Transcript Vital 2012 - DinSäkerhet.se

Ett magasin om säkerhet och hälsa för dig som är 65+ från MSB,
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Årgång 2, 2012.
lotten
22
Livet på
Trendigt och trevligt
s.
4
Håll igång
kroppen!
s.
Stephan Rössner om gamla
råd och goda nya nyheter.
s.
BRANDSÄKERHET
Att bli äldre är något fint
I år är det Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet
mellan generationer, även kallat Äldreåret. Både ute i
Europa och här hemma kommer en rad aktiviteter att
genomföras för att uppmärksamma detta.
MSB ger nu ut årets nummer av tidningen Vital,
Vital 2012. Tidningen vänder sig till dig som är
65 år och äldre men även till dig som arbetar med
att förebygga olyckor, som fall och bränder, eller som
bara tycker att det är viktigt med äldres säkerhet och
välbefinnande – frågor som faktiskt går hand i hand.
Många olyckor skulle kunna förebyggas genom att
vi rör på oss regelbundet, tränar balansen, äter näringsriktig och god mat, och i övrigt går in för ett
aktivt liv. Att förbättra säkerheten i bostaden med
halkskydd i badrum, fästa lösa sladdar och att ha
telefonen nära till hands är andra enkla knep för
att minska risken för olyckor och skador.
göra, saker som kanske inte har varit möjliga att göra
tidigare i livet.
Jag håller i gång både kroppen och knoppen med
promenader, stavgång, läsning, resor och bridge.
Saker som jag tycker är roliga att göra. På sommaren
cyklar jag och då använder jag cykelhjälm, vintertid
har jag broddar på skorna när det är halt och reflexer
så jag syns i mörkret. Brandvarnaren har jag nyss
testat så jag vet att den fungerar. Och jag känner mig
rik som har barn, barnbarn och vänner som jag gärna
och ofta umgås och gör roliga saker tillsammans med.
Jag har också börjat med styrketräning en gång i
veckan. Det kan jag verkligen rekommendera. Att ta i
så det känns i kroppen är inte farligt. Och du, varför
inte stå på ett ben under tiden du borstar tänderna?
Det ger dig gratis balansträning.
Fallolyckor är den vanligaste olyckan bland äldre.
En höftledsfraktur kan förändra livet för den som
drabbas. Med stigande ålder ökar också risken
för bränder i hemmet. Minskad fysisk och psykisk
förmåga är en bidragande orsak.
När är man gammal? Vissa människor åldras snabbare
än andra, så det är inte alltid meningsfullt att jämföra
kronologisk ålder med biologisk ålder. Att bli kallad
äldre har för många en starkt värdeladdad innebörd.
Varför? Mycket kan vi påverka själva genom vårt sätt
att leva. Det är ju hur man känner sig som är det avgörande. Att åldras ska vara något fint – vad är alternativet? Det finns fortfarande en massa saker kvar att
MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga
att hantera olyckor och kriser. Vi bidrar till att samhället förebygger händelser och att vi är beredda när de inträffar. När
en allvarlig olycka eller kris inträffar ger vi stöd. Vi ska också
se till att samhället lär sig av det inträffade.
www.msb.se
Telefon 0771-240 240
Grafisk form, text och produktion Jerhammar & Co Reklambyrå AB,
Text s.12-13 Helena Jeppsson.
Foto Kim Hellström, Patrik Svedberg, Johan Eklund, iStockphoto,
Futureimagebank och Helena Jeppsson.
Tryck V-TAB, Vimmerby 2012.
Publ.nr MSB414
ISBN 978-91-7383-242-7
Vital är tidningen full
av inspiration och tips
för ett gott liv. Vi önskar
dig en stunds trevlig och
givande läsning.
Inger Mörk, MSB
Ansvarig för äldresäkerhetsfrågor
DinSäkerhet.se är MSB:s webbplats
om risker och säkerhet som riktar sig
direkt till dig som privatperson.
Innehåll
–Arnold fattar ”klotet” för sin
omgång. Tommy begrundar
resultatet med kommentaren:
– Det där är omöjligt, men det
visste inte Arnold.
16
4
14 22
Hur man håller igång kroppen
Goda tankar
En bridgebrud & en gentleman
”Man kan äta av allt – men inte alltid.” Hälsoläkaren Stephan Rössner går rakt på sak.
.................................................. Sid 4
Anne-Marie Bardler Weibe dukar upp fikagodis för både smaklökarna och samvetet.
................................................Sid 14
Birgittas utstrålning gjorde att det sa klick
direkt för Lennart.
................................................ Sid 21
Evy Palm löper vidare –
karriären blev en god vana
Löpningen blev en del av livet. Här berättar
Evy om vad den har gett och fortfarande ger.
.................................................. Sid 6
Varje årstid har sin tjusning
Full fart på Hagdahlska huset
Träffpunkten där seniorerna själva utformar
verksamheten.
................................................ Sid 16
Att åldras i Sverige med annat
ursprung
Säkra tips för de härliga, de nyttiga och de
kanske nödvändiga aktiviteterna – året runt.
.................................................. Sid 8
Om kulturkrockar, språkhinder och hur
enkla medel och lite nyfikenhet kan göra
stor skillnad.
................................................ Sid 18
Brandsäkerhet i fokus hemma
hos Inga
Högsta vinsten...
En lampskärm på sniskan är en av fallgroparna som Malin från räddningstjänsten
hittar hos Inga.
................................................ Sid 12
Intresset för hundar förde dem samman.
Idag är de lyckligt gifta.
................................................ Sid 20
Livet på lotten
Härligt och trendigt. Möt Gun-Britt Bäckström på hennes sommarpärla.
................................................ Sid 22
Hjärngympa
Fatta pennan och gnugga geniknölarna.
................................................ Sid 24
Film- och boktips
Bänka dig bekvämt till underhållning, sällskap och kanske en stunds eftertanke…
................................................ Sid 26
DinSäkerhet.se presenterar…
…små filmer som kan göra stor skillnad.
................................................ Sid 28
Hur man håller
i gång kroppen
Den ena kosttrenden avlöser den andra, och nya motionsformer
dyker upp fortare än vi hinner blinka – nog för att göra vem
som helst förvirrad. Vad gäller egentligen? Och hur får
man bäst kroppen att må bra på äldre dagar?
Till glädje för alla kaffe-,
te-, och chokladälskare har
forskningen under senare år
funnit att dessa livsmedel
har en rad positiva
hälsoeffekter.
Vi frågade en som vet; Stephan Rössner, professor i
hälsoinriktad beteendeforskning och har varit ansvarig
för överviktsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset
i Huddinge. Han är en auktoritet inom hälsofrågor. Häng
med på en guidad tur genom gamla och nya sanningar.
Gamla råd och goda nyheter
Den enda diet som egentligen visat sig ha några positiva
effekter på hälsan är Medelhavsdieten. I övrigt håller kostcirkeln och tallriksmodellen fortfarande ställningen.
– Mycket fibrer och lite fett, fleromättat så långt det
är möjligt. Allsidig mat. Begränsat intag av socker och
alkohol. Ingen rökning och så mycket motion man kan få
in i sin tillvaro. Detta gäller både barn och vuxna, yngre
såväl som äldre, säger Stephan.
