Transcript er blev en - Norrbottens läns landsting

Nummer 3 2014
PERSONALTIDNINGEN FÖR
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
Ojämlik hälsa
trots lika vård
Yonas Berhans diabetesforskning väcker frågor om bemötande
SIDAN 12
Tema: Vi behöver fler sjuksköterskor
SIDORNA 6–9
Jazzmusiker med dubbla uppdrag
SIDORNA 10–11
Packat och klart — Portugal nästa
SIDORNA 16–17
GÄSTKRÖNIKÖREN ANNA LINDBERG
”Vi vill skapa förutsättningar
för en bra vardag på en
plats som du tycker om.”
VÄLKOMMEN
INNEHÅLL
10
NUMMER 3 • 2014
Så här fördelar
vi oss på länets
hälsocentraler
Sjuksköterskebrist – men
visst finns det ljuspunkter
hälsocentraler den 30 april 2014.
Inom parentes förändringen
jämfört med samma datum
2013.
O Även Sensia, vars tre hälsocentraler gått i konkurs, finns
med i tabellen.
O Under samma period har
antalet norrbottningar blivit
786 fler och uppgår nu till
249 475 personer.
Vad får vårdens anställda för bild av sig själv och
sin verksamhet, om det som de får läsa och höra
oftast handlar om misstag och tillkortakommanden?
TEMAT I DETTA NUMMER handlar om vad som görs
åt bristen på sjuksköterskor och undersköterskor.
Att det har blivit svårt att rekrytera – och ibland
behålla – personal förvärrar förstås en redan
ansträngd situation. Vi har valt ut några exempel där någon lyft blicken för att försöka hitta
lösningar. Inte för att vi vill blunda för den
situation som råder – det är väl känt att
många av landstingets medarbetare arbetar
under hård press. Men för att visa att det
även finns ljuspunkter och handlingskraft,
något som kanske kan inspirera andra.
Den bilden måste också få komma fram.
TILL SIST: Antalet inskickade lösningar
har halverats sedan vår ”gamla” korsordsmakare gick i pension. Är korsordet för svårt? Hör av er och berätta. Eller också tar ni en paus och
provar själva på att lösa det i sommar.
Vi ses igen till hösten!
PITEÅ
Jazz för alla åldrar
Koll på kolhydrater
Vårdpersonal agerar
6–9
Bristen på sjuksköterskor och undersköterskor märks
på många håll i landstinget. Intensivvårdsavdelningen
i Sunderbyn har identifierat 25 punkter som ska förbättra
förutsättningarna. Temat handlar om vårdens framtid.
12
Barnläkaren Yonas Berhan har forskat om sambandet
mellan socioekonomiska faktorer och ojämlikhet i hälsa
för personer med diabetes typ 1.
13
All vårdpersonal erbjuds en webbaserad utbildning
i palliativ vård. Den genomförs i höst och ger grundläggande kunskaper om vård i livets slutskede.
Packar för Portugal
16–17
Tandläkaren Tor Svensson, 74 år, trappar ner efter 48 år
i landstinget. Under sitt yrkesliv har han på nära håll
kunnat följa tandhälsans utveckling. Nu väntar resor till
Portugal för tandvårdsveteranen.
Ett år med Laponia
Laine Nilsson, biträdande förrådsföreståndare, tycker
att arbetskamraterna vid Piteå lasarett borde få lite
uppmuntran. På eget initiativ anordnar han därför
billiga veckoslutsresor till Stockholm och Finland.
Under april och maj kommer drygt 700 landstingsanställda i Piteå att ge sig iväg.
Ur Landstingstidningen nr 1, 1989
INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikationsavdelningen, Norrbottens läns landsting.
Den utkommer med fem till sju nummer per år och har en upplaga på
10 500 exemplar.
Insikt på webben:
nll.se/landstingstidningen
2
Flera hundra patienter skickas varje år från Norrbotten till Umeå för ballongsprängning av kranskärl, PCI.
Nu finns hjälp att få i Sunderby sjukhus. ”Det blir en
klar förbättring för patienterna att kunna få ingreppet utfört här”, säger överläkare Agneta Johansson,
chef vid hjärt- och kärlsektionen.
Ur Landstingstidningen nr 4, 2004
POSTADRESS: Insikt Norrbotten
Kommunikationsavdelningen
Box 868, 971 26 Luleå
OMSLAGSFOTO: Maria Åsén
BESÖKSADRESS: Landstingshuset,
Robertsviksgatan 7, 972 41 Luleå
ÅRGÅNG: 42
ANSVARIG UTGIVARE: Anna Källström,
kommunikationsdirektör
REDAKTÖR: Ulrika Englund
0920-28 43 64, 070-32 55 750
[email protected]
GRAFISK FORM:
Tor-Arne Moe, Moe Media AB
PRESSLÄGGNING: 9 juni 2014
NÄSTA NUMMER: 3 oktober 2014
TEKNISK PRODUKTION: Daily print
Innehållet i Insikt får gärna citeras om
källan anges.
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING,
NLL, har till huvuduppgift att erbjuda
länets cirka 249 000 invånare hälso-
20
För ett år sedan öppnade hälsocentralen Laponia i Gällivare. Hur har det gått att slå samman två hälsocentraler
till en? Insikt har hälsat på.
... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN
Bergnäset
10 263 (+1 012)
Björkskatan
6 941 (+603)
Gammelstad
10 755 (+1 079)
Hertsön
6 071
(+758)
Mjölkudden
5 640
(+815)
Porsön
6 338
(+374)
Råneå
3 889
(+153)
Stadsviken
15 386 (+4 374)
Örnäset
10 605 (+1 688)
Sensia, Hermelinen 0 (–10 860)
Vid Lapplands barnklinik i Gällivare får barn med diabetes och deras föräldrar lära sig att räkna kolhydrater
vid varje måltid.
Palliativ webbkurs för alla
LANDSTINGET FÖR 25 ÅR SEDAN ...
