Untitled - Pappamanualen.se

Download Report

Transcript Untitled - Pappamanualen.se

–
1
Inledning:
Pappamanualens Arv är en serie viktiga källor till insikter och råd som växt upp under åren i detta
arbete med barn och föräldraskap. Som vanligt är den ocensurerad, provokativ men även skriven med
glimten i ögat. Ni är välkomna att kritiskt granska dess kontext, vända och vrida på det och syna det i
sömmarna. Länkar för vidare studier finner ni i fotnoterna och ni får fritt använda materialet i ert
fortsatta arbete. Källor visar också att kunskapen funnits tillgänglig länge och jag rekommenderar nya
utredningar så dessa uppdateras. - Kunskap förändras över tid och vi med den.
Upplevs detta som en kvinnofientlig skrivelse så vill jag redan nu be om ursäkt. Många skeva bilder
om fäder har rotat sig sedan flera år tillbaka och endast genom att bemöta dessa så kan vi bli fria att
forma morgondagens syn på föräldraskap. Min personliga övertygelse är att vi hade haft samma
problem oavsett vem som tagit hand om barn, när det inte finns två närvarande föräldrar. Således skall
"mamma" och "pappa" läsas som "föräldrar" där det är möjligt. (Upp till egen tolkning)
Jag vill även passa på att tacka alla som hjälpt Pappamanualen med underlag, tips och otal förslag på
uppslag. Tack för alla skrivelse, berättelse och fina komplimanger som jag fått under åren och tack alla
som hämtat stöd i Pappamanualen och verkligen läst den i sin svagaste stund i det mörkaste farvatten.
Det har varit en ära att få detta förtroendet att lysa upp en bit på färdvägen. - Tusen tack ;-)
Allt som jag sagt till båda föräldrar under årens gång kan sammanfattas med följande rader:
Pappa hade du aldrig varit om det inte var för mamman som födde Ert barn. Och barn hade inte varit
Ert om det inte var för dig. Så var rädd om varandra för barnets gåva till livet kommer från Er båda
och det bästa av vad ni båda har att ge - Sviker ni varandra, så sviker ni även Ert barn.
Märk mina ord - Det behövs bara en för att starta en konflikt, men två för att bli sams!
Innehåll:
s. 2
s. 3
s. 3
s. 4
Inledning
Barns bästa skall ligga till grund för alla beslut rörande barn
Föräldrauttag kontra föräldraansvar vid en separation
Uppkomsten av konflikt vid separation bygger troligen på bristande empati snarare än
faktiska omständigheter - (Neuropsykologi)
s. 6 "Våld i nära relation" omfattar sällan den biologiska pappan
s. 7 Män som offer för partnervåld syns inte i statistiken, men synliggörs i andra studier
s. 7 Barn löper ökad risk att bli drabbad av bl.a. yttre våld hos en ensamstående
s. 9. 200 000 Barn bevittnar inte våld i familjen, utan snarare 2 miljoner barn och totalt ca
2455 gånger per år - Men är allt olagligt?
s. 9 När pappan är borta knackar socialtjänsten på dörren, igen
s. 9 Pappamanualens Arv
Materialet är sammanställt av Markus Ollikainen, grundare av Pappamanualen.se
och är den sista i skrivelsen om barn och föräldraskap.
http://www.pappamanualen.se
november 2012
”Pappamanualens Arv” är upphovsrättsskyddat © Copyright 2012 - Pappamanualen.se
2
Barns bästa skall ligga till grund för alla beslut rörande barn
Idag saknas det rätt baskunskap som definierar "barns bästa" ur ett psykosocialt perspektiv, en
plattform att utgå ifrån om båda parter är likvärdiga föräldrar. Detta gäller speciellt vid en konflikt,
eller då domstol skall döma och myndigheter gör sina utredningar i fråga om vårdnad, boende och
umgänge.
Folkhälsoinstitutet gjorde en undersökning avseende just stöd till föräldrar i konflikt och kom fram till
att parter som fick hjälp med det praktiska, snarare än att bearbeta själva "separationen", fick barn som
mådde bättre. (Trots en pågående konflikt), således kan man anta att barn egentligen inte lever med
överhängande risk för psykisk ohälsa, så länge som behovet av båda sina föräldrar säkerställs.
