Transcript Read more - Rhenman & Partners

Nr 12 December 2013 » Pris 59 kr
Placerings
Privata Affärers specialtidning om
placeringar
GUIDEN
Börsens nya aktier:
Ferronordic
och Platzer
Sofia Ullerstam:
”Missa inte
Kinas nystart”
Tema verkstad:
Tre aktier i
läge för turn
around
Teknisk analys:
ABB, Autoliv
och Kinnevik
Vinnare på
biotechrallyt
Topprankade förvaltaren Henrik Rhenman
”Uppvärderingen fortsätter 2014”
Analys: Partnertech l Kappahl l Intrum Justitia l Formpipe l Proffice
PG12_Omslag.indd 1
2013-11-28 16.04
Profilen Henrik Rhenman
Foto: Rick aRd kilstRöm, kontinent
”Om produkterna gör nytta
för samhället kan man
också ta betalt för dem”
12 Placeringsguiden december 2013
PG12_Intervju.indd 12
2013-11-28 15.29
Henrik Rhenman Profilen
Medicinmannen
Årets hausse i bioteknik har gjort fondspararna i Rhenman Healthcare
till vinnare. Topprankade förvaltaren Henrik Rhenman kan tjäna pengar
även när kurserna går ned. Men han tror inte att kursrallyt är över.
E
Foto: Rick aRd kilstRöm, kontinent
fter mer än 20 år som
framgångsrik och topprankad fondförvaltare inom
hälsovård sade han upp sig
från Carnegie för att starta
en egen healthcarefond tillsammans med kollegerna Carl Grevelius
och Göran Nordström. Året var 2008, och
alla vet vad som hände då. I september
briserade finanskrisen inför en hel värld,
och inför tre överrumplade nyföretagare.
– Vi kände oss oerhört små just då och
ångrade förstås stundtals att vi hade lämnat våra fasta anställningar. Vi hade inte
råd att ha eget kontor. Våra möten tog vi
på kaféet Sturekatten. Jag sålde min bil,
så nervös var jag, och visste inte om jag
skulle klara att behålla sommarstugan,
säger Henrik Rhenman.
Det kunde ha tagit slut där. Men då
skulle vi inte ha suttit här fem år senare
på Strandvägen en fredagseftermiddag
då Nasdaqbörsen just öppnat i USA, vilket
får Henrik Rhenman att kika på börskurserna i mobilen och nöjt konstatera att
ett av innehaven, Biogen Idec, har stigit
med 11 procent i inledningshandeln på
nyheten om ett utökat skydd för bolagets
MS-preparat.
– Det betyder drygt en kvarts procent
upp för vår fond, säger han.
Han och de fem kollegerna på Rhenman
& Partners har haft anledning att jubla
hela året. Fonden, Rhenman Healthcare
Equity Long/Short Fund, har gått upp
med 49 procent hittills i år (november)
och rankas som den främsta hedgefonden
i Europa i kategorin ”Global equity” med
en genomsnittlig årlig avkastning på 21,2
procent sedan starten i juni 2009. Totalt
sett ligger fondens avkastning för perioden på 137 procent.
Men Henrik Rhenman är inte förvånad.
– Det har gått ungefär så bra som jag
förväntat mig.
Han insåg att förr eller senare skulle
läget normaliseras, samtidigt som såväl
börsen som sektorn värderades rekordbilligt, på nivåer han aldrig tidigare upplevt.
– När vi startade låg läkemedelsbolagens p/e-tal på 10 i snitt och tidigare i min
karriär hade de legat kring drygt 20. Jag
tyckte att de långsiktiga förutsättningarna var minst lika goda som tidigare. Det
intressanta är att vi nu bara är halvvägs
med p/e-tal på 15. Så jag ser fram emot att
normaliseringsprocessen fortsätter i ytterligare tre till fem år, säger han.
Fonden investerar enbart i noterade
och i huvudsak västerländska bolag
inom hälsovårdssektorn med börsvärden
på minst 200 miljoner dollar. Det är en
heterogen bransch bestående av bolag
inom läkemedel, bioteknik och medicinsk
teknik och en servicesektor som rymmer
distributörer, grossister och sjukhus. Delsektorer som var och en har sin karaktär
på aktiemarknaden och känslighet för
konjunkturer.
Placeringarna fördelas med en tredjedel
vardera på små, medelstora och stora
börsbolag och till minst 80 procent i bolag
med positiva kassaflöden. Målet är en
årlig avkastning på minst 12 procent efter
avgifter, som för privatinvesterare ligger
på 2 procent i fast avgift plus 20 procent i
rörlig avgift.
– Ja, vi är dyra. Men vi hade aldrig kunnat starta den här fonden om vi inte haft
den här avgiftsstrukturen. Det är tungrott
med alla regelverk som omgärdar förvaltningen och det är dyrt med företagsbesök
globalt.
Till sin hjälp har de ett råd bestående
av framstående forskare inom gebitet.
