. En dag kom en bibliotekarie och tog honom. Han blev slängd i en låda
för böcker som skulle ges bort. Han blev jätterädd och ledsen. Inte ville han lämna sina
vänner. Men han kom till en fattig familj som inte hade någonting. En liten flicka tog
hand om honom. Och till slut fick Buckel ett gott hem.
Är den läskig?
– Nej, det är den inte.
Har boken bilder?
– Den har ungefär en bild per kapitel.
Hur har du hittat boken?
– Jag har sett filmerna och blev nyfiken.
Varför borde man läsa?
Du har allstå både sett filmerna och läst
böckerna – vad tycker du är bättre?
– Det finns bara tre filmer av sju böcker.
Tredje filmen är bäst för i den är det inget
blod och det var spännande när de dödade
en sjöorm.
Du får bättre ordförråd.
Det är roligt.
Du lär dig saker.
Du kan välja böcker i olika genrer.
Du kanske får idéer till att skriva egna
historier.
Vilken av de fem böckerna är bäst?
– Alla är lika bra.
Du kan börja med t.ex. serietidningar
om du tycker att andra böcker är för
långa eller har mycket text.
Berätta om en detalj som finns i boken!
– Jag tycker om landet Narnia som byter
årstid hela tiden.
■ Text: Carina, 11 år
Det är skönt.
Många böcker är serier. Alltså, fortsättning
på samma bok.
Boktips av Simon, 12 år:
1. Narnia
2. Ringarnas Herre
3. Trollkarlen från OZ
Kära föräldrar –
det här vill era barn läsa!
3–5 år
Kalle börjar på hunddagis (Kajsa Gordon)
Pappa kommer (Inger Lind)
6–7 år
Tio vilda hästar: en räknesaga (Grethe Rottböll)
Mia och Mette spelar handboll (Jørn Jense)
Den stora finalen (Martin Waddel)
Simon blir matchhjälte (Jørn Jense)
8 år
De nya skorna (Annika Thor)
Emily och Sheebas föl (Gull Åkerblom)
Guldmysteriet (Martin Widmark)
Lilla Vargens Spökeribok (Ian Whybrow)
9–10 år
Molly Moons Hypnotiska tidsresa (Georgia Byng)
Främlingens grav (Martin Widmark)
Gröna Kråkor (Johan Unenge)
11–12 år
Narnia: Häxan och Lejonet (C.S.Lewis)
Dörren i trädet (William Corlett)
Boktips av Fanny, 10 år:
■ Text: Ida, 11 år
1. Harry Potter
2. Fablehaven
3. Dagen som försvann
4. Alice i underlandet
5. LasseMajas Detektivbyrå
6. En drake till pappa
7. Judy Moody
8. Eva och Adam
9. Den gyllene stjärnan
10. Skinn Skerping
Kommentarer av de andra ordkonstdeltagarna:
Ida, 11 år: Min favoritbok var ”Molly Moons
fantastiska bok om hypnos” (av Georgia Byng).
”Eva och Adam” är också jättebra.
Ingrid, 11 år: Jag håller med, ”Harry Potter” är
bäst, men alla böcker på listan är bra! ”Skinn
Skerping” är kuslig…
Carina, 11 år: Har sett filmen om Alice. ”Femböckerna” är mina favoritböcker.
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
11
Korsord
Fantasilägret Katastrofsommar
i Nagu 25–27.6
Tycker du om att upptäcka nya saker, lösa mysterier och vara med om magiska
stunder? Gillar du att skriva och berätta berättelser? Då är fantasilägret något för
dig! Årets tema är Katastrofsommar.
Sydkustens ordkonstskola arrangerar även denna sommar fantasiläger för dig
som är mellan 9 och 13. Lägret är tre dagar och kostar 100 euro.
Mera information på www.ordkonst.fi/lager.
Pappatips av
ordkonstledare Paola
De flesta böcker för små barn berättar om förhållandet mellan barnen och
mamman. Det finns dock en serie som heter ”Gissa hur mycket jag tycker om
dig” (av Sam McBratney). Den berättar om olika lekar och uppfinningar som
en harunge gör med sin pappa. Boken finns också på finska och engelska.
Bokslukaren – Ian Vainio
Ian går i fjärde klass i Malms skola i Pargas,
han är 11 år och tycker väldigt mycket om att läsa.
Ian bor på Lillmälö tillsammans med sin mamma, pappa och lillasyster Tinja som är
7 år. När han är ledig och inte läser är han mycket ute och rör på sig. På vintern åker
han skridskor och skidar, när det inte är snö gör han ofta cykelturer eller promenerar
i skogen. Han spelar också fotboll och bygger gärna med Lego.