Kontentan av hans resonemang kring kost är att man
ska tänka på vad man äter, men att det också är viktigt att
unna sig av livets goda, i måttliga mängder.
– Man kan äta av allt – men inte alltid.
Kroppen förändras med åldern
I takt med att vi åldras har kroppen en benägenhet att lägga
på sig mer fett, samtidigt som muskelmassa försvinner.
– Vågen kan visa oförändrad vikt, men i realiteten har
vi blivit tjockare, vilket kan vara bedrägligt. Fettvävnaden
utsöndrar hormoner som bryter ner muskelmassa och det
leder lätt in i en dålig spiral där man blir både svagare och
allt mer överviktig, säger Stephan.
Fysisk aktivitet som bygger upp musklerna, eller åtminstone underhåller dem, är därför viktigt även i högre ålder.
Att vi blir rynkiga beror inte bara på att bindväven
4
Tänk på att kosten är viktig för hälsan.
förlorar sin spänst, utan även på att vi förlorar vätska i
vävnaderna. Äldre människor tappar ofta impulsen att
dricka regelbundet och tillräckligt. Det kan göra dem
intorkade och orsaka både blodtrycksfall och förvirring,
berättar Stephan.
Rådet är att ha en karaff med vatten i läshörnan, framför TV-soffan eller vid något annat ställe där man tillbringar
mycket av sin tid.
Med stigande ålder sker också en urlakning av kalk från
skelettet, vilket gör detta skörare. Kalcium och D-vitamin
ordineras ofta som motvikt. Vad som definitivt fungerar
skelettstärkande är motion.
Bästa motionsformen?
När det gäller riskerna med övervikt på äldre dagar är
forskningsresultaten faktiskt inte helt entydiga. Däremot
är det ingen som ifrågasätter betydelsen av fysisk aktivitet.
Visste du att…
• Goda vänner och social samvaro
minskar risken för typ 2-diabetes.
• Vattenaktiviteter är både skonsamma,
effektiva och särskilt bra för äldre som kan
ha lite problem med balansen.
De positiva effekterna är så många att listan inte ryms i
den här artikeln. På frågan om vilken motionsform som är
den bästa blir Stephans snabba svar:
– Den som blir av!
Att göra något överhuvudtaget är viktigare än vad man
gör alltså, men han pratar varmt om promenader som
en billig, enkel och skonsam motionsform som passar alla.
– Man kan fundera över varför ingen ifrågasätter att
hunden ska ut i ur och skur, medan vi inte alls är lika noga
med vår egen motion. Gå ut med hunden – även om du
inte har någon, lyder Stephans uppmaning.
Att det blir rutin av aktiviteterna är viktigt, lite
men ofta är bättre än sällan och mycket. Graden av
ansträngning, den kan trappas upp efterhand.
• Kratta löv och rensa ogräs förbrukar mer energi än
man tror, och en ordentlig städning av hemmet är
inget dåligt alternativ till ett pass på gymmet.
• Det är aldrig för sent att börja röra på sig. Någon
övre åldersgräns finns inte.
”Gå ut med hunden –
även om du inte har någon.”
Ge dig själv ett hälsolöfte!
Jag ska
Lästips
Äldre utan att åldras
Av Stephan Rössner
Finns på ett bibliotek nära dig.
m
l
a
P
y
Ev löper vidare
- karriären blev en god vana
Vid 52 lade hon den idrottsliga karriären på
hyllan, men inte löparskorna. Fyra pass i
veckan på cirka en mil hinner hon med,
mellan jobben. Visserligen gick hon i pension för ett antal år sedan, men vid 70 har
hon börjat om med en ny karriär.
Visste du att…
• Det inte är farligt att ta i när man tränar, även om man är äldre. Det är tvärtom bra, men det är viktigt att lyssna på kroppen.
• Du kan minska risken för fallolyckor genom att träna balansen.
6
Det är aldrig för sent att börja träna och värna om sin hälsa.
• En del kommuner har äldregym, ända upp till 90+.
• Du får snabbt ett bra resultat när du
börjar träna.
”En perfekt dag börjar med träning
och flyter på med lagom mycket att göra.”
Det var mest en slump att Evy och en väninna tog cyklarna
till elljusspåret för en 2,5-kilometersrunda en höstdag i
mitten av 70-talet.
– Det hade nog börjat bli lite populärt att ge sig ut i
spåret då. Vi tänkte att det skulle vara skönt att röra på sig
och började springa där två gånger i veckan, berättar hon.
Från motionär till elitlöpare
På våren anmälde hon sig till kommunmästerskapet. Och vann.
Det gav blodad tand, nu fick träningen en annan inriktning.
– Året därpå fick jag kontakt med Lidköpings idrottssällskap och Håkan Palm, som erbjöd sig att träna mig.
Utan honom hade det inte blivit någon karriär, säger Evy
och tillägger att han inte är någon släkting namnet till trots.
Träningen betydde mycket för Evy, hon såg fram emot
varje pass även om det så var snöstorm. Framgångarna radade
upp sig, och med tiden tog hon sikte på den längsta av sträckor. När hon 1986, 44 år gammal, vann Stockholm Marathon
på tiden 2.34.42 uppmärksammades det världen över.
OS var en otrolig upplevelse
Under sin aktiva tid samlade hon på sig 14 SM-guld och
representerade Sverige i Finnkampen, EM, VM och OS.
– 1988 var mitt bästa år, och jag hade stora ambitioner
med min OS-start. Tyvärr gick jag ut för hårt och slutade
som 22:a, på tiden 2.34.35, några minuter över mitt personbästa. Men det är få förunnat att få vara med i ett OS
och jag är jättetacksam för den upplevelsen.
Ny karriär efter Mästarnas mästare
2011 deltog hon i Mästarnas mästare. Efter programmet
har hon varit flitigt uppbokad som bland annat föreläsare.
– Ja, det är otroligt vilken genomslagskraft TV har,
skrattar Evy.
Intresset för bakning har blivit lidande. Nu var hon i och för
sig inte direkt sysslolös innan Mästarnas mästare. I flera år
har Evy och maken Ulf arbetat som träningsledare för Springtime travel, som arrangerar träningsresor för motionärer. Där
håller Evy också föreläsningar för deltagarna en gång i veckan.
– Det blir några resor om året. Förr åkte vi fem veckor i
taget, men nu har vi dragit ner till tre, berättar hon.
Håller igång med träning
Än i dag är träningen viktig för Evy. Men löprundorna går
numera i lugnt tempo.
– Jag tar det försiktigare för att inte skada mig. Jag tror att
ett avbrott i träningen drar ner konditionen ganska fort nu
när man är äldre.
När Ulf startade stavgångsgrupper för Friskis och Svettis
fick hon även smak för den aktiviteten. Tror hon då att
hon har någon fördel av sin idrottsbakgrund och sitt
motionerande nu på äldre dagar?
– Man hoppas ju det. Artros och övervikt är annars
vanligt i vår ålder. Dessutom blir man piggare av träning
och orkar mer i det dagliga livet, avslutar Evy.
Evy, hur kommer man igång
med träningen?
Motivation
Köp nya bra träningsskor, de är vackra och
de kostar en del – det kan motivera. En
funktionsjacka ger bättre rörelsefrihet och
är lättare att gå och springa i. Det är roligare
att träna i bra kläder.