Dessutom är bolagets ordförande, Hans
Wigzell, tidigare rektor för Karolinska
institutet.
– Rådet är oerhört centralt för oss. Det
går tillbaka till slutet av 90-talet då jag
satt på SEB och förvaltade en läkemedelsfond. Vi fick med oss Hans Wigzell som
rådgivare. Han kunde ge sina synpunkter
på projekten och för oss var det viktigt att
förstå vad som var rimlig forskning och
vad som var spekulativ.
Rådet träffas en gång i kvartalet då de
under cirka tre timmar går igenom ett
dussin instuderade bolagsprojekt tillsammans med professorerna.
– Vi ställer väldigt specifika frågor och
de förklarar om projekten är lovande och
har en bra potential. Andra i branschen
försöker nog göra det här, men inte någon
gör det så systematiskt som vi gör. Det
genomsyrar hela vår investeringsprocess,
säger Henrik Rhenman som själv har examen från både Handels och en i biokemi
från KTH bakom sig.
Det kan tyckas märkligt att en global fond
inom en jättemarknad kan skötas så
framgångsrikt av en liten firma i Stockholm. Henrik Rhenman pekar ödmjukt på
att han haft tur som kom in i branschen
medan den ännu var ung, men att han
nu tillhör veteranerna och med det följer
förstås en viss erfarenhet.
– Vi är också långsiktiga. Många tänker
på hur nästa kvartal ska bli. Vi gör nästan
ingenting sådant. Helt avgörande för oss
är lång sikt.
Det hindrar honom inte från att göra
korta affärer i den hedgefond han förvaltar. Av den totala exponeringen är 18 procentenheter exponerade mot kortsidan.
– Det är bättre att ta ut svängarna
ordentligt när vi ser stora möjligheter än
att vara konstant defensiva, säger Henrik
Rhenman som omsätter portföljen runt 15
gånger om året och byter ut ungefär vart
tredje företag under ett genomsnittligt år.
Ett stort läkemedelsbolag som Roche
har fonden ägt i flera år. De senaste tolv
månaderna är Roche fondens femte bästa
avkastare. Här handlar Henrik Rhenman
på marginalen, på nyhetsflöde och på
sådana data som generalister lätt misstolkar. Ett vanligt fenomen hos till exempel
indexstyrda banker är att de går ur för
tidigt i ett bolag där kursen stigit kraftigt
under en mycket kort period.
De övriga i topp fem vad gäller avkastning är inom bioteknik. Det främsta,
Nasdaqnoterade Celldex, som svarar för
2,5 procent av fondens totala innehav på
drygt 1,6 miljarder kronor, råkar vara ett
bolag som ännu inte tjänar pengar.
december 2013 Placeringsguiden 13
PG12_Intervju.indd 13
2013-11-28 15.42
Profilen Henrik Rhenman
Han jämför också med Roche som han
menar vågade köpa in sig tidigt i biotek­
nik, till skillnad från Astra Zeneca som till
slut gjorde det genom ett enda stort och
dyrt förvärv av Medimmune för runt 16
miljarder dollar.
– Astra Zeneca hade behov att kompen­
sera sig för tidigare passivitet, men det
förvärvet kostade väldigt mycket pengar.
Det är synd att man inte i stället använde
100 miljarder kronor till att köpa 25 små
företag. Det hade betytt lägre risk.
I Sverige lyfter han fram Epicept som
ett lovande exempel vid sidan av Active
Biotech.
– Men där finns ett bästföredatum för
Active. Jag kan ha en annan åsikt om ett
halvår, säger han lite klurigt.
Annars menar han att det ligger de
svenska bioteknikföretagen i fatet att
vara verksamma i ett litet land med en
begränsad marknad.
– Riskkapitalmarknaden här är i minsta
laget. Någon kritik skulle kunna vara
att företagen måste söka riskkapital
internationellt, de måste vara internatio­
nellt konkurrenskraftiga, säger Henrik
Rhenman som saknar exempel på goda
föregångare som det finns med Elekta
och Getinge inom medicinsk teknik.
– Låt oss hoppas att Active Biotech
lyckas. Det vore väldigt roligt för Sverige
”Med 80 procents
sannolikhet fortsätter biotech
upp under 2014”
Foto: Rick aRd kilstRöm, kontinent
– Det var rådet som sade att bolaget
var intressant och att bolaget hade bra
sannolikhet att lyckas. Utan rådet hade jag
aldrig vågat köpa lite mer. Det är ju kvalifi­
cerade gissningar som man gör. I och med
att vi diskuterat saken i detalj med rådet
så låter vi den bara fortsätta att blomma.
– Sådant här vågar förstås inte bankerna
göra. De vill vara nära index. För en bank
passar inte den här modellen att jobba
med. Åtta av tio innehav hos oss finns
inte med i index.
