Transcript Här - mariannes alltiallo

Alfred Nobel
1833 – 1896
Av: Patrik Mars
Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby – www.lektion.se
I den här texten kommer du kanske att stöta på
några nya ord. Här är förklaringar till några av
dem:
Konkurs: Tex när ett företag inte har några
pengar kvar och inte kan betala sina skulder, då
sätts företaget i konkurs och tvingas oftast att
lägga ner.
Patent:
Patent När någon uppfinner en ny sak söker
hon eller han patent för uppfinningen hos
Patent- och registreringsverket. Ingen annan har
då rätt att använda samma uppfinning under
ett visst antal år.
Nitroglycerin
Nitroglycerin:
rin En färglös, oljig och mycket
explosiv kemikalie.
Testamente: Ett dokument som beskriver hur en
person vill att hans eller hennes saker och pengar
ska fördelas när personen dör.
2
Inledning
Det har funnits och finns många svenskar som
är mycket kända över hela världen, tex Carl von
Linné (botaniker som delade in och namngav
växter), Ivar Kreuger (stor företagsledare i början
av 1900-talet), Dag Hammarskjöld (chef för FN
under 1950-talet), Greta Garbo (känd
skådespelerska), Astrid Lindgren (författare),
Ingvar Kamprad (IKEAs grundare och en av
världens rikaste personer) och Zlatan
Ibrahimovic (en av världens bästa fotbollsspelare
idag). Ingen av dessa kommer dock i närheten
av att vara lika berömd utomlands som just
ALFRED NOBEL.
NOBEL
3
Barndomen
Alfred Nobel föddes den 21 oktober 1833 i
Stockholm. Hans pappa hette Immanuel och
hans
mamma
Andriette.
Alfred hade
tre bröder,
Robert,
Ludvig och
Emil. När
pojkarna
var små
var familjen fattig och bodde i en lägenhet med
bara ett rum och kök. Pappa Immanuel var
uppfinnare, men hade innan dess varit en
framgångsrik byggherre. För pengarna han
hade tjänat hade han köpt ett hus på
Långholmen. Men så en dag när han höll på
med ett experiment i huset började det brinna och
hela huset brann ner. Det var precis att Andriette
och pojkarna hann ut ur huset i tid. Immanuels
företag hade inga pengar kvar och gick i
konkurs. Han vägrade dock att ge upp och var
helt säker på att han skulle lyckas och bli rik på
sina uppfinningar en vacker dag. Tiden gick
4
men så en dag blev Immanuel uppmanad att
åka till Ryssland för att försöka sälja sina
uppfinningar där. I december 1837 stod Alfred,
hans bröder och Andriette på Skeppsbron och
vinkade när Immanuel lämnade Sverige med
båten ”Ärbarheten”. Det dröjde några år innan
Alfred fick se sin pappa igen. Han fick brev från
honom och ibland kom det lite pengar
hemskickade till familjen. Andriette fick börja
jobba som butiksbiträde i en mjölk- och
grönsaksaffär för att ha råd med att betala
hyran och mat, medan Alfred hjälpte till genom
att sälja tändstickor på gatan. Alfred var en av
de fattigaste pojkarna i klassen men samtidigt
den smartaste. Ibland fick han följa med sina
klasskamrater hem för att hjälpa dem med
läxorna.
5
Familjen flyttar till Ryssland
Så en dag 1842 damp det ner ett brev där
pappan stolt skrev att en av hans uppfinningar
lyckats och att han fått en rejäl belöning.
Familjen blev överlycklig och började planera för
att flytta till Sankt Petersburg i Ryssland.
Från Stockholm for de med segelskuta över
Ålands hav till Åbo i Finland. Sedan åkte de
vidare med ångbåt till Helsingfors och därefter
med häst och vagn på leriga och slingriga vägar
till Sankt Petersburg. Immanuel hade köpt ett
stort hus för belöningen han fått och hade nu
råd att ha egna tjänstefolk i huset. Han drev nu
”Immanuel Nobels mekaniska verkstad” och
tillverkade såväl ångmaskiner som
järnkonstruktioner och tjänade mycket pengar.
Alfred och hans bröder gick inte i vanlig skola
utan hade privatlärare i hemmet.