Träningsform
Om man är lite överviktig är stavgången bra
att börja med. Men det är viktigt med rätt
teknik. Staven ska sättas i lite bakom foten,
annars kan man få ont i axlarna.
Den som är mer van motionär kan prova
motionsrundor med växelvis gång och löpning, och öka löpinslagen vartefter styrkan
och orken byggs upp.
Regelbundenheten är viktig vid all träning.
Undvik skador
Lyssna på kroppen, kör inte på för hårt!
Prova gärna ut ett par bra skor på löpband
i butik.
7
Varje årstid har sin tjusning…
…sina möjligheter och sina ”utmaningar”. Här har vi plockat
ihop lite smått och gott i form av praktiska tips kopplade till
vanliga aktiviteter – årstid för årstid.
t
s
ö
H
Säker i svampskogen
En fin höstdag i skogen hör till livets
många härliga gratisnöjen. Vandra säkert
med gummistövlarna på, och vattenflaska och
mobiltelefon i packningen.
Under senare år har man fått bättre kunskap om svampars giftighet. Är din svampbok gammal? Köp en ny! Smaka
aldrig på okända svampar, många av de giftigaste har en
mild smak. Att insekter och djur ätit av svampen är ingen
garanti för att den inte är giftig. Exempelvis kan kor äta vit
flugsvamp utan att ta skada.
Sist, men inte minst, tala alltid om för någon därhemma vart du beger dig i fall olyckan skulle vara
framme i skogen.
Stavgång & balans
Att gå med stavar ger bättre motion än att gå utan, och
samtidigt mer skonsam träning än löpning. Stavarna är
också ett stöd för balansen. Men komplettera gärna
träningen med balansövningar. Om du har hjärtbesvär, högt
blodtryck eller någon annan åkomma som påverkar din
8
kondition kan det vara bra att rådgöra med din läkare
innan du sätter i gång.
Ett ljus i mörkret
Levande ljus sätter stämningen i höstmörkret. Passa
på att rengöra brandvarnarna och testa att de fungerar
som de ska. I avsnittet ”Brandsäkerheten i fokus hemma
hos Inga” finns bra tips om hur man undviker vanliga
fallgropar och ökar brandsäkerheten hemma.
Hösttider = jakttider
Varje år skadas mellan 500 och 600 personer i samband
med jakt. De vanligaste olyckstyperna är fall- och knivolyckor. Stövlar med bra sulor och allmän försiktighet vid
slakten kan vara det som säkrar en skön naturupplevelse.
Läs gärna Jägareförbundets skrift ”Checklista inför jakt”.
Reflexer en färskvara
Reflexer åldras av UV-ljus och slitage. Byt ut dem med tid
och användning. Är du osäker kan du testa dem – de ska
synas i ljuset av en billykta på 150 meters avstånd.
Vinter
När vinterisen lockar
Solen skiner och får snön att glittra, visst längtar
man ut? Vinterisen banar väg för aktiviteter som att
pimpla och åka långfärdsskridskor – här fixar vi middagen eller dagens motionspass. Men ge dig inte ut på
isen ensam, och aldrig utan:
• Isdubbar (hängs högt)
• Ispik eller isbill
• Räddningslina
• Flythjälp
Mobiltelefon i vattenskyddat fodral och ett klädombyte hör också till en genomtänkt packning.
Mer praktiska tips och goda råd hittar du på
DinSäkerhet.se och på friluftsframjandet.se.
Vitt betyder varning
Vinterns färg är också varningens färg – på din
kropp. Redan vid 8–9 minusgrader finns risk för
köldskador om det blåser. Barn och äldre är särskilt
känsliga. Se upp för vita fläckar på kinderna, som är
mest utsatta. Skulle de dyka upp så värm med handen, men gnid aldrig! Sök dig snabbt inomhus, eller
i lä. Kontakta sjukvården om huden inte återfår sin
normala färg inom 20–30 minuter.
Rustad för halkan?
Skotta snö – tips & fakta
Bästa knepet? Vänta inte för länge
när snön faller! Skotta hellre lite snö
flera gånger än tvärtom. Böj benen
mer och ryggen mindre. Undvik att
vrida ryggen så skonar du diskarna.
En snösläde är bättre för ryggen än
en skyffel.
Varje år skadas i genomsnitt 1 400
personer vid snöskottning – de flesta
när de halkar, många när de ramlar
ner från tak. Det finns även statistik
som visar ett samband mellan snöskottning och hjärtinfarkt.
Ett par rejäla skor, fallskyddssele och
en godkänd och väl förankrad stege
kan förhindra en tråkig olycka. Tak tål
ofta högre belastning än man tror.
Glöm inte att ta en paus i arbetet.
Räta på ryggen och byt ett par ord
med grannen, eller gå in och värm
dig med en kopp kaffe.
Promenera säkrare med broddar på fötterna och
piggar på stavarna.
9
Vår
Checklista för cykelturen
Kolla att:
• kedjan är väl spänd
• bromsarna tar
• däcken är välpumpade
• lysena fungerar
• reflexerna sitter kvar
Bra att ha med sig:
Det är smart att cykla…
…bra för miljön och hälsosamt för kroppen. Dessutom är
det roligt. Ännu roligare är det om cykeln fungerar som
den ska. Ett tips är att lämna in den på service när cykelsäsongen närmar sig. Med en gelésadel eller sadelmuff
blir det lite mjukare för baken. Se till att du har en hjälm
som sitter stadigt och att du syns i trafiken: glada färger
(gärna reflexväst) på dig själv, och bra reflexer och lysen på
cykeln. Se checklistan här intill. Ja, nu är förhoppningsvis
både du och cykeln redo för många och långa turer.
Solens strålar värmer
När vårsolens strålar letar sig ner till jorden bänkar vi
oss ute, med näsorna i samma riktning: mot solen. Sakta
men säkert tinar vi upp från vinterns kalla mörker. Gottgörande. För både kropp och själ. Men också lite förrädiskt, vårsolen är stark och våra kinder bleka. Glöm
inte solskyddet! Smörj in dig ordentligt med en bra solskyddsfaktor och tänk på att inte vara i solen för långa
stunder i taget. Då mår huden bra, och dessutom blir
färgen finare.
10
• cykelpump
• extra batterier till lysena
• ett bra lås
• vattenflaska
Fakta & tips för hemmafixaren
Vår och sommar är högsäsong för gör-det-självarbete. Omkring 24 000 personer skadas
varje år vid sådant arbete. Hugg-, kläm- och
skärskador är vanligast. Många skadar också
ögonen. Förutom hantering av verktyg och
material är fall från stegar och tak vanlig orsak
till skador. Var rädd om dig! Använd alltid
lämplig skyddsutrustning och säkra stegar.
Låt elverktygen stanna inne när det regnar.
Och, har du inte redan gjort det, komplettera
verktygslådan med ett par skyddsglasögon.
r
a
m
Som
Rogivande aktiviteter
Att stilla glida fram i vackra vattenlandskap kan nästan vara
meditativt, i alla fall synnerligen rogivande – och trevligare motion än så kan man väl knappast tänka sig. Har du
ingen egen roddbåt, kanot eller kajak som ligger och väntar
går det ju alltid att hyra en.
minuter. Brandvarnare, brandsläckare och brandfilt bör
finnas i utrustningen. Gasolanläggningar behöver testas
för läckage efter varje byte, och minst en gång om året
– en gasolvarnare är också en bra investering. Se gärna
filmen ”Så släcker du branden” på DinSäkerhet.se.