Vad läser du just nu?
Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen. Den är bra. Ibland är där svåra ord,
men det är bara roligt att få lära sig nya ord. Jag brukar fråga mamma vad de betyder.
Jag läser helst äventyrsböcker. Sådana som man inte vill lägga ifrån sig för de är så
spännande. T.ex. Jenny Wiiks bok Bildbindaren var jättespännande och bra. Resan
till River Sea av Eva Ibbotson var också spännande och rolig.
Vilka är dina favoritförfattare?
Maria Gripe och J.K. Rowling. Jag har tidigare läst Agnes Cecilia av Maria Gripe,
och mamma har läst alla Harry Potter böckerna för oss.
När brukar du läsa?
Jag läser när jag kommer hem från skolan och på kvällen efter middagen. Helst sitter
jag i soffan i vardagsrummet och läser. Det gör inget om någon pratar lite i bakgrunden, men jag vill nog gärna att det ska vara tyst. Jag blir störd om det är mycket ljud
omkring mig när jag läser.
Läser de andra i din familj också?
Jo, mamma läser jättemycket. Hon läser varje dag. Hon läser högt för oss också, ca
en timme högläsning för oss varje kväll brukar det bli. Pappa läser biltidningar och
så böcker när han fått nån i present. Min lillasyster som går i ettan läser nog också,
men inte lika mycket som jag. Hon ska nu börja med Lasse-Maja böckerna. Dem
läste jag för länge sedan, redan när jag gick i förskolan. De var bra.
Varför är det så roligt att läsa?
Det är roligt när man får använda sin fantasi. Man får föreställa sig figurerna och
miljöerna, det är roligt. Ibland ser jag på filmatiseringen av boken efter att jag har
läst boken, men böckerna är oftast bättre än filmerna.
Jag har alltid något att läsa. Jag brukar få böcker till födelsedag och julklapp och så
lånar jag ibland från biblioteket och skolan. I biblioteket kan det vara svårt att hitta
bra böcker, men i vår klass i skolan har de ett bra system där de har ordnat olika
sorters böcker i olika lådor. Det finns bl.a. en låda med spänning, en med humor och
en med fantasy. Det är meningen att man ska läsa minst en bok från varje låda. Jag
tycker bäst om fantasyböckerna. Jag brukar också läsa böckerna jag har fått i present
flera gånger. Efter några månader kan man bra läsa dem på nytt.
■ Text & bild: Marina Saanila
Skicka in den rätta lösningen senast 26.4.2014 till Sydkustens landskapsförbund, Strandvägen 24, 21600 Pargas
eller per e-post till [email protected].
Bland de rätta svaren lottar vi ut bokpriser.
Namn:
Ålder:
Adress:
L Ä SG L Ä D J E 2 0 1 4
12
VÅRKULTUR 2014
VÅRKULTUR 2014
VårKultur 2014 handlar om läsglädje. Vi vill med satsningen lyfta fram olika
sätt att främja läsning hos barn och unga och inspirera till nya projekt och
arbetssätt. Att läsa är grunden för skolframgång, läsning vidgar vyer och
ökar förståelsen för omvärlden. Biblioteken är fantastiska skattkammare
som har oändliga möjligheter till upplevelser och kunskap. Mycket av
VårKulturs program förverkligas i biblioteken.
VårKultur 2014 –hankkeessa on kyse lukemisen ilosta! Haluamme nostaa esiin
eri tapoja edistää lasten ja nuorten lukemista ja inspiroida uusiin projekteihin ja
työtapoihin. Lukeminen on koulumenestyksen perusta, lukeminen avartaa ja edistää
ymmärrystä ulkomaailmaan. Kirjastot ovat fantastisia aarrearkkuja, jotka tarjoavat
rajattomasti mahdollisuuksia kokemuksiin ja tietoon. Suuri osa VårKultur-ohjelmista
toteutetaan kirjastoissa.
Välkommen med i böckernas värld!
Tervetuloa kirjojen maailmaan!
UTDRAG UR PROGRAMMET
OHJELMA
Boktipsfilmen för elever i åk 3–9
Kirjavinkkivideoita 3–9 -luokkalaisille
14.3–23.4.2014. Gör din egen boktipsfilm för www.blanka.fi.
Bland deltagarna lottar vi ut fina priser.
14.3-23.4.2014. Tee oma kirjavinkkivideo. Videot julkaistaan blanka.fi -sivuilla.
