Transcript Föreläsningsmaterial

Hur kan pappor med våldsproblematik
ta föräldraansvar?
forskning och erfarenheter
Göran Lindén
29 april 2014
En ny bok!
Redaktörer
Göran Lindén
& Peter Breife
Orsaker till våldet - en källa till
konflikter……!
Alkohol ….
Makt och kontroll …
Konflikter…
Manlig hegemoni …
Svartsjuka …
Personlighetsstörningar …
Stress …
Tidigare trauman …
Provokativa partners …
Svår barndom…
???
Elefanten och de blinda
Våld är varje handling som genom att den
skadar, skrämmer eller kränker
en annan person får den personen
att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill
Per Isdal, Alternativ til Vold
Olika uttryck för våld
Fysiskt våld
Sexuellt våld
Materiellt våld
Psykiskt våld
Latent våld
Ekonomiskt förtryck
Grov försummelse
…….i de nära relationerna!
Vi har alla en relation till dagens ämne….
Jag hade själv en pappa som var sån..!
Min sambo har en brorsa som tar till våldet….!
Just nu har jag ett ärende på jobbet där pappan
är en våldsam pappa…!
Jag separerade från barnens pappa för att skydda dem från fortsatt
våld…!
Jag har själv behandlat min partner och barnen
väldigt respektlöst….!
Mitt eget personliga förhållande till våld
– 5 minuter
Våld är komplext …
Hon lämnade honom men våldet fortsatte
Åtta år efter senaste kontakten med pappan sökte dottern upp honom
Han får mycket stöd av familjen /släkten i att hota lillasyster
Den utsatta mamman ger sig på barnen
Mamman behöver avlastning med barnen och ringer honom i smyg
Ekologiska modellen
Exempel:
En pappa från Iran som hotar döda mamman
till de gemensamma barnen pga den skilsmässa
hon tagit ut och att hon inte var oskuld på bröllopsnatt.
En pappa med stor relationselips
en konfliktfylld relation
Exempel: Ett föräldrapar med spädbarn som båda driver öppna konflikter om små & stora
olikheter dem emellan och där ingen förstår att de lever oerhört pressat pga a-löshet och ett
spädbarn som aldrig sover längre stunder.
En pappa med stora egna problem
Ex: En pappa som kontrollerar mamman samt anklagar henne för otrohet, en pappa med stark
benägenhet till svartsjuka som han förnekar utan istället söker tecken som bekräftar att hon
bedrar honom.
Män med våldsproblematik – gemensamma drag?
Brister i självkänsla, generellt eller kopplat till specifika situationer
Känslomässigt och socialt beroende av partnern
Överkrav genom arbete, familj, släkt
Projektiva tendenser hos mannen
Överdrivet kontrollbehov
Svartsjuka
Känsla av maktlöshet gentemot partnern
Svårigheter härbärgera egna svåra känslor
Låg tilltro till att kunna lösa relationsproblem
Empatibrist
Egna traumata (krig, tortyr, barnmisshandel…)
Negativ / ambivalent kvinnosyn
Olika sorters våld
Makt och kontroll – våld
Situationsbetingat stress –våld
Våldsamt motstånd
Källa: Michael P Johnson, 2008
Makt- och kontrollvåld
Örfil
Våldsamt
motstånd
Situationsbetingat
stress-våld
Föräldrar som
misshandlar
sina barn
Pappor som
utövar våld
mot mammor
Föräldrar som
misshandlar
sina barn
Pappor som
utövar våld
mot mammor
”Barnmisshandel”
Vuxna som slår sina barn
Barn som utsätts för andra skadliga
kränkningar och övergrepp
Annat nära relationsvåld
som barn tvingas leva i
Pappor som
utövar
Pappor
som våld
utövar
motmammor
mammor
våld mot
Barn som utsätts för
grov försummelse
10 % av alla barn/ungdomar har upplevt våld hemma!
Hälften av dem utvecklar svåra och långvariga problem!
Hälften av barnen som upplevt våld
har själva blivit direkt utsatta!
