Transcript Ladda ner (PDF 3,3MB)

OM.MAGASIN.1.2014
OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET
TÄNK OM VISA DITT RÄTTA JAG
HISTORIEN OM TRR FIRAR 40 ÅR
OM ARBETSLIV AKTIVA KONTOR
5 TIPS OM KOMMUNIKATION
OMSTART JOHAN THEORIN
Visioner
ter
e
h
g
i
l
Finur
t
e
h
n
ke
Nyfi ioner
vis tegenm
r
e
Fl Stra esta ns
n e
on mtid tsliv
R
an fra rbe
Joh om a
SEPTEMBER 2014
10
FRÅGOR
OM
FÖRETAGETS
KREATIVITET
1
WWW
12
TRR 40 ÅR:
EN UNIK HISTORIA
16
LYSSNA TILL DEN
TYSTA KUNSKAPEN
MER OM  Vad är egentligen kompetens? På papperet är vi välutbildade, men ändå hävdar företagen att de har svårt att hitta rätt kompetens. Hur hänger det ihop: är vi överutbildade men inkompetenta?
Det är dags att skippa CV-fixeringen och lyssna till den tysta kunskapen
– förmågan att lösa problem, ta ansvar och visa vanligt hederligt hyfs,
enligt Nils Karlsson, docent och VD för Ratio, Näringslivets forskningsinstitut. HR-konsulten Katarina Cars håller med och tycker att vi ska se
mer till vad en person faktiskt har för erfarenhet och livskunskap. Det är
också dags att HR-avdelningen står upp för sin kompetens, menar hon.
En intressant diskussion om kompetens – tjänstesamhällets guld.
2
 Här är historien om hur den svenska modellen växer fram med
MBL, Las och trygghetsorganisationer. Det börjar med Saltsjöbadsavtalet 1938 och sedan dess har arbetsmarknadens parter till stor
del skött sig själva. TRR är en sådan lösning som kom till 1974 – då
det var skamligt för en tjänsteman att bli uppsagd, det som i dag är
vardag och drabbar nästan alla någon gång. Outplacement the
Swedish way –så presenteras TRR för utländska delegationer som
kommer hit för att höra mer om denna försäkringslösning där företagen betalar för dem som kommer att sluta. Det kan tyckas märkligt,
men det fungerar och håller arbetsmarknaden välsmord.
5 8
VISA DITT
RÄTTA JAG
OMSTART  Det blir lätt
floskelvarning kring termer som
personligt varumärke, identitet
och att vara genuin. Men
Anna-Karin Lingham får det
att bli konkret, bra och tydligt. Läs om hur du blir tydlig
och stärker din position genom att hitta din egen, inre
kompass. Så här gör du!
ÅRET
VAR 1974
 Det är bara 40 år sedan,
men känns lite som stenåldern:
Vi skriver på skrivmaskiner och
Gyllenhammar och
Werthén regerar i näringslivet. Telefonen har
sladd och ägs av Televerket. Det är oljekris
och Vietnamkriget
går mot sitt slut.
OM.MAGASIN
VOLVO TRUCK CORPORATION
15 24 32 38
VÄGVAL SOM
LÖSTE KRISEN
ATT VARA
FRI I TANKEN
BYGG UPP
KREATIVITETEN
OMSTARTARE
TÄNKER NYTT
 Första krisen kom i början av
1990-talet, den andra 2008.
När Volvo Lastvagnar i år gjorde sin tredje omställning hittills
valde man att erbjuda frivilliga
avgångar istället för som tidigare turordning enligt Las.
Läs mer om deras erfarenheter och hur de hanterade
omställningen på frivillig bas.
OM  Han är en levnadskonstnär, visionär, strateg och
vågsurfare som hjälper företag
att forma sin framtid. Han har
en sund syn på företags behov
av kommunikation på olika sätt.
Han är uppskattad föreläsare
och bloggare. Här får du en
superdos inspiration från Livet
enligt Johan Ronnestam.
OM ATT  Ge kreativiteten
en chans genom att bygga
upp en kreativ miljö som verkligen ger en affärsmässig effekt.
Kreativitet skapar affärer och
välmående medarbetare. På
Idélaboratoriet i Malmö finns
Andréas Breiler som ger goda
råd för att bygga in kreativitet i
verksamheten.
BAKOM  Vad har en
framgångsrik deckarförfattare,
en blivande tv-kock och en
hälsoinspiratör med gröna
fingrar gemensamt? Jo, alla
tre har fått stöd av TRR efter en
uppsägning och hittat vidare till
nya karriärer. Läs mer om hur
de startade OM.
BYT JOBB
DÅ OCH DÅ
HR MÅSTE TA
STÖRRE PLATS
SLÄPP
SKRIVBORDET
PRATA OM
OMSTÄLLNING
10 41 42 44
 I en öppenhjärtig intervju berättar TRRs VD Calle Leinar om
varför han har kallats svensk
mästare i uppsägningar, om
styrkan i den svenska modellen
och vikten av att vara nyfiken i
sitt yrkesliv. Han ser en risk för
ett tudelat samhälle där vinnarna bor på rätt plats, har rätt
kompetens och rätt inställning.
SEPTEMBER 2014
OMKRING  Krönikören
Magnus Dalsvall är uppskattad
bloggare, föreläsare, författare
och före detta personalchef.
Nu tycker han det är dags
för HR-funktionen att ta sin
rättmätiga plats som företagets
nervsystem. Kom tillbaka till
basen är hans budskap.
OM ARBETSLIV  Tänk nytt
när det gäller hur kontoret fungerar och är utformat: Passar det
verkligen dagens arbetsliv? Lär
dig mer om hur ett aktivitetsbaserat kontor fungerar. Det finns
färre skrivbord än medarbetare, men skapar rörlighet, ökad
produktivitet och bättre trivsel.
 Att kommunicera vid en
omställning är en
svår konst. Här
får du fem
bra tips –
grunden är
planering,
tajming
och information.
3
Ett viktigt arbete för framtiden
OM.MAGASIN
1.2014
OM ARBETSLIV OCH
OMSTÄLLNING FRÅN
TRR TRYGGHETSRÅDET
Adress
TRR Trygghetsrådet,
Box 162 91
103 25 Stockholm
Telefon
020-877 877
Webb
www.trr.se
E-postutskick
www.trr.se/epost
Formulär för e-postutskick
från TRR
Adressändringar
[email protected]
Ange den gamla och
nya adressen, företagets
organisationsnummer samt
adresskoden.
Ansvarig utgivare
Stefan Eklund,
marknadschef, TRR
Redaktör
Gunilla Mild Nygren,
[email protected]
Redaktion
Jonas Björkman, Stefan
Eklund, Heléne Palm,
Ann-Sofi Sjöberg och Erica
Sundberg
Formgivning
Katrin Uddströmer,
Kung & Partners
Tryck och repro
Sörmlands Grafiska
Upplaga
53 000 exemplar
ISSN
2001– 9440
Omslagsfoto
Magnus Bergström
Adresskälla för OM Magasin
är PAR för VD, personalansvariga med flera i anslutna
företag samt arbetsgivar- och
fackförbund för anställda och
förtroendevalda inom
respektive förbund.
4
En förutsättning för det breda stödet för omställning och den svenska
modellen, är parternas förståelse för behovet av att svenska företag har
en stark konkurrenskraft, skriver TRRs styrelseordförande Christer Ågren.
på arbetsmarknaden varit överens om att
stötta uppsagda tjänstemän med omställningen till ett nytt jobb. Med
allt tuffare global konkurrens blir omställningsarbetet en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad.
Upplägget med att ha en gemensam omställningsförsäkring för
samtliga medlemsföretag är unik för svensk arbetsmarknad. Dessutom finns det en motsvarande försäkring för arbetare. På Svenskt
Näringsliv får vi många frågor och märker av ett stort internationellt
intresse för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vårt arbete
inom omställning väcker nästan alltid stort intresse, inte minst från
fackliga organisationer.
En intressant diskussion som uppstår är att förutsättningen för vår
modell är den fackliga förståelsen för behovet av att svenska företag
har en stark konkurrenskraft. Med det följer acceptansen av behoven
att rationalisera, ställa om och kunna säga upp medarbetare. Våra
omställningssystem är en viktig faktor för att upprätthålla den acceptansen genom att vi lyckas så bra med att få uppsagda medarbetare
vidare till ett nytt jobb.
under 40 år har parterna
trr har så klart en nyckelroll i arbetet med att stötta uppsagda medarbetare. Särskilt glädjande är den höga andel som snabbt får en ny
befattning och att arbetet bedrivs på ett sätt som resulterar i en hög
kundnöjdhet från såväl företag, fack som uppsagda tjänstemän.
Omställningsarbetet kommer inte att bli mindre viktigt framöver.
I en värld där allt fler nationer kan konkurrera med oss och där utvecklingen av teknik och produkter går allt snabbare, där snurrar även
hjulen på arbetsmarknaden fortare. En viktig uppgift för parterna är
att hitta former för hur omställning även i framtiden kan bidra till att
utveckla det svenska näringslivets konkurrenskraft. Mitt tips är att
det formas ett ännu bättre stöd till den enskildes kompetensutveckling kombinerat med att säkra företagens behov av att ha rätt kompetens
ombord. II
CHRISTER
ÅGREN
Styrelseordförande, TRR
vVD, Svenskt Näringsliv
NÅGOT
LIVET
LÄRT MIG
... är att bli uppsagd
väcker känslor och frustration. Även om det kan
vara svårt att ta till sig
mitt i processen, så blir
en uppsägning starten
på något nytt som ofta
visar sig vara riktigt bra.
OM.MAGASIN
ALLTID PÅ
EN TISDAG
Bästa dagen i veckan att börja
ett nytt projekt eller ta tag i en
gammal surdeg – det är tisdagen.
39 procent av cheferna i en undersökning från amerikanska
Accountemps säger att medarbetarna är mest produktiva
på tisdagar.
KÄLLA: CS JOBB
Vinn på
att visa ditt
rätta jag
Vad står du för? Visar
du det? Att vara medveten om sina inre drivkrafter och kommunicera dem är grunden
för att utveckla sitt eget
varumärke. Det vinner
även företaget på.
PERSONLIGT VARUMÄRKE
– allt du gör och allt
du säger gör intryck på
människor du möter.
Varje dag, dygnet runt. Du kan
välja att bli medveten om detta
och ta ansvar för det. Det är ditt
personliga varumärke, säger
Anna-Karin Lingham.
– När du vet vad du står för,
och förfogar över verktyg att förmedla det till omgivningen, blir
dina beslut enklare att fatta och
samarbetet med andra människor
mer givande.
Anna-Karin Lingham blev
utnämnd till Årets mentor
av Marknadsföreningen 2012.
SEPTEMBER 2014
– Din identitet och
image ska matcha.
Det gör dig tydlig
för andra, säger
Anna-Karin
Lingham.
5
omstart
med imagen, det vill säga omgivningens
bild av varumärket. Inte bara individen,
utan även företaget tjänar på detta.
– Om jag har ett starkt personligt
varumärke stärker det mina samarbeten
eftersom andra har lättare att förhålla sig
till mig. Det blir ett bättre pussel i organisationen. Otydliga personer riskerar att
bli missförstådda.
För ledare har det personliga varumärket särskilt stor betydelse.
– En tydlig och uppskattad ledare
spelar en avgörande roll som framgångsfaktor i organisationen – inte bara
i sitt direkta ledarskap, utan också som
extern företrädare för varumärket. Den
personen lockar till sig såväl kunder
som medarbetare och blir en viktig
varumärkesambassadör.
JÖRGEN HILDEBRANDT
Skapa
ditt eget
varumärke
Ha tålamod!
Låt det ta tid och
engagemang.
Utveckling och
förändring kräver
tålamod.
Definiera vad
du tror på
Ta reda på och definiera vad du tror
på, vad du står för
och vart du är på
väg. Detta är grunden i din identitet,
din självbild.
Formulera
kärnvärden
Var extra noga
med att formulera
tre eller fyra kärnvärden som stärker ditt varumärke
på samma sätt
som ett företags
värdeord gör.
Var konsekvent
Var konsekvent
och tänk långsiktigt i din profilering, så att din
självbild och den
bild du kommunicerar utåt stämmer överens.
6
Hennes bakgrund finns i ledande roller
inom näringslivet och hon har erfarenhet av varumärkesutveckling för både
företag och individer. Nu jobbar hon som
konsult, föreläsare och författare.
Att utveckla det personliga varumärket
handlar inte bara om ytan.
– Vi måste först och främst bli medvetna om våra egna mål och värderingar. Då
kan vi bygga vårt varumärke, inifrån och
ut, säger Anna-Karin Lingham.
det första steget är att bli medveten om
sin egen identitet – vad du tror på, vad du
står för och vart du är på väg.
– Allra viktigast i identiteten är kärnvärdena som ligger till grund för var man
har sin energi och hur man sätter sina
mål. Kärnvärdena hämtas ur din personlighet, till exempel drivkraft,
styrka och känsla. Tre eller
fyra kärnvärden är lagom.
Fler orkar man inte hålla
levande.
Att utveckla varumärket gör att
man själv mår bra, känner sig mer
motiverad, lojal och lägger energin på
rätt plats.
– Det handlar om att kunna visa sitt
rätta jag för att bli tydligare för sig själv
och andra, säger Anna-Karin Lingham.
Profileringen handlar om att föra ut
så mycket som möjligt om sig själv till
andra så att den egna identiteten stämmer
anna-karin lingham
betonar att ledarskapet inte behöver vara högljutt för att
ge resultat.
– Det är tydligheten och genuiniteten
som ger mest avtryck, inte volymen på
budskapet. Den bästa ledaren har en stark
inre styrning. Se och lär av andra, men
gör på ditt eget sätt. Då blir du personlig.
»När det personliga varumärket stämmer överens med
företagets mål och värderingar
kommer resultaten att bli bättre,
samarbeten smidigare och
insatserna mer engagerade.«
Den som har ett starkt personligt varumärke kan lättare identifiera organisationer som har samma mål.
– Många skulle tycka att det var roligare att jobba om de tydligare såg kopplingen mellan sig själva och företaget.
Att arbeta med sitt personliga varumärke kan ge en positiv aha-upplevelse som
skapar större motivation. Det kan också
göra att man snabbare ser bristen på överensstämmelse och när det är dags att lämna.
– När det personliga varumärket
stämmer överens med företagets mål och
värderingar kommer resultaten bli bättre,
samarbeten smidigare och insatserna
mer engagerade. När individen växer, då
växer också företaget, säger Anna-Karin
Lingham.II
OM.MAGASIN
Tio saker du borde ha koll på
Vartannat jobb automatiseras inom 20
år. Det är namnet på en studie från SSF,
Stiftelsen för Strategisk Forskning. 53
procent av alla jobb i Sverige beräknas
bli berörda. De yrken som löper minst
risk att automatiseras är de som kräver
sådant som fingerfärdighet, konstnärlighet och social förmåga.