Ormar, bin och getingar…
Metspö fram, flytväst på
Numera omkommer cirka 100 personer i drunkningsolyckor.
Nästan hälften av dem som omkommer är 65 år och äldre.
Många är fisketurerna som fått ett olyckligt slut. Så på
med flytvästen, sitt still i båten och håll ett öga på himlen,
sommarvädret kan växla snabbt.
Svalkande dopp
Var man än bor i Sverige är det inte långt till vatten. En
lång varm sommar kan bjuda på många sköna bad. Ett
härligare sätt att svalka kroppen finns nog inte.
Se bara upp för de utströmmar som kan uppstå vid
kraftig pålandsvind vid en del stränder. Om du råkar ut
för en sådan ska du simma i riktning utmed strandlinjen tills strömmen avtar i styrka. Att simma utmed
stranden är för övrigt alltid en god idé.
– Vi reser med vädret!
Det kan man höra från inbitna campare. Ska
du själv ut? Tänk då på brandsäkerheten, en
husvagn eller ett tält brinner upp på ett par
…hör sommaren till. Ett bett eller stick är oftast ofarligt,
men äldre och barn är känsligare. Kontakta genast vården
om du börjar må dåligt, bleknar eller svullnar kraftigt
samt om du får symptom från andra kroppsdelar än den
bitna. Se särskilt upp med bett och stick i mun och hals.
Vid ormbett bör man alltid kontakta vårdcentral och/eller
sjukvårdsupplysningen för råd.
Allergitabletter kan vara bra att ha tillhands, de finns
att köpa receptfritt på apoteket. För mer information se
vardguiden.se.
Att förbereda trivsamma brasor…
…kan blir allt annat än trivsamt om det vill
sig illa. Mer än 2 000 personer skadar sig varje
år så allvarligt när de hugger ved att de måste söka
akutvård. Men skyddsglasögon, skyddsbyxor och rejäla
skor förhindrar många olyckor. Vedhuggning bör ske
på en avskild plats, utan barn eller andra personer
i närheten. Följ alltid anvisningarna när det gäller
skydd och bruk av eventuella maskiner som används.
Var försiktig. Och njut av brasan!
Höga temperaturer kan vara påfrestande för kroppen. Svalka gärna med skugga och kall dryck.
11
Hemma hos Inga Cederberg är det ombonat och hemtrevligt. Prydnadssaker samsas med foton i bokhyllan, och på väggen hänger blå porslinstallrikar. Annika Blixt från Riddargårdens hemtjänst i Malmö är på besök.
Hon och Inga ska gå igenom brandsäkerheten i hemmet. Till sin hjälp har
de Malin Olofsson, brandman på Räddningstjänsten Syd.
i fokus hemma hos Inga
De slår sig ner i soffan och utgår från en särskild checklista. Listan är indelad i olika områden som fokuserar på
Ingas förmåga att upptäcka en brand, släcka en brand
och sätta sig själv i säkerhet. Den går också igenom vanliga risker i hemmet, vilket brandskydd som är lämpligt
att ha samt rutiner kring till exempel rökning och användning av spis.
Malin frågar Inga om hon vet vad hon ska göra om det
börjar brinna.
– Då går jag över till grannen och säger nu brinner
det hos mig, ring 112!
Malin förtydligar:
– Du vinner tid på att larma själv men går du till grannen, glöm bara inte att stänga ytterdörren så att branden
och brandröken inte sprider sig. Och om det i stället
12
Du vet väl hur din brandsläckare fungerar?
skulle brinna eller vara rök i trapphuset så ska du stanna
kvar i lägenheten tills räddningstjänsten kommer och
hjälper dig.
Bli varnad i tid – larma och släck
De pratar vidare om vilket brandskydd som är lämpligt och
hur det ska användas. Mindre bränder kan släckas med en
brandfilt eller pulversläckare, och brinner det på spisen
kan det räcka att lägga på locket. För att bli varnad i tid
behöver man ha fungerande brandvarnare. Inga berättar
att hennes son kontrollerar brandvarnaren med jämna
mellanrum, eftersom det är svårt för henne själv att nå upp.
Inga har nedsatt hörsel. På frågan om hon hör brandvarnaren även utan hörapparat svarar hon:
– Oh ja, den tjuter så!
Var rädd om dig själv och andra
– förebygg bränder i ditt hem
Det mänskliga beteendet ligger bakom de
vanligaste orsakerna till bränder i hemmet.
De mest förekommande anledningarna
är kopplade till spisen. Det kan vara att
kastrullen glöms på eller att ett spisvred
råkar sättas på och något brännbart på
eller vid spisen börjar brinna. Bortglömda
ljus som antänder ljusstaken eller en
gardin är en annan vanlig brandorsak.
Runt Ingas handled sitter ett trygghetslarm, detta kan
kopplas till brandvarnaren, så om den löser ut går larmet
direkt till larmcentralen. Annika antecknar i checklistan att
hon ska kontakta biståndshandläggaren vid kommunen om
detta. En brandvarnare kan även kopplas till ett blixtljus
eller en vibrator, för dem som har nedsatt syn eller hörsel.
Inga har för säkerhets skull satt en lapp vid telefonen
med larmnumret 112. Det är en bra åtgärd för att underlätta vid en stressig situation.
Spis
En spisvakt eller spis-timer kopplad till spisen
stänger av den om man själv skulle glömma.
Ljus
Använd stadiga och obrännbara ljusstakar
och ställ dem långt från material som kan
fatta eld.
Dags för ett varv i lägenheten
Inga visar runt i lägenheten. Tillsammans kontrollerar
de att sladdar och annan elektronik är i bra skick. De
tittar även på att lamporna inte står för nära gardiner,
sängkläder och annat som kan börja brinna. I sovrummet
har en lampskärm vid sängen hamnat på sned. Skärmen
har legat emot glödlampan och fått ett brännmärke. Inga
föreslår att lampan plockas bort, eftersom hon inte använder den längre. Ingas ljusstakar står på säkert avstånd
från hyllor och annan inredning. Bredvid stearinljuset i
köket ligger en tändare.
– Fördelen med att använda tändare i stället för tändstickor är att den slocknar om man skulle tappa den,
säger Malin.
Malin ser efter att det är lätt att ta sig fram i lägenheten,
om det skulle bli bråttom att ta sig ut.
Vid spisen är det rent och fint, inga tidningar som ligger
framme och utgör en brandrisk.
När checklistan har gåtts igenom, och riskerna är åtgärdade eller uppfångade, är det dags att avsluta besöket.
Innan Malin och Annika går frågar de om Inga känner sig
trygg med den information hon fått.
– Ja, det gör jag, men vi får hoppas att det inte händer
något, säger Inga.
Och det är just det som är meningen med besöket, att ge
rätt kunskap för att hitta och åtgärda brandriskerna i
hemmet, och på så sätt förhindra att en olycka inträffar.