Men det händer förstås att det också går
snett. I oktober gick fonden för ovanlighe­
tens skull back sedan den gått på pumpen
med det amerikanska bioteknikbolaget
Ariad. Patienterna fick blodproppar vid
behandling av bolagets cancerpreparat
och FDA drog in det. Fonden beslutade
ändå att ligga kvar i aktien sedan rådet
ansett att det var fråga om en överreak­
tion.
Inställningen till Astra Zeneca är där­
emot negativ. Sedan ett par månader till­
baka räknar förvaltarna med en nedgång
för Astra Zeneca och handlar därför kort i
det svensk­brittiska läkemedelsbolaget.
– Astra Zeneca har en otydlig pipeline.
Företaget har inte lyckats förnya sin
produkt och ligger därför på p/e­tal 10.
Lyckas man förnya sig ligger man som
Bristol-Myers på p/e­tal 28.
och skulle inspirera andra. Då kommer
förstås investerarna tillbaka. Men torkan
fortsätter om vi inte får ett eller två före­
tag som lyckas. Lustigt nog har Danmark
och Norge lyckats, men det är nog mest
tillfälligheter.
Han ser inte någon delsektor som full­
värderad, men det börjar dra ihop sig för
bioteknik som svarat för mer än hälften
av fondens avkastning hittills i år.
– Det är klart att det blir föremål för
diskussion hur länge man kan vara opti­
mistisk och ha så tydlig framtidstro. Med
80 procents säkerhet kommer biotech att
fortsätta stiga under 2014. Det håller i sig
ett tag till, men till sommaren drar vi in
klorna lite grann, säger Henrik Rhenman
som dessutom räknar med att stora place­
rare som försäkringsbolagen kommer att
göra en stafettväxling från bioteknik till
läkemedel under nästa år.
Typiska innehav för fonden är snabbväx­
ande bioteknikbolag med höga p/e­tal,
som tidigare nämnda Biogen, och ett
annat amerikanskt bolag, Regeneron.
Bägge är exempel på bolag som en stor
placerare, exempelvis ett europeiskt för­
säkringsbolag, inte skulle äga.
Regeneron är inriktat mot monoklonala
antikroppar. Dessa kan ge sig på nästan
vilka sjukdomar som helst, möjligen dia­
betes undantaget.
– Alla bolag jobbar med monoklonala
antikroppar, även Astra Zeneca. Men
Regeneron gör enbart det och är oerhört
konkurrenskraftigt och väldigt specifika
i allt de gör.
Ett verkligt stort slag som utspelas mel­
lan de stora läkemedelsbolagen är kring
PD­1 (programmed cell death protein 1).
Forskarna börjar nu förstå hur immunför­
svaret fungerar och hur cancerceller kan
förhindras från att släcka immunförsva­
ret. Förhoppningar finns om att läkemed­
let kan rädda livet på en del av de patien­
ter som är på väg att dö i cancer. Vilka
former av cancer som det biter på är inte
helt klart. Just nu fungerar det väldigt bra
på malignt melanom, och troligtvis också
lungcancer.
– Det är under utveckling och är ett race
mellan de stora läkemedelsbolagen. Först
är Bristol­Myers, tvåa är Merck, trea är
Roche och fyra är Astra Zeneca. De ligger
kanske ett halvår i tid mellan dem, säger
Henrik Rhenman som tror att det första
läkemedlet kommer ut mot slutet av 2014.
– Om inget oväntat inträffar vad gäller
biverkningar blir det sannolikt den störs­
ta läkemedelskategorin någonsin inom tio
år. Det kommer att bli mycket större än
magsårsmedicinerna, tre gånger så stort
som magsårsmedicinmarknaden som jag
tror låg på cirka 10 miljarder dollar, alltså
30 miljarder dollar på 10–15 års sikt.
En annan tillväxtdrivande kraft finner
Henrik Rhenman i emerging markets, det
vill säga tillväxtländerna. Två tredjedelar
eller kanske till och med tre fjärdedelar
av tillväxten inom läkemedelssektorn
kommer att ligga i dessa länder. Ett ex­
empel på det är utvecklingen av diabetes
i Kina, där prognoser visar på mer än en
fördubbling av antalet diabetiker inom de
närmaste 20 åren.
Ett av fondens innehav är det ameri­
kanska medicinteknikbolaget Dexcom
vars produkter mäter glukoshalten i krop­
pen med hjälp av en liten plåsterförsedd
sändare.
– Vi tycker mycket om diabetesrelate­
rat. Det är extremt viktigt att behandlas
rätt då diabetes är inkörsporten till andra
allvarliga sjukdomar, annars får samhäl­
let enorma kostnader. När vi letar efter
företag att investera i tittar vi på produk­
ter som gör nytta för samhället, och om
de har samhällsnytta då kan man också ta
betalt, säger Henrik Rhenman.
Richard Björnelid
[email protected]
14 Placeringsguiden december 2013
PG12_Intervju.indd 14
2013-11-28 15.29