2.Tänk på
din EVP
JENS KILLIAN
EVP – Employee
value proposition.
Begrepp som
bubblar om balansen mellan att
ge och att få mellan företag och
anställda. Snuddar vid employer
branding, men
inrymmer även
att skapa engagemang och behålla
talangerna.
Tyska Care-O-bot jobbar på ett äldreboende.
3. Roligare med mångfald
JOBB
E
T
Glöm spinning, nu kommer soul
cycle: Den hetaste trenden i New
York där man kombinerar träning
för hela kroppen med yogans
sinnlighet, ofta i skenet från
levande ljus. Se mer på Youtube,
sök på soul cycle.
4.Från närodlat
till oodlat
Ut och plocka din
egen mat – det växer
en liten guldgruva
alldeles runt knuten.
I boken Det vilda
köket (Bonniers)
finns pedagogiska
råd, goda recept och
inspiration till den
nya, vilda maten.
KROP
PEN
SJÄLEN
DIGITAL
T
Mångfald breddar kompetensen,
ger affärsmöjligheter och gör det
roligare att jobba. Enligt en
undersökning från Manpower
är sex yav tio positiva till att få
fler kolleger med utländskt
ursprung. Var tredje svensk
saknar eller har liten erfarenhet av att arbeta tillsammans
med personer med ett annat
etniskt ursprung. Det är
dags för förändring.
5. Yoga på cykel
BONNIERS
1. Robotarna fixar det
SOUL CYCLE
6. Ta ett andetag
Hjärtat klappar, tankarna
fladdrar och ingenting blir
gjort trots att alla måsten blir
fler. Ta hjälp av Mindfulness
Appen II – guidad meditation
och övningar för att hitta rätt
i nuet och vara närvarande.
Finns i App Store för 15 kronor.
7. Gör något gott
9. Lyssna på Jeff Jarvis
ISTOCK
8.Stor kunskap
i Big Data
Big Data är den samlade digitala informationen om vad alla gör,
köper och tycker om.
Bara en bråkdel av
informationen används.
Nu kommer applikationerna för att hantera
all denna kunskap.
SEPTEMBER 2014
Jeff Jarvis, en av världens mest inflytelserika bloggare och föreläsare inom digital
utveckling är huvudtalare om den digitala
revolutionen på Webbdagarna i Göteborg
den 24–25 september.
Bli inspirerad till mer godhjärtade affärer,
läs mer om CSR, tips och olika projekt. Gå
med i The Social Entreprise Network. Läs
mer på www.
theguardian.
com/sustainable-business.
10. Barnen tar makten
Unicefs app PlayTimer
låser mobilen och gör dig tillgänglig och närvarande när du
är med dina barn. Lite pekpinnig,
men varför inte? För nu larmar dagispersonal om att föräldrar inte kan
sluta fingra på mobilen när de lämnar
och hämtar sina barn på dagis. Ladda
ner gratis i App Store.
7
TRR  40 ÅR
ÅRET
VAR
SVENSK POLITIK
Olof Palme är statsminister. Under året görs
mammapengen om till föräldrapeng, myndig­
hetsåldern sänks från 20 till 18 år och en liberalare abortlag införs. I januari döms Jan Guillou
och Peter Bratt till tre års fängelse för spioneri. Året
innan har de i tidningen FIB Kulturfront avslöjat den
hemliga spionorganisationen IB. IB sanktionerades av Socialdemokraterna och kartlade människor på den yttersta vänsterkanten.
INTERNATIONELL POLITIK
Vietnamkriget går mot sitt slut, freden kommer
1975. USAs republikanska president Richard
Nixon avgår sedan det uppdagats att hans
parti låtit avlyssna Demokraternas högkvarter i
Watergate. Gerald Ford blir president. I Sovjetunionen hårdnar klimatet. Kärnfysikern Andrej Sacharov
hungerstrejkar i Moskva och författaren Alexander Solsjenitsyn utvisas.
MUSIK
Även om ABBA slår igenom
stort med Waterloo och Björn
Skifs har sin megahit Hooked
on a feeling är det Hoola Bandoola som är mest signifikativt
för tidsandan.
Vinylskivan På väg har
precis givits ut och alla nynnar
på Mikael Wiehes och Björn
Afzelius låtar.
OLJEKRIS
OCH BILAR
Under tre veckor i januari
har vi bensinransonering
i Sverige. Volkswagen
lanserar sin första Golf
och Volvo sina 240- och
260-modeller.
vänstervågen som startade 1968 präglade hela
1970-talet. Å ena sidan proggmusik, näbbstövlar och palestinasjalar, å andra sidan disco med glättig yta och dunkande rytmer.
Kommersiellt, fnös många åt Abba som vann Eurovisionsschlagern med Waterloo och åt Björn Skifs, som låg etta
på den amerikanska Billboardlistan.
Och medan Sverige inför en mer liberal abortlag, börjar
dela ut pappapeng och engagerar sig i ett gigantiskt
biståndsprojekt i Nordvietnam, låter USA bomberna regna
över samma land.
1974 var Sverige fortfarande ett provinsiellt land i Europas
utkant utan dagens internationella influenser inom exempelvis mat
och livsstil. Vi befann oss i den andra fasen av den industriella
revolutionen och hade varken persondatorer eller mobiltelefoner.
TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA
8
MODE
Politik ställs mot glamour. När den
foträta vänstern går i Mah Jongkläder anammar många ungdom­
ar det discoinfluerade
modet med stora
afrohår, platåskor
och jättelika
kragsnibbar utanpå
färgglada kavajer.
1960-talets kortkorta kjolar har
ersatts av långa hippieinspirerade
klänningar med etniska influenser. Alla manliga hjässor
har hår, ju längre desto
bättre, och heltäckande
skägg är helt rätt 1974.
OM.MAGASIN
BILDER:
JAN DELDEN, JACOB FORSELL, HOLGER
ELLGAARD, ELECTROLUX, OWE GUSTAFSON,
FOLKE HELLBERG, NORDISKA MUSEET.
MAT OCH DRYCK
Svensk husmanskost dominerar och kroglivet är
bara en pust jämfört med dagens.
McDonalds har året innan öppnat sin första
restaurang i Stockholm. Pizzerior och Kinakrogar förökar sig. Knappt någon dricker
espresso och kaffegrädde är vanligt i kylen.
TV
De flesta har bytt ut den svartvita apparaten mot en färg-TV
och fjärrkontrollen har lanserats. Fortfarande finns bara två
kanaler. Populära TV-program
1974 är Fleksnes fataliteter
med den norske komikern Rolv
Wesenlund och det pedagogiska barnprogrammet Fem
myror är fler än fyra elefanter
med Brasse Brännström,
Magnus Härenstam och Ewa
Remaeus, som sedan blir en
långkörare. Sveriges Radio TV
beslutar att sändningarna ska
upphöra 21.45 fem kvällar i
veckan för att spara energi på
grund av oljekrisen.
IDROTT
Gymkulturen
har ännu inte fått
fäste i Sverige. Våra två
stora idrottshjältar slår
igenom: Björn Borg
vinner sin första Grand
Slam-titel och Ingemar
Stenmark erövrar sin första
världscupseger. Boxning är fortfarande en viktig och populär
sport i spåren av Ingemar ”Ingo”
Johansson. 1974 tar Muhammad Ali hem världsmästartiteln
i tungvikt.
KOMMUNIKATION
I hemmen finns oftast bara en telefon. Den ägs
av Televerket och står vanligtvis i hallen. De mest
teknikintresserade har bytt till en knapptelefon, men Dialog med snurrskiva
är den gängse modellen. På gatorna finns gott om telefonkiosker. Vi skriver
fortfarande pappersbrev och när vi är utomlands (ibland på Mallorca eller
i Paris, i princip aldrig i Thailand) skickar vi vykort.
SVENSKT NÄRINGSLIV
I den politiserade tidsandan står kapital mot
arbetare och familjen Wallenberg är symbolen
för kapitalismen. Men i affärspressen hyllas framgångsrika företagsledare som rockstjärnor.
Tyngst är Pehr ”PG” Gyllenhammar, kungen av
Volvo, och Hans Werthén, VD och senare styrelseordförande för Electrolux, som vid den här tiden
är ett av Sveriges största företag. Näringslivet
domineras av några få industriföretag, regleringar
hindrar kapitalet att flöda fritt över gränserna och
kvartalsekonomin har inte slagit igenom.
SEPTEMBER 2014
KONTORSLIV
På kontoren knattrar skrivmaskinerna, de mest
avancerade har en IBM med kula och automatisk korrigeringstangent. På borden tronar
Tippexflaskor och det röks överallt. Några
få företag har skaffat den senaste tekniska
innovationen – en telefax. Kontorslandskapet
som stärkt sina positioner under 1960-talet får
nu stå tillbaka
efter rapporter om buller
och stress,
cellkontoren blir
allt mer
populära.
KULTUR OCH NÖJE
Hasse & Tage har sin storhetstid. Revyn Glaset
i Örat har premiär
med ikonerna Gösta
Ekman och Martin
Ljung; Lena Nyman
med Vad har du i fickan Jan och Monica
Zetterlund med O vad
en liten gumma kan gno.
Musikteatern Jösses flickor
har premiär på Stockholms
Stadsteater och banar väg för Kvinnor kan-rörelsen.
Samma feministiska anda har årets storsäljande bok
Erica Jongs Rädd att flyga, där uttrycket ”det knapplösa
knullet” myntas.
9
TRR  40 ÅR
»Se till att byta jobb då och då«
CALLE LEINAR, TRRs VD, SLÅR ETT SLAG FÖR NYFIKENHETEN
I kristallkulan ser han en ökad globalisering, mer av internationellt ägande
och en allt snabbare förändringstakt i
arbetslivet som toppas med digitalisering
och internet. Calle Leinar är TRRs VD och
den som styr TRR Trygghetsrådet vidare
in i framtiden. Han vill att TRR är med och
påverkar för en ny syn på kompetens,
rörlighet och mer mångfald på svensk
arbetsmarknad.
fyller 40 är rollen som arbetsmarknadens smörjmedel ganska självklar.
TRR är en del av den svenska modellen
där parterna sätter spelreglerna och har en
aktör som ger stöd till företag, medarbetare
och fack vid omställningar, nedläggningar
och strukturomvandlingar.
Det kan låta märkligt att Calle Leinar,
VD för TRR, en gång fick epitetet ”mannen med svenskt rekord i uppsägningar” i
Göteborgsposten 2005. Då hade han precis
tillträtt som VD, efter några dramatiska år
som personaldirektör för Ericsson Sverige
mitt under IT-krisen. Därav rekordet: Han
ansvarade personligen för drygt
10 000 uppsägningsbesked.
– Självklart är det tungt att på så nära
håll se hur människor, i många fall familjer
och kanske en hel bygd, drabbas av en
nedläggning. Samtidigt gav det mig insikt
i vikten av att som individ hela tiden hålla
sin kompetens gångbar, se till att utveckla
sig och byta jobb då och då.
när trr i år
han poängterar att omställning har blivit
vardag. Det hänger ihop med den snabbare
förändringstakten och globaliseringen. För
40 år sedan var Sverige en relativt isolerad
ekonomi – staten kunde gå in och styra med
finans- och penningpolitik på ett sätt som
inte längre går. Nu är vi mer utlämnade till
andra krafter. Vi har Saabs konkurs i färskt
minne, globala omställningar i Astra Zeneca
och Sony Ericsson likaså.
– Då är det bra att vi i Sverige har trygghetsmekanismer som träder in. Här håller
inte staten hela branscher eller företag
under armarna i konstgjord andning, istället har arbetsmarknadens parter byggt den
försäkringslösning som på bästa sätt stöttar
dem som drabbas.
tjänstemännens gräddfil kallades TRR vid
starten i 1970-talets politiska klimat. LO
ville inte ha ett liknande avtal – man ansåg
att staten skulle ta hand om de arbetslösa.
Men sedan 2004 omfattas även arbetarna
av en omställningsförsäkring som hanteras
av Trygghetsfonden TSL.
– Ja, det sker attitydförändringar även
där, säger Calle Leinar och konstaterar att
han utan tvekan tror på modellens fortlevnad. Få ifrågasätter i dag omställningsförsäkringens existens, även om förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal har
ajournerats.
– Det är till största delen meningsskiljaktigheter kring turordningsfrågor och då
är det inte så lätt att få till det. Men vi lever
vidare med vårt nuvarande avtal som är
Sveriges bästa.
Calle Leinar lyfter fram TRRs goda
resultat.
– Vi har under många år arbetat med
ständiga förbättringar och resultaten har
successivt blivit bättre. I dag lyckas TRR
med att stötta nio av tio aktivt arbetssökande tjänstemän till nytt jobb inom sex till sju
månader efter en uppsägning.
framtiden ut för TRR?
– Ja, då får elva av tio nytt jobb, säger
han och skrattar.
– Skämt åsido: TRR, med sina kompetenta och erfarna medarbetare, gör ett bra
jobb. Vi underlättar dynamik och rörlighet
på den svenska arbetsmarknaden, men
självklart är vi beroende av att företagen
organiserar sig och vill ta del av vår försäkringslösning. Det är utmaningen som håller
oss på tårna – vi måste leverera, annars
finns inte intresset att ha oss kvar.
Han är övertygad om att TRR också
fyller en roll som oberoende part på
arbetsmarknaden och kan göra skillnad
och påverka inom andra områden, till
så hur ser
exempel för att utveckla och vidga synen
på kompetens:
– Arbetsgivare rekryterar konservativt.
Många gånger värderar de erfarenhet från
den egna branschen lite för mycket. Det ger
låsningar och mindre rörlighet. Det är också
mänskligt att rekrytera dem som liknar oss
själva, men där behövs en attitydförändring.
Vi behöver öka mångfalden på svenska
arbetsplatser och TRR kan göra en insats
genom att visa den kompetens vi har i vår
”tjänstemannabank” och påverka den vägen.
TRRs roll är att stötta både företag och
individer. Om företagen ska tänka på att
öka mångfalden och bredda rekryteringen
behöver även individerna tänka nytt, enligt
Calle Leinar.
– Jag återkommer till resonemanget om
att hålla sin kompetens uppdaterad. Yrkeslivet blir längre och det ställer högre krav på
den enskilde. Vi måste vara nyfikna, hänga
med i förändringar och hela tiden lära nytt,
annars får vi problem när allt runt omkring
oss förändras. Det är inte de starkaste som
överlever, utan de mest nyfikna.
– utan spaning, ingen aning – det är något
av Calle Leinars ledord. I hans spaning
syns ökad globalisering och snabbare
svängningar i konjunkturen, som inte heller drabbar alla branscher samtidigt. Mer
strukturomvandling, mindre konjunkturcykler, ständiga förändringar och ett ökat
egenansvar för kompetens och utveckling.
– Jag tror att vi går mot ett nytt klas�samhälle där vinnarna är de som bor på rätt
ställe, har rätt inställning och rätt kompetens.
Det är krasst och kanske är det därför jag tror
på en större trygghetslängtan. Ett uttryck för
det är att både de fackliga och arbetsgivarorganisationerna ökar sina medlemsantal.