Brandvarnare
Kontrollera brandvarnarens funktion regelbundet och efter att du varit bortrest några
dagar. Med testhornet når du lätt upp, och
dessutom har du ett praktiskt hjälpmedel när
skorna ska på. Byt batteri vid behov. Passa
då också på att rengöra brandvarnaren.
Den bör bytas ut efter 10 år.
Testhornet.
13
Goda tankar...
Betydelsen av en fikastund i gott sällskap ska inte underskattas. Det är väl allt det där man gärna petar i sig till
fikat som ibland kan vara av mer tveksam nytta, i alla fall
om det blir för mycket och för ofta. Här är bordet dukat
med lite godare tankar – lite nyttigare, men lika gott.
”Jag älskar att baka kakor!
Det är terapi för mig”
Bakom dessa ord står ”kalas-kokerskan”
och kokboksförfattaren Anne-Marie
Bardler Weibe. Nu bjuder hon Vitals
läsare på några av sina lite nyttigare
favoriter. Då blir det mindre av vitt
mjöl och socker. Och mer av nyttiga
nötter, frukt och bär, dinkel och honung.
Grädden är utbytt mot kesella.
Nöt- och chokladbräck
200 g mörk choklad av god kvalitet
100 g blandade nötter
2 msk torkade tranbär
1 msk pistagenötter
1 msk olja
50 g smör
4 dl müsli
½ dl honung
Smält smör och honung .
Rör ner müslin.
Platta ut på plåt med bakplåtspappe
r.
Låt torka i 75-gradig ugn ca 4 tim
mar. Dela i bitar.
Obs! kakorna är mycket spröda.
3 dl fiberhavregryn
125 g smör
½ dl stevia-socker
3 msk vatten
½ dl vatten
2 dl vetemjöl
1 tsk hjorthornssalt
2 dl gojibär
Müslikakor
Stevia
är ett naturligt
sötningsmedel…
… som framställs ur
Steviaörten – ett hälsosamt alternativ till
vanligt socker.
14
Müslikakor
Havrekakor med gojibär
Smält chokladen i vattenbad och
blanda i olja samt grovt hackade
nötter och tranbär. Klicka i bakformar.
Garnera med delade pistagenötter.
Havrekakor med gojibär
Melon, mynta och saft från en citron
är en läskande kombination.
Smält fettet och häll det över
havregrynen.
Tillsätt de övriga ingredienserna
och blanda väl.
Klicka ut på bakplåtspapper. Platta till dem.
Grädda 15 min i
175-gradig ugn.
Björnbärsmarmelad
Grova scones
Grova scones
1 ½ dl korngryn
2 dl vatten
4 dl dinkelmjöl
½ dl vetekli
2 tsk bakpulver
2 krm salt
50 g smör
2 dl yoghurt
Koka korngrynen mjuka i vatten.
Blanda mjöl, bakpulver, salt och vetekli .
Smula sedan ner smöret och finfördela
med fingertopparna.
Blanda ner yoghurt och korngryn.
Arbeta snabbt ihop degen och dela den
i 4 bitar. Forma till runda bullar med
mjölad hand.
Lägg på bakplåtspapper och tryck ut
dem till ca 1 cm tjocka bullar.
Nagga med gaffel. Grädda i 225-gradig
ugn ca 10 min.
Björnbärsmarmelad
500 g björnbär
½ dl vatten
2 msk stevia-socker
2 msk gul melatin
Koka bär och vatten i 5 min.
Smaksätt med stevia-socker, bestäm
själv hur söt du vill ha marmeladen.
Rör ut melatinet i lite av marmeladen
och blanda sedan ner den i resten av
marmeladen. Låt koka ytterligare någon
minut och låt svalna.
Petit-chouxbakelser
Petit-chouxbakelser
Gjorda av mix och spritsade.
Fyllda med vaniljkesella och färska bär.
15
t
r
a
f
l
l
u
F
Från vänster ser vi Anita, Tommy, Kerstin,
Solveig och Arnold som bowlar.
på Hagdahlska huset
Sedan tre år tillbaka har seniorerna i Linköping en
egen träffpunkt. Mitt i centrum ligger Hagdahlska
huset – en plats som är till bredden fylld av gemenskap och aktiviteter.
Verksamheten slog upp dörrarna för tre år sedan med
hjälp av statliga stimulansmedel. Syftet var att öka det
sociala innehållet för äldre genom en mötesplats som inte
hade någon anknytning till äldreboende.
Sina egna värdar
– En annan tanke bakom Hagdahlska var att man som
äldre skulle få möjligheten att känna sig behövd, berättar
Ingrid von Sydow, som ansvarar för verksamheten här.
Till sin hjälp har hon därför ett flertal pensionärsföreningar som turas om att vara värdar och att utforma verksamhetens innehåll.
Kurser i IT och mobiltelefoni, kafferep och stickcafé,
balansträning, bowling och underhållning varje fredag –
så ser ett axplock ur programmet ut.
16
Verksamhet med
mycket innehåll
Alf och Kerstin
kollar mobilen.
I centret finns samlingsrum för fika och aktiviteter,
visningsmiljöer för hjälpmedel
till äldre, en avdelning för sjukgymnasten och ett IT-rum.
IT-rummet kan användas av vem som helst, när som helst.
Tisdagar och torsdagar finns möjlighet till handledning.
– Då sitter vi ofta någon annanstans, för många kommer
numera med sin egen dator under armen, säger Ingrid glatt.
Vid en av datorerna sitter Elisabet Baum. Hon håller på
att lägga ut sin lägenhet för uthyrning på nätet.
– Det är så lugnt och skönt att sitta här, och man kan
sitta länge, säger hon.
Välj vardagsaktiviteter som du tycker är roliga, då är chansen att de blir av större.
Bowling och kortspel
Från ett av samlingsrummen hörs glada
rop och skratt. Här pågår en bowlingmatch, där TV:n och
Wii-spelet står för banorna. Ett jubel brister ut, Kerstin har
spärrat! Stämningen är hög och skämten duggar tätt. Det
är måndag och...
– ...då drar vi fräckisar, skojar Arnold, Kerstins man.
– Och på fredagarna spelar vi schack ibland, om vi
hittar någon tärning, fortsätter han i skämtsam ton.
Nu är det Anitas tur att bowla. Enligt Tommy spelar hon
bättre när hon har kjol på sig.
Arnold fattar ”klotet” för sin omgång. Tommy begrundar
resultatet med kommentaren:
– Det där är omöjligt, men det visste inte Arnold.
I ett annat samlingsrum spelas det bridge och whist.
Mellan varven pausar man med fika.
Hos sjukgymnasten
I verksamheten finns även sjukgymnasten Janne Hammarlyck. Hos honom kan den som vill få alla möjliga råd som
rör sjukgymnastik.
– Mycket handlar om balans, säger han.
Här kan man även få en hälsodagbok.
Rörelse, balans, kondition och styrka,
fokuseras i den.
– Förr var uppfattningen att äldre
skulle vara försiktiga med att ta i för mycket, men i dag vet man att de har mycket att vinna på att öva
upp styrka i muskler och leder, berättar Janne.
I rummet finns träningsutrustning som används för
att instruera dem som kommer hit, men som också är
tillgängliga som motionsredskap.
Mellan 150 och 350 personer…
…kommer varje vecka till Hagdahlska huset.