"Vid en litteratursökning identifierades fyra kontrollerade försök där familjer som skiljt sig hade fått
tillgång till förebyggande insatser. Samliga fyra försök visade att barnens psykiska hälsa blev bättre
då familjen hade fått tillgång till insatsen... Programmen är inriktade på att främja barnens och
föräldrarnas förmåga att klara påfrestningar snarare än på bearbetning av de upplevelser
skilsmässan medfört." (FHI 20091)
Regeringsuppdraget till socialstyrelsen om "separationsteam"2 (aug. 2012) ligger således helt rätt i
tiden om den utgår från vetenskapligt grundade principer om "barns bästa". Hela denna skrivelse
kommer tydligt visa att det är när barn får vara med båda sina föräldrar, speciellt efter en separation.
Föräldrauttag kontra föräldraansvar vid en separation
Ingen statistik, eller studie påvisar att barn löper större risk för psykisk ohälsa i parrelationer, oavsett
hur föräldrauttagen fördelas mellan föräldrarna, så länge som barnet har fri tillgång till båda sina
föräldrar. Den främsta orsaken är att barnen upplever en förutsägbarhet och således inte ser frånvaron
som ett problem då barnet vet med övertygelse att föräldern faktiskt kommer hem. Att uttrycka saknad
och sorg är en helt naturlig (och viktig) del av våra emotioner, så länge det finns en vetskap om dess
framtid. Byter du däremot ut förutsägbarheten till "att inte veta" så har man skapat ett tomrum och vips
en cocktail av växande psykisk dysfunktionalitet, vilket kommer att lyftas längre fram.
Att föräldrauttagen inte har avgörande betydelse för ansvarsfrågan efter en separation ser man tydlig
då pappans föräldrauttag ligger idag på knappt 24%3 (2011), men vid en separation så har barns
boende växelvis ökat kraftigt de senaste åren till närmare 40%4 (2011).
1
FHI 2009 "Skilsmässa": http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Skilsmassa--halsoeffekter-och-prevention-/
Regeringen "Separationteam 2012": http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/73/24/ab8a8e0a.pdf
TCO-tidningen "Föräldradagar": http://www.tcotidningen.se/av-fyra-foraldradagar-tarpappor-ut-en-och-mammor-tre
4
Socialförsäkringsrapport 2011:5: http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/f7c0ea0d-a43d-426e-bfdd724da30b57f2/socialforsakringsrapport_2011_5.pdf?MOD=AJPERES
2
3
3
Uppkomsten av konflikt vid separation bygger troligen på bristande empati
snarare än faktiska omständigheter - (Neuropsykologi)
Vi har idag ca 50 000 barn per år som är med om att sina föräldrar separerar. Förr fanns tydliga
könsroller där mamman förväntade sig att ta hand om barnen och pappan snällt fick finna sig i att
degraderas till en lekfarbror. Denna bild är sedan länge utraderad och de allra flesta fäder känner ett
stort engagemang och vill idag ta sitt föräldraansvar och vara lika närvarande.
Samtidigt får vi intrycket av att vi idag har fler konflikter i samband med separation, vilket faktiskt är
sanning med modifikation. Sanning så tillsvida att fler fäder börjar stå på sig och med det oftare
hamnar i konflikt för sin vilja att vara lika delaktig, men detta är egentligen bara ett uttryck för att de
inte låter sig skrämmas iväg lika lätt som de gjorde tidigare.
Belöningen har blivit en bild av pappan som oansvarsfull, hotfull och aggressiv, som kablas ut vitt och
brett i media, när de egentligen bara vill vara en närvarande förälder. Sanningen är att en pappa som
inte vill vara engagerad skulle aldrig utsätta sig för denna förnedring, utan skulle dra. (Vilket många
fortfarande också gör.)
Empiriska studier visar att en frånvarande pappa oftast inte är frånvarande pga. av bristande
föräldraförmåga, utan av oviljan att bemöta återkommande konflikt med barnets mor.5
En annan faktor är kontakten med socialtjänsten där många utredningar blir direkt vinklade för att få
pappan att framstå som en sämre förälder. Oavsett omständigheter och direktiv att hörsamma barnets
"uttryckliga vilja" (Prop. 2009/09:2326) så är det föga värt när personal från socialtjänstens också
saknar empati och istället är fyndiga nog att ändra slutversioner som sedan skickas till domstolen för
underlag till bedömning. (Vill passa på understryka att det finns många bra inom socialtjänsten, men
det behövs tyvärr bara en så kan den vålla enorm skada för inblandade parter.)