Är det så att vi i en allt mer teknisk värld
värdesätter det mänskliga mötet?
– Ja, jag tror det behovet kommer att
öka och där har TRR också en funktion att
fylla. Vår verksamhet bygger till stor del på
det personliga mötet och samtalet. Vi finns
där i skiften och förändringar som ett slags
mänskligt gränssnitt.II
TEXT / GUNILLA MILD NYGREN  FOTO / ANDERS G WARNE
10
OM.MAGASIN
PERSONLIGT OM CALLE LEINAR
Gör Är VD för TRR Trygghetsrådet sedan 2005. Bakgrund Senast personaldirektör för Ericsson Sverige.
Innan dess i olika befattningar inom Saab-Scania, Philips och Celsius Tech. Otippad talang Spelar
trummor och är ett stort fan av Rolling Stones. Favoritlåten är Time is on my side.
SEPTEMBER 2014
11
TRR  40 ÅR
LO-ordförande August
Lindberg (till vänster) och Safordförande Sigfrid Edström
undertecknade Saltsjöbadsavtalet i december 1938.
TT BILD
Det här är historien om en verksamhet
som är så ovanlig att utländska delegationer
kommer hit för att lära sig mer om den.
TRR Trygghetsrådet är en av Sveriges
trygghetsorganisationer. Grunden för verksamheten är det vi refererar till som den
svenska modellen och omställningsavtalet.
TEXT / GUNILLA MILD NYGREN
EN UNIK
HISTORIA
this is outplacement the swedish way. Så presenteras TRRs verksam­het för den
italienska delegationen som är på besök 2012. De får höra om samförstånd och enade
parter, en försäkringslösning där arbetsgivarna sätter av en viss procent av lönesumman
för att kunna ge stöd till de medarbetare som drabbas vid en omställning samt om en
organisation utan vinstintresse som ägs av parterna på arbetsmarknaden.
– De stod faktiskt och gapade. Några trodde att tolken översatte fel. De kunde inte
förstå att arbetsgivarna vill vara med och betala för dem som slutar och därmed stötta
deras väg tillbaka till ett nytt jobb. Men det är precis det som gör vår modell tämligen
världsunik, säger Stefan Eklund, TRRs marknadschef.
Låt oss börja från början med 1938.
1938
1938
PARTERNA
SKRIVER PÅ
SALTSJÖBADSAVTALET
 Samhället förändras under 1900-
talets första årtionden med ökad
urbanisering, industrialisering och
demokratisering. 1919 införs allmän
rösträtt i Sverige och Socialdemokraterna får alltmer inflytande i svensk
politik. 1932 blir socialdemokraten
Per Albin Hansson statsminister. Han
som kryddar retoriken med begreppet folkhemmet, lägger grunden till
den svenska modellen med sociala
reformer och är en folklig landsfader
som åker spårvagn. Arbetsmarknaden
präglas av oro under 1930-talets
början. Konflikterna är många,
händel­serna under strejken i Ådalen
1931 är en tragedi och behovet av ett
ökat samarbete mellan parterna växer.
Varken arbetsgivarsidan med Saf eller
den fackliga sidan med LO, vill ha
lagstiftning för reglerna på arbetsmarknaden, istället sätter man sig
vid förhandlingsbordet. 1938 skriver
båda parterna under ett nytt huvudavtal. Det är Saltsjöbads­avtalet, som
fortfarande är grunden för hur svensk
arbetsmarknad fungerar.
1940
1945
ANDRA VÄRLDSKRIGET TAR SLUT.
EN NY TID SPIRAR.
12
OM.MAGASIN
1974  Tillväxten har rasat under de första
på 1970-talet och antalet arbetsTRYGGHETSAVTALET åren
lösa ökar. Las, Lagen om anställningsBLIR GRUNDEN TILL skydd, stiftas. Förhandlingarna mellan
TRYGGHETSRÅDET Saf och privattjänstemännen om ett
1969 strejkar gruvarbetare i Kiruna,
missnöjda med
rationaliseringar
och arbetsmiljö.
TT BILD
Vällingby
Centrum på
ett vykort från
1950-talet.
1970–1974
57 DAGAR SOM
FÖRÄNDRAR
SVERIGE
1950–1970
SVERIGE
BLOMSTRAR
UNDER
REKORDÅREN
 Det blomstrar, växer och allt pekar
uppåt. Arbete finns att få och i Sverige
behövs mer arbetskraft som i de flesta
fall kommer från Norden och Europa.
Svensk industri har flaggskeppen
SKF, Volvo, Asea och LM Ericsson.
Den offentliga sektorn växer stadigt
och storstädernas miljonprogrambostäder byggs.
Italienska
gästarbetare
kommer till
Sverige för att
jobba på SKF.
1950
1960
1951
TRE VECKORS
SEMESTER
INFÖRS.
SEPTEMBER 2014
 1969 avslutas med den vilda gruvstrejken i Kiruna och Malmberget.
Det blir starten på en turbulent tid
med över 200 vilda strejker som skakar det svenska folkhemmet. Samtidigt ligger Sverige, tillsammans med
Danmark, i topp i världen när det gäller syssel­sättningsgrad. Men den globala konjunkturen börjar påverka oss
allt mer.
Det blir
oljekris
och
lågkonjunkturen
kommer
krypande
för första Ransoneringskort för bensin.
gången
på många år. Det är fortfarande mycket ovanligt att tjänstemän sägs upp
– hittills är det arbetare som drabbas
av uppsägningar. Fram till mitten av
1960-talet är andelen uppsagda tjänstemän bara några tiondels procent.
1958
ARBETSTIDEN
KORTAS FRÅN
48 TILL 45 TIMMAR.
nytt femårigt avtal kommer in i låst
läge. 1969 får tjänstemännen ett avtal
om avgångsersättning (AGE), men enligt ledarna på tjänstemannasidan har
de ändå släpat efter i jämförelse med
LO-sidans avgångsbidrag (AGB).
Förhandlingschefen för Saf,
Lars-Gunnar Albåge, föreslår ett
trygghetsavtal för tjänstemännen – en
försäkringslösning där 0,25 procent
av företagets lönesumma avsätts till
trygghetsåtgärder. Det blir lösningen på förhandlingsknuten och TRR
Trygghetsrådet bildas.
Tanken med Trygghetsavtalet är
att så långt som möjligt ”hindra eller
minska negativa följder som kan
uppstå genom olika rationaliseringsåtgärder”. Det finns en stark tilltro
till företagens förmåga att förhindra
uppsägningar genom långsiktig planering. I dag, 40 år senare, vet vi att den
möjligheten krymper i vår globaliserade värld.
I TRR Trygghetsrådets styrelse sitter lika många ledamöter från arbetsgivarsidan som från arbetstagarsidan.
Så ser det ut än i dag: TRRs huvudmän
och ägare är arbetsmarknadens parter.
TRRs första VD är
Hans Ursing och
han blir sin post
trogen fram till
1989. I början
av 1980-talet
dippar konjunkturen en aning
och under ett år
söker 7 707 uppsagda
tjänstemän stöd hos TRR. Man fasar
och konstaterar att: ”Så här jäkligt kan
det aldrig mer bli”. Men det blir det!
De senaste åren har antalet uppsagda
tjänstemän som söker stöd hos TRR
legat mellan 13 000 och drygt 30 000
personer per år.
1970
1974
TRYGGHETSRÅDET
GRUNDAS.
1974
1976
MBL ANTAS.
13
TRR  40 ÅR
En sparkad
tjänsteman talar
ut om tragedin
att bli uppsagd.
Kajsa Leander och
Ernst Malmsten
startade onlinebutiken Boo.com. Men
de var för tidigt ute
och gick i konkurs.
 För en tjänsteman är det skamligt att
bli uppsagd. I en artikel i Kvällsposten
1979 skräller rubriken ”Chefen kunde
lika gärna ha skjutit mig!” Artikeln
handlar om en man som blivit uppsagd från en chefsposition och texten
har undergångsstämning. Situationen
som uppsagd tjänsteman beskrivs som
en katastrof och det berättas att många
börjar supa, blir sjuka eller tar sina liv.
Han känner sig ”nerklubbad” och ”tar
sin portfölj varje morgon som för att
gå till jobbet”. Starka ord och starka
känslor. Räddningen blir TRR Trygghetsrådet, som hyllas i artikeln.
På grund av skämsfaktorn håller
TRR låg profil. Under många år är
skylten på TRRs dörr minimal, brevpapperet anonymt och diskretion en
hederssak. Det finns också en viss kritik
mot TRR som beskrivs som tjänstemännens superarbetsförmedling och
deras så kallade gräddfil till nytt jobb.
Det som i dag heter TRR Rekrytering kallas clearing – ett noga valt
begrepp för att inte blandas ihop
med arbetsförmedling som då inte
var tillåtet att utföras av andra än
Arbetsförmedlingen.
1980
1987
LO:S ORDFÖRANDE
SKANDERAR OM
FINANSVALPAR.
14
1990-TALET
KRISÅR MED
REKORD I
ARBETSLÖSHET
Det är årtiondet då tryggheten bytte
skepnad.1990 – 91 är de hittills värsta
åren i svensk arbetsmarknadshistoria.
Botten går ur ekonomin, fastighetskris
och finanskris slår brett över hela linj­
en. Arbetslösheten, som stadigt legat
runt tre, fyra procent sedan 1970-talet,
når upp över åtta procent 1993, och
stannar på den nivån under flera år. För
TRR exploderar verksamheten: mellan
1974 och 1989 har man stöttat 62 000
personer vidare mot nya jobb. Under
de fyra första åren på 1990-talet söker
90 000 tjänstemän TRRs stöd.
Skammen över att bli uppsagd
försvinner. Det händer ju så många
och ingen bransch, yrkeskår eller
företag är förskonat. Begrepp som ”att
vara mellan jobb” myntas. TRR blir
tydligare, syns mer och vågar berätta
mer om vad de gör. TRRs verksamhet
utvecklas mycket under de här åren.
Kärnan är fortfarande det personliga
mötet mellan klient och rådgivare,
men nu finslipas metoder och en gemensam process mejslas fram. Utbildningsmaterial tas fram och nya sätt att
jobba med rådgivning, coachning och
stöd tar form.
1990
1990
FINANSBOLAGET
NYCKELN STÄLLER IN
BETALNINGARNA.
NINA EIRIN RANGÖY
1980-TALET
ARBETSLÖSHET
SKAMLIGT FÖR
EN TJÄNSTEMAN
2000-TALET
IT-BRANSCHEN
KRASCHAR OCH
KOMMER IGEN
 IT-teknologin förändrar samhället
under senare delen av 1990-talet. År
2000 kraschlandar hela IT-bransch­en.
Samtidigt slår inte konjunktursvängningarna lika brett längre. Vi börjar
prata mer om strukturomvandlingar än om konjunkturer och i vissa
branscher går det upp, i andra ner. Det
hjälper också TRR i sitt uppdrag. Blir
man uppsagd här, finns jobb att få där.
TRRs rådgivare är experter på den
lokala arbetsmarknaden, de vet vilka
som rekryterar och vilken kompetens
som efterfrågas. TRRs metod finslipas
ytterligare och resultatet ligger stadigt
högt: Nio av tio aktivt arbetssökande
tjänstemän får nytt jobb inom i snitt
sex månader.
2000
2002
EURON
INFÖRS.
2014
TRR FIRAR
40 ÅR.
OM.MAGASIN
TRR  40 ÅR
Bromsar
med
respekt
För 22 år sedan hände det otänkbara.
Stora, trygga AB Volvo sade för första
gången upp personal på grund av
arbetsbrist. När företaget nyligen för
tredje gången minskade personalstyrkan löstes övertaligheten genom
avgångserbjudanden.
– Jag var monteringschef i
fabriken i Tuve 1992 och minns
det som chockartat, säger Roland
Gertmo, som i dag är personalchef
på Volvo Lastvagnars huvudkontor.
Bakgrunden den gången var fastighets- och finanskrisen med bland annat
en tillfällig marginalränta på 500 procent.
200 tjänstemän sades upp från Volvo
Lastvagnar.
George Appelkvist, rådgivare på TRR,
hade året före gått från just Volvo Lastvagnar till TRR. Nu fick han hjälpa före detta
arbetskamrater i en omställningsprocess.
Trots en mycket tuff arbetsmarknad lycka-
des parterna tillsammans med TRR och Arbetsförmedlingen bra i omställningsarbetet.
Ett exempel på ett lyckat TRR-projekt
var Tjänstemannapoolen, där arbetslösa
fick vara med i ett halvår.
– Ett hundratal tjänstemän drev jobbsökandet som ett företag. Man besökte
arbetsplatser och marknadsförde alla i
poolen. Det fungerade väldigt bra. 80 procent fick jobb, berättar George Appelkvist.
Efter krisen i början av 1990-talet har
mycket förändrats. De statliga pengarna
till aktiviteter för tjänstemän har minskat.
– I dag jobbar vi mycket mindre med
utbildning och mer med rådgivning och
coachning, säger George Appelkvist.
Att händelser i den globala ekonomin
snabbt får stora effekter i Sverige har
nästan blivit vardag. Alla minns
krisen under 2008– 2009:
– Försäljningen dök till noll
och bara i Sverige blev flera tusen
på Volvo uppsagda, säger Roland
Gertmo.
Den gången var den totala omställningen för stor för att kunna hanteras
med något annat än att följa ordningen
med varsel, förhandlingar och turordningslista enligt Las.
MEN NÄR VOLVO Lastvagnar i år
genomförde en tredje omställning valde
man att slå in på frivillighetens väg.
Företagsledning och fack var överens om
en övertalighet på grund av synergief-
fekter när fem olika Volvoägda lastbilsmärken slog samman HR-, ekonomi- och
IT-funktioner.
De anställda fick ta ställning till ett
avgångserbjudande. I början av juni var
processen klar. För Roland Gertmo gav
den positiva erfarenheter:
– Mindre tvång är förstås mer positivt.
Att bli uppsagd kan vara oerhört dramatiskt för den drabbade och hela omgivningen. Det här gick snabbare och var
mindre smärtsamt för alla inblandade.
Risken är att ”fel” personer nappar på
erbjudandet och att man tvingas säga nej
till nyckelpersoner.
MATS HENNING, ordförande i en av
Unionens klubbar på AB Volvo, är inte
lika positiv. Han ser fördelarna med att de
som är motiverade att göra något annat får
möjlighet till det, men är i övrigt kritisk:
– Fackets möjligheter att påverka begränsas ju till en diskussion om avgångsvederlagets storlek. Och mycket ansvar
läggs över på individen. Jag föredrar tur­
ordning enligt Las, säger Mats Henning.
Men han poängterar att TRR gjort
ett väldigt bra jobb med coachning och
rådgivning.