– Den äldste är 98 år, den yngste 65. Nu har också
utlandsfödda personer börjat hitta hit, vilket är positivt, i
början var det knappt några, säger Ingrid.
Linköpings kommun har valt att satsa vidare på verksamheten även efter den statliga stimulansperioden. Och på
Hagdahlska fortsätter dagarna att rulla på med god fart,
som de gör när man har roligt.
Ett hus fullt av goda idéer
Hagdahlska huset är fullt av goda idéer. Här är
några från de visningsmiljöer man håller på att
bygga upp.
• Kök, med höj- och sänkbara skåp, lätt-
hanterliga köksredskap, tillagningsplats
med spisvakt.
• Sovrum, med talande säng, elektronisk kom-i-håg-tavla, elektroniskt titthål till
ytterdörr, dörrklocka med hög ton, talande
väckarklocka, lakan som gör det lätt att
vända sig, en benförhöjare till sängen, strump-
påtagare, ledbelysning vid golv och halktejp.
• Badrum med halkmatta, halktejp, förstorings-
spegel, markerad toasits, talande våg och färgat duschdraperi.
• IT-rum med ergonomisk arbetsplats.
Alf testar balansen.
Ett socialt liv ökar välmåendet.
17
Att åldras i Sverige
med annat ursprung
Sverige får allt fler äldre personer med
utländskt ursprung. Hur är det att åldras
här när man är född i ett annat land?
En som har fördjupat sig i den frågan
är läraren, författaren och debattören
Anna Melle.
Det är viktigt med mötesplatser för att bryta isoleringen
hos äldre utlandsfödda. Behnan Saliba, 95 år, från Syrien
och Aida Fésanchef-Valberde 75 år, från Peru är båda
flitiga besökare hos Svenska kyrkan i Öxnehaga, söder om
Huskvarna. Där träffas olika etniska grupper regelbundet
och umgås med varandra.
När skillnaderna är som störst, då är motigheterna som
svårast. Anna Melle har specialiserat sig på de Österländska
och Nordafrikanska kulturerna, som skiljer sig mycket från
den svenska. I boken ”Att åldras i främmande land” delar
hon med sig av sina erfarenheter.
– I dessa kulturer har de äldre en högre status än här i
Sverige. Familjen är central och det är inte ovanligt att tre
generationer lever under samma tak. De äldre tas om hand
av sina yngre familjemedlemmar, berättar Anna.
Så ser det fortfarande ut även i delar av Sydeuropa, i
utpräglade jordbrukssamhällen.
18
Förväntningar som inte infrias
De äldre förväntar sig att bli behandlade på samma sätt här
i Sverige som de hade blivit i hemlandet. Men det svenska
samhället fungerar annorlunda. Med arbeten och studier
borta från hemmet kan de yngre inte vårda sina äldre
släktingar här. Ofta bor de kanske inte ens på samma ort.
De äldres kunskap är inte heller lika efterfrågad i det nya
samhället. Risken är att de tappar sin status och ställning
som familjens kulturförmedlare.
– Många äldre som jag har pratat med uttrycker stor
besvikelse över allt detta. Och barn och barnbarn har
Annas tips…
Författaren och debattören Anna Melle är uppvuxen i
Turkiet och kom till Sverige som flykting 1976 tillsammans med sin familj.
…till den som är inflyttad i Sverige
Var beredd att möta det nya, annars
hamnar man i samhällets utkanter. Vi
måste visa intresse för att ta del av det
svenska samhället, men då måste det
svenska samhället också vara redo att
ta emot.
…till de svenskar som är nyfikna på
det nya – Våga fråga.
Ingen tar illa upp om intresset är
genuint. Som Jáfar al Sadig (702–765)
islamsk andlig ledare sa:
”Kunskap är låset och dess nyckel
är frågan.”
…till myndigheterna
Utbilda vårdpersonal i kulturella olikheter.
Anställ mer vårdpersonal med utländsk
bakgrund. Inför mer mångkulturella inslag på vårdinstitutionerna genom TV,
tidningar, mat och traditioner.
skuldkänslor för att de inte kan leva upp till de äldres
förväntningar på dem, säger Anna.
Missförstånd när kulturer krockar
Det är inte allför länge sedan det svenska samhället i mångt
och mycket liknade det som många utlandsfödda lämnat
bakom sig. Men medan svenskarna har gjort resan till
dagens samhälle över flera generationer så har de utlandsfödda gjort den på den tid det tog att ta sig hit.
Att snabbt anamma allt nytt är en utmaning. Missförstånd
uppstår lätt. Ett enkelt läkarbesök kan resultera i förvirring
för både läkare och patient, trots bästa intentioner från
båda sidor.
Utlandsfödda som kommer från odemokratiska samhällen
har heller inga referensramar till svenska institutioner.
– I mångas hemländer måste man använda mutor för att
få bra vård. Vården är i stor utsträckning också en klassfråga,
berättar Anna.
Risken är att de äldre tappar
sin status och ställning som
familjens kulturförmedlare.
En äldre kvinna som vårdats på institution här i Sverige
uttryckte sig såhär:
”Jag vågade inte be om hjälp. Jag visste inte att vi
äldre invandrare hade samma rättigheter som resten av
befolkningen.”
Mötesplatser för samtal
När inte familjen finns runt omkring blir ensamheten stor,
särskilt om man inte behärskar det nya språket så bra.
– Många utlandsfödda sitter hemma och väntar på att
barn och barnbarn ska komma och hälsa på. Samtidigt ser
de hur svenska pensionärer gör roliga saker, som att gå på
teater och museer, säger Anna.
Hon efterlyser bättre möjligheter till naturliga möten
mellan äldre svenskar och utlandsfödda, på ett lokalt plan.
– Det är viktigt med forum för en dialog. Genom att lära
känna varandras kulturer ökar förståelsen för varandras
olikheter. Och det berikar.
19
n
e
t
s
n
i
v
a
t
s
g
Hö
i dreverklubbens lotteri
Gösta
+
Marita
När Gösta och Marita gifte sig
på våren 2011 var de ett par
sedan fyra år tillbaka och hade
bosatt sig på Göstas föräldragård
utanför Tanumshede. När de
träffades var han 55 och hon 60.
”Det var på dreverklubbens årsmöte
i Bäckefors den 18 februari 2006”,
Gösta
skrattar
och berättar
hur förälskelsen
fick honom att
känna sig konstig i
hela kroppen.
berättar Marita utan att tveka om datumet.
”Jag bodde i Åmål då och hade vänner som var
aktiva i klubben. De hade bett mig komma dit och
sälja lotter. De tyckte att jag behövde komma ut bland
folk efter att ha varit änka i nio år. Nu är jag glad att
de övertalade mig för det var när Gösta köpte en lott
som vi träffades för allra första gången …”
Senare på kvällen blev det dans, och Gösta, som rest till
mötet från Tanum, bjöd in Marita till sin husvagn.
”Sedan åkte jag hem men efter fjorton dagar kunde jag
inte låta bli att ringa henne. Jag är lite envis. Det har
jag efter min far. Eller kanske från mina jakthundar. De
ger inte heller upp när de fått vittring på något.”
20
”Det är ingen
skillnad på känslorna
bara för att man är lite äldre!”