I utredningar framstår mamman som den bättre föräldern och barnet utryckliga vilja betyder bara en
sak. Barnet får välja vad den vill, så länge den väljer "mamman".
Det är sällan pappans bristande förmåga som avgör om det blir en tvist, eller inte, utan det finns andra
faktorer som bättre kan beskriva detta fenomen.
5
6
Empiriska fakta om "barns bästa vid separationer": http://www.pappamanualen.se/dokument/Empirisk_fakta.pdf
Prop. 2009/10:232 "Strategi att stärka barnets rättigheter i Sverige": http://www.pappamanualen.se/dokument/reg_direktiv_barn_2010.pdf
4
Redan 2002 publicerades en studie från Kanada (Fathers For Life7) som visade att ca 50% av
mammorna ansåg att den biologiska pappan inte behövdes efter en separation, så även medgav ca 40%
av mammorna att de utövat umgängessabotage.
Spår av kvinnans attitydförändring kunde vi utläsa redan i slutet på 1990-talet i SCB underlag till Eva
Lundgrens forskning. "Slagen Dam"8 där ca 10% av kvinnorna angav att de upplevt "våld i nuvarande
relation", men när det gällde sitt ett ex. så var svaret närmare 35%. (En främling fick 30%)
Bristande empati för en partner vittnar mer om att det rör sig om neurovetenskapliga förklaringar,
(biologi) och rimligen har samband med vår överlevnadsdrift att göra. Att såpass många mödrar delar
samma likgiltighet till sitt ex. borde uppmuntra till att forska vidare i detta ämne.
Omvänt är svartsjuka och emotionella låsningar, där man har svårt att frigöra sig från den andra då det
är slut. Emotioner är en utav våra kanske viktigaste verktyg för hur vi orienterar oss i vår samtid, men
den kan också spela oss ett spratt.
Exempel finner vi i Nationella Trygghetsundersökningen (NTU 20119) där vi tydligt ser hur emotioner
påverkar kvinnor. Trots att kvinnor var minst utsatt för både våld och hot i samhället, så upplevde de
rent emotionellt störst oro och rädsla.
"Otrygga en sen kväll"
Kvinnor
25%
Män
7%
Känslan av "otrygghet" är en emotion och bygger på en inre inlevelse kring omständigheterna och
"Empati" betecknar förmågan att ha medvetande om andra personers känslor.10
Betänk nu att mamman har en pappa som vill umgås med deras gemensamma barn. Istället för att
förstå barnets behov av sin pappa, eller pappans behov av att få vara delaktig, så upplever mamman
istället pappan som påstridig. Saknar man då empati så är det moralen11 (etiska regler) som håller det
sociala spelreglerna i schakt. Vad händer då om man både saknar empati och moral?
- Vad händer om parternas intressen inte samspelar med varandra? (Läs "Pappan och Föräldraskapet"12
avseende incitament)
Att två parter hamnar i osämja fråntar inte barnets behov av båda sina föräldrarna men det har en
avgörande betydelse om den ena förälderns flyttat ut och förvägras umgänge, eller blir motarbetad.
En vårdnadstvist saknar krav på bevisunderlag, utan det är upp till domaren att väga parterna
trovärdighet. Således formas besluten mer på attityder, snarare än på saklig bevisbörda. Att det är en
fråga om "attityd" snarare än lämplighet finner vi då boendet i 9 av 10 fall tillfaller mamman och
pappan redan från start får starkt reglerad umgänge, vilket är otroligt förnedrande och psykiskt
knäckande för en helt normalt fungerande förälder.
Detta gäller också omvänt då pappan är den part som slår först. Systemet är således konfliktdrivande
och uppmuntrar till umgängessabotage, snarare än att vara ett bra föredöme för sina barn.
Idag känner de allra flesta en förälder som hamnat i detta dilemma efter en separation. Företeelsen är
så vanlig att det inte går att blunda. Helt vanliga medborgare blir borttvingade från sitt föräldraansvar,
allt på bekostnad av att barnet samtidigt berövas rätten till ett lugnt och värdigt liv. Och det behövs
inte ens vara två stridande parter - Det duger gott med en som vägrar samarbeta!