Roland Gertmo instämmer:
– TRR har agerat väldigt snabbt och
även utbildat chefer i att genomföra svåra
samtal. Respekten för individen har ökat
det senaste året. Där har vi lärt oss väldigt
mycket.II
TEXT / THOMAS ÖSTBERG  FOTO / VOLVO TRUCKS CORPORATION
VOLVO VALDE
FRIVILLIG VÄG
+ Snabbare process.
+ Mindre tvång och frivilliga beslut.
+ Större respekt för individen.
+ Mindre dramatiskt.
-- Företaget kan bli av med nyckelpersoner.
-- Svåra beslut läggs över på individnivå.
-- Turordning enligt Las kan upplevas
som tryggare och mer rättvist.
-- Fackets möjlighet att
påverka begränsas.
SEPTEMBER 2014
15
LYSSNA TILL
DEN TYSTA
KUNSKAPEN
ANNIKA HÄLLQVIST
VALERO DUVAL /nuagency
ÄLFTEN AV OSS är på papperet
överutbildade för våra jobb. Samtidigt säger arbetsgivarna att de inte
hittar kompetenta medarbetare. Är vi välutbildade men inkompetenta?
Det är dags att skippa CV-fixeringen och värdera den tysta kunskapen.
Och kanske går vägen till rätt kompetens genom stoltare HR?
16
OM.MAGASIN
MER OM  KOMPETENS
VÅGA KLÄTTRA!
Kompetens är att balansera teori,
praktik och eget omdöme. Att göra något
i praktiken är ett bra sätt att utvecklas och
öka förmågan att lösa problem.
SEPTEMBER 2014
17
MER OM  KOMPETENS
VI VET OFTA VAD. MEN VET VI HUR? Och har vi tillräckligt med
ryggrad, och mag- och fingertoppskänsla för att veta hur vi ska
göra på bästa sätt i en specifik situation?
Ja, det är frågan. Man kan i alla fall konstatera detta: Aldrig
tidigare har vi varit så formellt välutbildade som nu. Samtidigt
säger näringslivet, i undersökningar från arbetsgivarorganisationer, att kompetensbrist är ett hot mot tillväxten. Företagen hittar
helt enkelt inte medarbetare som funkar tillräckligt bra ute i verkligheten. Den mänskliga flaskhalsen blir ett hinder för blomstrande affärer. Råvaran som saknas är kompetens anpassad för dagens
krav på arbetsmarknaden.
Men vad består då denna bristvara – kompetens – av? Linus Jonkman, verksamhetskonsult och författare till den uppmärksammade
boken Introvert: den tysta revolutionen (Forum), svarar så här:
– Kompetens kan definieras till viss del genom vad den inte
är: Den är inte utbildning eller ålder. Den är inte intelligens eller
motivation. Den är inte ens lång erfarenhet – lång erfarenhet kan
betyda att du gjort fel länge. Kompetens är förmågan att lösa uppgifter knutna till ett visst mål eller ansvarsområde. Nils Karlsson, docent och VD vid Näringslivets forskningsinstitut Ratio, definierar det såhär:
– Kompetens är en balans mellan teoretisk kunskap, praktisk
kunskap och omdömeskunskap.
Alla tre kunskaperna behövs för att kunna titulera sig kompetent, anser han. Och var och en av de tre delarna kräver sitt eget
sätt att lära.
18
Den teoretiska kunskapen är den vetenskapliga som vi oftast
lär i skolbänken, hårdfakta som vi bevisar att vi bankat in i huvudet genom prov och tentor. Här handlar det om kompetens som
är hyfsat lätt att mäta – det finns ju svart på vitt hur väl vi klarat
uppgiften.
Den praktiska kunskapen handlar om att kunna omsätta teoretiska kunskaper i praktiken. Denna kunskap inhämtar vi bäst genom
att göra, gärna under handledning. Denna kunskap är svårare att
mäta, eftersom det ofta handlar om subjektiva omdömen.
ÄNNU SVÅRARE att mäta är omdömeskunskap. Denna typ av
kompetens samlar vi på oss genom att vara med om lite av varje,
och lära oss av det. Denna kunskap innehåller det vi ofta kallar
gott omdöme – att ha vett i skallen helt enkelt. Här kommer ingredienser som etik, moral, erfarenheter och personliga egenskaper
in, och dessa kokar ner till förmågan att lösa vardagliga problem
på ett bra sätt.
Omdöme är en tyst kunskap som är svår att greppa och som kanske går under radarn vid många rekryteringar.
– Inte bara i Sverige, utan i västvärlden i stort, övervärderar man
ofta den teoretiska kompetensen. Betyg från teoretiska ämnen
anses fint; det är det man tycker är bra. Samtidigt betonar ju arbetsgivarna att det är viktigt med yrkeserfarenhet och praktisk kunskap,
och med omdömeskunskap, till exempel så vardagliga saker som
att man kan ta ansvar. Man brukar säga att vi är ”overeducated and
underskilled”, säger Nils Karlsson.
OM.MAGASIN
SE TILL HELHETEN.
Kompetens kan beskrivas
som förmågan att lösa uppgifter knutna till ett visst mål.
Kompetens
är en balans
mellan teoretisk
kunskap, praktisk
kunskap och
omdömeskunskap.
I en Ratio-studie menar arbetsgivarna att även de praktiskt
inriktade utbildningarna har blivit för teoretiska. Dessutom pekar
de på att de sökande varken är uthålliga, kan ta ansvar eller visar
vanligt, hederligt hyfs.
SEPTEMBER 2014
19
MER OM  KOMPETENS
Här står utbildningsväsendet inför en stor utmaning, anser Nils
Karlsson. För samtidigt som i runda slängar hälften av Sveriges
befolkning på papperet är överkvalificerade för sina jobb, har
arbetsgivarna alltså svårt att hitta medarbetare som kan det som
behövs.
– Att vi är överutbildade och felutbildade får naturligtvis allvar­
liga konsekvenser. För individen betyder det ju att man inte får
den livskvalitet och den inkomst man skulle kunna ha, och för
arbetsgivarna betyder det att man har svårt att få tillväxt, vilket får
konsekvenser även för samhället och välfärden. Det krävs en bättre matchning mellan utbildning och efterfrågan och mer praktisk
kunskap, även i de redan praktiskt inriktade utbildningarna, säger
han.
MEN KANSKE KAN VI skönja ett nytt synsätt på kompetens, ett
sätt där man ser mer än bara en fin utbildning. Kanske finns något
att lära av Sveriges snabbväxande företag som ofta rekryterar
via informella kanaler och som oftare letar efter den där omdömeskunskapen som Nils Karlsson nämner. Ytterligare en studie
från Ratio visar att för IT-företagen väger den tekniska kompetensen tyngst, men för övriga snabbväxare är personliga egenskaper
och att man passar in i företagskulturen viktigast. Snabbväxarna
anställer ofta generalister och vill ha medarbetare som tar egna
initiativ, är självgående och har en helhetsförståelse.
Just att gå mer på personlighet än på formalia är något som
Katarina Cars, tror mycket på. Hon är HR-konsult som efter
många år som HR-chef på stora företag nu driver eget. Vi är för
heta på akademiska examina, menar Katarina Cars. I stället borde
organisationerna hitta rätt kandidat genom kraftigt värderingsstyrda intervjuer med frågor som: ”Hur skulle du göra om ..?” och
sedan stämma av svaren mot organisationens värdegrund.
– Hårdvaran, den faktiska kompetensen, kan man alltid lära
in. Men värderingar, attityder och beteenden är svårare att ändra
och ge feedback på. Om organisationerna skulle bli bättre på att
matcha gentemot sina egna värderingar, och sedan klä in den här
personen i den hårda kompetensen och investera i den här personens lärande – då skulle vi få bättre matchning, säger Katarina
Cars och fortsätter:
Vi frågar oss inte:
Vad har den här
människan för
erfarenheter och
livskunskaper som
är användbara
och viktiga för oss?
20
– Vi är för styrda av det akademiska och ser för lite till erfarenheter. I Sverige är vi extremt CV-styrda, formaliastyrda, och när
vi sållar bland ansökningarna hamnar man direkt i icke-högen om
det inte finns exakt rätt formalia. Mitt råd är: Våga se helheten!
Hon tycker sig se en tendens att arbetsgivarna börjar resonera
allt mer i den riktningen, att en yngre generation ledare, värderar
praktisk kompetens och personlighet högre än formella meriter,
och att de är villigare att investera i kompe­tensutveckling.
Katarina Cars anser att den tysta kompetensen, den som inte
syns på ett CV, närmast är en icke-fråga i dagens arbetsliv.
– Även om jag ser en ökad medvetenhet, är vi fortfarande
bättre på att ta till oss den snabba, hårda kompetensen. En MBA
tycker vi är fantastiskt. Dubbel examina – wow! Men vi frågar
oss inte: Vad har den här personen gjort i livet, vad har den här
människan för erfarenheter och livskunskaper som är användbara
och viktiga för oss? Kompetens kokar ner till din kapacitet och
dina möjligheter att förädla dina förmågor som du tillskansat dig
under hela livet. Det finns faktabaserad och livsbaserad kompetens. Människans förmåga att utveckla sin totala kompetens sker
över tid.
KATARINA CARS GER ett exempel på tyst kunskap som inte
värderas – den kompetens som många kvinnor över 50 samlat
på sig. Under flera år har de trollat med knäna för att få vardagen
att gå ihop, ofta i en roll som huvudansvarig för familjen. De har
utvecklat logistiska förmågor, ledaregenskaper, är ofta ansvarstagande och har lärt sig hitta kreativa lösningar på problem som
dyker upp här och nu. Dessutom har de många gånger erfarenheter från flera jobb, kanske även branscher.
OM.MAGASIN
»DE FYRA I:NA« bör finnas på plats för att få ett bra
resultat av sin kompetensutveckling, enligt HR-konsulten
Katarina Cars.
INSPIRERAD Om lusten inte finns är det ingen idé.
INSIKT Du bör ha koll på vad du gör med din
kompetens, vad du vill och behöver förädla.
Kompetensutveckling handlar om att öka medvetenheten om dig själv.
INNOVATIV Du bör kunna hitta vägar för att
använda dina nya kunskaper.
I DIG/INTEGRATION Om kunskapen inte flyttar
in i dig kan du inte applicera den.
HELLRE SOCIAL ÄN DIGITAL Baskompetens, det vill säga
att kunna läsa, skriva och räkna, är viktigast vid rekrytering. Det
säger företagen i Svenskt Näringslivs och Lärarnas riksförbunds
undersökning Rustad för yrkeslivet?, där HR-avdelningar fått
ranka ett antal kompetenser i viktighetsordning. På andra plats
kommer social kompetens och därefter i nämnd ordning: entreprenöriell kompetens (initiativkraft, drivkraft, kreativitet), analytisk
kompetens (kritiskt tänkande), digital kompetens, ledarskapskompetens, och interkulturell kompetens (förmågan att möta och
förstå människor från andra kulturer och/eller andra länder).
av företagarna
uppger i Swedbanks och Sparbankernas/Företagarnas Småföretagarbarometer att brist på arbetskraft är
det största tillväxthindret.
av företagarna uppger i
Företagarnas rapport Kompetensbrister hotar tillväxten att bristfällig
yrkeserfarenhet är den främsta anledningen till brist på arbetskraft.
av företagen i Svenskt
Näringslivs rekryteringsenkät anser att brist på personer med
rätt yrkeserfarenhet är den viktigaste orsaken till att de haft svårt
att rekrytera.
THE ONLY SKILL OF THE TWENTYFIRST CENTURY
IS THE SKILL OF LEARNING HOW TO LEARN.II
DYLAN WILIAM, PROFESSOR VID INSTITUTE OF EDUCATION UNIVERSITY OF LONDON
FÅ BÄTTRE SNURR
PÅ KOMPETENSEN
 Bättre validering. Utnyttja valideringssys-
CHEFER – EN BRISTVARA
Inte bara hantverkare, säljare och tekniker är eftertraktade. I Manpowers årliga
undersökning säger svenska arbetsgivare
att det även är brist på ekonomer, högre
chefer, mellanchefer och administrativ
personal. Generellt har kompetensbristen
ökat med nio procentenheter på ett år.
SEPTEMBER 2014
temen bättre och se till att få papper på de
kunskaper du redan har – utan utbildning.
 Ekonomiska styrmedel. Till exempel ett
studieskatteavdrag eller ett Rut-avdrag för den
som studerar.
 Sänkta arbetsgivaravgifter för den arbetsgivare som vidareutbildar sin personal eller avdragsregler som gör kompetensinvesteringar
lika fördelaktiga som anläggningsinvesteringar och kan dras av under en längre tid.
 Bättre studiestöd för vuxna.
 Sudda ut gränserna mellan utbildnings- och
arbetsmarknadsdepartementen för att få ett
större ansvar för helheten.
Förslagen kommer från boken Kompetens,
var god höj!, utgiven av TCO och Unionen.
Kodade
platsannonser
En examensuppsats visar att platsannonser i mans- respektive kvinnodominerade yrken använder olika
ordval och tilltal. Sara Lindmark
och Jessica Sundin vid Umeå
universitet visar att manligt tilltal
handlar om yrkeskunnande och
utbildning. och kvinnligt handlar
om personliga egenskaper och
lämplighet.
– Det gör att den stereotypa
föreställningen av kvinno- och mansjobb kan leva kvar. Vi hoppas att
uppsatsen gör att innehållet i annonserna diskuteras och att bidrar
till förändring, säger författarna.
(Jusek)
21
MER OM  KOMPETENS
– De har gått i en bra ledarskapsskola, de kan och vill växla
upp. Men det ges inget värde; det räknas inte. Jag har hört rekryterare säga att ”50-åringar kallar vi inte till intervju”. Då kan man
fråga sig: Hur nyttjar vi som samhälle den kompetens som finns?
Vi väljer enligt formulär 1A istället för att se bortom ålder och
CV, och här finns fallgropar, enligt Linus Jonkman:
– Generellt sett tror jag att vi ibland misstar vad som är kompetens. Utan att tänka på det gör vi antaganden. Det finns studier
som pekar på att vi tenderar att övervärdera egenskaper hos långa,
vackra människor. Det finns forskning som visar att vi tenderar att
tolka burdusa människor som mer kompetenta än de som är socialt
anpassade. Vi misstolkar när någon beskriver sig som ”social”
som att de menar ”social kompetens”. Detta är ett missförstånd!
Det förstnämnda är ju närmast ett behov och det sistnämnda är en
faktisk kompetens, något du kan lära dig om du väl försöker. VILKEN PERSONLIGHETSTYP som söks i jobbannonser går det mode
i, anser Katarina Cars. Företagen tittar på och härmar varandra,
vilket leder till att de i ena stunden söker medarbetare som ”kan
hålla många bollar i luften”, i andra stunden är det ”lagspelare” som
efterfrågas. Hon tycker att organisationen först och främst ska våga
stå stadigt och fråga sig: Vilka egenskaper är viktiga för oss och på
den här tjänsten? Linus Jonkman delar hennes uppfattning:
– Vi behöver backa bort från stereotyper och tidstypiska ideal
och alltid fråga: ”Vilken kompetens är viktig för denna uppgift?”.