LULEÅ
5
Ojämlik hälsa
ULRIKA ENGLUND,
redaktör för Insikt
Furunäset
6 230
(+718)
Hortlax
6 921 (+596)
Norrfjärden
4 950
(+242)
Piteå hc
6 596
(+819)
Öjebyn
7 651
(+718)
Cederkliniken
9 331 (+1 961)
Sensia, Björnen
0 (–5 145)
Foto: MARIA ÅSÉN
DET PÅGÅR EN NEDRUSTNING av den lokala journalistiken i Norrbotten. Det är bekymmersamt. Journalister har en självklar uppgift när det kommer till att
granska hur skattemedel används och hur myndigheter fullgör sitt uppdrag. I ett demokratiskt samhälle måste det finnas olika aktörer. Hur viktigt det är
att chefer och anställda har ett öppet förhållningssätt gentemot representanter för tidningar, radio och tv står tydligt beskrivet i
landstingets mediepolicy.
Det är alltså inte fel att journalister
lyfter fram det som inte fungerar i landstinget, tvärtom skräms jag av situationen
med ett Norrbotten som är på väg att
tystna. Det som känns trist är när mediebilden framstår som den enda sanna
bilden.
På varje missnöjd patient som får
sin upplevelse skildrad i dagstidningen går det otaliga som inte
anser sig vara felaktigt behandlade
eller bemötta, ett tillstånd som är
”normalt” och därmed ointressant ur en journalistisk synvinkel.
Patientenkäter vars resultat
visar hur nöjda norrbottningar
är med vården försvinner
i mediebruset. Detsamma gör
undersökningar som berättar
vilket enormt högt förtroende sjukvårdens yrkesgrupper åtnjuter hos
befolkningen i stort.
O Antal listade vid länets 32
Dessutom:
Sen sist
Gästkrönikören
På gång
Dagens ros
5
13
14
16
Nytt om namn
Krysset
Doktor Warg kåserar
Ur museets samlingar
17
18
19
19
och sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional
utveckling inom kultur, utbildning,
näringspolitik och kommunikationer.
NLL bedriver verksamhet vid fem
sjukhus, 29 hälsocentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex.
Landstinget är en av länets största
arbetsgivare med cirka 7 000 anställda. Bland dessa finns drygt 700
läkare och 2 100 sjuksköterskor. 500
personer arbetar med tandvård, 430
med teknik, 100 med socialt och kurativt arbete, 70 med kultur/turism och
1 050 med administration.
BODEN
Dags för mätning, vägning och vaccination av Wilda, 3,5 månader. BVC-sköterskan Ulla-Britt Blomqvist arbetar vid Bergnäsets hälsocentral i
Luleå, en hälsocentral som går bra ekonomiskt. Wildas mamma heter Jenny Svedberg.
Foto: MARIA ÅSÉN
Fortfarande tufft
för hälsocentraler
De flesta av landstingets hälsocentraler går back. Totalt handlar det om ett minus på 150 miljoner kronor under de senaste
tre åren.
Samtidigt vill Praktikertjänst
öppna en ny hälsocentral i Luleå.
VÅRDVALET INFÖRDES i Norrbotten i januari 2010. Efter fyra och
ett halvt år kämpar många hälsocentraler fortfarande med att få en
ekonomi i balans. Under de senaste
tre åren har de 29 landstingsdrivna
hälsocentralerna sammantaget
gjort en förlust på cirka 150 miljoner kronor. Under 2013 var det
bara åtta som gick med någon form
av överskott.
Hälsocentralerna har piskan på
sig att få verksamheten att gå ihop.
– Politiken är tydlig med att de
resurser som finns inom ramen för
vårdvalet ska räcka, säger beställarchefen Kristian Damlin.
År 2012 fördelades 95,7 procent
av ersättningen utifrån ålder på de
listade på respektive hälsocentral.
Resterande 4,3 procent fördelades
utifrån socioekonomiska förhållanINSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
Kristian Damlin,
chef för beställar- och analysenheten.
den, bland annat hur många
utlandsfödda, arbetslösa och
ensamstående som hörde till hälsocentralen.
I dag bestämmer de listades
ålder 65 procent av ersättningen,
där de som är 75 år och äldre ger
mer pengar än de i andra åldrar.
Tio procent av ersättningen är
kopplad till socioekonomiska faktorer uträknade med hjälp av behovsindexet CNI, Care need index.
Resterande 25 procent fördelas
utifrån vårdtyngd baserat på ACG,
ett beskrivningssystem som bygger
på patienternas diagnoser.
NU KAN DE TVÅ sistnämnda kate-
gorierna – vårdtyngd respektive
socioekonomiskt svaga grupper –
komma att generera mer i ersättning.
– Politikerna vill hitta en så rättvis fördelning som möjligt och har
fattat ett inriktningsbeslut om att
öka andelen CNI och ACG. Vi ser
över beställningsunderlaget och ska
lägga ett förslag som kan tas i september. Det kommer sedan att gälla
från 1 januari 2015.
Under året som gått har listning-
arna framför allt påverkats av
Sensias konkurs; förra sommaren
stängde tre privata hälsocentraler.
Närmare 20 000 personer fördes
över till andra hälsocentraler och
många gick därmed från en aktiv
till en passiv listning. Trots det steg
antalet norrbottningar som själv
gjorde ett val med drygt 10 000
personer, från 98 822 till 109 092
personer vid april månads utgång.
Det innebär en ökning från 40 till
44 procent av alla invånare.
– Allt fler gör ett aktivt val, men
siffran är fortfarande låg sett till
riket i stort, konstaterar Kristian
Damlin.
EN ANSÖKAN HAR inkommit från
Praktikertjänst om att starta en
hälsocentral i Luleå, med driftstart
1 oktober 2014. Den kommer nu att
prövas, ett arbete som ska vara
klart inom 60 dagar.
Nytt från den första maj är att
Harads hälsocentral inte längre är
en egen hälsocentral, utan en filial
till Björknäs. Så har det i praktiken
varit under en längre tid, men nu är
det officiellt.