Den i särklass starkaste
riskfaktorn för kroppslig bestraffning av barn
är om det förekommer våld mellan de vuxna i
familjen.
Detta ger en riskökning på tio gånger jämfört
med familjer där något våld mellan
de vuxna inte förekommer.
Nat kartläggningen 2011 Allmänna barnhuset
Precis som vid de tidigare undersökningarna
år 2000 och år 2006 anger
barn med kroniska sjukdomar och funktionshinder
att de blivit slagna dubbelt
så ofta som barn utan sjukdomar.
De lever också oftare i familjer där
det förekommit våld mellan föräldrarna.
Nat kartläggningen 2011 Allmänna barnhuset
Vuxna kvinnor som hade upplevt våld mellan
föräldrarna under uppväxten hade högre risk för
att bli utsatta för våld i parrelationen än kvinnor
som varit direkt utsatta för våld från föräldrarna.
S Vatnar, Norge 2009
© Göran Lindén
Tecken hos de späda barnen vid våld
”Kroppsminnen” som barnet senare har svårt att sätta ord på.
Ökad sårbarhet på grund av bristande förmåga att förstå och hantera påfrestningarna.
Den sårbara hjärnan utvecklas mera i de delar som stimuleras oftare.
Konstant stress pga fight-flight-freeze
Förhöjd vilopuls
Förmågan till reparation finns
om barnet avlastas negativa stressen
© Göran Lindén
Motståndskraft och skyddsfaktorer mot våldets
verkningar
(Caroline Övrelien, m fl)
1/3 av barn från ”särskilt riskfyllda miljöer” mådde lika bra eller bättre än
barn som ej upplevt våld .
Skyddsfaktorer kan vara
stark anknytning till en vårdande vuxen
stödjande relation till syskon eller släktingar
god självkänsla och goda skolresultat
förmåga att utveckla talanger och intressen
empati och social uttrycksfullhet
självförtroende
förmåga till anpassning och flexibilitet
Kön ?
© Göran Lindén
Källa: Barn som upplever våld, VKV, 2012
Barns behov
och
barnets behov
© Göran Lindén
Mammans
situation
© Göran Lindén
Från patriark till en mer jämställd man
eller
Från en längtande pappa till en närvarande pappa
- en exposé av pappaskapets förändring under 50 år!
1950-talet Mannen ek familjeförsörjare
Arbetarkvinnorna dubbelarbetare
1960-talet Kvinnors frigörelse började
Lagen om förbud för män att framföra barnvagn i uniform på
allmän plats upphävdes
1970-talet Föräldraförsäkringen
Fri abort
Kvinnomisshandel började bli en samhällsfråga
Pappor vid förlossning och psykoprofylax
Gemensam vårdnad möjligt
1980-talet Faderskapserkännande Faderskapsbekräftelse
28 % av alla barn till ensamföräldrar hade ingen kontakt med den
andra föräldern (pappan)
Ökad problematisering av mansrollen
Boken Männens röster – i kris och förändring
Kvinnojourerna växte fram
1990-talet
”Aldrig har så många barn haft så mycket pappa att relatera till”
Boken Pappa, se mig!
Ofrivilliga faderskap blir ett begrepp
Antalet pappor som är föräldralediga fördubblas- och antalet pappadagar
fördubblas nästan
Kvinnovåldskommissionen:
Socialtjänsten måste hjälpa utsatta kvinnor
Kvinnofridsreformen:
Nytt brott mot kvinnor: Kvinnofridskränkning
SoL 1998: Våldsutsatta kvinnor bör få hjälp
Att vara frånvarande pappa ter sig alltmer avvikande
2000-talet
Barnmisshandelskommittén 2001: Barn som bevittnar våld är utsatta för
psykisk misshandel
SoL ändras:
Brottsoffer skall erbjudas hjälp. Våldsutsatta kvinnor ska särskilt beaktas
Barn börjar uppmärksammas som brottsoffer när mammor utsätts för våld
SoL ändras:
Barn som bevittnar våld ska erbjudas hjälp
2006 ändras Föräldrabalken: Ökad möjliget till ensam vårdnad
2007 kom Regeringens nationella handlingsplan om att bekämpa
mäns våld mot kvinnor
Forskning visar att…
Barn till pappor som är aktiva i omvårdnaden:
bättre kognitiv och empatisk förmåga
bredare känsloregister
mindre av könsstereotypa föreställningar
större självtillit
klarar sig bättre i sociala sammanhang
Fördelning av föräldraledighet
mammor och pappor
1980, 1989 och 2011:
Antal mammor/pappor
Antal föräldralediga dagar
1980
92 000 / 8 000
?