Vägen till högre kompetens kan gå via HR-avdelningarna, anser
Katarina Cars som tycker att HR oftare borde stå upp för sin egen
kompetens:
22
Företagen ska först
och främst våga stå
stadigt och fråga sig:
Vilka egenskaper
är viktiga på den
här tjänsten?
– HR besitter erfarenheter och utbildning, förädlade kunskaper,
och gör sig själv en otjänst om man förvandlas till en policymaker
och en administrativ enhet. Jag kan känna mig ledsen när jag ser
exempel på att HR inte vågar ta plats i sin egen profession.
Genom att visa sin egen kompetens kan man höja
organisationens totala
kompetens och bidra
till verksamhetens
affärsnytta, säger
hon.II
OM.MAGASIN
SKÖRDETID.
Ta vara på den kompetens
som finns. Öka mångfalden,
se bortom CV, kön och ålder.
VILKEN ÄR DEN
VIKTIGASTE
KOMPETENSEN
I DIN BRANSCH?
HÄNG MED!
Mats Gjöthlén, affärsansvarig vid IT- och
managementkonsultbolaget HiQ, Stockholm
– I vår bransch går utvecklingen rasande fort. Den
kunskap som var aktuell i går är passé i dag. Det ställer
höga krav på att ta till sig ny kunskap. Därför är förmågan att hänga med i utvecklingen en viktig grundkompetens. Man brukar prata om livslångt lärande och för
oss är det nödvändigt. När det gäller utbildning väger
en grundexamen tungt, men är inte avgörande.
ÄLSKA DITT FÖRETAG
Siv Öberg, innehavare av frisörsalongen
Studio Zacks, samt styrelseledamot
i Småföretagarna, Luleå
– Den viktigaste formella kompetensen som frisör är
att ha gesällbrev. Det allra bästa sättet att lära är som
lärling, men tyvärr är det för kostsamt för företagare att
ha lärlingar och därför tappar branschen kompetens.
Utöver yrkeskunskap är social kompetens ett måste.
Som småföretagare måste man ha förmågan att älska
sitt företag – resten kan man lära på vägen.
ATT MÖTA MÄNNISKOR
Bengt-Åke Olovsson, VD, Startkraft, Stockholm
– Vi jobbar med omställning av arbetare där vi många
gånger möter människor som inte har gymnasieutbildning. Därför är den allra viktigaste kompetensen hos
oss förmågan att kunna möta och förstå människor i
olika yrkesgrupper och branscher. Social kompetens
och arbetslivserfarenhet är viktigare än akademisk
examen.
SEPTEMBER 2014
23
OM  JOHAN RONNESTAM
Sverige har en skev självbild. Framtidens jobb
kommer inte att skapas här om vi inte skärper oss.
Det säger Johan Ronnestam, visionär, strateg och
vågsurfare som hjälper företag att forma sin framtid,
föreläser, bloggar och lever livet som han vill leva det.
Följ med på en intressant och insiktsfull
resa genom Livet enligt Ronnestam.
HENRIK LENNGREN
MAGNUS BERGSTRÖM
KAROLINA OLSON HAGLUND
24
FRI I
TANKEN
OM.MAGASIN
DIS RESCIATIOREM SIN nis ium iusci
En sann
inte glömmer
blat visionär
acearumsom
fugitatium
eatianis monutiden.
Nyckeln
är att seomnis
trender
dis eum,
ides invelitio
sit et inveinnan
de har
blivit trender.
Johandolupta
ribus
quiasimus
non provitia
Ronnestam
tyckeraecepel
att hansmos
viktigaste
quamusd
eatet offic
tillgång är en nykter syn på verkligheten och förståelse för alla led.
SEPTEMBER 2014
25
OM  JOHAN RONNESTAM
Bland annat var han först i världen att lyckas med
en ”1440”, ett snowboardtrick då man i ett hopp
snurrar fyra varv i luften.
– Snowboardsporten genomsyras av kreativitet,
att hitta sin egen linje och lösa problem. Det formade mig. Jag har alltid varit en problemlösande
kreatör, säger Johan Ronnestam.
– Precis som kockar ser hur ingredienser reagerar om man blandar dem med varandra, som
citrus och socker, har jag försökt hitta de oväntade trenderna. Jag undviker att hoppa på hajpen.
Många företag är offer för just den. Det vanligaste
misstaget en VD gör är att hoppa på ett projekt som
det talas mycket om just då, investera pengar och
sedan drabbas av ett bakslag. Nyckeln ligger i att
identifiera trender innan de blivit just trender.
FAKTA
JOHAN
RONNESTAM
ÅLDER
43 år.
FAMILJ
Sambo och två döttrar,
sex och nio år gamla.
BOR I
Täby, norr om Stockholm.
PÅ MENYN
Italienskt, skaldjur eller
kött – som jag gärna
lagar själv.
KÖR
Jeep och cabriolet.
KÖPER
Nyttoprodukter till mitt
liv, som surfbrädor eller
skateboards.
DRÖMDE JAG OM
SOM LITEN
Att bli hjälte.
DRÖMMER JAG OM
I DAG
Att bli hjälte.
26
Johan Ronnestam flyger upp ur stolen, fattar en
grön whiteboardpenna och börjar klottra på kontorets tegelvägg.
Långsamt tonar den fram, den diffusa bilden av
en Sverigekarta.
– Titta, detta är Skövde, säger Johan Ronnestam
och pekar på en liten geografisk punkt långt till
vänster.
– Där finns det snart inga butiker eller företag.
Folk pendlar till Göteborg istället. Alla vill bo någonstans där det finns arbetstillfällen, där man får
betalt för sitt jobb och där infrastrukturen är bättre.
För ett kort ögonblick släpper han blicken från
väggen, och spänner ögonen i mig. Det är som om
intensitet och engagemang spelar piano genom
hans bruna ögon.
– Tänk dig nu att Skövde är Sverige. Ekonomierna flyttar till storstäderna – fast i den globala
världen. Sverige håller på att dö.
Som tioåring började Johan Ronnestam fylla sin
byrålåda med egna affärsidéer. Han var mellanstadieklassens Uppfinnarjocke, grabben som i hemlighet funderade på vilka innovationer som skulle
kunna göra honom rik, som att förpacka tvättmedel
i små påsar.
Åtta år senare hade tvättpåsarna lanserats i livsmedelsbutikerna, men Johan kunde inte ta åt sig
äran för idén. På grund av rädsla för att tillverkarna
skulle sno hans uppslag hade han behållit tanken
för sig själv.
Insikten – att det är genomförandet som är värt
något och ingenting annat – blev påtaglig. Istället
byggde han en egen snowboard, brädade sig in i
landslaget och utvecklade sporten med nya trick.
Det krävdes en bruten fot för att Johan Ronnestams
IT- och entreprenörskarriär skulle ta fart.
– 1993 ramlade jag på skidorna och drabbades
av 15 procents handikapp i högerfoten. När man
landar på brädan måste man böja bakfoten för att
dämpa trycket på foten. Det kunde jag inte göra
längre så jag fick sluta, säger Johan Ronnestam.
Han säger det odramatiskt och helt befriat från
sentimentalitet.
– Jag har aldrig haft svårt att gå vidare. Försäkringsbolaget gav mig dessutom en liten peng, som
jag köpte datorer och scanners för. Jag ville lära
mig mer om internet. Det fanns bara 5 000 webbservrar i hela världen på den tiden.
Det dröjde inte länge innan snowboardvärldens
omslagspojke blev upptäckt för sina mångsidiga
kunskaper på nätet. Under IT-erans glansdagar
rekryterades han till konsultföretaget Framfab,
grundat av dotcom-erans guru Jonas Birgersson.
Han hade uppdrag på Vattenfall, Bredbandsbolaget, Nike och Volvo Cars och arbetade bakom
kulisserna med kommunikation, webbsajter och
kreativa kampanjer.
Framfab växte blixtsnabbt, från 130 till 3 400
anställda inom loppet av två år.
– Jag hade anställningsnummer 38 och kände
rätt fort att affärsmodellen inte höll. När vi blev
uppskrivna började Handelsstudenterna knacka på
dörren. Helt plötsligt hade vi anställda med tunga
CVn som var anpassade för börsvärlden, men som
inte kunde något om IT. Ligger man i framkant i en
bransch är det svårt att växa med kompetens, för
det finns ingen kompetens.
Just detta faktum blev påtagligt när han på 00talet drev Foreign, en digital byrå som kammade
hem en rad olika priser och växte i gasellfart.
– Dagen jag grundade Foreign var kanske den
bästa dagen i mitt liv. Jag hade alltid haft företagardrömmen, trots att pappa alltid tryckte på att jag
skulle skaffa mig en utbildning och ett stadigt jobb.
Själv drev han ett företag som lackerade lastbilar.
Det var en verksamhet med små marginaler och för
honom var entreprenörskap något riskfyllt.
– Den bilden hade jag länge med mig, men det
dröjde inte länge innan den suddades ut. Plötsligt
OM.MAGASIN
SEPTEMBER 2014
Johan Ronnestam vill få oss att ifrågasätta det inrutade livet. Själv formar han
dagarna efter ett eget livsmanifest. Han tänker tio år framåt och tycker att fritid
och värderingar är minst lika viktigt som lön och jobb.
27
– En gång i halvåret gör jag en avstämning för att se om jag rör mig i rätt riktning.
OM  JOHAN
CARINARONNESTAM
OLOFSSON GAVELIN
Min vanligaste
rekommendation
till företagen är
att lägga pengar på
produktutveckling.
28
OM.MAGASIN
fick jag ju se resultaten av mina egna beslut, vilket
var en enorm befrielse. Jag har ingenting emot att
stöta på problem på vägen eller att göra fel. För
mig är det den yttersta formen för att lära sig saker.
Att Foreign 2008 tvingades kasta in konkursansökan var bara ett gupp på vägen, en erfarenhet på
kontot.
I dag driver Johan Ronnestam agenturen ronne­
stam.com, som arbetar brett med varumärkeskommunikation, design, strategisk rådgivning,
innovationsprojekt och reklamkampanjer.
– Vissa människor betraktar mig som en jävla
generalist. Hur kan man vara både designer och
strateg? Det går inte ihop i folks huvuden. Men det
gör det i mitt.
När det gäller framtidens kommunikation är det
få som knäpper Johan Ronnestam på fingrarna.
Magnus Höij, avgående chefredaktör på IDG,
menar att få andra kan knyta teknikutveckling och
entreprenörskap till samhällsutveckling och affärsmodeller på samma sätt.
– Johan Ronnestam är en av de bästa visionärerna i Sverige, kanske i världen, påstår Höij.
– Med åren har jag byggt upp en trovärdighet
som gör att företagen söker upp mig när jag ska
lösa deras problem, säger Johan Ronnestam själv.
– Det gäller att lista ut vilka krav som kommer att ställas på företagens kommunikation i
framtiden.
J
ohan Ronnestam arbetar bland annat
med Ica, ett företag som ofta förknippas med sin
långlivade TV-såpa.
– Den är ju rolig och populär, men jag tycker att
de ska satsa på mer äkthet, på att skapa en starkare
köpupplevelse i butikerna. Ica har ungefär en miljard kronor i mediebudget varje år. Vilken effekt
skulle det bli om man lade hälften av budgeten på
produktutveckling?
För Icas räkning har Johan Ronnestam skapat
ett visuellt underlag för den strategi som ska leda
Ica och deras affär och kommunikation in i den
närmaste framtiden. Det avspeglas bland annat i en
futuristisk Youtubefilm där tittarna vaggas in i en
tänkbar digital framtid, med lösningar där mobilen
används som plånbok, där man kan beställa hem
mat via en app och där lastbilar på vägarna rullar
runt med reklam på ledskärmar.
– Jag har varit snowboardproffs, sålt kläder i
butik, arbetat för en klädgrossist, varit konsult i
finansbranschen och jobbat med digital kommunikation. De allra flesta i den här branschen har gått
på Berghs och det är väl inget fel i det. Men jag
har fått en nykter syn och förståelse för alla leden,
och det är min kanske viktigaste tillgång. När jag
SEPTEMBER 2014
skapar kommunikation har jag verkligen alla leden
i åtanke.
Johan Ronnestam är också en av Sveriges mest
anlitade föreläsare inom kommunikation och sociala medier. På Webbdagarna härom året menade
han att framtidens jobb inte skapas i Sverige, trots
vår självbild av teknikkunnande och industrination.
Talet blev ett av de mest debatterade Youtubeklippen från Webbdagarna hittills.
En smula paradoxalt brinner Johan Ronnestam
för den smarta digitaliseringen – samtidigt som
han vill motverka den och få människor att gilla
de bestående och långsiktiga värdena i livet. Han
menar att det finns ett val: vi kan jobba för att saker
blir heldigitala eller för att de inte ska bli det:
– Jag tycker väldigt mycket om digitala medier,
men är samtidigt realistisk inför det faktum att
digitaliseringen tar bort arbetstillfällen och gör att
många saker förändras på ett sätt så att det långsiktiga värdet förstörs. Själv läser jag många bloggar
och gillar teknologi, men jag förhåller mig till
frågan på ett någorlunda öppet och kritiskt sätt.
Han pekar på hur det digitala påverkar vår arbets­
marknad när Google har knappt 60 anställda i
Sverige och är ett av världens mest lönsamma
bolag. Före internet hade man sannolikt haft 6 000
anställda i Sverige. Dropbox har ersatt våra fysiska
hårddiskar, men har bara 39 anställda:
– Dina och mina barn riskerar att gå en tråkig
framtid tillmötes med massiv arbetslöshet. Vi lever
i en allt mer globaliserad värld. Jag hävdar att
många inte förstår att en sådan värld med digital
handel slår undan gränserna. Länder stärker sin
konkurrenskraft genom internet, säger Johan
Ronnestam.
Du låter orolig?
– Ja, i framtiden behöver företagen allt färre
människor för att utveckla, producera och leverera
sina produkter. Dessutom betalar vi mindre än någonsin för dessa produkter eftersom konkurrensen
är global. Priset sätts utifrån en global volym och
skapar därmed lägre omsättning och lägre vinst för
de flesta, med undantag för ett fåtal bolag.
Så vad är lösningen?
– Våra företag måste lansera fler unika, fysiska
produkter. Urbanears är ett bra exempel. De har
tillverkat en klassisk hörlur, men lagt till häftiga
funktioner och prestanda som följer dagens teknologi. Det har blivit en exportsuccé mycket tack vare
deras kompromisslösa höjd i sin industridesign.
– Salomons löparryggsäckar är ett annat bra
exempel. Inget annat företag säljer fler ryggsäckar
som är anpassade för löpare. Ändå har jag aldrig
sett en annons för dem. De struntade i föregångarna, gick sin egen väg och är därför inte i behov av
kommunikation på samma sätt. Produkten sprids
viralt.
Johan Ronnestam påstår att det finns för många
människor som arvoderar högt för att följa omvärldens trender, men som i grund och botten inte har
koll på läget.