Därmed har Norrbotten 32 hälso-
Björknäs
9 848 (+1 265)
Erikslund
5 613 (+1 188)
Harads
1 121
(+74)
Sanden
11 252 (+1 676)
Sensia, Åkerbäret
0 (–4 001)
KALIX
Grytnäs
Kalix hc
5 559
10 990
(+25)
(–28)
GÄLLIVARE
Laponia
11 214
(-585)
(beräknat på siffror för
Malmbergets hälsocentral
och Forsens hälsocentral)
Adviva
7 325
(+730)
KIRUNA
Graniten
Malmen
10 041
10 557
ÖVRIGA LÄNET
(+4)
(+252)
Arjeplog
Arvidsjaur
Haparanda
Jokkmokk
Pajala
Vittangi
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
2 876
6 457
9 574
4 796
6 144
2 769
7 744
3 380
4 586
(–41)
(+58)
(–13)
(–87)
(+27)
(+4)
(+321)
(+12)
(–16)
Ej fördelade
62
(+17)
Källa: Beställar- och analysenheten
centraler, varav tre i privat regi:
Cederkliniken i Piteå, Adviva i Gällivare och Vittangi hälsocentral.
Avtalet med Praktikertjänst i
Vittangi löper ut den sista april
nästa år. Beställar- och analysenheten har fått i uppdrag av politikerna att upphandla avtalet på nytt.
U L R I K A E N G LU N D
3
Nytt sätt att
leda i Service
Division Service har infört en processorienterad ledningsorganisation.
— Den största utmaningen är att
få bort all prestige. Det här är något
vi gör tillsammans, ett gemensamt
arbete för att kunden ska få det
bättre, säger Teija Joona, divisionschef.
DEN TRADITIONELLA linjeorganisatio-
nen i division Service är borta. I den nya
organisationen finns sex verksamhetsområden. Verksamhetschefernas ansvar är
att se till att goda tankar och intentioner
förverkligas i det dagliga arbetet. De ska
också utforma, leda och utveckla teamet
med medarbetare samt bidra till kompetensutveckling.
Dessutom finns fyra så kallade processägare, inom områdena FM (facility
management), inköp, ekonomi och HR
(human resources). De har ansvar för att
processen blir ”effektiv, ändamålsenlig
och effektiv ur ett helhetsperspektiv”,
som det formuleras i divisionens presentationsmaterial.
– Verksamhetscheferna blir ofta uppslukade av allt som ska lösas i det dagliga
och har inte tid att tänka strategiskt. Processägarna behövs för att göra processen
mer effektiv, säger Teija Joona.
HON PEKAR PÅ illustrationen som beskriver den nya organisationen. De ytor där
processägarnas och verksamhetschefernas ansvarsområden möts är intressanta
– det är där det i början kan finnas oklarheter om vem som ansvarar för vad.
– Visst kommer det att bli krockar och
visst kommer människor till att börja med
trampa in på varandras ansvarsområden,
det kommer vi inte ifrån. Det viktiga är att
alla inblandade släpper prestigen.
Svagheten med den tidigare organisationen handlade just om bristen på helhetssyn. Det kunde innebära att kunden,
det ord som används i divisionen oavsett
om det handlar om medborgarna, patienterna eller landstingets egna medarbetare, inte alltid fick den service de kunde
eller borde ha fått.
– De olika verksamheterna såg till sig
och sitt, men det fanns ingen som kunde
bära kundens röst hela vägen i organisationen. Processägarnas uppgift är att fundera på vilka våra kunder är och vad de
förväntar sig, ja helt enkelt om vi gör rätt
saker. Samtidigt måste alla medarbetare
fundera på om vi gör saker rätt.
FÖR ATT INFORMERA om förändringen
och få medarbetarnas synpunkter har
öppna möten anordnats under 2013.
Teija Joona framhåller att nyckeln till
framgång i en processorienterad organisation handlar om att skapa engagemang
hos de anställda.
– Processtänket förutsätter ett ständigt
lärande och att man aldrig tappar sitt
fokus, alltså kundens bästa. Men för
att lyckas är det helt nödvändigt att vi
gör det här tillsammans. Om någon kör
sitt eget spår kommer vi alla att hamna
i diket, säger hon.
Vad möttes ni av för reaktioner?
– Det var ett stort intresse, på många
håll deltog alla som tillhör division Service. Däremot avvaktar man nog och inväntar vad som kommer att hända, hur jag
som enskild berörs. Än så länge är det
främst chefer som märkt av förändringen.
Sedan årsskiftet använder ni begreppet
Division Service
Processägare
FM
FM, facility management. Varför tar ni till
ett engelskt uttryck?
– Det är ett vedertaget begrepp som
används nationellt och internationellt,
både i privata näringslivet och i landstingsvärlden. Vad jag vet finns det inte
heller någon svensk motsvarighet. Vi
hade det som arbetsnamn under de tre år
vi arbetat för att förbereda den nya organisationen och sedan kändes det fel att
byta.
U L R I K A E N G LU N D
Teija Joona, divisionschef i Service, presenterar sina målbilder.
Divisionschef
Inköp
FM Malmfälten
FM Piteå/Kalix
FM Luleå/Boden
Stab
Fastigheter
Administrativ
service/Inköp
HR
verksamhetsstöd
Visionen i division Service är att
skapa en enklare vardag för
kunden. Men hur ska det gå till?
Vid borden diskuterar nära
hundra tekniker, växeltelefonister, lokalvårdare och andra vad
division Service ska satsa på,
i dag och i framtiden.
NÄSTAN ALLA medarbetare i division Service, nära 500 personer,
har varit med på en utbildningsdag
i Kulturens hus i Luleå under våren.
Vid fem tillfällen har upp emot
hundra personer kommit för att
höra mer om dagens läge och framtidens utmaningar. Dessutom deltar
anställda från företag som utför
arbeten på entreprenad, till exempel inom lokalvård.