Nu renoverar de gården tillsammans och delar med sig till
varandra av sina tidigare intressen. Gösta har kommit iväg på
resor som annars inte blivit av och Marita har följt med på jakt.
”Vi vann högsta vinsten i det där lotteriet. Så är det bara.”
&
En bridgebrud
en gentleman
När Birgitta i sjuttioårsåldern satte
in en kontaktannons och sökte en
man att sitta i soffan och mysa
med fick hon inga svar. Sedan
kom Lennart av en slump in i
hennes liv.
De träffades genom Bridgeklubb 60 i Karlstad.
Birgitta, som alltid varit road av kortspel, hade
sökt sig till klubben men saknade en partner
att spela med. Klubben gav henne ett telefonnummer till en möjlig partner och det numret
gick till Lennart som redan första gången de
träffades såg något särskilt hos Birgitta.
”Det var något med hennes utstrålning, det sade klick
direkt. Jag trodde aldrig att en sjuttioårig gubbe kunde
bli så förälskad. Det är jag förresten fortfarande. Det
liksom tjorvar i nacken varje gång jag ser på henne.”
Birgitta var också intresserad och berättar att hon avsiktligt planerade sin stavgångspromenad så att hon skulle
möta Lennart. En plan som gick i lås.
”Vi möttes på Gubbholmen som ligger mellan två
broar mitt i Karlstad. Det var som att vara tonåring
på nytt, helt fantastiskt.”
Nu bor paret tillsammans i en lägenhet i Karlstad sedan
fyra år men under sommarhalvåret tillbringar de mycket tid
i ett hus på landet där de också umgås med Birgittas fem
barn och deras familjer.
”Jag levde ett ensamt och långsamt liv förut och var
helt inställd på att fortsätta med det men Birgitta är
energisk och färgstark. Hon hittar alltid på saker så nu
är det fullt fart”, berättar Lennart med ett leende.
Birgitta i sin tur beskriver Lennart som en äkta gentleman.
”Han håller upp bildörren åt mig, är mjuk och fin och
jättesnäll. Han är allt jag vill ha.”
21
Livet på lotten
Under sin drygt hundraåriga historia har kolonilotten gång efter
annan ändrat skepnad sett till sin betydelse. Nu, med 2000-talets
ökande miljömedvetenhet, har den fått ett nytt uppsving.
Idén om kolonilotten kläcktes av den tyske läkaren Daniel
Schreber i slutet av 1800-talet. Tanken var att ge städernas
arbetarbarn en möjlighet att komma ut i naturen för att leka
och andas frisk luft.
Odlingen tar över
Under 1900-talets början spreds idén till Sverige. Då
hade inriktningen för kolonilotterna redan ändrats, de
användes nu främst till att odla på. År 1916 fanns det
koloniträdgårdar i 37 svenska städer. Där blev de en
möjlighet för arbetarfamiljerna att dryga ut försörjningen och hålla livsmedelskostnaderna nere.
Räddaren i nöden blir trendig
År 1917 skördades det 870 ton potatis på Stockholms
kolonilotter. Och under de kommande krigsåren blev
de räddningen för många. I dag har de blivit en del av
det svenska kulturarvet, och med ekotrenden
har livet på lotten också blivit trendigt.
300 kvadratmeter
sommarfrid
Några kilometer
utanför Karlstad
22
centrum ligger Kroppkärrssjön, och vid den Karlstads
koloniträdgårdsförening. Här har Gun-Britt Bäckström
sin sommarpärla, ett rött hus med vita knutar på en 300
kvadratmeter stor tomt – en av totalt 116 stycken i området.
I samband med att vattnet sätts på drar livet härute
igång på allvar.
– Min granne flyttar ut redan under våren, och själv bor
jag här hela sommaren, berättar Gun-Britt.
Läget är perfekt, med bekvämt cykelavstånd både till
arbetet och till lägenheten.
Här finns allt man behöver
Det charmiga lilla huset rymmer det mesta i bekvämlighet.
Här finns kök med dricksvatten. Sovrum, TV och en mulltoa.
Vid redskapsboden på tomten har hon installerat en utedusch med saloondörrar.
– Det finns gemensamma vattentoaletter och duschar på
området, men det är skönt med bekvämligheter nära. Det blir
också väldigt mörkt här mot slutet av sommaren eftersom
det inte finns någon gatubelysning, och då är det bra att ha
mulltoan, säger Gun-Britt.
Här finns allt hon behöver, inte minst goda vänner.
– Vi fikar hos varandra och har fester ihop. Vi brukar
vara ganska många på våra sommarfester, och i år är det lite
”…en resurssnål form
av närrekreation, bra
för folkhälsan och ett
steg på vägen in i det
ekologiskt hållbara
samhället.”
Koloniträdgårdsförbundet om
kolonilotten
Arbeta säkert i trädgården
speciellt eftersom föreningen fyller 100 år.
På de gemensamma städdagarna i området knyts nya
bekantskaper.
Naturens eget gym
På Gun-Britts lott samsas bönor och squash med äpplen,
amerikanska blåbär, hallon, svarta vinbär, liljor och andra
perenner. Liljorna, i färger från gult och vitt till rosa och rött,
är hennes favoriter. Under sommaren utkämpas en daglig
batalj mot liljebaggarna för att hålla liljorna fina.
– Lotten betyder mycket för mig, det är så
skönt att komma hit – en avkoppling jämfört
med att sitta i lägenheten över sommaren.
Den ger också många bra tillfällen att röra på
kroppen, både trädgården och huset ska ju
pysslas om. Man har att göra, säger Gun-Britt
småskrattande.
Vilan, den tas gärna i sällskap av en god
bok i hammocken, där det händer att hon
somnar…
Det finns många fördelar med trädgårdsarbete: sol och motion som stärker kroppen,
frisk luft och nyttig avkoppling. Men det har
också sina risker. Varje år skadas cirka 5 800
människor så allvarligt under trädgårdsarbete
att de behöver uppsöka en akutmottagning.
Motorgräsklipparen är den stora boven i
dramat, tätt följd av stegen. Här får du några
tips på hur du undviker skador:
• Dra ur sladden eller ta bort tändstiftet när du rensar motorgräsklipparen.
• Använd godkänd skyddsutrustning vid an vändning av motorsåg och trimmer/röjsåg.
• Stå stadigt vid häckklippning med maskin.
• Använd endast typkontrollerade, certifi erade stegar. Ställ upp stegen med 75 graders lutning, byt glidskydd om de är slitna, förankra stegen i sidled och använd inte stegen om den inte kan göras säker!
• Läs instruktioner med mera noggrant och följ dem.
• Bär skyddsglasögon vid användning av grästrimmer, röjsåg och häcksax.
• Använd hörselskydd.
Trädgårdsarbete ger utmärkt motion.
23
Hjärngympa
Precis som resten av kroppen behöver hjärnan arbeta
för att hållas igång. Vässa skärpan med avkopplande
utmaningar i form av korsord, sudoku och rebus.
Rebus
Lösningen på rebusen hittar du längst ner på sidan 26.