PERSONLIGA
ERFARENHETER
SOM FORMAT
YRKESLIVET
TRÄNING
GER FÄRDIGHET
Min idrottskarriär har fått
mig att förstå att träning,
träning, träning och åter
träning ger färdighet.
Misstag är bra. Hålla
tillbaka är dåligt.
BARN GER
LIVET MENING
Mina barn har verkligen
gett mitt liv och därmed
mitt yrkesliv ett högre syfte.
FAMILJEN PÅ GOTT
OCH ONT
Mina föräldrar – i allt jag
gör ser jag spår efter min
uppfostran. Både på gott
och ont.
ANDLIG SPORT
Surf – jag lyfter ut den här
sporten separat eftersom
surf är något unikt och
andligt som ger mig
kontakt med mig själv och
naturen.
MÄNNISKOR
JAG MÖTT
Jag är otroligt priviligierad
som har fått resa och träffa
många olika kulturer och
människor i arbetet. De
har hjälpt till att guida mig
genom livet. Ibland har de
lurat mig i fel riktning, men
det har ofta slutat med ett
spännande äventyr och
minne.
29
OM  JOHAN RONNESTAM
3 TIPS:
Så formar man
framtidens arbetsliv.
1.
Det yttersta målet måste
vara att lämna planeten
i bättre skick till våra
barn. Det borde styra
affärer, vinstmarginaler,
produktutveckling och
samhällsutveckling.
2.
Framtidens arbetsliv borde
syfta till att ge människor
frihet att göra vad de
älskar. Det måste vara
målet. Vi ska ju alla dö.
3.
Arbeta hårt för att ta död
på myten om att övertid är
något bra.
– Själv är jag en rätt bra omvärldsanalytiker,
det måste jag säga. Jag har alltid varit nyfiken och
haft lätt att ta in intryck och omgivningar. Samtidigt konsumerar jag så mycket digitalt det bara
går. Jag läser upp emot 300 bloggar om dagen,
kanske är det grundat i dålig självkänsla, kanske
beror det på att jag inte anser mig kunna ge råd
om jag inte är påläst till hundra procent.
H
an kallas tusenkonstnär. Om
Johan Ronnestam inte ger företagen en hjälpande
hand in i framtiden grundar han pysselappar, nätmagasin eller designmärken. Och en till två dagar
i veckan står han på scenen och föreläser.
– Det är egentligen inte så kul i sig, men jag
triggas av att dela med mig av min kompetens och
jag blir smickrad när folk blir inspirerade. Jag vill
få folk att ifrågasätta det inrutade livet, jag vill
göra människor lite friare i tanken. I slutet dör vi
ändå, allihop. Då gäller det att göra det bästa av
tiden.
Du jobbar inte jämt, med andra ord?
– Jag tar ut 20 veckors semester varje år. Har
jag lagt in ledighet i kalendern tackar jag nej till
föredrag, även om de skulle ge 30 000 kronor i
timmen. Då åker jag hellre till Lofoten och surfar.
– Somliga undrar om jag aldrig jobbar, men
faktum är att jag ser väldigt atletiskt på arbetsupplevelsen. När jag väl jobbar, då jobbar jag
stenhårt. Jag gör saker jävligt fort.
Jag har förmånen att kunna fakturera mycket
pengar till stora företag, men kan exempelvis jobba gratis för en golfklubb, eftersom jag vet att de
har skral budget och att jag får konstnärlig frihet.
Enligt Johan Ronnestam ska livet spelas som
svettig tennismatch, där han själv helst söker sig
mot nätet och smashar.
– När jag ville bli snabbare på att skriva på
tangentbordet inspirerades jag av Gunde Svan som
filade bort ett par millimeter på sin stavspets för
att åka snabbare. Själv fingrade jag mig genom
alfabetet baklänges och framlänges varje dag under
ett antal år. Numera går det undan när jag sitter
framför datorn.
Han formar dagarna efter ett eget livsmanifest,
som formulerades för fyra år sedan. Han vill inte
avslöja detaljerna, men grundbultarna är: ”Var vill
jag bo?”, ”hur vill jag bo?”, ”vilka värderingar ska
jag leva efter?” och ”vad vill jag jobba med?”.
– En gång i halvåret gör jag en avstämning för att
se om jag rör mig i rätt riktning. Många har en kort
horisont som är kopplat till lön och jobb. Jag tänker
tio år framåt och tycker att fritiden och värderingar
är minst lika viktigt. Helst av allt skulle jag vilja
vågsurfa varje dag, men i sådana fall måste jag bli
ekonomiskt oberoende, säger Johan Ronnestam
med ett finurligt leende.
När man talar med hans branschkollegor är energi
ett ord som ofta återkommer. Mediestrategen Brit
Stakston konstaterar dessutom att Johan Ronnestam har en unik förmåga att vara visionär utan att
för den skull glömma nutiden.
Själv nickar han instämmande.
– Jag låter mig inte gå vilse i framtidens förförelse. Min vanligaste rekommendation till företag är
att lägga pengarna på produktutveckling istället för
på Facebook. Kolla hur det gick för Apple.
Och hur går det för Sverige? Blir vi ”det nya
Skövde”?
– Risken är att åtminstone en del av Sverige blir
det. All teknologi skapar nya sorters klassklyftor.
Förr hade alla skolbarn papper och blyertspenna, numera står kidsen som saknar en egen dator
utanför. Sverige kan ta en plats i världen. Men då
gäller det att höja kvaliteten på alla områden – och
framför allt bli bättre på produktdesign.II
SAGT OM
JOHAN
RONNESTAM
EN DOER SOM
LEVERERAR
»Jag tror att de flesta
människor och företag
mår bra av en rejäl
dos Johan Ronnestam.
Han har en unik förmåga att vara visionär
utan att för den skull
glömma nutiden. Den
förmågan gör honom
väldigt pedagogisk.
30
Det är en ynnest att
få ta del av Johans
kunskap, livsglädje
och doer-förmåga. Det
är på riktigt det Johan
levererar. Om det finns
ett karakteristiskt ord
för Johan så är det
sund.«
Brit Stakston,
mediestrateg och
branschkollega
GÅR FÖRST OCH
VISAR VÄGEN
»Johan visar ofta vägen genom att gå först
i ledet. Han tillhör den
kategori människor
som när det är dags
att lägga sig på rygg
kommer vara nöjd
över att han gjort allt
han kan av livet. Det är
inspirerande.«
Robert Ahldin,
före detta styrelsekollega, Compricer
EN AV DE BÄSTA
VISIONÄRERNA
»Johan är en av de
bästa visionärerna i
Sverige – kanske i världen. Han kan som få
knyta teknikutveckling
och entreprenörskap
till samhällsutveckling
och affärsmodeller.
Han kan summera de
stora trenderna i enkla,
handfasta budskap.
Och han kan provocera på ett sätt som
skapar en begåvad
debatt och aktivitet.«
Magnus Höij,
avgående chefredaktör på IDG
OM.MAGASIN
SEPTEMBER 2014
Jag hävdar att många
inte förstår att en värld
med digital handel slår
undan gränserna.
31
OM ATT  FRÄMJA KREATIVITET
I mån
ga
gäller s öron låte
rk
k
som a onstnärer o reativitet flu
rbetar
ch rek
mmig
la
t,
m
till att
det led ed att byg mfolk. Men något som
ga up
er till k
ett för
p
e
onkre
e
ta resu n kreativ m tag
iljö se
ltat.
r
32
OM.MAGASIN
BYGG
UPP
KREA
TIVITE
TEN
Kreativ
idéer k itet är inte
detsam
räver b
ma so
r
a
Läs me
g
e
n
o
mföran m att var
r om h
a påh
de för
ur du f
ittig –
år in k
att ge
Det sk
kreativ
r
affärsm
eativt
apar a
t
änkan
ässig e a
ffärer o
d
e
ffe
ch väl
måend i verksamhe kt.
te
e med
arbeta n.
re.
LIS
ELOTT
E FRIT
HOW
Z
ARD G
EORG
E /gett
SEPTEMBER 2014
y ima
ges
33
OM ATT  FRÄMJA KREATIVITET
34
OM.MAGASIN
Ett medicintekniskt företag anordnade en konferens där alla medarbetare fick
bidra med idéer. Resultatet: 30 nya patent.
Bygg in kreativitetsarbetet i organisationen för att skapa ett kreativt idéflöde
på arbetsplatsen, råder Andréas Breiler på Idélaboratoriet i Malmö.
r kreativitet något medfött eller något vi kan öva upp?
Frågan är omtvistad och har efter mer än 50 års forskning ännu inte fått något riktigt tillfredsställande svar.
Andréas Breiler, föreläsare och konsult på Idélaboratoriet i Malmö, har 14 års erfarenhet av att arbeta med idégenerering och kreativa processer både nationellt och internationellt.
Han ser tydliga likheter, men även en del skillnader på kreativitetsområdet i olika kulturer. Men han är övertygad om att alla
människor är kreativa.
– Vissa har mer av det och lättare att komma åt det, men vi kan
alla träna upp vår förmåga. Vi vet alla vad kreativitet är: När vi pillar i vår rosenrabatt eller bygger ett modellflygplan så att tid och
rum försvinner. När vi skapar något i det lilla eller det stora och
får tankar som: ”Så här kan man göra, så här kan det bli”, säger
Andréas Breiler.
– Innovation och idéer är abstrakta ord. När jag arbetar med
innovation och kreativa processer ute på företag försöker jag göra
det konkret. Oavsett problemställning – om det gäller att utveckla
en ny produkt, en ny tjänst eller ett ekonomistyrningsprogram –
behövs det ramar, verktyg och en gemensam arbetsprocess.
tionsprocesser, anordnar workshops och konferenser måste man
se till att ha rätt grundförutsättningar.
– Har vi rätt kunskap i rummet? Ofta samlar man ihop experter,
men det är sällan den mest kreativa gruppen. Man måste titta på
vad det krävs för människor och för kunskaper för att skapa en bra
gemensam tankeprocess.
Andréas Breiler berättar om det medicin­tekniska företaget som
stängde ner sin utvecklingsavdelning i två dagar när det firade
50-årsjubileum. Medarbetare från innovations- och produktionsavdelningarna blandades i stora grupper.
– Alla medarbetare – personer som aldrig hade varit tillfrågade
tidigare – fick vara med och tänka framåt. Företaget tänkte nytt
och fick ett konkret resultat i form av 30 nya patent i ett företag
som varit igång i 50 år. Det var häftigt.
DEN FYSISKA MILJÖN är en viktig byggsten när man ska få fart
på medarbetarnas idéflöde. Det handlar inte om att boka ett slott,
men att se till lokalerna man väljer är funktionella och flexibla: att
det går att jobba i större och mindre grupper, sittandes och ståendes, att all teknik som behövs finns tillgänglig.
– Men det svåraste är den mentala miljön. Finns den rätta
energin i rummet, finns motivationen? Ofta är det bra att överrasTILLSAMMANS MED KOLLEGAN Jonas Michanek har han skrivit
ka gruppen, att lokalen är möblerad på ett sätt man inte är förbeboken Idéagenten – En handbok i att leda kreativa processer,
som har översatts till tre språk och används som kursredd på, börja med en frågesport och få igång gemensamma skratt.
Jag vet aldrig vilken grupp jag möter och har alltid kort i rocklitteratur vid skandinaviska universitet. Att ha
ärmen för att kunna manipulera energin i rummet.
tillgång till metoder och verktyg är en
Det finns en mängd idégenereringsmetoder att arbeta med för att
stor hjälp men räcker inte, menar
Andréas Breiler. Innan
inspirera gruppen.
man sätter igång
– Att tänka negativt, ”hur anordnar vi världens sämsta kundmed innovamöte”, kan vara ett sätt att få igång flödet. Att beskriva typkunden
eller en speciell kundgrupp kan vara ett annat. Associationslekar
kring ett ord eller en bild är ofta kraftfulla som leder tankarna
utanför boxen. Det gäller att komma åt problemformuleringen
från olika håll, bjuda in alla typer av hjärnor och hitta
kombinationen av konkreta och flippade idéer.
En lyckad idéprocess kan generera
ett hundratal bra idéer som
sedan måste utvärderas,
1. Uppmuntras du till att vara kreativ och komma med nya idéer på jobbet?
konkretiseras
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Vågar du och dina kolleger ta initiativ även om resultatet är ovisst?
Är det tillåtet att misslyckas på din arbetsplats?
Upplever du atmosfären på din arbetsplats som levande och händelserik?
Känner du att det finns utrymme för humor och skratt på din arbetsplats?
Lyssnar din chef på dig? Är det en dialog som förs?
Har du tid att tänka ut nya idéer?
Har du och dina kolleger möjlighet att göra er hörda när det gäller hur företaget leds och utvecklas?
Använder ni ett uppmuntrande språk på arbetsplatsen?
Uppmuntras du att samarbeta med andra?
Kreativitetstest av forskaren Farida Rasulzada
SEPTEMBER 2014
35
OM ATT  FRÄMJA KREATIVITET
och slussas in i den ordinarie verksamheten. Här tar det ofta
stopp.
Andréas Breiler menar att företagen skriker efter kunskaper
om hur man skapar en innovationskultur som fungerar som
ett paraply för all kreativitet.
– Företaget måste ha ett systematiskt angreppssätt – både
på organisationen och på ledarskapet. Det måste finnas en
ansvarig som leder arbetet, sätter tydliga mål och följer upp
innovationsverksamheten. Många lyfter fram tidsbrist som
det största hindret, men det här arbetet och kreativa processer
måste få ta tid och schemaläggas, konstaterar Andréas
Breiler.
– STORA ORGANISATIONER som Ikea, Spotify och Google
är duktiga på att främja kreativiteten hos sina medarbetare.
Mindre företag tror att de inte kan ta efter. Men man kan ta
små steg. Google låter sina medarbetare använda 20 procent
av sin tid till att utveckla idéer. Om man tycker att det är för
mycket kan man låta medarbetarna använda tio procent.
Det säger Farida Rasulzada, kreativitetsforskare och lektor
vid Institutet för psykologi vid Lunds Universitet. Hon har
utvecklat och driver just nu ett internationellt forskningsprojekt där 8 000 företagsledare intervjuas. Syftet är att ringa in
hur det kreativitetsfrämjande ledarskapet ser ut.
– När det gäller det svenska kreativa ledarskapet ser vi två
saker. Kreativa ledare skapar ett klimat av risktagande, de
är inte rädda för förändringar utan vågar ta tag i nya idéer,
projekt och metoder. De bygger in en struktur som främjar
medarbetarnas kreativitet, är kreativa själva, men tar ett
steg tillbaka och låter medarbetarna komma med idéer och
utveckla dem.
– Det kreativa ledarskapet kräver mycket jobb. Att man är
förberedd på förändring och anställer förändringsbenägna
medarbetare och att företagets främsta fokus är utveckling
genom kreativitet.