Men det handlar inte bara om att
lyssna under HSF-dagen, vars bokstäver kommer från orden helhetssyn, samverkan och flexibilitet.
Under dagen får deltagarna själva
bidra, bland annat i frågor som rör
arbetstillfredsställelse och värdegrund. Under ett pass får de
gruppvis diskutera framtiden.
Om allt är möjligt och det inte
finns några hinder, hur ser
division Service ut om tio år?
Vad är det vi gör eller inte gör
år 2024? Vart är vi på väg?
– Många skrattade åt backhopparen Boklövs V-stil, som
sedan blev den som alla använder sig av. Det enda vi vet
är att framtiden inte kommer
att se ut som i dag. Låt himlen
vara taket, uppmuntrar divisionschefen Teija Joona.
IDÉER FINNS det gott om. Vid
presentationen betonar flera
vikten av att underlätta för
kunden, både elektroniskt och
fysiskt. Appar för beställningar, ”en väg in” på intranätet
Insidan, höj- och sänkbara
möblemang som underlättar
städning, elektroniska slingor
som visar vägen på sjukhusen,
en fullt ut genomförd uppdelning av service och vård. Vissa
av tankarna är sådant som redan är
på gång, andra är identifierade som
svagheter.
– I dag finns 400 vägar in till Service på webben, trots att vårt mål är
att göra det lätt för kunden. Där har
vi verkligen något som kan förbättras, konstaterar Joona.
Vid ett av borden sitter Ankie
Larsson från länsarkivet på Björkskatan. Hon menar att utbildningsdagen är ett bra tillfälle att få träffa
kollegor som finns på annat håll.
– Man får inblick i vad andra
tycker och tänker, hur de jobbar
och ser på verksamheten. Det är
viktigt.
U L R I K A E N G LU N D
Processägare
Ekonomi
Processägare
HR
Processägare
Inköp
4
SEN SIST…
Framtid i fokus
DEN NYA ORGANISATIONEN
Nyheter från landstingets webb
Satsning på unga
Boden och Haparanda blir pilotkommuner när
landstinget ska försöka komma tillrätta med den
psykiska ohälsan hos unga. Andelen ungdomar
som mår dåligt ökar och särskilt stor är ökningen
bland unga flickor. Vid hälsosamtalet i skolan uppgav 16 procent av flickorna och knappt 4 procent
av pojkarna i årskurs 1 på gymnasiet att de ofta
eller alltid är nedstämda. Även antalet inläggningar
för depressioner och ångest ökar.
I de två pilotkommunerna ska man arbeta med
många olika insatser.
— Det finns metoder som vi vet fungerar och
dessa vill vi lära oss mer om och införa i testkommunerna. Tanken är att vi vid projektets slut ska ha
ett batteri av insatser att erbjuda länets kommuner,
säger Bodil Larsson, strateg vid Folkhälsocentrum.
Pösö har doktorerat
Diabetessjuksköterskorna Annika Norojärvi och Mona Härkönen Nyberg introducerar kolhydratmetoden till alla föräldrar till barn med nyupptäckt diabetes. Ett steg är att gå igenom innehållsförteckningar med familjerna.
Foto: MARIA ÅSÉN
De lär diabetesfamiljer hålla
KOLL PÅ KOLHYDRATER
Vid Lapplands barnklinik i Gällivare får barn med diabetes och
deras föräldrar lära sig att räkna
kolhydrater vid varje måltid.
Därmed kan de anpassa insulinmängden och undvika onödiga
svängningar av blodsockerhalten.
— Det är fantastiskt att se
hur snabbt de lär sig, säger
Annika Norojärvi, diabetessjuksköterska.
KVALITETSREGISTRET Swediabkids synliggör barndiabetesvården
ur olika aspekter. Vården beskrivs
utifrån olika kvalitetsindikatorer på
både riksnivå och lokal nivå. Blodprovet HbA1c avslöjar det genomsnittliga blodsockervärdet sex till
åtta veckor tillbaka i tiden. Planerna på ett förbättringsarbete tog fart
när data i Swediabkids visade att
diabetessjuka barn och ungdomar
knutna till Lapplands barnklinik
inte hade optimala värden vad gällde just HbA1c.
– Vi såg att vi inte låg bra till
i registret och bestämde oss för att
införa en metod som kallas kolhydraträkning. Vi har hållit på
i fyra år nu, säger Mona Härkönen
Nyberg, även hon diabetessjuksköterska.
Metoden går i korthet ut på att
beräkna kolhydratinnehåll per måltid och sedan bestämma insulindosen utifrån kvoter i en tabell. Ju
mer kolhydrater, desto mer insulin
behövs. Varje barn har en personlig
kvot som avgör hur många enheter
insulin som krävs för att ta hand om
en viss mängd kolhydrater.
NÄR DIABETES UPPTÄCKS får bar-
Maria Johansson och Birgitta Fors,
båda från ISS, diskuterar divisionens
framtid med Tuula Rosenberg, upphandlare, Meng Wei från ISS (skymd),
och Ankie Larsson, länsarkivet.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
net och föräldrarna vistas på sjukhuset en tid, för att lära sig hur man
lever med sjukdomen. Redan under
de första dagarna informerar diabetessjuksköterskorna om kosten
och dess betydelse.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
Efterhand behöver föräldrarna och
barnen inte räkna lika mycket – de
lär sig uppskatta hur mycket kolhydrater som finns i en portion av en
viss storlek.
100 gram. Även vanliga förpackningar används, vars innehållsförteckningar man övar sig på att läsa
och förstå.
Föräldrar till barn med nyupptäckt diabetes befinner sig i en
omtumlande fas. Att lära sig metoden kan ersätta känslor av maktlöshet och oro med handlingskraft.
– På bara några dagar blir de
självständiga, det går förvånansvärt
snabbt. Och när de märker att de
har kontroll över sitt barns insulinbehov känner de sig tryggare.
Barnen är också snabbt med på
noterna, säger Annika Norojärvi.