7
Kanada 2002 "Fathers For Life": http://www.pappamanualen.se/dokument/FATHERSFORLIFE-ORG.pdf
Slagen Dam: http://www.brottsoffermyndigheten.se/Filer/B%C3%B6cker/Slagen%20dam.pdf
NTU 2011 "Om utsatthet, trygghet etc.": http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2012-02-22-ntu-2011.html
10
wikipedia "Empati": http://sv.wikipedia.org/wiki/Empati
11
wikipedia "Moral": http://sv.wikipedia.org/wiki/Moral
12
PM "Pappan och Föräldraskapet": http://www.pappamanualen.se/pof/pof.pdf
8
9
5
"Våld i nära relation" omfattar sällan den biologiska pappan
Pappor har en förmåga att skuldbeläggas kollektivt i media eller vid kontakt med rättssystemet och det
dras allt för ofta in i debatten om "våld i nära relation". Denna kollektiva bild finns det ingen stöd för i
varken statistik eller andra studier om man styckar upp statistiken i mindre bitar.
Först en allmän överblick kring "kvinnors utsatthet för våld" enligt BRÅ:
”Den allmänna bilden av våldet mot kvinnor är att det främst sker inom ramen för en nära relation.
Drygt en fjärdedel (25 %) av de kvinnor som uppger att de råkat ut för våld har blivit misshandlade av
någon närstående – det visar svaren i Nationella trygghetsundersökningen. Enligt undersökningen är
dock den vanligaste typen av våld mot kvinnor inte det våld som sker i nära relation, utan det som
utövas av en bekant person som inte är närstående. … Drygt 85 procent av de som misstänks för
misshandel mot kvinnor är män.”(BRÅ "Misshandel mot kvinnor" 13)
Av ca 27.300 anmälan (BRÅ 2010) omfattades endast 25% av "Nära relation", varav 85% var män.
Av dessa som var kvar (ca 5800). Att varje angivare i regel gör en till anmälan inom 6 månader
medför att man kan utgå från att det rör sig om ca 2900 män per år. Då vet vi inte heller hur många
som är "pappor".
Om vi ser till kvinnofridskränkning så kunde jag däremot finna en procentandel som var "pappor"
I BRÅ 2000:11, avseende kvinnofridskränkning, på s.33, man kan läsa följande: "I 38 procent av
domarna hade paren gemensamma barn." (BRÅ 2000:11)"
Om det generella våldet mot kvinnor hade varit snarlikt "38%" så blir "5800" anmälan istället ca 2200
anmälan, eller 1100 pappor. Att jämföras med ca 1 300 000 pappor!
Här behövs bättre underlag för tydlig kartläggning så man slipper lösaktiga påståenden.
Bilden av våldet befästs när Internationella organisationer eller kända journalister och sk. experter
basunerar ut skräckpropagandan om barns utsatthet. Sanningen är att ingen tänker tanken på att få
deras påståenden granskade.
"Ovillighet att anmäla en familjemedlem" är en vanlig förklaring till varför det är få som anmäler.
Om ovillighet att anmäla är en utav förklaringarna till varför så få "pappor" anmäls. Vad är då inte
avseende mödrar? Varken polis eller socialtjänst vill yttra sig om mödrars bristande föräldraskap så
länge en pappa finns att jämföras med. (Annan tongång blir det när pappan blivit frånvarande).
Redan 2001 försökte BRÅ att uppmärksamma riskfaktorer avseende barns psykiska uppväxtvillkor:
”En omfattande forskning har påvisat en mängd förhållanden hos föräldrarna som kan kopplas till en
ökad risk för antisocial utveckling hos barnen. Kriminalitet, missbruk, psykisk sjukdom, att vara
ensamstående mamma eller tonårsförälder, långvarig och allvarlig social stress, bristande
omsorgsförmåga,
övergrepp och misshandel är några av de kanske vanligaste påvisade
riskfaktorerna (2,3,4,5,10). Ofta påpekas att risken för antisocial utveckling ökar med antalet
familjerelaterade stressfaktorer som barnet exponeras för” (BRÅ rapport 2001:1514)
- Pappan anges inte som riskfaktor, utan närmast beskrivs processen då pappan blir borttvingand.
