Transcript 141014 Minnesanteckn fr möte i utredningen SLU

Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen
”Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi”
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala 2014.10.14
Anteckningar av Tobias Häggmark Svensson och Ann Eklund,
sammanfattade av Katarina Elofsson
Deltagare:
Erik Dabaach (Per-Hans Fäbod) (ED)
Ann Eklund (Viltskadecenter, Institutionen för Ekologi, SLU) (AE)
Katarina Elofsson (Institutionen för Ekonomi, SLU) (KE)
Peter Eriksson (Svenska Jägareförbundet) (PE)
Anna Lena Erstadius (Fäbodbrukarna) (AL)
Gudrun Haglund-Eriksson (Svenska Fåravelsförbundet) (GE)
Björn Hallberg (Svensk Hjort) (BH)
Ingevald Holmqvist (Sveriges Biodlares Riksförbund) (IH)
Tobias Häggmark Svensson (Institutionen för Ekonomi, SLU) (THS)
Solveig Larsson (Jägarnas Riksförbund) (SL)
Svante Nilsson (Jordbruksverket) (SN)
Ylva Persson (Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Expertråd Växa Sverige) (YP)
Per Risberg (Naturvårdsverket) (PR)
Margareta Steen (Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU) (MS)
Anders Wetterin (Lantbrukarnas Riksförbund) (AW)
Marit Widman (Institutionen för Ekonomi, SLU) (MW)
Inga Ängsteg (Viltskadecenter, Institutionen för Ekologi, SLU) (IÄ)
Alla hälsas välkomna till Sveriges Lantbruksuniversitet av Katarina Elofsson, varpå en
presentationsrunda hålls. Alla får möjlighet att framföra sina förväntningar och förhoppningar på
uppdraget.
Förhoppningar som nämns är:





Att man reder ut vad som ska tas fram inom uppdraget.
En beskrivning också av vad man inte ska göra, eftersom det finns så många
missuppfattningar om vad uppdraget ska omfatta.
Att få siffror på vad rovdjuren kostar. Detta gäller även fäbodbruken.
Att hjortägare ska få möjlighet att söka stöd.
En framtidstro, att man inte ska behöva oroa sig för att näringarna försvinner.
Uppdraget
Katarina håller en introduktion. Uppdraget är nu i en uppstartningsfas, man har en ambition av
vad man vill åstadkomma men det går inte att säga att allt går att genomföra till hundra procent.







Målsättningen är att få fram konkreta beräkningar och inte att bara kvalitativt beskriva
vad det är som kostar.
Man vill få en helhetsbild (ett samhällsekonomiskt perspektiv) av vad det är som kostar:
Direkta kostnader: Döda och skadade djur.
Indirekta privata kostnader: Denna fråga utreds med hjälp av en enkät.
Indirekta samhällsekonomiska kostnader: T.ex. effekter på kulturvärden eller biologisk
mångfald och biodiversitet.
Kostnader relaterade till jakt: Det man tänkt inkludera i uppdraget är kostnader för
företag, medan kostnader för förlorade rekreationsvärden inte täcks av uppdraget.
Man kommer att titta på alternativa ersättningsmodeller som har använts på olika håll i
världen och beskrivits i litteraturen. Hur kan man t.ex. på ett lämpligt sätt ersätta
indirekta kostnader. Kan t.ex. ett liknande system som det som idag används inom
rennäringen vara tillämpbart för lantbruket?
Man vill titta på om bidrag för förebyggande åtgärder till biodling och hägnat vilt är
motiverade utifrån regeringens mål för landsbygd och miljö.
Ett mål har varit att jämföra kostnader och nytta av åtgärder i förhållande till kostnader
och nytta av skyddsjakt. Detta kan dock vara svårt att få fram siffror på, men man ska
försöka att åtminstone få fram vilka frågor det är som bör adresseras för detta.
Rennäringen kommer inte att ingå i uppdraget.
Kommentarer om uppdraget:

Det finns ingen definition av landsbygdsföretag men de företag, förutom
lantbruksföretagen, som departementet tänkt sig ska ingå i uppdraget är i första hand
jaktrelaterade företag.
Diskussion och frågor:



AL frågade hur de som har minskat/upphört sin verksamhet på grund av de tuffa
förhållandena ska inkluderas i enkäten och om det är möjligt att gå ut med en enkät till de
som lagt av? Svaret på frågan var att i nuläget kommer de inte med i urvalet då de inte
finns med i det register som används. AL la dock fram att man kanske skulle kunna nå ut
till dessa fäbodbrukare genom Jordbruksverkets register på de som sökt stöd för sin
verksamhet och sedan slutat. KE konstaterade att kunskap om hur olika näringars storlek
påverkas av rovdjur skulle kunna vara intressant, men att det är mkt tidskrävande att ta
fram en sådan analys, och svårt att komma fram till tillförlitliga resultat. Det är också
svårt att mäta huruvida nuvarande brukare tänker sig att öka/minska verksamheten p.g.a.
rovdjur, eftersom man inte vet vad de gjort det om rovdjuren inte funnits i området.
AL frågade om rapporteringarna till länsstyrelserna inte är relevanta som
skadeobservationer? Fäbodbrukarna rapporterar observationer och incidenter med rovdjur
inblandade direkt till länsstyrelsen även om en direkt attack inte har skett. Rapporterar
även incidenter där djur har blivit skrämda av rovdjur. AL undrade därför om detta
underlag går att använda för att fånga upp mörkertalet? IÄ svarade på frågan att dessa
inte kommer in i Viltskadecenters databaser, och därför inte påverkat urvalet av
respondenter på den planerade enkäten. Dock så menade IÄ att det är få län som berörs
och de kanske går att få utdrag från länsstyrelserna om incidenterna har rapporterats
korrekt från deras sida. KE sade att man ska undersöka i vilken form denna information
finns för att se om den kan vara användbar.
AL och ED menar att mörkertalet är ”enormt” och ersättning söks inte för varje fall då
rovdjur är skyldiga till attacker, då det i vissa fall krävs stor energi för att få tillgång till
ersättningen, om man inte har ett färskt kadaver så delas inte ersättning ut. IÄ menade att
det kan finnas information på länsnivå som kan ge indikation på mörkertalet. I värsta fall
får det påpekas i resultatet att mörkertalet gör att de siffror som tas fram kan ses som
miniminivåer. ED lyfte även fram att den svåra bevisbördan gör att folk struntar i att söka
ersättning, och att de beslut som tas angående ersättning ej kan överklagas. IÄ svarade
med att denna aspekt kanske borde tas med i uppdraget; lägga till att bevisbördan är svår i
målen för projektet och att de krav som ställs kanske borde ses över. ED relaterade till det
norska systemet som används för utbetalning av ersättning skulle kunna efterliknas;
ersättning betalas ut om det kan/finns misstanke om att det var rovdjur som var orsaken
till skadorna. AW hävdade senare att mörkertalet också är stort inom konventionell
djurhållning, och drabbade drar sig från att söka ersättning då de i vissa fall har
förekommit hot.