ATT SKAPA en arbetsplats som främjar kreativiteten är ingen
quick fix, säger Farida Rasulzada. En bra start är att låta medarbetarna svara på de tio frågorna i hennes kreativitetstest (se
föregående sida). Då får man en snabb indikation på var det
brister.
– Ibland har man inte kunskaperna och får ta in experter
som kan stötta processen. Det är en delikat process eftersom
kreativiteten ligger oss nära om hjärtat på en djupare nivå och
vi alla har olika relation till vår kreativitet.
– Att främja kreativiteten på arbetsplatsen är ett seriöst
arbete som kräver stora kunskaper och engagemang. Men
nyttan är mycket stor. Om man bortser från de ekonomiska
fördelarna så gör ett kreativt klimat att stressen minskar på
arbetsplatsen. Det främjar välbefinnandet, entusiasmen och
gör medarbetarna lyckliga.II
36
Så främjar
vi kreativiteten
AGNETA STRANDBERG
HR-CHEF, EY (TIDIGARE ERNST & YOUNG)
Det globala revisionsföretaget hamnar ofta i topp när ekonomistudenter rankar de mest populära arbetsgivarna i Sverige.
– Vi rekryterar kreativa människor med stark drivkraft
och lust att ta sig an nya saker. Våra uppdrag och
projekt är utmanande, inget är det andra likt. Vi
måste ständigt vara lyhörda för våra kunders önskemål, tänka nytt och snabbt kunna ställa om vår
organisation om marknaden efterfrågar något nytt.
Agneta Strandberg menar att EY är den typ av
företag där kreativiteten främjas:
– Vi har högt i tak med bra social struktur där medarbetarna
känner trygghet. Karriären inom EY innebär en ständig utveckling.
Vi arbetar i olika team för olika projekt och alla medarbetare får
ganska snart känna på ledarrollen i små eller större team.
– Det är ett extremt öppet klimat där leveransen till kunden står
i fokus samt att gruppen levererar – inte individen. Det handlar om
att våga spänna bågen, men också att hela tiden våga fråga och
ha en dialog med sina kolleger.
EVA DAHLBERG
VD, GRAND HOTEL I MÖLLE OCH HÖGANÄS SALUHALL
Den nya saluhallen i nordvästra Skåne har prisats för sin
atmosfär och höga kvalitet på råvaror och mat.
– De flesta av våra anställda i receptionen, servisen
och köket har det i sig och är kreativa på olika
plan. Vi försöker få medarbetarna att intressera
sig för vad som händer i branschen, läsa tidningar
och böcker och besöka andra restauranger för
att få goda idéer. Jag säger till dem att sätta på
sig gästens glasögon och komma in på hotellet eller i
saluhallen: Tycker du att det ser bra ut? Om inte, vad vill du göra?
– Vissa behöver frihet för att förbli kreativa. De får själva duka
och pynta matsalen, sätta en meny eller en vinlista. Det kan vara en
liten detalj som ska förfinas till riktigt stora saker. Men det gäller att
den personen förstår innebörden och tar ansvaret fullt ut och fullföljer till hundra procent. Jag klarar inte av 80 procent-stuket.
– Humor på arbetsplatsen är förstås otroligt viktigt för kreativitet
och ett öppet klimat. Jag är själv spexig och bjuder hela tiden på
mig själv. Mina medarbetare måste ha humor och helst gilla musik.
OM.MAGASIN
Bortsett från de ekonomiska
fördelarna gör ett kreativt
klimat att stressen minskar.
Det främjar välbefinnandet,
entusiasmen och gör medarbetarna lyckliga.
SEPTEMBER 2014
37
ATT GÖRA
SLAG I SAKEN
OMSTART  KATARINA BLÅBERG
Vad gör att vi tar steget och
byter jobb? Jo, vi vill utvecklas
och göra karriär eller få mer
variation i jobbet. En förutsättning för att orka byta är god
hälsa, enligt folkhälsovetaren Cathrine
Reineholm.
Helar med grönt
hon är sjuksköterskan som vidareutbildat sig inom ledarskap
och haft olika chefsbefattningar, bland annat inom forskning på Astra
Zeneca i Södertälje. När forskningen
lades ner kom Katarina Blåberg som
klient till TRR.
– Jag hade funderingar på att bli
ledarskapskonsult, så jag startade egen
firma och ett nätverk för företagare. Där
fanns även min syster som är trädgårdsdesigner. Någon föreslog att vi skulle
göra något ihop. Min syster gick
en utbildning i hälsoträdgårdar på SLU
i Alnarp och jag utbildade mig inom
hälsa. Vi hittade snart vår affärsidé: Att
skapa hälsa med trädgård som redskap.
Vi riktade in oss på äldreomsorgen.
när de gjorde research insåg de att det
inte fanns någon aktör som arbetar med
en hel metod – från analys av verksam­
heten till genomförande, där både själva
trädgården och hur omsorgspersonalen
ska använda den ingår.
– Det känns
givande att erbjuda något som är så
bra för så många. Allt från individer
som blir friskare och lugnare när deras
sinnen stimuleras och omsorgspersonal
som får mindre oroliga patienter, till
hela samhället som får lägre kostnader
när ohälsotalen sjunker.
Nu går systrarnas företag Good Gardens vidare och marknadsför sig mot
skolor och företag.
– Jag är så tacksam för all hjälp min
TRR-rådgivare gav mig. Hon fick mig
att våga ta steget! II
Idéerna blomstrar och
företaget gör gott.
Good Gardens Katarina
Blåberg är glad att hon
vågade starta eget.
38
OM.MAGASIN
OMSTART  JOHAN THEORIN
Ett spännande val
i dag är han en av Sveriges succé­
författare. Men när Johan Theorin
kom ut med sin första bok, Skumtimmen – en mystisk spänningsroman som utspelar sig i hans mors öländska hemtrakter –
hade han haft några kämpiga år. Det var efter
att han fått gå från sin fasta tjänst på tidningen Bohusläningen och kastat sig ut på den
osäkra marknaden för frilansjournalister.
– Jag var rädd att fastna i den så kallade
vikariesvängen, där man varvar vikariat med
frilansperioder – allt för att arbetsgivarna ska slippa erbjuda fast anställning,
förklarar han.
Istället bestämde han sig för att satsa helhjärtat på skrivandet. Efter uppsägningen fick han stöd från TRR och
kontakt med en rådgivare.
– Jag fick gå olika utbildningar, till exempel hur man skriver
manus till dataspel, något som
ledde till flera uppdrag. Men
framför allt fungerade min rådgivare George Appelkvist som
bollplank. Han hjälpte mig att
fokusera och se nya möjligheter, säger Johan Theorin.
skrivandet kom
igång på allvar och han började
sitt första romanbygge. Det
blev fyra delar som täcker var
sin årstid i hans Ölandssvit.
Böckerna är översatta till
25 språk och den första har
filmatiserats.
– Hade jag inte blivit av
med jobbet den där gången,
är det inte säkert att jag vågat
ta steget att bli författare på
heltid. II
det var nu
SEPTEMBER 2014
Johan Theorin är sommarölänning. I den fjärde boken
som utspelar sig på Öland –
Rörgast (Wahlström &
Widstrand) – handlar det
om mystiska gravrösen.
39
Krister Jildén ville prova
något nytt och kom med
i den nya TV4-serien
Leifs restaurang för att
utbildas till kock.
OMSTART  KRISTER JILDÉN
Ny chans
i köket
det är veckan efter nyår. Krister Jildén, Panalpinas dåvarande terminalchef i Sverige, har
hjälpt sina åtta medarbetare att skaffa
nya jobb när företaget beslutat lägga
ner den svenska verksamheten. Nu
måste han ta tag i sin egen situation.
Men efter 25 år i branschen har han
fått nog.
– Jag gör vad som helst, bara det
blir något annat, säger jag till Ellinor
Liljeblad, min rådgivare på TRR. Och
hon lyssnar verkligen. Hon hjälper mig
att komma vidare, berättar han.
Men efter att utan framgång ha sökt
alla möjliga jobb, inser han att det blir
svårt att byta inriktning vid 52 års ålder.
– Då ser jag annonsen där den kände
kocken Leif Mannerström söker tio ar-
40
betslösa förmågor, som han ska snabb­utbilda i en programserie för TV4 för
sändning under hösten 2014. De tio
ska därefter arbeta i hans nyöppnade
restaurang.
krister jildén, som alltid gillat att laga
mat men inte har någon som helst
restaurangvana, bestämmer sig för
att söka. Efter otaliga intervjuer och
auditions blir han antagen.
– Jag har aldrig haft så roligt i hela
mitt liv! Det är fantastiskt att ha Leif
Mannerström som lärare. Vilken energi denne 74-åring har. Och med det
på mitt CV kan jag alltid få jobb, även
om den anställning vi är garanterade
av någon anledning skulle upphöra i
framtiden. II
OM.MAGASIN
OMKRING  KRÖNIKA
HRs vägval: Människa eller system?
Det är dags för HR att ta sin rättmätiga plats, menar Magnus Dalsvall,
före detta personalchef, numera HR-konsult, bloggare och författare.
HR är företagets nervsystem – oersättligt och baserat på mjuka delar.
Kom tillbaka till grunden är hans budskap.
har HR, Human
Resources eller på ren svenska; personalfunktionen på ett företag, gått från att
hantera mellanmänskliga relationer till
att ta fram mer eller mindre sofistikerade
system och standardiserade processer,
checklistor och nyckeltal.
Och krav har också ställts från många
håll att Personalvetarprogrammen på
universiteten ska innehålla mer ekonomi, nyckeltal och styrsystem på bekostnad av beteendevetenskap.
det senaste årtiondet
SEPTEMBER 2014
MAGNUS DALSVALL
HR-KONSULT OCH BLOGGARE
ERIK LUNDBACK
masshysteri som utbröt
inom HR-världen när Dave Ulrich och
hans modell om HR Transformation
presenterades blev nästan en religion i
branschföreningen och vissa HR-förespråkare. Ulrich-modellen bygger på
ett utvecklat IT-stöd och den såldes in
med argumentet att den skulle medföra
möjligheten att minska bemanningen på
personalavdelningen och att cheferna
kunde ta över stora delar av HRs traditionella uppgifter. Tanken var att en stor
del av de operativa arbetsuppgifterna
skulle ersättas med system och chefer
som gjorde jobbet. HR skulle fokusera
på att arbeta strategiskt.
Metoden infördes utan någon som
helst kritisk granskning eller diskussion.
Ett långt drivet standardiserat och hårt
systematiserat personalarbete har många
förespråkare. Men tar vi den vägen kan
yrkets framtida existens bli rätt dyster.
den fullkomliga
Den andra vägen är att satsa på män­
niskan. För att HR ska ha en verkligt
värdeskapande, möjliggörande och stödjande roll ser jag sex utgångspunkter:
gränsöverskridande. Att finnas i hela
organisationen. Vara både omvärldssom invärldsspanande.
direkt avlastande. Nu är det dags att ta
tillbaka uppgifter och bygga bra relationer med cheferna. Många av de traditionella HR-uppgifterna har delegerats till
överlastade chefer.
mobilt. HR kan inte sitta inne på kontoret och administrera och kontrollera. Ut i
verksamheten minst 80 procent av tiden.
Var synlig.
centraliserad. Samtidigt som HR rör sig
ute i verksamheten är det viktigt att bygga en tydlig identitet och professionalism. Det gör man genom återkommande
träffar 20 procent av tiden.
större. Dagens utveckling gör att chefer
ägnar stor del av sin dyrbara tid åt sådant
som stödfunktionerna skulle kunna göra
både bättre och billigare.
nervsystem. HR ska istället för att ses
som ett organ, se sig som organisationens nervsystem. Ett organ kan opereras
bort, ersättas, men inte ett nervsystem.
en lysande framtid till mötes!
Men då är det ”Forward to basics” som
gäller. Att ta tillbaka områden som ligger
i professionens område och bli organisationens nervsystem. II
hr kan gå
41
Lekfullt kontor.
Här finns plats för
Play n’Go att växa.
OM ARBETSLIV  AKTIVA KONTOR
En mer attraktiv arbetsmiljö, där medarbetarna
trivs och blir mer kreativa. Kostnadseffektiva
ytor som gör det möjligt att växa utan att flytta
till större lokaler. Det är bara några av fördelarna
med aktivitetsbaserade kontor.
TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA  FOTO / KRISTER ENGSTRÖM OCH ATRIUM LJUNGBERG
Släpp taget
om skrivbordet
används till
ungefär 50 procent. Varför då låta skrivbord stå oanvända? Det frågar sig allt fler
företag och väljer att införa en aktivitetsbaserad arbetsmiljö, där antalet skrivbord
är färre än antalet medarbetare. Här finns
få eller inga fasta arbetsplatser, man
väljer en plats som passar bäst för dagens
arbetsuppgifter och aktiviteter. Miljön är
ofta mer inbjudande än på traditionella
kontor med många soffor, avskilda hörn,
projektbord och avslappnade samtalsytor,
allt för att passa olika typer av aktiviteter
– projektarbete, enskilt arbete som kräver
ostörd miljö, möten med kunder, telefonsamtal. De få papper och personliga tillhörigheter som var och en behöver ryms i
en liten korg som kan flyttas runt och låsas
in i ett skåp tillsammans med datorn, när
man inte är där.
Med dagens wifi och 4G kan vi arbeta
var som helst med vår bärbara dator eller
smart­phone.
­– Vi anställer ofta nyutexaminerade och
de känner sig hemma i vår informella, mer
hemlika miljö. Fram tills nyligen pluggade
de hemma hos varandra, på caféer och
bibliotek, säger Johan Törnkvist, VD för
spelföretaget Play n’ Go i Växjö. Företaget
utvecklar casinospel, online eller mobilt
samt innovativa animerade 3D-spel.
traditionellt inredda kontor
42
Just den allt snabbare förändringstakten
i dagens näringsliv är ytterligare ett skäl
som talar för aktivitetsbaserad arbetsmiljö. När Play n’ Go planerade sitt nya
huvudkontor, visste ledningen att antalet
medarbetare strax efter inflyttningen skulle komma att fördubblas.
Därför var argumentet att det är lättare
att växa utan att behöva expandera eller
byta lokal det som först fick Play n’ Go att
nappa på arkitektens förslag om en aktivitetsbaserad arbetsmiljö.
Men det som till slut avgjorde saken var
att tydligheten i organisationen ökar.
– Det blir en naturlig informationsspridning när medarbetarna roterar i kontoret.
Det bidrar till ett bättre samarbete, så att
vi kan utveckla bättre spel, säger Johan
Törnqvist.
Men att gå från ett traditionellt till ett
aktivitetsbaserat kontor är inget som görs
på en kafferast.
– Det handlar ju inte i första hand om
nya fräcka möbler utan om människorna
som ska arbeta där, säger Annicka Dickson på inredningsföretaget Senab.
Som certifierad Business Coach och
stressterapeut vet hon att en förändring av
det här slaget innebär nya arbetssätt, ett
nytt sätt att förhålla sig till sitt arbete och
sin arbetsplats.