13
14
BRÅ "Misshandel mot kvinnor": http://bra.se/bra/brott--statistik/kvinnomisshandel.html
BRÅ rapport 2001:15: http://www.pappamanualen.se/dokument/bra_2001-1.pdf
6
Män som offer för partnervåld syns inte i statistiken, men
synliggörs i andra studier
Att ens försöka lyfta mannen som ett potentiellt offer är nästan meningslöst. Dels för att mannen
mindre gärna skulle erkänna det offentligt och dels för att kvinnans handling inte ses som annat än en
mindre incident. Även om män förstår att kränkningar, eller våld är fel, så betraktas det snarare som en
privat angelägenhet och "priset man få betala" för sin relation med sin älskade. Många gånger uthärdar
män för att skydda barnet. (Här har genusforskningen något att bita i.)
Studier där man fått en glimt av hur verkligheten ser ut för vissa män visar följande:
SCB Enkätundersökning (1997) - Underlag till "Slagen Dam"
På frågan till endast kvinnor "Har blivit utsatt för våld någon i livet efter 15 år",
svarade 47,4% JA (3878 svarande)
Att jämföras med Aftonbladet (2003) som gjorde en liknande webbenkätsundersökning även till
män15: På frågan; "Har du någon gång fått stryk av din kvinnliga partner?",
svarade 72,7% JA (2021 svarande)
Har du någon gång blivit slagen av din partner?
Kvinnor
47,7%
Män
72,8%
- Således angav ca 50% mer män att de utsättas för våld i en nära relation av sin partner.
Något år senare (2005) gjordes en Internationell studie med 30 länder som samverkade i frågor om
våld i nära relation. Peter Gill, (Umeå universitet) var delaktig från Sverige. Resultatet publicerades i
DN 200516 men av någon underlig anledning så togs det bort från deras server.
”Unik internationell studie: Dubbelt så många Svenska kvinnor som män uppger att de slog först.
Kvinnor använder våld mot sin partner i samma omfattning som männen...”
"Vem slog först?"
Kvinnor
67%
Män
33%
Ovan studier kompletteras vad som hittills tystats och man ser ett tydligt mönster:
- Både kvinnor och män kan vara förövare och offer.
Barn löper ökad risk att bli drabbad av bl.a. yttre våld
hos en ensamstående
Socialstyrelsen genomförde en undersökning (Socialrapport 200617) avseende faktiska sjukhusbesök
för barn och deras boendeform. Det intressanta med denna studie är att den avslöjar flera hittills
missvisande bilder om föräldrar och riskfaktor. Dels visade sammanfattningen att "yttre våld", som är
ett vanligt argument för att hålla "Pappan borta", var den klart minsta andelen riskfaktorer, men att det
var också ca 2,5 ggr. fler besök för barn hos en ensamstående. Således kan man anta att barnet löper
större risk för yttre våld i familj med endast en förälder än där barnet har haft tillgång till båda
föräldrarna. Tre ökade orsaker för sjukhusbesök vill jag lyfta upp som kan vara bra att känna till:
- Yttre våld som fodrade sjukhusbesök var ca 2,5 ggr större för barn hos en ensamstående
- Risken för att få alkoholrelaterad diagnos var ca 2,8 ggr större för barn hos en ensamstående
15
16
17
Aftonbladet "våld i närarelation" 2003: http://www.pappamanualen.se/dokument/Aftonbladet_Sju_av_tio_har_fatt_stryk_av_sin_kvinna.pdf
DN 2005 "Unik studie om våld": http://www.pappamanualen.se/m2011/dn_20050129_debatt.pdf
Social Rapport 2006: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17957/2010-3-11.pdf
7
- Risken för att få drogrelaterad diagnos var ca 6 ggr större för barn hos en ensamstående
Här kommer åter "mörkertalet" in som lyder enligt följande:
"Att desto bättre man känner förövaren..." Men nu lägger vi även till "sjukhusbesök"
En intressant kartläggning som kan bemöta detta påstående är Folkhälsoinstitutet undersökning på
barns psykiska besvär och deras boendeform (FHI 2009)18
I denna undersökning fick barn svara på en serie frågor om hur de upplevde sin livssituation. Svaren
visar genomgående att barn löpte minst risk till psykisk ohälsa då de hade tillgång till båda sina
föräldrar, både i parförhållanden som växelvis efter en separation. Barn löpte dubbelt så stor risk att
utveckla psykisk ohälsa boende endast med en förälder och nästan 4 ggr. så stor risk om båda
föräldrarna var frånvarande.
Barns behov av en nära anknytning till sina biologiska föräldrar talar sitt tydliga språk.
