Intresserad? Kontakta oss via hemsidorna eller direkt!

Föreningen Sveriges Fäbodbrukare

www.fabod.nu

Ordförande Pauline Palmcrantz 070-640 21 08 [email protected]

Gävleborgs Fäbodförening

Ordförande Tomas Eriksson 073-639 44 55 www.xfabodar.se

[email protected]

Dalarnas Fäbodbrukar förening

Ordförande Tin Gumuns 070-232 65 25 [email protected]

Värmlands Säterbrukarförening

Ordförande Goth Bertil Johansson 073-588 61 74 [email protected]

Det svenska fäbodbruket

-en kulturell kvarleva eller ett brukningssätt för framtiden?

Information om det svenska fäbodbruket av dag i samarbete mellan:

Det svenska fäbodbruket i sin nuvarande omfattning återfinns i de mellansvenska skogsbygderna,fram förallt iVärmlands,Dalarnas,Gävleborgs och Jämtlands län.Men det finns aktiva fäbodbrukare ända upp i Norr- och Västerbotten. Det exakta antalet låter sig inte räknas, men i Jordbruksverkets statistik återfinns ungefär 250 stycken. Jämför det antalet med de 20.000 fäbodbruk som fanns bara i Dalarna till för c:a 150 år sedan.Det svenska fäbodbruket tillhör tillsammans med det väsentligt större norska säterbruket, det skandinaviska klustret av boreal transhumans.Transhumans är en form av boskaps skötsel som innebär säsongsvis förflyttning av både folk och fä,för att väl nyttja tillgängliga slåtter- och betesmarker. En byggnad, (fäbod, bod eller säter) anlades när det var för långt att dagligen gå emellan hembyn och betesmarkerna/fäboden. (se även referens sv Wikipedia?)I Europa finns ytterligare tre regioner med i dag aktiv transhumans (se även Referens eng Wikipedia?) I konventionen om biologisk mångfald, den s.k. Riokonventionen, har Sverige åtagit sig att respek tera, bevara och bibehålla kunskaper,innovationer och sedvänjor hos ursprungliga och lokala samhällen med traditionella livssätt och som har betydelse för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

Till detta räknas flera olika grupperingar traditionella brukare, från kust till fjäll och från söder till norr,över hela landet,däribland det svenska fäbodbruket och det traditionella nyttjandet av de exten siva betesresurserna i skog och fjäll.

I allmänhet förknippas fäbodbruk med ett levnadssätt från självhushållningens dagar. Många av dagens kvarvarande fäbodbrukare lever dock fortfarande med fäbodbruket som en del i sin näringsverksamhet och ser det som ett resurseffektivt sätt att ekologiskt och med begränsade resursinsatser framställa hög kvalitativa livsmedel som mjölk, ost och smör samt det bästa naturbeteskött vi kan tänka oss.

Ett bevarat fäbodbruk är därmed nödvändigt för många djurhållande lantbruk med begränsad fodera real kring gården.Det finns stora arealer,framförallt i landets mellansvenska skogsbygder och de norr ländska skogs- och fjällbygderna, som historiskt varit men idag inte medräknas eller är inventerade som betesmark men som skulle kunna bidra till ökad verksamhet,inkomster och arbetstillfällen i gles bygden.

Fäbodbruket och annat traditionellt nyttjande av naturliga fodermarker kan därmed bidra till en vär defull inhemsk livsmedelsproduktion med etiska, kvalitetsmässiga, kulturella och ekologiska mervär den. Det är samtidigt ett bra exempel på nyttan av kulturarv och levande lokal och traditionell kunskap.

Det är också ett exempel på hur det svenska kultur- och naturvårdsjordbruket på ett positivt sätt kan bidra till samhällsekonomin och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.