Grundliga förberedelser behövs för att
den nya arbetsmiljön ska fungera.
När fastighetsbolaget Atrium Ljungberg
skapade sitt nya huvudkontor i Sickla
2011 var det viktigt att skapa en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och är produktiva. Kontoret ska också vara en förebild
och visa att Atrium Ljungberg ligger i
framkant när det gäller att forma attraktiva
väl fungerande arbetsmiljöer. Peter Johansson, marknadsansvarig för affärsområde Kontor, har noterat att företag har två
tydliga utgångspunkter inför övergåendet
till en aktivitetsbaserad arbetsmiljö:
– En del ser det som en effektivitetsfråga, andra som en HR-fråga.
Det råder inga tvivel om hur Atrium
Ljungberg ser på saken:
– Våra medarbetare ska ha kul och vara
kreativa på jobbet, effektivitet kommer på
köpet.
menar att noggranna förberedelser är viktigast inför en
förändring av arbetsmiljön.
– Det måste finnas en bred förankring
där alla medarbetare känner att de fått vara
med och påverka. Det kan vara workshops
och insiktsseminarier. De som inte klarar
av rörligheten eller har ett utpräglat administrativt arbete ska få en fast arbetsplats.
även peter johansson
OM.MAGASIN
7
SKÄL TILL
AKTIVITETSBASERADE
KONTOR
Ökad produktivitet Kontoret är anpassat för olika typer av arbetsuppgifter.
Ökad trivsel Miljön är mer hemlik och
medarbetarna väljer den plats som
passar bäst för dagen.
Flexibelt Lättare att växa eller göra
förändringar i organisationen.
Ökad informationsspridning Medarbetarna rör sig mer på kontoret.
Mer socialt och kreativt Ökad rörlighet
och spontana möten gör att medarbetarna utbyter idéer.
Materialsnålt och miljövänligt Medarbetarna samlar inte på sig onödigt
material, gör färre utskrifter etcetera.
Yteffektivt Arbetsplatsernas beläggningsgrad ökar.
Bra och många
mötesplatser hos
Atrium Ljungberg
skapar kreativitet och
ökar samverkan
i organisationen.
– Och så ska arbetsmiljön uppdateras
hela tiden. När de första besökarna kom till
vårt kontor förvånades de över hur många
mötesplatser vi hade, de var fler än arbetsplatserna. I dag, tre år senare, behöver vi
utöka antalet mötesplatser.
pekar på undersökningar
som visar att cirka 75 procent av tjänstemännens arbetstid tillbringas i möten och
han menar att man kan träna sig till ännu
mer samverkan:
– Kreativitet kräver nyfikenhet, metodik,
rörlighet och samverkan i olika projektteam. II
peter johansson
SEPTEMBER 2014
3
BRA REGLER
FÖR KONTORSLIVET
Före förändringen ska alla medarbetare få säga sitt i en enkät. De vars arbete
inte lämpar sig för att vara rörligt, ska få
en fast plats om de vill.
Det ska finnas en uttalad städat-skrivbordspolicy. Arbetsplatsen ska rensas
om den inte används på två timmar.
Bejaka rörligheten. Ingen får ocku­pera
en plats längre perioder än nödvändigt,
utan byta utifrån aktivitet.
43
SHUTTERSTOCK
Tänk först,
prata sen!
5 TIPS OM  ATT KOMMUNICERA OMSTÄLLNING Att berätta varför företaget måste
säga upp medarbetare, lägga ned eller flytta verksamheten är en svår situation.
Går det ens att göra på ett bra sätt? Ja, faktiskt. Här är fem kommunikationstips.
1.
2.
3.
4.
5.
PLANERA
OCH BÖRJA
INTERNT
TRÄNA EN
TALESPERSON
LÄGG UPP
EN PLAN
GÅ UT RIKTAT
ELLER BRETT?
INVOLVERA
FACKET TIDIGT
Att minimera läckor
innan beslut är fattade är
avgörande. Särskilt i ett
börsnoterat företag eftersom personalminskningar
räknas som börspåverkande information. Vem
är vårt ansikte utåt? VD
eller informationschef är
vanligast. Se till att de är
tränade för sin uppgift och
har budskapet klart.
En enad ledning bör stå
bakom mål, strategi och
budskap. Vilka kanaler ska
vi använda, till vem och
när? Bilda en omställningsgrupp som har ansvar för
kommunikationen. När går
informationen ut externt
och vem informerar dem
som är sjukskrivna och
föräldralediga?
Förklara varför företaget
måste minska antalet medarbetare och hur man tar
ansvar för dem som lämnar.
Skapa en gemensam
vision o
– ch framtidstro.
Tänk igenom mottagare,
budskap och kanal. Vad
passar bäst för varje målgrupp? Använd sociala
medier, e– n blogg på intra­nätet, en film där VD pratar
om vad som sker om företaget är geografiskt utspritt,
allmän information på
sajten och pressmeddelanden till media. Kommentarer i sociala medier måste
bemötas. Och det går att
få en positiv mediabild
genom att vända något
tråkigt till att visa att företaget tar ansvar.
Ett fackligt engagemang
och bra kunskap om
processen underlättar för
alla parter i de kommande
förhandlingarna. Känslan
av delaktighet skapar
trygghet som smittar av sig.
Kommunikationsarbete
börjar alltid internt. Låt medarbetarna höra nyheten
om nedskärningarna eller
vad som är på gång, direkt
från sin chef eller VD. Att
höra det på radion eller
läsa om det i lokaltidningen
är att starta omställningen i
uppförsbacke.
44
OM.MAGASIN
KRIS KRÜG
Entreprenörer
trivs på jobbet
Enligt en undersökning från GEM, Global Entrepreneurship Monitor – som årligen mäter aktiviteter,
attityder och ambitioner hos entreprenörer i 70
länder – är 80 procent av nyföretagandet i Sverige
möjlighetsdrivet. Man skiljer mellan nödvändighets­
drivet företagande, det vill säga att starta företag
för att hitta en försörjning, och
möjlighetsdrivet, att företaget startas tack vare
en affärsmöjlighet.
Generellt är att
entreprenörers
välbefinnande
är högre än
hos anställda
och kvinnliga
entreprenörers
välbefinnande är
högre än hos de
manliga.
(Ny Teknik)
EN 10-ÅRING
SOM VILL MER
Facebook fyller tio i år.
Grundaren och VDn
Mark Zuckerberg fyllde
30 år i maj. Men än är
han inte nöjd. Hans mission är att göra internet
tillgängligt för fler. Kan
man använda Facebook
kommer andra tjänster,
som bank- och betalningstjänster, också att
efterfrågas, säger Zuckerberg och menar att
det främjar ekonomisk
utveckling.
(Bloomberg Businessweek)
Hamna inte i
after work-fällan
är det okej att dricka vin
varje dag? Att stressa av
med ett glas efter jobbet?
Fira av kolleger med
skumpa? Acceptansen
för alkohol lite här och nu
har ökat och det är lätt att
hamna i ett osunt drickande. Det menar författaren
Maggan Hägglund i sin bok
Njutningsparadoxen (Libris). Hon
hamnade själv i fällan när vinglasen
blev för många. Hon slutade dricka
helt, men med boken vill hon få oss att
tänka efter innan det går för långt och
helt enkelt kunna njuta, men med mindre
mängder alkohol.
I boken finns konkreta råd för att njuta
med kontroll och slippa hamna
i after work-fällan.
(Ingenjörskarriär)
Maktklädd på jobbet: Knytblus eller slips?
TT BILD
Feminin slips – är tanken att tala
ett manligt maktspråk?
Vet hur
en blus
ska
knytas.
Personlig markör och accessoar
som kan vara ett modestatement.
Högsta kungliga mode.
Skapade kronprinsessan
Victoria en knytblustrend?
Slips, den kravatt som vann över
flugan i början av 1900-talet.
Kan bli tantvarning om den inte
bärs med fingertoppskänsla och
fashionistastyle.
Slipslöst signalerar maktordning
– den högste chefen vågar vara
utan.
Trendig i ny tappning –
designade knytblusar finns
det numera gott om.
SEPTEMBER 2014
Barbro Hedvall
Snyggt: En stilguide
för män
Per Nilsson
Slipslöst
á la
Fredrik.
P. KNUTSON
80-tal i renässans med prydliga
90-talister som även bär pärlor,
scarf och handväska.
Maktens signaler. Från
plym till naket huvud
80-tal
á la
Tootsie
Från kulturkrockar till
kulturmöten
Christine Beckman
Dansbandet Zlips från Jämtland,
årets dansband 2002.
Den 18 oktober firas internationella slipsdagen.
Se och hör Zlips på
www.zlips.se.
Några boktips om
affärskultur och
kulturkrockar.
45
TRR  EXPERTEN
REGIONCHEF CLAES ÅBERG, STOCKHOLM, OM PUBLIK OMSTÄLLNING
 TV4 genomför en
publik förändring som
påverkar många, 140
personer. Är det inte
ett lamt agerande från
TRRs sida att bara göra
som ni alltid gör?
»Nej, tvärtom. Vår styrka
är just att vi har ett sätt
att arbeta som vi alltid
tillämpar. Där finns en
systematik och en attityd
som genomsyrar alla
omställningar vi arbetar
med. Självklart anpassar
vi vår process till kundens förutsättningar,
men det ger en stabilitet som fungerar
oavsett uppdrag. Vi
är också brett förankrade geografiskt, med
medarbetare på
många
platser
som är
uppdaterade
om den
lokala
arbetsmarknaden
och som
känner till
den väl.«
46
 Vad är allra viktigast?
»Det är att komma i
gång snabbt, utbilda i
det svåra samtalet och
att informera alla berörda om vad TRR gör. En
central del är att berätta
hur bra resultatet av omställningarna brukar bli,
att de allra flesta får ett
nytt jobb som är lika bra
eller bättre. Det ingjuter
mod hos dem som av
naturliga skäl är oroliga
för sin framtid, och
skapar förutsättningar för en
framgångsrik
omställning. Så
gjorde vi på
TV4 också.«
 Fanns det ingenting
utmärkande för just
TV4s process?
»Jo, det är ovanligt att
en organisation är så
geografiskt spridd som
denna. Det gäller totalt
13 lokalredaktioner på
lika många orter, från
Luleå i norr till Malmö
i söder. Alla berördes
samtidigt. Därför var det
extra viktigt att vi från TRR
agerade samstämmigt
på alla dessa orter. Det
var också den största
utmaningen – att vara
lika snabb överallt och
ha en samsyn. Framförhållningen var inte så stor
lokalt. Det var kort inställelsetid med fullt stöd som
gällde. Vi har haft mer än
20 medarbetare i åtta
regioner som hjälpt till.
Den här omställningen var extra dramatisk
– samtliga 140 medarbetare var berörda.
Många av våra uppdrag rör mindre företag
som behöver krympa
med några personer,
men inte lägga ned helt.
Här omfattades alla
anställda som troligtvis
skulle behöva lämna sina
jobb.«
Stor uppsägning, kort process,
publikt företag. TV4s beslut att lägga
ned lokalstationerna rörde om. Och
hur gjorde TRR? Jo, som vanligt.
TEXT / ANNELI KAMLIN  FOTO / PATRIK LUNDIN
 Vad kan TV4s med-
arbetare förvänta sig
av framtiden?
»Det går inte att svara
på generellt. Vi vet dock
att många av dem som
är berörda är välutbildade och mångsidiga,
vilket gör dem attraktiva
på arbetsmarknaden.
Samtidigt pågår det en
tuff omställning för hela
mediabranschen, vilket
är en utmaning. Troligen
kommer en del av de här
personerna att behöva
söka sig till en annan ort
för att få jobb.
En fördel för dem som
behöver lämna TV4 är
att de slipper vara en av
några få som blir uppsagda, medan övriga får
ha kvar sina jobb. Här
drabbades alla, vilket
brukar göra situationen
mindre stressande. Då
är det lättare titta
framåt.«
 Hur påverkades ert
arbete av att TV4 är ett
företag som intresserar
andra journalister och
allmänheten, var det
många reportrar som
hörde av sig till TRR?
»Faktiskt inte. Förhoppningsvis berodde det
på att vår process och
kommunikationen runt
den hade varit tydlig och
betryggande nog. Det
mediebrus som uppstod
handlade främst om
kundens nedläggningsbeslut. Kommunikationen
kring det hanterades
förstås av TV4 själva.
Att det talades så
mycket om denna
omställning har vi inte låtit
oss stressas av. Det har
varit business as usual för
oss.
OM.MAGASIN
TRR  SNABBA SIFFROR
KREATIVITET  BRA JOBBINTERVJUER
EN SIDA OM RESULTAT, STATISTIK OCH ANNAT PÅ GÅNG FRÅN TRR 
90%
Under första halvåret
2014 fick nio av tio av
de aktivt arbetssökande
tjänstemän som TRR stöttat,
nytt jobb. Tjänstemännens
arbetsmarknad blir långsamt
ljusare, framför allt i storstads­regionerna.
AKTIVT ARBETSSÖKANDE TJÄNSTE91 % 1294MÄN
SÖKTE TRRS STÖD EFTER
NEDLÄGGNINGEN AV SAAB.
91% FICK NY ANSTÄLLNING, VARAV
84 % FICK TILLSVIDAREANSTÄLLNING OCH
78 % FICK HÖGRE ELLER LIKA LÖN SOM TIDIGARE.
4 % STARTADE FÖRETAG.
4 % HAR BÖRJAT STUDERA LÄNGRE ÄN SEX MÅNADER.
Att slippa
arbetslöshet,
byta bransch
och höja sin
kompetens är
de viktigaste
skälen till att
börja studera
efter en
uppsägning.
Läs TRRs nya rapport
om att studera efter en
uppsägning.
Finns att ladda ner
eller beställa på trr.se.
LÄNGRE STUDIER STÄRKER INDIVIDENS FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ ARBETSMARKNADEN. MED STUDIEN HAR
VI FÅTT EN BEKRÄFTELSE PÅ DET VI TIDIGARE ANTAGIT.
HELÉNE PALM, TRRs UTVECKLINGSCHEF, I RAPPORTEN ”EFTER EN UPPSÄGNING – STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB”.
FÖLJ TRR PÅ TWITTER
Syftet är att sprida kännedom
och kunskap om TRR, berätta
mer om tjänstemännens arbetsmarknad och konjunktur, prata
omställning och mer om när
TRR syns i media eller deltar i
olika seminarier. Kontot heter:
GER STÖD
NÄR DET
BEHÖVS
K
SÅ SPRAC N!
A
L
IT-BUBB
@TRRTrygghetsrad
2001
12 500 tjänstemän
söker stöd av TRR.
SEPTEMBER 2014
2002
23 300 tjänstemän
söker stöd av TRR.
2014
beräknas 16 000
tjänstemän söka
stöd av TRR.
47
POSTTIDNING B
AVSÄNDARE
TRR TRYGGHETSRÅDET
BOX 16291
103 25 STOCKHOLM
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
MED STÖRST
KOMPETENS II
MOT NYTT JOBB