- Ingen kan ersätta en riktig, närvarande förälder.
18
FHI 2009 "Barns psykiska ohälsa": http://www.fhi.se/PageFiles/12031/R2011-9-Kartlaggning-av-psykisk-halsa-bland-barn-och-unga-2.pdf
8
200 000 Barn bevittnar inte våld i familjen, utan snarare 2 miljoner barn
och totalt ca 2455 gånger per år - Men är allt olagligt?
I Aftonbladet kunde man ta del av en undersökning som blev kallad "Den stora bråklistan" (2011) och
denna undersökning visade tydligt att osämja och gnabb hör till vardagslivet:
”Par bråkar i genomsnitt 2 455 gånger om året, enligt en undersökning där 3 000 personer över hela
världen tillfrågats, skriver Daily Mail. Det blir nästan sju gånger om dagen.
– Faktum är att dagliga gräl är en del i att vara i ett normalt hälsosamt förhållande. Men tyvärr visar
vår forskning att par grälar upp till sju gånger om dagen. Trots att det kan handla om småsaker
verkar det vara mycket, säger Nikki Sellers på hemförsäkringsbolaget Esure som genomfört
undersökningen. Sexlivet ger upphov till 87 gräl om året medan en partner som inte säger ”jag älskar
dig” ofta nog ligger bakom 67 sammandrabbningar enligt undersökningen. De allra vanligaste
orsakerna till att paren gnabbas är pengar, lathet och en partner som inte lyssnar. Snarkningar, en
partner som kör för fort och vad man ska äta till middag ligger också bakom många av grälen.”19
Således kan vi utesluta att de flesta vardagsgräl skulle vara huvudorsaken till att barn mår psykiskt
dåligt, så länge som barnen fortfarande har tillgång till båda sina föräldrar. Skall man göra varje
familjegräl "straffbart" (som vissa vill göra) så räcker nog inte heller med "200 000 barn", utan mer
rimligt borde vara "2 miljoner barn" och ca 3,2 miljarder fall per år.
- Om man skulle satsa på stävja "våldet" så vore det på sin plats att lära föräldrar att försonas, snarare
än rida på själva konflikten, men skadligt för barnet är det inte i samma omfattning så länge som
barnet har tillgång till båda sina föräldrar.
När pappan är borta knackar socialtjänsten på dörren, igen
Statistiken över extra stödinsatser till ensamstående föräldrar avslöjar att problemet är långt större när
pappan är frånvarande än om pappan hade fått funnits i barnets liv. Två närvarande föräldrar som delar
på ansvaret fungerar mer som ett emotionellt, socialt och ekonomiskt skydd för barnet även om det
förekommer enskilda störningar i självaste föräldraskapet. En närmare titt hos socialstyrelsen avseende
SOL och LVU visar att vi just nu massproducerar trasiga barn.
"Den 1 november 2010 hade ungefär 17 200 barn och unga heldygnsinsatser. Slutligen var cirka
24 900 barn och unga placerade någon gång under året...
Av de barn och ungdomar som fick vård enligt LVU den 1 november var brister i hemmiljö skäl till
insatsen för ungefär 71 procent, 24 procent av dem fick vård på grund av eget beteende och drygt 5
procent på grund av både brister i hemmiljö och eget beteende." 20
Ovan fakta talar för att en ensamstående löper ökad risk till att bli en dysfunktionell boendemiljö för
barn. Även om det inte varit avsikten, så är vardagslivet och alla åtagande kring ett barn tufft. Alla får
inte detta livspussel att gå ihop.
Varför skall våra barn behöva lida om det egentligen finns två som kan dela ansvaret?
Dagens rutiner med att isolera den ena föräldern, i tron att man stävjar "konflikten", borde istället vara
att ställa tydliga krav på samarbete och delat ansvar. Har en förälder problem så erbjud hjälp. Följ upp
och mät handling och inte emotion. Är föräldrarna "ögontjänare" och beter sig exemplariskt så betyder
det samtidigt att barnet har lugn och ro - Bra!
- Investerar man i föräldrarna så investerar man samtidigt i barnen, vilket blir en vinst för alla.