/
315 000
1989
270 000 / 88 000
36 000 000 / 2 500 000
= 6%
2011
400 000 / 319 000
38 000 000 / 11 900 000
= 23 %
2010-talet
Den stora berättelsen om barns behov av sina pappor börjar ifrågasättas
Hur ska vi fortsätta stödja de goda pappaskapen
och samtidigt uppmärksamma de pappor som hindrar
barns utveckling genom destruktivt beteende?
Barn som tvingats se, höra, bevittna våld
är delvis samma barn som blir direkt utsatta.
Bikupa
En pappa med egen våldsproblematik - vilka
erfarenheter och kunskaper har du från privatliv och
arbete?
Psykolog Per Isdal - ATV
”Alla utbrott…han såg allt det där, allt skrikande och
gormande….alla gräl!
Alla dessa inte trevliga saker! Han sög åt sig av dom! Han är redan
översköljd av allt detta..:! Förlåt mig i all denna skit!”
Pappor som är våldsamma mot mammor och barn –
vad vet vi?
40 – 60 % av papporna är även direkt våldsamma mot barnen
oftare dålig kunskap om barnens liv
oftare självcentrerade
oftare manipulativa
kan vara auktoritära
upplever oftare stress i föräldraskapet
upplever oftare stress i relation till dålig ekonomi och social isolering
har oftare vuxit upp i familjer med våld, missbruk, återkommande flyttningar och
fattigdom
kan vara pappor som rivaliserar med mamman om barnen
kan vara pappor som rivaliserar med barnen om mamman
Föräldraansvar
med egen våldsproblematik
Bikupa
Vad behöver barn få från sina pappor som
har en våldsproblematik?
Vad säger Socialstyrelsen?
Föräldraansvaret behöver begränsas för den våldsamme genom att
gemensam vårdnad i princip inte är möjlig när det förekommit våld.
Principen gäller när föräldrar tvistar om vårdnaden rättsligt.
I övrigt har samhället inte frångått den överordnade principen att
föräldrar själva bestämmer om hur vårdnaden ska vara.
Socialtjänsten ska noggrant höra barnets önskan och vilja och ta hänsyn
till det i takt med barnets stigande ålder och mognad.
I den sammanvägda bedömningen ska hänsyn tas till barnets behov
av kontakt med båda sina föräldrar.
Socialstyrelsen Meddelandeblad 2006
Föräldraansvar vid våld i tvister om vårdnad,
umgänge eller boende:
Bedömning av pappan och våldets karaktär
Pappans allmänna attityd till våld
Förekomst av missbruk och psykisk ohälsa
Våldet som uttryck för makt och kontroll mer allvarligt än våld
begränsat till enstaka överilad handling.
Pågående våld mer allvarligt än historiskt våld.
Pappans ev våld i tidigare relationer
Pappan har för våldet genomgått behandling eller ej.
Socialstyrelsen Meddelandeblad 2006
Barnens Behov i Centrum - BBIC
Föräldraförmågor och kopplingar till egen våldsproblematik:
Säkerhet
Stabilitet
Grundläggande omsorg
Känslomässig tillgänglighet
Stimulans
Vägledning och gränssättning
Grundläggande omsorg
Se till barnets vardagliga rutiner fungerar (mat, sömn, hygien)
Se barnet i dess mående
Stödja barnet
Exempel:
Papporna behöver ta ansvar för sin del av omsorgen samt samarbeta med
mammorna i dessa frågor.