SL framförde att undersökningstekniken i enkäten är för svag om man inte för alla
sektorer kan ta fram robusta och tillförlitliga resultat, och undrade om det finns ett
alternativt sätt att arbeta på? Frågan diskuterades i samband med det faktum att det finns
mycket få observationer i vissa grupper, t.ex. noll fäbodar utan rovdjursnärvaro, och ett
litet antal fäbodar med angrepp (även om antalet kan vara högt räknat i procent rav det
totala antalet fäbodar). KE svarade att det egentligen inte är fel på metoden utan att det
blir svårt att generalisera resultaten när det endast finns ett fåtal observationer
tillgängliga. Framförallt innebär detta svårigheter att beräkna kostnader för fäbodsföretag.
Man har inom utredningen haft en livlig diskussion kring det meningsfulla i att inkludera
fäbodarna i den planerade enkäten, men lutar åt att göra ett försök även om det kan vara
svårt att fastlägga kostnader för dessa, av det skäl att observationerna är få. SL lyfte
också fram att det är viktigt att i slutrapporten belysa vad uppdraget inte kan göra, och
vad som inte inkluderas i resultaten så att korrekta tolkningar sker och att resultaten inte
används på fel sätt.
AW fortsatte på denna bana och ville betona vikten av tydliga definitioner för uppdraget
och de begrepp som används, samt att vara tydlig med för vilka resultaten gäller. AW
frågade angående skillnaden mellan rovdjursangrepp och rovdjursförekomst för de
drabbade områden, samt hur effekten av dessa två ska skiljas från varandra. KE svarade
att man kommer jämföra områden där endast rovdjur förekommer men inte står för
attacker mot områden där rovdjur också är skyldiga till attacker. IÄ pratade även i sin
presentation om områden där rovdjurstätheten är hög/låg kommer att används för att göra
jämförelser.
AW hade även synpunkter på den begränsning som används för urvalet för enkäten
(storleken på gårdar). AW menade att urvalet inte inkluderar större gårdar (urvalet fångar
inte upp de större djurbesättningarna), de som faktiskt kan försörja sig på sin produktion,
och där effekten av rovdjur kan vara avgörande för inkomsten. AE svarade på denna
fråga med att urvalet konstruerades så att de gårdar som inkluderas ska ha så likartade
produktion/bruksmetoder som möjligt. AW menade då att kostnaden för de med större
djurbesättningar är relevanta då rovdjur medför mycket merjobb för de som är drabbade
och att det nuvarande urvalet fångar upp ”hobby”-gårdarna, och att de som försörjer sig
på detta inte kommer att beröras av undersökningen. Det är för dessa större besättningar
metodutveckling kan ske menade AW. GHE höll med gällande att de större
djurbesättningarna borde inkluderas i och med att de har störst potential att utvecklas
samt att det är där ”framtiden” ligger. KE och AE lovade att man ska se om man kan ta
med även större gårdar.
YP undrade om de som har getter inkluderas i enkäten? Majoriteten av getägarna är inte
fäbodbrukare, dessa kommer falla utanför urvalet. YP påpekade att de som inte är
fäbodbrukare upplever också rovdjursproblemet, och de har ganska stora besättningar i
rovviltsområden. MW svarade att getter inte i nuläget är inkluderade i urvalet.