Senare började även Immanuel uppfinna saker
åt ryska armén, tex undervattensminor. Alfred,
då 14 år, tillbringade mycket tid med sin pappa
i verkstaden och två år senare fick han 16 år
ung resa till Tyskland, Frankrike, England och
USA för att försöka sälja pappans uppfinningar
där. Efter nästan två år, våren 1851, återvände
Alfred till Sankt Petersburg igen. 1853 bröt
6
kriget ut, som kom att kallas Krimkriget
eftersom det mestadels utkämpades på ryska
halvön Krim i Svarta havet. Immanuels
undervattensminor sålde än mer nu och
företaget tjänade massor av pengar. Kring jul
1855 dog den ryska tsaren Nikolaj I och hans
son tog över som tsar i Ryssland som Alexander
II. Han beslutade snabbt att avsluta kriget och
slutade köpa Immanuels minor. Flera
hundratals arbetare fick sluta i deras fabrik och
1861 gick företaget i konkurs. De blev tvungna
att sälja huset och alla sina fina möbler och
smycken.
Immanuel var nu 60 år gammal och bestämde
sig för att tillsammans med Andriette och Emil
flytta hem till Stockholm
igen. Alfred och hans två
äldre bröder stannade kvar i
Ryssland och startade efter
ett tag en maskinfabrik.
En ung Alfred Nobel
Alfred var nu 28 år gammal.
Runt om i Europa hade man börjat bygga
järnvägar och behövde ett sprängämne för att
kunna spränga i gruvor och berg för att göra
plats för järnvägen. Alfred Nobel bestämde sig
för att uppfinna ett bra sprängämne.
7
Alfred flyttar hem igen
En dag 1863 fick Alfred ett brev från sin pappa
som skrev att han experimenterade med
nitroglycerin som han blandade med krut. Han
hade visat sina sprängningar för den svenska
militären och trodde att han funnit lösningen.
Han ville dock att Alfred skulle flytta hem för
att hjälpa honom. Alfred reste genast hem till
Stockholm igen men upptäckte att Immanuel
inte alls förstod hur nitroglycerinet fungerade
och var glad att han inte sprängt hela huset i
luften. Alfred och Immanuel blev lite osams och
fick turas om att vara i verkstaden. En dag
prövade Alfred att lägga ett litet rör med krut
inuti nitroglycerinet och satte sedan en stubin i
krutröret och tände på. Han placerade röret bland
klippblocken vid ett stenbrott och gömde sig en
bit därifrån. Efter en stund hördes en dov
explosion. -”Hurra. Jag har kommit på det”,
ropade Alfred. Han hade för första gången fått
nitroglycerinet att explodera på ett säkert sätt.
Han skyndade sig att söka patent på sin
uppfinning som han kallade tändhatten.
Immanuel blev dock ursinnig och beskyllde
Alfred för att ha stulit hans idé. Alfred gillade
inte att bli behandlad så av sin pappa och han
8
flyttade tillbaka till Sankt Petersburg igen, 30
år gammal.
Andriette skrev ett brev till Alfred och fick
honom ganska snart att flytta tillbaka till
Stockholm än en gång. Där höll man på med en
tunnel för järnvägen och Alfred ville använda
sin nya uppfinning sprängoljan för att hjälpa
till.
Lördagen den 3 september 1864 inträffade en
hemsk olycka. Alfreds lillebror Emil arbetade
med nitroglycerin i verkstaden då plötsligt hela
huset exploderade. Emil och fyra andra som
befann sig i verkstaden dog omedelbart. Alfred
tog på sig skulden för Emils död men
övertalades av sin mamma att ändå fortsätta
sitt arbete med det farliga sprängämnet.
9
Alfred uppfinner dynamiten
Några år senare, 1866,
upptäckte Alfred att
nitroglycerinet blev som en
deg om det blandades med en
torr sand som hette kiselgur.
Sprängdegen blev mycket
lättare och säkrare att
handskas med. Dynamit kallade Alfred sitt nya
sprängämne. Namnet hämtade han från det
grekiska ordet ”dynamis” som betyder kraft.
Alfred byggde en ny fabrik för att kunna
tillverka sin dynamit. Han fick många
beställningar och fick framgångar även i andra
länder. Samtidigt i Ryssland var Ludvig
Nobels maskinverkstad ett av de största
företagen i landet. Även brodern Robert gjorde
succé, han startade ett oljeföretag som blev ett av
de största i världen med tiotusentals anställda.
Fadern Immanuel drabbades snart efter Emils
död av ett slaganfall och blev förlamad i armar
och ben men fortsatte sitt arbete tills han dog
1872. Trots alla framgångar var Alfred ingen
lycklig människa nu. Han kände sig alltmer
ensam och hade ingen egen familj. Han arbetade
nästan dygnet runt och reste över hela världen.
10
Att resa tog dock lång tid, en resa från
Stockholm till Paris i Frankrike tog en vecka
och att ta sig till USA tog upp till sex veckor.
1873 fyllde Alfred 40 år och köpte sig ett stort
och vackert hus i Paris. Nu hade han gott om
pengar och blev snabbt en känd man i Paris.