Papporna behöver vara uppmärksamma på barnen och låta egna behov
stå tillbaka
Säkerhet
Yngre barn behöver fr a skyddas från faror, skador, irrationella och skadliga
beteenden. De äldre barnen behöver även skyddas mot egna riskfyllda
beteenden.
Exempel:
Papporna behöver ansvariggöras för barnets skydd och säkerhet betr
våldet.
De behöver även ansvariggöras för att mammorna blir respektfullt bemötta.
Pappor som är labila och irrationella pga kris och stress behöver inse hur
det blir för barnet.
Papporna behöver acceptera och inse det konstruktiva i begränsningar att
utöva föräldraskapet.
Känslomässig tillgänglig
Barnet behöver uppskattning och engagemang för sin egen skull
Barnet behöver få nära kontakt via kropp, ögon, öron och röst
Exempel:
Papporna behöver se barnet utanför sig själva och utanför konflikten med
mamman
Papporna behöver reparera skadad tillit till barnet och mamman, kort- och
långsiktigt.
Säga ”Förlåt, jag gjorde fel som slog till mamma igår kväll och
skrämde dig…!
Papporna behöver stödja mammornas föräldraskap.
Stimulans
Barnet behöver uppmuntran i att lära sig nya saker
Barnet behöver stöd i att uttrycka känslor och tankar
och att uttrycka egen vilja
Exempel:
Papporna behöver veta var barnet befinner sig i sin utveckling
och få realistiska förväntningar på barnet.
Papporna behöver respektera barnet i dess tankar, känslor och
vilja.
Vägledning och gränssättning
Barnet behöver föräldrar som är goda förebilder i livet
Barnet behöver gränssättning som är sund för barnet
Barnet behöver avlastas ansvar för sina föräldrar
Exempel:
Papporna behöver förändra sina liv så att barnen kan känna stolthet för dem
Papporna behöver samarbeta med mammorna på ett respektfullt sätt så att
barnen får goda förebilder.
Papporna behöver gå från kränkande och skrämmande gränssättning över till
gränssättning som är vänlig, bestämd och begriplig för barnet.
Stabilitet
Barnet behöver pålitlighet, förutsägbarhet, konsekvens och
kontinuitet
Exempel:
Papporna behöver vara pålitliga och förutsägbara i direktkontakter
med barnet.
Papporna kan behöva flytta så att barnet får bo kvar.
De behöver i övrigt minimera förändringar i barnets vardag
Papporna behöver undvika snabba beslut som påverkar barnets liv.
De behöver ta hand om den egna krisen och bygga en stabilitet i det
egna vuxenlivet.
Kan man vara pappa utan att träffa sitt barn?
Inte störa barnens trygghet…
Ge barnen information om pappa efter deras behov…
Barnens möjligheter att kunna meddela pappa saker från deras
eget liv…
Barnens kontakter med pappans släkt…
Det goda
pappaskapet
Pappor med
våldsproblematik
Det goda
pappaskapet
Det goda
pappaskapet
Våldsproblematik
Pappor med
våldsproblematik
Föräldraansvar vid våld
Sätta barnets
behov fram
de egna
Föräldraansvar vid våld
Sätta barnets
behov fram
de egna
Samarbetet
med mamman
Föräldraansvar vid våld
Sätta barnets
behov fram
de egna
Samarbetet
med
mamman
Egen
förändring ut
ur våldet
Föräldraansvar vid våld
Sätta barnets
behov fram
de egna
Samarbetet
med
mamman
Framtiden
Egen
förändring ut
ur våldet
Att upptäcka, motivera
och erbjuda insatser
…..men papporna är ju inte motiverade
för någon förändring…. eller ….?