MS frågade om det var möjligt att få ta del av producenters produktionsplatsnummer. Om
SLU kan få tillgång till producenternas inrapporterade data kan detta ge bra
kompletterande information som är användbar i utredningen. AL svarade att detta låter
som ett bra förslag, men frågan måste ställas till var och en som skulle behöva lämna ut
sin information. KE och MW påpekade att det inte är aktuellt att ta med data för enskilda
angivna producenter i utredningen, utan det är genomsnittliga utfall, och spridningen av
utfall mellan olika producenter, som är intressant.
PE ställde frågor om jaktverksamheten och om den finns med i uppdraget och i så fall hur
kommer den verksamheten undersökas? PE framförde en oro över att de som arbetar med
jakt kan falla utanför uppdraget. KE svarade att man har som mål att undersöka hur
jaktarrenden påverkas av rovdjursförekomst. PE undrade också om det finns det någon
inom arbetsgruppen som har relation till/ansvarig för jaktaspekterna? KE förklarade att
man på institutionen för ekonomi har flera forskningsprojekt kring viltfrågor, och
därigenom kontakter med kunniga i jaktfrågor.
PE tyckte att jaktföretagen faller utan för enkäten, och undrade om det är det möjligt att
kunna inkludera dessa i undersökningen? Frågan besvarades med att det behövs då ett
kontakt register till dessa företag. PE svarade då med att Jägareförbundet har
kontaktinformation till dessa jaktföretag som skulle kunna användas. KE sade att
utredningen är tacksam om man kan få tillgång till denna kontaktinformation.
SL konstaterade utvecklingen av rovdjursstammarna är snabb, älgjakt kan just nu inte
bedrivas på vissa områden då avkastningen är borta. Kommer framtiden att beaktas i
uppdraget? Då det är nu de stora effekterna har märkts, den historska effekten är mindre
än vad de vi kommer uppleva i framtiden. KE svarade att det finns olika metoder som
kan användas för att försöka säga något om framtiden, men det tillvägagångssätt som är
planerat att tillämpas bygger på historiska siffror.
GHE påpekade att rovdjursförekomst och viltskador vägs in som risk för skogsföretag
och de som har tamdjur i sin verksamhet av bankerna. Det förekommer också att älgen
flyttar sig från områdena med varg/rovdjur till områden utan rovdjur, då förflyttar sig
kostnaderna till andra områden utan rovdjur. Viltskador (grödor mm.) uppkommer då på
nya områden, kommer detta inkluderas? KE svarar att det kan vara mycket svårt att
beräkna dessa effekter, oavsett om det är stora eller små, och att det därför troligen inte är
en bra idé att lägga tid på detta med tanke på den begränsade tid och de begränsade
resurserna inom utredningen.
PR undrade om skillnaden mellan rovdjursförekomst och rovdjursangrepp. PR påpekade
också att Naturvårdsverket inte tycker att det är givet att man kan se det som en kostnad
när vilda djur som tar/påverkar andra vilda djur. Svaret från KE var att detta faktum ändå
kan påverka samhällsekonomin genom effekten på t.ex. jaktvärden.
IH undrade hur effekten på biodlingar inkluderas i uppdraget? KE svarade att man anser
det nödvändigt att i utredningen också ta hänsyn till den samhällsekonomiska nyttan av
biodling när man diskuterar stöd till förebyggande åtgärder. IH frågade om



tillvägagångssättet. KE svarade att tidigare forsking/resultat kommer att ligga till
grunden.
AW påpekade att minskad jakt på grund av rovdjur i och med att man inte kan jaga med
hundar, leder till att jakten blir ointressant och markvärdet påverkas negativt vilket i sin
tur leder till mycket vilt på området men jakt bedrivs inte. Är detta ett koncept som
kommer diskuteras inom uppdraget. KE svarade att detta visserligen är en viktig fråga
men stora delar av kostnaderna faller troligen på privatpersoner, och dessutom är det en
krävande uppgift att tänka ut hur man ska kunna beräkna denna kostnad, och att finna bra
data för analysen. Uppgiften kommer därför inte att hinnas med inom ramarna för
utredningen.
SL påpekade att projektet inte behöver hålla sig inom befintliga resurser vad gäller
förslagen och KE instämde i detta och sa att det förenklar arbetet.
BH undrade hur detta knyts ihop och avslutas, vem kommer fatta beslutet när utredningen
är klar? Finns det risken att resultaten inte används? KE svarade att det alltid finns en
risk, men resultaten ska presenteras, sedan lämnas i bästa fall en proposition till riskdagen
från regeringen, eller så fattas beslut av berörda myndigheter. IÄ fortsatte denna
diskussion med en fråga angående situationen som råder just nu med departements
förflyttningar. Hur påverkar det uppdraget? Vem kommer rapporteringen att ske till? KE
konstaterade att detta inte påverkar utredningens arbete, Att vi fått en ny regering
påverkar inte arbetet med uppdraget, men det kommer att finnas en ny minister på plats
då uppdraget rapporteras. Det kan påverka hur resultaten hanteras, men man vet inte hur.
Alla deltagare vid mötet tackas för sina synpunkter!