Han blev ofta bjuden på middagar hos den
franske kungen. Alfred var nu en av Europas
rikaste och hade 93 fabriker runt om i världen.
Riktigt lycklig var Alfred dock bara när han
fick arbeta i fred i sitt laboratorium. Där låste
han ibland in sig flera dagar i sträck och
jobbade. Han hade patent på 355 olika
uppfinningar och hade ständigt nya idéer som
han ville pröva.
Alfred blir kär
Våren 1876 kände sig Alfred extra trött och
sliten. Hans äldre bröder hade gift sig och fått
barn men själv levde han helt ensam. Han satte
in en annons i en tidning: ”En förmögen, högt
bildad äldre herre söker språkkunnig dam av
mogen ålder som sekreterare och
husföreståndarinna”. Han fick massor av svar
men endast ett fångade hans intresse. Damen
som skrivit detta brev hette Bertha Kimsky och
11
var 33 år gammal och från Österrike. Alfred
skickade henne en tågbiljett och de möttes på
järnvägsstationen i Paris. Bertha var vacker och
intelligent och Alfred blev genast förtjust i
henne. Han började känna sig glad och skrev bla
dikter till Bertha. Alfred fick en chock när
Bertha en dag berättade att hon var förlovad med
en man hemma i Österrike. Några dagar senare
packade hon sina väskor och åkte hem. Alfred
reste efter men hittade inte Bertha och besviken
och olycklig vilade han upp sig på en liten ort i
Wien. Bertha och Alfred fortsatte senare att
brevväxla och hon fick honom senare intresserad
för arbetet med fred. Hon fick faktiskt Nobels
fredspris 1905.
I en blomsteraffär i Wien träffade han en dam
vid namn Sofi Hess och bjöd ut henne på lunch.
Därmed inleddes ett olyckligt förhållande som
varade i femton år. Sofi bodde mest kvar i Wien
och skrev ofta till Alfred och tiggde om mer
pengar till vackra kläder och dyra resor. Alfred
ville att hon skulle läsa och studera och så
småningom insåg han att hon nog älskade
hans pengar mer än honom. Han var lika
nedstämd och ensam som förr.
12
Vid den här tiden började även Alfred oroa sig för
att dynamiten började användas i krig. I
tidningarna skrev man ofta att Alfred Nobels
dynamit skapade död och lidande. Han kände
sig missförstådd för han ville inte att
dynamiten skulle användas i krig.
Andriette Nobel, Alfreds älskade mamma, dog
1889. Redan året innan hade Alfreds bror
Ludvig dött vid 57 års ålder. Brodern Robert
bodde numera på en herrgård utanför
Norrköping.
Sofie levde nu sitt eget liv och gifte sig med en
annan man och fick en dotter. Men tiggarbreven
från henne till Alfred upphörde inte. Alfred
fortsatte att skicka pengar och brev där han
skrev om sin ensamhet. Alfred var nu 56 år och
hade hjärtbesvär. Han kunde ibland ligga flera
timmar i sträck i sängen och bara titta i taket.
Han började fundera på vad som skulle hända
med alla hans pengar efter hans död. Mina
bröder och deras barn behöver inte mina pengar,
tänkte Alfred. De har gott om pengar själva. I
stället borde jag ge bort alla pengar till något
gott ändamål. Jag ska nog skriva ett
testamente…
13
Alfred flyttar till Italien
Plötsligt en morgon bankade den franska
polisen på Alfreds dörr. De påstod att han var
misstänkt för spioneri mot franska staten.
Alfred blev chockad och trodde att de gjorde så
här bara för att han gjort stora affärer med
Italien. Alfred ville inte bo kvar i Paris utan
bestämde sig för att flytta till Italien. Han
byggde en villa
med ett stort
laboratorium i
den italienska
staden San
Remo. Dit
flyttade han
1890 och från
Alfreds hus i San Remo i Iatlien
huset hade han
en underbar utsikt över Medelhavet. Han
fortsatte att arbeta hårt och anställde en ung
kemist som hette Ragnar Sohlman. Alfred och
Ragnar begav sig på en åtta dagars tågresa från
Italien till Bofors i Värmland där Alfred köpt
Bofors bruk och Björkborns herrgård. För första
gången hade Alfred ett eget hem i Sverige. Han
byggde även ett laboratorium där han
tillbringade mycket tid. Han försökte även
14
koppla av med att vara ute i den fina naturen
runt omkring herrgården. Men när vintern och
mörkret sänkte sig över Sverige reste Alfred
tillbaka till San Remo. Mörkret och kylan tålde
han inte. Den 7 december 1896 satt han och
skrev brev när hans huvud plötsligt sjönk ner
mot skrivbordet. Han rosslade till i halsen och
gjorde ett försök att lyfta armen. Han fick inte
fram några ord och först en timme senare
hittades han av sin betjänt som kallade på
läkare. Han hade fått en hjärnblödning. Det
skickades snabbt telegram till Ragnar Sohlman
i Bofors och till Ludvigs son Emmanuel i Sankt
Petersburg men ingen av dem hann fram i tid.