KOLHYDRATRÄKNING är ingenting
Familjen för in värden i en tabell, för
att få en överblick över insulindosering och blodsockerkorrigering.
– Vi vill förmedla en känsla av
kontroll. Från första början hjälper
vi dem att bedöma vad som finns
på tallriken som kan höja blodsockernivån. Vi har också listor på
hur mycket kolhydrater som finns
i olika produkter. I en skiva bröd
kan det vara stor variation beroende på vad den innehåller, säger
Annika Norojärvi.
De använder sig också av en
mapp med bilder av olika matvaror,
där det på baksidan står angivet
antal kolhydrater per deciliter eller
Vi har sett att både
barnen och föräldrarna
mår bättre om de i ett
tidigt skede får verktyg
som hjälper dem att
hantera sjukdomen.
nytt. Innan metoden infördes i
Gällivare år 2010 gjorde diabetessjuksköterskorna studiebesök på
två kliniker som använt metoden en
längre tid.
– Vi besökte sjukhusen i Västerås
och Örnsköldsvik och fick med oss
många goda idéer hem, säger Mona
Härkönen Nyberg.
Hur har det då gått vid senare
mätningar? Provtagningar visar att
de som insjuknat för fyra år sedan
och senare, uppvisar ett bättre
resultat ifråga om HbA1c än tidigare unga diabetespatienter. Förbättringen är tydlig även om underlaget
– på grund av få insjuknade – varit
litet.
– Vi är inte förvånade över resultatet och kommer att fortsätta att
använda metoden. Vi har sett att
både barnen och föräldrarna mår
bättre om de i ett tidigt skede får
verktyg som hjälper dem att hantera sjukdomen, säger Annika Norojärvi.
U L R I K A E N G LU N D
Fotnot: För sitt arbete med kolhydraträkning är Lapplands barnklinik nominerad till landstingets stipendium för bästa förbättrings- och
utvecklingsarbete i vården 2014.
Genom att använda specifikt anpassade metoder
när det gäller nedsövning och vätskeersättning är
det möjligt att åstadkomma ett mer stabilt narkosförlopp i samband med överviktskirurgi. Det visar
läkaren Tomi Pösö, specialist i anestesi och intensivvård, i sin avhandling som han försvarade den 16
maj. Avhandlingens titel är Perioperativ handläggning av obesitaskirurgiska patienter.
Tomi Pösö arbetar som anestesiöverläkare vid Sunderby sjukhus
och har varit doktorand vid institutionen för kirurgisk och
perioperativ vetenskap, Umeå
universitet.
Ny avdelning vid staben
Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt, vilket
ger nya möjligheter att bedriva hälso- och sjukvård
i framtiden. Det ställer också nya krav på strategiska vägval och prioriteringar. Därför bildas en
IT- och MT-avdelning vid landstingsdirektörens stab.
Den nya avdelningen ska fungera som en strategisk
funktion för IT och medicinsk teknik och planera för
framtida lösningar tillsammans med landstingsledning, divisionsledningar och stabsfunktioner.
Jämställdhetspris till lärare
Kristina Bergdahl, som undervisar i engelska och
svenska vid Björknäsgymnasiet i Boden, får pris för
bästa jämställdhetsarbete i Norrbotten. Hon uppmärksammas för sitt systematiska arbete med
jämställdhet bland eleverna i skolan. Jämställdhetspriset, som är på 50 000 kronor, delas ut
gemensamt av landstinget, länsstyrelsen, kommunförbundet och Luleå tekniska universitet.
Varning för e-cigaretter
Landstinget varnar för att använda elektroniska
cigaretter. E-cigaretterna, som blir allt vanligare,
laddas med en vätska eller ampull som innehåller
nikotin. De produkter som idag finns på marknaden
saknar försäljningstillstånd, vilket innebär att innehållet inte kontrolleras. Norrbottens läns landsting
har följt Folkhälsomyndighetens rekommendation
och förbjudit e-cigaretten i landstingets lokaler,
som ska vara rökfria.
Hjälp för pollenallergiker
På Pollenrappporten.se kan man
se vilka pollenhalter som för tillfället finns uppmätta i luften.
Mätstationen i Norrbotten alternerar vart fjärde år mellan Piteå,
Älvsbyn, Boden och Luleå.
De flesta allergiker blir
hjälpta av de receptfria
mediciner som finns mot
pollenallergi. Att regelbundet ta del av pollenprognoser kan hjälpa dem att
planera sin vardag.
5
TEMA BRISTEN PÅ SJUKSKÖTERSKOR
Så ska landstinget få fler att
Ur ivas
handlingsplan
vilja välja vården
7 av 25 punkter i handlingsplanen på intensivvårdsavdelningen i Sunderbyn:
Ett traineeprogram införs
för att stimulera fler
grundutbildade sjuksköterskor att vidareutbilda sig inom
intensivvård.
Samarbetet med uppvakningsavdelningen förbättras. Om den förlänger sin
öppettid till klockan 21 minskar
trycket på ivas postoperationsavdelning.
Alternativa arbetstidsmodeller tas fram för att öka
flexibiliteten och förbättra tillgången på sjuksköterskor som kan och vill jobba natt.
Sjuksköterskor från bemanningsföretag hyrs in
för en längre tid i taget,
upp till ett år.
Sommarplaneringen
startar tidigt. Individuella
önskemål ska få större
genomslag.
Löneutvecklingen för
specialistsjuksköterskor
ses över.
Sjuksköterskor som slutat
bjuds in till en lunch eller
middag. Detta för att ta
reda på vad som ligger bakom
deras beslut.
Löner, rekrytering och karriärmöjligheter. Landstinget tar ett
samlat grepp om sjuksköterskebemanningen.
— Bristen på personal är den
enskilt viktigaste frågan just nu,
säger Karin Larsson, HR-chef
i division Länssjukvård.
LANDSTINGSDIREKTÖREN Mats
Brännström har tillsatt en arbetsgrupp som ska sammanställa samtliga aktiviteter som är igång och
även lyfta fram nya satsningar som
behöver göras. Den centrala handlingsplan som upprättas ska omfatta både kort- och långsiktiga åtgärder.