Sudoku Lätt
4 7
8
1
2 6
2 1
7
8 4
6
Sudoku Medium
2 8
7
5
7
3 6 4
4
2
8
3 1
5
9
1 5
5
8
2
2 4 7 9
8
5
6
9 3
5
1
3 4
1
6
3 1
2
8
4 6
6
7
3 6
8
2
9 7
5
8
9
De rätta lösningarna på sudoku publiceras den 15 november på DinSäkerhet.se/65plus
24
Andra tips på bra träning för hjärnan: Träffa vänner och familj, läsa böcker, lägga pussel, spela boule och spela bridge.
Priser
1:a Höstbukett
2–5:e Stegräknare
Namn:
Adress:
Priserna delas ut till de först dragna rätta lösningarna.
Skicka din lösning på korsordet till
MSB
651 81 Karlstad
6–10:e Brandvarnare
11–15:e Reflex
Märk kuvertet med ”korsord” och vi vill ha ditt svar senast
den 5 november 2012. Vinnarna och rätt lösning presenteras
på DinSäkerhet.se/65plus den 15 november 2012.
Hjärnan är precis som en muskel, den behöver också stimulans för att ”hålla formen”.
25
Film och böcker – för givande tankearbete
Vila för kroppen och gympa för hjärnan. Här har vi plockat fram förslag på underhållning som både roar och berör – underlag för intressanta diskussioner, om man så vill.
Så poppa lite popcorn och sjunk ner i din egen filmfåtölj!
Get Low –
The Funeral Party
I åratal har folket i den lilla staden
i Tennessee varit rädda för den
mytomspunne enstöringen Felix
Bush. En gång var han en intelligent
och rastlös ung man men nu sägs
det att han har mörka krafter och är
djävulens hantlangare. Till slut har
Felix fått nog av ryktena. Han kliver
in på begravningsbyrån och beställer sin egen begravning, som ska
hållas medan han fortfarande lever!
En gång för alla vill han höra vad folk
säger om honom och själv berätta
sanningen om varför han valt att
leva som en eremit. Det är dags att
avslöja den mörka hemlighet som
varit dold i mer än 40 år.
Med bland
annat Robert
Duvall, Bill
Murray och
Sissy Spacek.
Simon och Ekarna
Järnladyn
Bygger på Marianne Fredrikssons
hyllade roman med samma namn.
Den handlar om Simon, som växer
upp i en arbetarfamilj i utkanten av
Göteborg under andra världskriget.
Trots en kärleksfull uppväxt känner
han sig annorlunda och utanför.
Simon är väldigt begåvad och mot
sina föräldrars gillande söker han
sig till de skolor och utbildningar
som en arbetarunge normalt inte
söker sig till. Där möter han Isak,
son till en förmögen judisk bokhandlare som flytt undan förföljelserna i Tyskland. De två pojkarna
och deras familjers liv vävs samman samtidigt som kriget rasar i
Europa.
Ett biografiskt drama om Englands
premiärminister Margaret Thatcher.
Insiktsfullt och extraordinärt porträtt
av en mycket komplex och stark
kvinna, med fokus mer på personen
än på politiken. Meryl Streep briljerar i sin rollprestation.
Rebusen på sida 24 har lösningen: Brandvarnare bör alla ha skyddar både natt och dag.
26
En bra bok är ett gott sällskap…
Berättelsen om Edgar
Av David Wroblewski
Den lille pojken Edgar, som är stum sedan födseln
men har hittat på ett eget teckenspråk, växer upp på
en gård i Wisconsin. Familjen har sedan länge fött
upp en speciell hundras och Edgar kommer att stå
hundarna väldigt nära,
särskilt tiken Almondine
som blir hans bästa vän
för livet. Stillheten på
gården bryts dock när
Edgars farbror Claude
plötsligt kommer för att
bo med familjen. Strax
efter hans ankomst går
Edgars pappa hastigt
bort och ingenting blir
någonsin sig likt igen.
Svart Stig
Av Åsa Larsson
En halvnaken man försöker
rädda sitt liv ute på isen och
finner en mördad kvinna i
en ark. Vem är hon? Hur har
hon hamnat i arken? Vad är
det för märklig bandformad
brännskada hon har runt
vristen? Detta är upptakten
till Åsa Larssons tredje spänningsroman om juristen
Rebecka Martinsson och kirunapoliserna Sven-Erik
Stålnacke och Anna-Maria Mella.
Den ljusnande framtid
Filmberätterskan
Av Annmarie Forsell
Av Hernàn Rivera Letelier
Det är mitten på 60-talet.
19-årige Elin kämpar sig
fram i den nya världen – ett
avsked från familjen på Long
Island, en resa genom några
delstater, en pistol som
trycks in mellan revbenen.
Hon springer, men till vad?
Kärleken glöder och saxofonen vibrerar, inom Elin växer
en kvinna fram. Blir hon
av med mörkret inom sig? Hoppet lämnar henne
aldrig. En dag flyger havsörnen ut till havs och den
svartklädda kvinnan försvinner. Hon är Elin, ingenting annat.
Den tioåriga María Margarita har en unik berättarbegåvning. När en film med Marilyn Monroe, Gary
Cooper eller Charlton Heston
i huvudrollen kommer till
gruvbyns skraltiga gamla
biograf skramlar den fattiga
familjen ihop till en biobiljett
och iväg skickas flickan för
att senare på kvällen åskådliggöra hela härligheten
inför en hänförd publik.
Men Maria Margaritas
upphöjelse och berömmelse
får ett abrupt slut när televisionen gör sitt inträde
i familjernas hem och de
slutar att ”gå på bio”.
27
presenterar
…många praktiska filmer, checklistor och bra tips
om det mesta som rör din säkerhet och hälsa.
Gå in på webbplatsen DinSäkerhet.se/65plus för
mer information. Nedan presenteras ett urval av
korta filmer och nyttig information.
Säkerhet i vardagen
– Tips och råd på äldre dar!
Gasol i Husbil/Husvagn
Träning
Gör-det-själv-arbete
Brand
Lär dig rädda liv!
• Sätt upp en brandvarnare hemma
• Hur larmar jag vårt gemensamma nödnummer 112?
• Släcka bränder hemma
• Hjärtstartare – ett sätt att rädda liv
• Det brinner i din lägenhet
– hur gör du?
• Lär dig hjärt-lungräddning (HLR)
Fler nyttiga filmer om säkerhet och hälsa hittar du på DinSäkerhet.se/filmgalleriet
DinSäkerhet.se är MSB:s webbplats om risker och säkerhet som riktar sig direkt till dig som privatperson.
SOS alarm
Ring:
112
Här når du polis, räddningstjänst,
ambulans, fjäll-och sjöräddning.
SOS-operatören ställer följande
frågor:
• Vad har hänt?
• Var har det hänt?
Var så lugn och tydlig som möjligt.
ICE* – Bra om det händer dig något.
Lägg in dina närmaste anhöriga i din mobiltelefons
adressbok under namnet
ICE. Då kan de snabbt kontaktas om du skulle hittas
akut skadad eller sjuk och
inte kan tala.
Så här lägger du in ICE:
1. Lägg till en ny kontakt i telefonboken.
2. Skriv in ICE följt av vilken relation du har till
personen t ex make, dennes namn och sedan
telefonnumret.
3. Spara den nya kontakten.
*ICE = In Case of Emergency
För mer information gå in på DinSäkerhet.se/ICE