På morgonen den 10 december 1896 dog Alfred
Nobel.
15
Alfred Nobels testamente
Alfred hade till
slut skrivit sitt
testamente, fast
inte berättat om
det för någon.
När testamentet
öppnades den 15
Utdrag ur Alfred Nobels testamente
december väckte det sensation. Alla hans pengar
skulle bilda en fond som Ragnar Sohlman
skulle förvalta. Varje år skulle räntan från
pengarna användas för att dela ut pris åt
personer som, med Alfreds egna ord i testamentet
”har gjort mänskligheten den största nyttan”.
Det skulle vara fem pris – Fysik, Kemi, Medicin,
Litteratur och ett särskilt Fredspris. Många
började protestera. Alfreds brorsbarn ville ha alla
pengarna och kung Oscar II tyckte att priset
bara skulle gå till svenskar. Alfreds brorson
Emanuel, som nu hade blivit chef för företaget
”Bröderna Nobel” i Ryssland var dock bestämd
med att de skulle respektera sin farbrors sista
vilja. ”Alfred hade en stor vision. Den måste vi
förverkliga för mänsklighetens skull”, sa
Emanuel.
16
Nobelpriset
Fem år efter Alfreds död, 1901, delades
nobelpriset ut för första gången. Det skedde på
hans dödsdag och sedan dess är den 10 december
varje år Nobeldagen.
Då kommer
pristagarna till
Stockholm med
släkt och vänner,
för att vid en
högtidlig ceremoni i
Prisutdelning i Konserthuset.
Konserthuset ta
emot priset ur kung Carl XVI Gustafs hand. På
kvällen är de hedersgäster vid Nobelbanketten,
den stora middag med dans som ordnas i
stadshuset.
Det gäller dock inte
vinnaren av
fredspriset. Den
utdelningen skulle ske
i Oslo. Det bestämde
Alfred i sitt testamente
Dukning vid nobelfesten
eftersom Sverige och
Norge då var i union med gemensam kung. Det
gäller än idag trots att unionen löstes upp 1905.
Sedan 1968 finns även ett Ekonomipris till
17
Alfred Nobels minne. Det startades av Sveriges
Riksbank och de prispengarna betalas av
Riksbanken.
När Alfred dog hade han en förmögenhet på 31,5
miljoner kronor. Det motsvarar i dagens
penningvärde 1,4 miljarder kr. Pengarna
förvaltas av Nobelstiftelsen och de har hittills
gjort ett bra jobb för idag finns det nästan 4
miljarder kr i
fonden. I år får
pristagarna
förutom en fin
medalj också 10
Pristagarna får denna fina medalj
miljoner kr var.
Det är inte Nobelstiftelsen som utser vinnarna
utan det gör bla Kungliga
Vetenskapsakademin, Karolinska Institutet och
Svenska Akademin.
När vinnarna presenteras och senare får sina
priser på Nobeldagen är det händelser som följs
av massor av människor över hela världen via
tidningar, Internet, TV och radio och fler hör
talas om det lilla landet Sverige i norra Europa.
18
Svenska Nobelpristagare:
Kemi:
Kemi:
1903 - Svante Arrhenius
1926 - The Svedberg
1929 - Hans von EulerEuler-Chelpin
1948 - Arne Tiselius
Fysik:
Fysik:
1912 - Gustaf Dalén
1924 - Manne Siegbahn
1970 - Hannes Alfvén
1981 - Kai Siegbahn
Medicin:
Medicin:
1911 - Allvar Gullstrand
1955 - Hugo Theorell
1967 - Ragnar Granit
1970 - Ulf von Euler
1981 - Torsten
Torsten Wiesel
1982 - Sune Bergström & Bengt Samuelsson
2000 - Arvid Carlsson
Litteratur :
1909 - Selma Lagerlöf
1916 - Verner von Heidenstam
1931 - Erik Axel Karlfeldt
1951 - Pär Lagerkvist
1966 - Nelly Sachs
1974 - Eyvind Johnson & Harry Martinson
Fred:
Fred:
1908 - Klas Pontus Arnoldson
1921 - Hjalmar Branting
1930 - Nathan Söderblom
1961 - Dag Hammarskjöld
1982 - Alva Myrdal
Ekonomi:
konomi:
1974 - Gunnar Myrdal
1977 - Bertil Ohlin
19