Karin Larsson beskriver bristen
på sjuksköterskor som ett problem
som accelererat i Norrbotten sedan
i höstas.
– På andra håll i landet har det
varit bekymmersamt under en
längre tid. Det har inte märkts på
samma sätt hos oss, men nu är vi
där. Känslan är att det är en större
rörlighet och mer omsättning av
personal, säger hon.
Marcus Claesson, HR-chef i division Närsjukvård, beskriver hur
bristen på sjuksköterskor påverkar
de flesta delar av vården, särskilt
sommartid.
– Enhetscheferna jobbar hårt för
att lösa sommarens bemanning.
Det handlar om samordning av
resurser, samtidigt som en del verksamheter drar ner. Det gäller att
både behålla en hög servicenivå
och ett patientsäkert omhändertagande. Men som helhet ser det hyfsat ut inom division Närsjukvård.
Divisionerna är mer
samspelta än tidigare.
Det skapar en kraft
i förändringsarbetet
Källa: Iva, Sunderby sjukhus
”Den fokusering på bemanningen som skett den senaste tiden kommer att ge effekt”, säger Karin Larsson, HR-chef
i division Länssjukvård. Marcus Claesson är HR-chef i division Närsjukvård.
Foto: MARIA ÅSÉN
Fler sjuksköterskor
– så här ska det gå till
Här är några av de områden som ska
ingå i handlingsplanen:
LÖNEÖVERSYN 2014
O Vissa grupper av sjukskö-
terskor är prioriterade i
årets löneöversyn. Extra
resurser har tillförts grundutbildade och vidareutbildade sjuksköterskor.
ARBETSMILJÖ/VÄRNA OM BEFINTLIG PERSONAL
O Arbetstidsmodeller ses över och nya prövas.
O Nyinfört lönetillägg på 1 200 kronor per månad för sjuksköterskor
som jobbar uteslutande natt. Gäller enbart vissa enheter som har
stora problem med bemanningen nattetid, framför allt i Sunderbyn
och Piteå.
O Åldermedvetet medarbetarskap. Landstinget ska i tid ta upp diskussionen med dem som närmar sig 65 år och har en kompetens som
efterfrågas. Detta för att ta reda på om de kan tänka sig att jobba
kvar i någon form på hel- eller deltid, exempelvis som handledare.
O Vårdnära service. Teamarbete mellan service- och vårdpersonal,
där undersköterskor och sjuksköterskor i högre utsträckning än
tidigare kan fokusera på patienterna.
O Gemensam introduktion för vikarier och nyanställda ska avlasta
vårdenheterna.
Foto:
MARIA ÅSÉN
HR-CHEFERNA BETONAR hur vik-
tigt det är att de vårdanställda ska
kunna vara lediga under sommaren. Samtidigt vill de lyfta fram
medarbetarnas insatser.
– De ställer upp och tar extrapass, något de ska ha stort beröm
för, säger Marcus Claesson.
Båda är hoppfulla inför framtiden. Omorganisationen i landstinget, som resulterat i att det
enbart finns två hälso- och sjukvårdsdivisioner, ger nya möjligheter till samarbete på de flesta
områden, även rekrytering.
– Vi har fokus på samma frågor
vid samma tidpunkt. Divisionerna
är mer samspelta än tidigare. Det
skapar en kraft i förändringsarbetet, säger Karin Larsson.
U L R I K A E N G LU N D
6
”Vi vet inte var
vi hade varit i
dag utan handlingsplanen”,
säger sektionsledaren Anki
Sikström, näst
längst till höger.
Bredvid henne
står Therese
Berg, ny som
sektionsledare
på halvtid. Från
vänster Helena
Vesterlund och
Carina Nilsson,
iva-sjuksköterskor, och Malin
Rensfeldt,
traineesjuksköterska.
REKRYTERING
O Ett landstingsgemensamt rekryte-
KARRIÄRMÖJLIGHETER
O Studieförmånen höjs från 12 000 till
16 000 kronor. Rekrytering sker utifrån vilka
specialiteter det finns behov av.
O De karriär- och utvecklingsvägar som finns
i landstinget ska tydliggöras, däribland
chefskap och forskning.
Källa: Nll
ringsarbete organiseras. Nya vägar för
rekrytering identifieras.
O Landstinget har öppnat för möjligheten att erbjuda de som söker sommarvikariat fast anställning.
O Ett traineeprogram införs. Ett antal
grundutbildade sjuksköterskor får
känna sig för inom en specialitet, som
de har planer att utbilda sig inom.
O Aktivt uppsökande av studenter vid
sjuksköterskeutbildningar.
Johan
Strömbäck,
enhetschef.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
Handlingskraft på intensiven
Intensivvårdsavdelningen
i Sunderbyn har drabbats hårt
av sjuksköterskebristen.
En handlingsplan på 25 punkter ska bidra till att lösa krisen –
på både kort och lång sikt.
INTENSIVVÅRDSAVDELNINGEN,
iva, har haft svårt med bemanningen de senaste åren. Som mest saknades 18 av 44 sjuksköterskor.
I höstas fick antalet respiratorplatser minskas från sex till fem; en
neddragning direkt kopplad till
bristen på personal.
För att åstadkomma en förändring drog enhetschefen Johan
Strömbäck igång arbetet med att ta
fram en handlingsplan. I kartläggningen deltog även Anki Sikström,
sektionsledare, och Carina Nilsson,
sjuksköterska och facklig företrädare för Vårdförbundet.
– Vi bestämde oss för 25 punkter.
Målet är att förbättra arbetsmiljön
och få fler att vilja arbeta hos oss,
säger Anki Sikström.
Handlingsplanen är högst konkret. Förbättringsområden, åtgärder/mål, aktiviter, tidsplan och vem
som ansvarar för genomförandet
gör att ingenting obemärkt kan
rinna ut i sanden.
