Transcript PDFformat - Mälardalens högskola

14 Pengar & jobb
NYHETSCHEFER: ALISA BOSNIC, KARIN THORNBERG
[email protected] ❖ 021–19 92 77, [email protected] ❖ 021–19 92 78
vlt
TORSDAG 27 FEBRUARI 2014
”Vi har tagit ett steg tillbaka”
■ Allt tuffare
på jobbet
PERSONALEN ÄR VIKTIG. Det behövs mera fokus på den psykosociala arbetsmiljön anser Ulf Johansson, professor emeritus i företagskonomi på Mälardalens
högskola.
Foto: Tony Persson
Ulf Johansson, professor
emeritus på akademin för
ekonomi, samhälle och
teknik på Mälardalens högskola har tillsammans med
Kaj Frick, professor emeritus för arbetsvetenskap på
Luleå tekniska universitet
på Arbetsmiljöverkets
uppdrag gjort en kunskapssammanställning om hur
arbetsmiljöarbetet ser ut
i dag. Det ingår i en treårig
satsning på förebyggande
arbetsmiljöarbete.
Ulfs råd till arbetsgivare:
● Fråga dig om du menar
allvar med arbetsmiljöarbetet – om inte spelar
det ingen roll vad du gör
● Gör du det: bestäm dig
för hur du hanterar konflikter mellan arbetsmiljö- och
lönsamhetsmål, formulera
ditt ideal och synliggör
arbetsmiljöns ekonomi
● Sätt mål för arbetet,
lägg in uppföljningar, skapa
ett ekonomiskt utrymme
för ansvarig chef och
belöningssystem för uppnådda mål
● Lägg frågorna i ledningsgruppen. Det krävs en
tydlig styrning för att inte
kortsiktiga lönsamhetskrav
ska ta över
Bra arbetsmiljö kan
mätas i kronor och ören
Det krävs både styrning och synliga värden
Det är något som är fel
när ett företag kan följa
föreskriften för ett systematiskt arbetsmiljöarbete,
men ändå ha dålig arbetsmiljö. Mycket stannar på
pappret. Det menar Ulf
Johansson, professor emeritus i företagsekonomi på
Mälardalens högskola.
VÄSTERÅS. På uppdrag av
Arbetsmiljöverket har han
och Kaj Frick, professor
emeritus på avdelningen för arbetsvetenskap på
Luleå tekniska universitet,
gjort en kunskapssammanställning om det förebyggande arbete som krävs för
att anställda inte ska skadas
eller bli sjuka av jobbet.
Hans eget engagemang
väcktes egentligen redan när
han lämnade och fck perspektiv på det han upplevt
som ”Lycksalighetens ö”,
en liten ingenjörsenklav på
en norrländsk bruksort. Då
insåg han vad arbetet kunde
göra med människor.
– Jag minns en man som
hela dagen gick med ammoniakhinkar, ständigt rödögd.
Som personalchef senare för
ett nu nedlagt statligt företag upptäckte han att personalfrågorna alltid hamnade
längst ner på dagordningen,
när alla var trötta, medan
ekonomifrågorna upptog
större delen av tiden.
– Det borde vara tjänstefel. På ett tjänsteföretag
spelar det otroligt stor roll
hur personalen mår.
Han fck idén att koppla
hälsa, välbefnnande och
kompetens till personalekonomisk redovisning och
synliggöra immateriella
investeringar i välmående
och kompetens och hur
det påverkar resultaträkningen.
Sedan dess har hans
yrkesliv kretsat kring de här
frågorna, han har föreläst,
skrivit böcker och forskat.
– I den här sammanställningen har jag framförallt
bidragit med en teoretisk
analys från ett styrningsperspektiv. Kaj Frick är
sociolog och mycket bättre
på arbetsmiljöfrågorna. Vi
har kompletterat varandra.
Hans slutsats är att det
inte ens räcker att visa att
det lönar sig att satsa på
immateriella investeringar.
– Det krävs ett tydligt
arbetsmiljöideal, styrning,
uppföljning, ekonomiskt
utrymme och belöning av
den chef som lyckas. Annars
tar de kortsiktiga lönsamhetskraven över.
Ledningen delegerar
ansvaret, men inte befogenheter och pengar, följer inte
upp och belönar inte goda
insatser.
– Jag upplever att vi tagit
ett steg tillbaka. Det har blivit en mycket större segregation mellan bra och dåliga arbetsgivare.
I dag är de psykosociala problemen – som är svårare
att mäta, göra något åt och
redovisa – störst.
Många stora företag och
myndigheter får ”väl godkänt” på sina dokument och
rutinmässiga uppföljningar
av det systematiska förebyggande arbetsmiljöarbetet,
men kan samtidigt, framförallt i den ofentliga sektorn, ha stora arbetsmiljöproblem.
Alltför detaljerade formel-
la styrdokument kan paradoxalt nog göra att man
glömmer vad det egentligen
handlar om, en bra arbetsmiljö, säger Ulf Johansson.
METTE HOLCK
021–19 92 76
[email protected]
VLT i morgon:
Så
jobbar
Peab
Ökad optimism i detaljhandeln
Det råder optimism i detaljhandeln. Försäljningen
fortsatte att öka i januari
och handeln räknar med
en starkare utveckling än
under 2013 då detaljhandeln ökade med knappt
2 procent.
STOCKHOLM. Enligt SCB öka-
de försäljningen i detaljhandeln med 2,3 procent
i januari jämfört med samma månad i fol. I sällanköpshandeln var ökningen
3,8 procent.
En kalenderefekt om 1,4
procentidagligvaruhandeln,
i och med en extra fredag
i januari jämfört med samma
månad förra året, ger extra
skjuts åt branschen, skriver HUI Research i en kommentar.
Att sällanköpshandeln
fortsätter att öka kan ses
som ett tecken på att hushål-
len tror på bättre tider även
om optimismen minskade i
februari.
– När det är lågkonjunktur brukar alltid dagligvaruhandeln gå betydligt bättre
än sällanköpsvaruhandeln,
men nu börjar även sällanköpshandeln visa betyd-
ligt starkare tillväxttal. Det
tyder på att konjunkturen är
på väg åt rätt håll och det är
också de signaler vi ser även
på andra håll i ekonomin nu,
säger Carin Blom, analytiker
på HUI Research.
Svenskarnas intresse för
heminredning ser ut att hål-
la i sig. Försäljningen i heminredningshandeln ökade
med 7,9 procent i januari.
Däremot har bok- och leksakshandeln det tuffare,
vilket förklaras av att en
stor del av den handeln fyttat över till nätet.
PETER CHALLIS/TT