Osallistujien kesken arvotaan hienoja palkintoja.
Verkstäder, där du kan göra filmerna:
Työpajoja, joista saat opastusta videoiden tekemiseen:
Dalsbruks bibliotek, onsdag 26.3. kl. 14–16
Kimito bibliotek, torsdag 3.4. kl. 14–16
Pargas bibliotek, måndagar 17.3–14.4 kl. 14–16
Västanfjärds bibliotek, måndag 24.3 kl. 17–19
Åbo stadsbibliotek, måndag 7.4 kl. 14–16 och onsdag 9.4 klo 14–16
Sagor, superhjältar och saft
Ordkalas på biblioteken med program för hela familjen:
Houtskärs bibliotek, lördag 12.4 kl. 11–14
Korpo bibliotek, söndag 13.4 kl. 11–14
Nagu bibliotek, tisdag 22.4 kl. 14–19
Dalsbruks bibliotek, lördag 26.4 kl. 10–14
Kimito bibliotek, lördag 26.4 kl. 10–14
Pargas stadsbibliotek, lördag 26.4 kl. 10–14
Åbo stadsbibliotek, lördag 26.4 kl. 10–13
Taalintehtaan kirjasto, keskiviikkona 26.3. klo 14–16
Kemiön kirjasto, torstaina 3.4. klo 14–16
Paraisten kirjasto, maanantaisin 17.3.–14.4. klo 14–16
Västanfjärdin kirjasto, maanantaina 24.3. klo 17–19
Turun kaupungin pääkirjasto, maanantaina7.4. klo 14–16 ja keskiviikkona 9.4. klo 14–16
Satuja, sankareita ja supermehua
Kirjastojen Sanakestit, ohjelma koko perheelle:
Houtskarin kirjasto, lauantaina 12.4. klo 11–14
Korppoon kirjasto, sunnuntaina 13.4. klo 11–14
Nauvon kirjasto, tiistaina 22.4. klo 14–19
Taalintehtaan kirjasto, lauantaina 26.4. klo 10–14
Kemiön kirjasto, lauantaina 26.4. klo 10–14
Paraisten kirjasto, lauantaina 26.4. klo 10–14
Turun kaupungin pääkirjasto, lauantaina 26.4. klo 10–13
Seminarier och kurser
Seminaarit ja kurssit
Barnlitteratur och läsglädje, tisdag 1.4 kl. 14.30–18.30, Åbo
Läsglädje och läsinspiration med Agneta Möller-Salmela,
torsdag 3.4 kl. 18 i Kimito
Workshop i storytelling med Claire Hewitt,
fredag–lördag 11–12.4 i Åbo (på engelska)
Lastenkirjallisuus ja lukuinto,
tiistaina 1.4. klo 14.30–18.30, Turku (ruotsiksi)
Lukuiloa ja -inspiraatiota, Agneta Möller-Salmela,
torstaina 3.4. klo 18, Kemiönsaari (ruotsiksi)
Storytelling -työpaja, Claire Hewitt,
perjantai–lauantai 11.–12.4., Turku (englanniksi)
Utställningar
Ordboet – Sydkustens interaktiva fantasiutställning besöker
Dalsbruks skola, Cygnaeus skola i Åbo och Malms skola i Pargas,
öppna dörrar fredag 4.4 kl. 18-20, Cygnaeus skola i Åbo
Den fantastiska herr Glad
Illustratören Linda Bondestams utställning i Villa Lande i april
Näyttelyitä
Ordboet – Sydkustenin vuorovaikutteinen fantasianäyttely, Dalsbruks skola
(Taalintehdas), Cygnaeus skola (Turku) ja Malms skola (Parainen),
avoimet ovet perjantaina 4.4. klo 18–20, Cygnaeus skola, Turku
Mainio Herra Iloinen ja ystävät.
Kuvittaja Linda Bondestamin näyttely Villa Landessa huhtikuussa.
Övrigt
Sagostunder, ordbagare, teater, ordkonst, m.m.
Läs mera på www.varkultur.fi och på www.blanka.fi.
Muuta
Satuhetkiä, sanaleipuri, teatteria, sanataidetta, ym. ym.
Lue lisää: www.varkultur.fi ja www.blanka.fi.
Tidningsbilagan utgiven av: Sydkustens landskapsförbund rf. Strandvägen 24, 21600 Pargas
[email protected], 044-544 3348 / www.sydkusten.fi, www.varkultur.fi
Ansvariga redaktörer: Lena Långbacka och Kristin Mattsson
Layout: Aboprint, Pargas