De fyra stoppen – en tankemodell
Modellen baseras på att alla mammor och pappor har föräldrakänslor
Alla föräldrar vill sina barn väl
Den våldsbenägne föräldern själv
Medföräldern eller barnet
Nätverket
Samhället
Motiverad ------ Icke motiverad
Motivation som en process
Vad jag som möter en pappa kan bidra med…
Fokus på barnets behov
Vara respektfull i mötet med pappan
Ha kontroll över min egen ”rättningsreflex”
Följa med i motstånd
Bikupa
Att vara respektfull i mötet med en pappa – vad kan ingå i det?
Hjälper insatserna mot våldsbeteende
hos män/pappor?
Svenska och amerikanska effektstudier
IDAP
Kriscentra, mansmottagningar, ATVmottagningar, Utväg ….
Hjälper insatserna mot våldsbeteende
hos män/pappor?
”Lovande resultat”
Icke-dömda män
Psykisk ohälsa
Missbruk
55 % hade barn med de utsatta
Nationell svensk utvärdering (Soc styr 2010)
Socialstyrelsens Handbok om socialnämndens ansvar
för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (2011):
” När socialtjänsten får kontakt med en våldsutsatt kvinna är det
angeläget att försöka få till stånd en dialog med den som utövar
våldet och erbjuda denne samtal.
I samtal med våldsutövaren kan information ges om vilka
behandlingar som kan erbjudas. För de män som inte är positiva
till behandling men som accepterar fler samtal med
socialsekreterare är det möjligt att inleda en serie
motivationssamtal.”
”Om den person som utövar våld har vårdnad om eller umgänge
med barn, bör denne dessutom erbjudas råd och stöd utifrån
barnets behov”
MPV –
en metod att motivera och öka
föräldraansvar
Möta Pappor/Personer med
Våldsproblematik
Orosanmälan
till
socialtjänsten
Förhandsbedömning
Barnutredning
med MPV
Motivation
att förändras
ut ur våld
Kriscentrum
Andra insatser
Information
Förhandsbedömning
Utredning för
Barnhandläggare
Bistånd/ LVU
Biståndslös
insats
Pappahandläggare
3-part
samtal
Trepartspappan
samtal
3-part
samtal
pappan
Samtal med pappan
Samtal
med
pappan
om fem
teman
om fem teman
© Göran Lindén
Information
Förhandsbedömning
Kontakter med barn & mamma
Utredning för
Bistånd/ LVU
Biståndslös
insats
Huvud- &
Barnhandläggare
Pappahandläggare
3-part
samtal
Trepartspappan
samtal
3-part
samtal
pappan
Samtal med pappan
Samtal
med
pappan
om fem
teman
om fem teman
© Göran Lindén
• Två handläggare från socialtjänsten
• Inledande trepartssamtal
• Enskilda samtal med den våldsamme föräldern med
teman:
Information
Barnet
Samarbetet med andra föräldern
Egna föräldraansvaret
Risk, säkerhet och egna ansvaret
• Avslutande trepartssamtal
• Motivationsarbete främst via föräldraskapet
• Inga gemensamma samtal med våldsam - utsatt
Några röster från socialarbetare och MPV:
Fördelen med MPV:
Att vi möter papporna, att de inte får tappas bort och att detta kan bli en väg
till förändrat beteende genom behandling.
Att vi tar itu med förövarna givetvis och i detta också har barnen i centrum.
Jag har gått flera utbildningar om kvinnofrid och arbetat en hel del med det.
Flera gånger har jag tänkt om de där männen som utsatt kvinnorna: Usch, fy
fan..!
Genom utbildningen i MPV har jag fått till mig en hel del ny kunskap som
hjälper mig att se dem som människor....att se deras våldsamma beteende
men även det som finns bakom...! -
Slutord
Våra närvarande, omsorgsinriktade pappor ger både utmaningar och
möjligheter vid våld!
Papporna med våldsproblematik är generellt mycket opratade om sitt
inre liv – det ger hopp om förändring!
Ansvariggöra pappor med våldsproblematik –
både strukturellt och individuellt
Ha ett säkerhetstänkande när vi involverar papporna!
Kunskapsområdet föräldraansvar vid våld behöver utvecklas!
Tack för mig!
Göran Lindén
www.goranlinden.se