En aktivitet som startat under
våren är ett traineeprogram. Malin
Rensfeldt är en av de två grundutbildade sjuksköterskor som valdes
ut bland 20 sökande.
– Det känns bra så här långt.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
Traineesjuksköterskan Malin
Rensfeldt med
handledaren Helena Vesterlund.
Det
här måste
lösas – det
är ingen
rolig framtid vi går
till mötes
annars.
Tanken är att vi ska få en inblick
i vad det innebär att jobba på en
intensivvårdsavdelning. Det blir
också enklare att tillgodogöra sig
specialistutbildningen, som jag sökt
och förhoppningsvis kan börja till
hösten.
Hon får studielön under den ettåriga studietiden. I gengäld ska hon
arbeta vissa pass på avdelningen
under utbildningen samt två år åt
landstinget när hon är klar.
TRAINEEPROGRAMMET ÄR ett sätt
att knyta till sig sjuksköterskor som
är intresserade av intensivvård och
låta dem få en introduktion i lugnt
tempo. I höst ska ytterligare två
sjuksköterskor rekryteras. Ivas personal ställer upp med handledning,
men trots extraarbetet ses traineesjuksköterskorna som en tillgång.
– De räknas inte in i grundbemanningen. Eftersom de efter sex
till åtta veckor får ta hand om egna
postop-patienter innebär det en
avlastning för den ordinarie personalen. Men det viktigaste är att vi
på längre sikt kan få fler som är
intresserade av att jobba här, säger
sjuksköterskan Therese Berg, som
även är sektionsledare på halvtid.
Den tjänsten är också ett resultat
av handlingsprogrammet. Therese
Berg har bland annat i uppgift att
arbeta med utveckling av traineeprogrammet. Hon förstärker därmed sektionsledaren Anki Sikström, som just nu mest ägnar sig
åt personalförsörjningsfrågor.
YTTERLIGARE EN PUNKT är att
undersöka om sjuksköterskor i Piteå och Kalix, specialiserade inom
intensivvård, vill utveckla sig
genom att tjänstgöra i Sunderbyn.
Ett förslag på hur rotationen kan se
ut är klart och i höst ska samarbetet
dra igång.
En del punkter är redan genomförda, andra är på gång. Några
ledde inte till önskat resultat och
kommer att tas bort när planen
revideras. Dit hör annonsering efter
iva-sjuksköterskor i Stockholms
största dagstidningar.
– Det gav ingenting och kostade
bara pengar. Vi är inne på att det
krävs ett personligt möte i stället,
säger Johan Strömbäck.
Sjuksköterskan Helena Vester-
lund är huvudhandledare för studenterna på avdelningen. Hon upplever att arbetsklimatet blivit bättre
den senaste tiden.
Är det så enkelt att en handlingsplan kan vända en negativ utveckling på en arbetsplats?
– Det är svårt att säga exakt vad
det beror på, men vi har en större
framtidstro nu än vi hade tidigare.
Vi känner att det händer något och
att vi allihop jobbar tillsammans
mot samma mål, att få fler sjuksköterskor hit, säger hon.
THERESE BERG har samma känsla.
– Jag har varit borta härifrån
i 2,5 år och kan intyga att det är en
stor skillnad. Det är en gladare
stämning. Sedan är det en fantastisk personal också, oerhört professionella och kompetenta människor.
Deras kollega Carina Nilsson
konstaterar att de anställda är otroliga på att hålla humöret uppe, trots
att det är tungt mellan varven.
Handlingsplanen har betydelse för
hur man ser på framtiden, tror hon.
– Däremot kan jag tycka att
landstinget är väl sent ute. Det har
varit brist på sjuksköterskor i flera
år, det är absolut ingenting nytt.
Även politikerna och cheferna
i landstinget skulle behöva handlingsplaner. Det här måste lösas
– det är ingen rolig framtid vi går
till mötes annars.
U L R I K A E N G LU N D
7
TEMA BRISTEN PÅ SJUKSKÖTERSKOR
Nya verktyg vid
vikarierekrytering
Kortare arbetstid är modellen på akuten
Mer vila med
nytt schema
Akutens nya arbetstidsmodell kan få fler
sjuksköterskor att må bättre och vilja
jobba kvar.
— Den ger en annan möjlighet till återhämtning mellan passen, säger Ulrika Olsson, enhetschef.
AKUTMOTTAGNINGEN i Sunderbyn har länge
brottats med hög personalomsättning, hög
korttidsfrånvaro och stora kostnader för övertid. Parallellt har en stadig ökning av antalet
patientbesök skett, framför allt på eftermiddagar, kvällar och helger.
Den här eftermiddagen är det full fart, precis som det brukar vara. I väntrummet sitter ett
tiotal personer, mer eller mindre medtagna.
I korridorer och mottagningsrum är det sjuka
och anhöriga till höger och vänster. Mitt i allt
detta en till synes helt lugn personalstyrka,
som effektivt bedömer patienternas vårdbehov
och agerar därefter.
Men skenet bedrar – personalen känner av
stressen. En enkät förra året ringade in flera
upplevda problem, kopplade till en alltför hög
arbetstakt. Ett var arbetsrelaterad utmattning.
Ett annat att medarbetarna inte kände att de
hade ork att påverka och utveckla verksamheten.
– Arbetet innebär många korta möten. De
som jobbar här måste ge mycket av sig själva
för att snabbt skapa bra relationer, något som
tar på krafterna. Därför är möjligheten till vila
så viktig, säger Ulrika Olsson.
Redan 2005 började en arbetsgrupp att titta
på olika schemamodeller, som skulle innebära
mer tid för återhämtning. Valet föll så småningom på en variant av Schemamodell 1,0, som
utarbetats i Umeå. Schemamodell 1,5 infördes
på akuten i Sunderbyn i slutet av oktober förra
året.
Bägge utgår från en 3-3-modell, som innebär att man jobbar tre dagar och är ledig tre
dagar. Akutens personal är i stället schemalagd
minst två och max fyra pass i sträck. På det följer en ledighet på två till fyra pass.