19
20
Wendela ”Den stora bråklistan”: http://www.aftonbladet.se/wendela/article13062981.ab
Socialstyrelsen "Barn och unga – insatser år 2010" : http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18366/2011-6-18.pdf
9
Pappamanualens Arv
Denna separationsindustri och återkommande skuldbeläggande har blivit en lukrativ miljardindustri
med många aktörer som livnär sig på denna destruktivitet. Allt från advokaten som försvarar sina
klienter, socialsekreterarna och familjerätten med sina utredningar till extra stöd åt dysfunktionella
föräldrar eller ännu värre omhändertagna barn med ett utåtagerande beteende som följd.
På det har vi privata aktörer och institutioner som frossar i detta smörgåsbord, livnär sig på att
upprätthålla bilden av mannen/pappan som livsfarlig, experter som rycker ut som vittnen utan en tanke
på de konsekvenser de utsätter barnet för vid falska påståenden. Vi har skapat en buffé för giriga som
livnär sig på andras bekostnad, eller på ren Svenska - På våra barns bekostnad.
Borttvingade föräldrar saknar helt stöd idag att hantera sin livskris med få chanser att resa sig upp och
komma tillbaka och kunna känna sig åter hel och värdig som medmänniska. Många tar sin tillflykt i
alkohol eller medicin för att kunna hantera sitt trauma. Många blir passiviserade, slutar betala
räkningar som leder till KF, blir beroende av sjukpenning eller ännu värre försöker ta sitt liv för att
smärtan och saknaden är för outhärdlig. Destruktivitet föder destruktivitet...
Avsaknaden av en fadersfigur med tydliga riktlinjer, regler och värderingar skapar vildvuxna
ungdomar/män utan grund för normer, identitet och framtidstro. Vem står där och fångar upp dem?
Redan idag ser vi ett tydligt mönster där 85 % av ungdomsbrottslingarna som avtjänar fängelsestraff
kommer från faderlösa hem, vi kan samtidigt bevittna ökad gängbildningar och tuffare kriminalitet.
- Så viktig är fadersrollen
Hela kedjan av alla dessa destruktiva processer resulterar i astronomiska siffror med
följdkonsekvenser som påverkar hela vårt samhälle. Redan 2004 presenterade Folkhälsoinstitutet,
skolverket och Socialstyrelsen "Tänk långsiktigt"21 där siffror sammanställdes och presenterades.
- Vänligen läs denna viktiga skrivelse "Tänk långsiktigt" är mitt råd.
Pappamanualen har under åren inte bara identifierat problemet, utan också flitigt försökt upplysa om
en viktig pusselbit till lösningen.
Skall vi stävja denna ohälsa, på riktigt, för våra 400 000 barns skull22, så måste problemet få de
resurser detta arbete förtjänar. Konkreta lösningar som går från ord till handling.
Allt börjar med en gemensam tanke som förenar, en idé som måste ges utrymme att få växa, mogna
och sen spridas i all verksamhet som berör barn och föräldraskap. Med ödmjukhet och respekt för
rätten till lika värde inför lag och ordning som medborgare, oavsett om man är barn eller förälder.
För barn behöver och har rätt till båda sina föräldrar, och föräldrar behöver sina barn
21
FHI 2004 "Tänk långsiktigt!": http://www.fhi.se/PageFiles/3233/R200414tanklangsiktigt.pdf
FHI 2009 "Barn till ensamstående och risker": http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Barn-till-ensamstaende-i-Sverige--risker-forklarande-faktorer-och-forebyggande-insatser/
22
10
Visar ni prov på beslutsamhet och vilja att lösa detta problem, så kommer våra barn
inte att tacka er men ni kan i hemlighet le och säga att ni fixade det ;-)
Med detta stämplar Pappamanualen ut och tackar för denna period
\o/
Markus Ollikainen
nov. 2012
–
11
Pappamanualens Arv
Barns bästa skall ligga till grund för alla beslut rörande barn
Föräldrauttag kontra föräldraansvar vid en separation
Uppkomsten av konflikt vid separation bygger troligen på bristande empati snarare än faktiska
omständigheter - (Neuropsykologi)
"Våld i nära relation" omfattar sällan den biologiska pappan
Män som offer för partnervåld syns inte i statistiken, men synliggörs tack vare andra studier
Barn löper ökad risk att bli drabbad av bl.a. yttre våld hos en ensamstående
200 000 Barn bevittnar inte våld i familjen, utan snarare 2 miljoner barn och totalt ca 2455
gånger per år - Men är allt olagligt?
När pappan är borta knackar socialtjänsten på dörren, igen
Pappamanualens Arv
12