En bemanningsenhet och ett digitalt stöd
ska underlätta rekryteringen av korttidsvikarier på sjukhusen.
— Tanken är att det ska bli bättre för
både chefer, medarbetare och
vikarier, säger Monica Östling, projektledare.
SJUKDOM, VÅRD AV BARN, utbildning
– det uppstår ständigt luckor där vikarier
behövs. Ibland måste den ordinarie personalstyrkan förstärkas, exempelvis med någon som
kan ”sitta vak” vid patienter. Men bristen på
vård- och omsorgspersonal, både i landstinget
och i kommunerna, har gjort det svårare att
hitta lämplig arbetskraft.
En förstudie gjord vid Sunderby sjukhus
under 2012 visar på en problematisk situation
vad gäller korttidsvikariat, alltså anställningar
upp till 14 dagar. Många enhetschefer ägnar en
stor del av sin arbetstid åt att få tag i vikarier.
– De borde i stället få använda sin tid till att
leda och utveckla verksamheten, säger Monica
Östling, som efter 19 år som enhetschef, senast
vid akutvårdsavdelningen i Sunderbyn, har
egen erfarenhet av hur mycket kraft rekryteringarna kan ta.
Vid vikarieförmedlingen på Sunderby sjukhus arbetar två personer med att ringa in personal. När förstudien gjordes gick det inte att
få tag i några sjuksköterskor, men ifråga om
undersköterskor/skötare kunde 92 procent av
de behov som fanns lösas.
– Men på helger, då vikarieförmedlingen är
stängd, uppstår också luckor. Dessa får avdelningarna lösa själva, ofta genom att ordinarie
personal går in och tar extrapass, konstaterar
Östling.
VECKOARBETSTIDEN ÄR kortare jämfört med
ett traditionellt schema. Sjuksköterskorna och
undersköterskorna arbetar 85 till 88 procent,
men har 100 procent i lön. Övrig tid, 12–15
procent, kallas förtroendetid och kan användas
till friskvård eller till att bara ta det lugnt.
I gengäld måste den anställde ställa upp
med så kallad bufferttid, cirka
130 timmar per år, som är inkluderad i de 85
till 88 procenten. Genom att skriva upp sig på
en lista bestämmer man när man kan vara
”stand by” och med kort varsel komma in och
jobba, till exempel vid sjukfrånvaro. Arbetsgivaren har möjlighet att använda en tredjedel av
bufferttiden under juni, juli och augusti.
– Då läggs planerad bufferttid ut, omkring
fem pass. Men det är aldrig så att en semester
bryts, förklarar Ulrika Olsson, som ser många
fördelar med den nya schemamodellen.
Den viktigaste är att personalen hinner vila
mer.
– Antalet lediga dagar har ökat och arbetsdagarna är mer jämnt fördelade över schemaperioden.
DESSUTOM SLIPPER sjuksköterskorna och
undersköterskorna att själva lägga sitt schema,
vilket de gjorde tidigare. Som schemaansvarig
tar Sandra Andersson, sektionsledare, hand
om det mesta.
– Önskeschemat som vi hade tidigare krävde
mycket tid av personalen. Det känns rätt att de
får ägna sig åt arbetet på golvet i stället, säger
Ulrika Olsson.
En annan fördel är att det blivit lättare att
planera på lång sikt, i och med att man följer
samma rad i schemat som rullar i 12-veckorsperioder.
– De vet om de är lediga julen 2015 eller vilken helg de kan gå på en konsert om ett halvår.
Har det framförts någon kritik?
– De flesta reaktioner har varit positiva.
Några få har känt stress över bufferttiden, att
veta att man kanske ska gå in och jobba. Då har
vi öppnat för möjligheten att återgå till det
Arbetstidsmodellen
innebär
minskade
kostnader.
gamla systemet. Än har ingen har tagit det steget.
I HÖST UTVÄRDERAS modellen en första gång.
– Det är viktigt att arbetsmiljön förbättras.
Det finns nog ingen som slutat på akuten för
att jobbet är tråkigt, däremot för att det är för
tungt, säger Sandra Andersson.
Efter två år, hösten 2015, ska beslut fattas
om det nya schemat ska införas permanent.
Johan Strömbäck, tidigare enhetschef på
akuten, var en av de drivande när arbetstidsmodellen infördes. Han är inte orolig för att
den ska vara svår att försvara ekonomiskt, trots
att personalen inte jobbar full tid.
– Man måste även räkna in vad en hög personalomsättning kostar, exempelvis
i fråga om rekrytering och inskolning. Lägg till
det övertidsersättningar och utmattningseffekter. Alla utvärderingar visar att arbetstidsmodellen innebär minskade kostnader, säger han.
U L R I K A E N G LU N D
”Förändringen ger
bättre förutsättningar
för personalen att
orka med jobbet”,
säger enhetschefen
Ulrika Olsson. Till
höger Sandra Andersson, sektionsledare,
som ansvarar för att
ordna bemanningen
på akutmottagningen.
Foto: MARIA ÅSÉN
Färre timmar men bufferttid i schemamodell 1,5
Många av akutens anställda har
tagit den nya arbetstidsmodellen
till sitt hjärta.
— Jag tycker att den är toppen,
säger sjuksköterskan Anders Axelsson.
SCHEMAMODELL 1,5 innebär att veckoarbetstiden blir kortare för Anders Axelsson och hans kollegor. Den uppgår till
cirka 31 timmar utan inräknad buffert,
34 timmar med.
– Vi jobbar färre timmar, men får
betala med att vara beredda att gå in och
göra våra bufferttimmar. Det är det värt.
För hans del handlar det om ungefär
18 buffertpass per år.
– Jag tycker inte att det är besvärligt
att vara redo de tider man har skrivit
8
Personalen arbetar mindre övertid.
upp sig på. Ska vi gå in får vi veta det
minst två timmar i förväg.
Han lyfter också fram att modellen
gör det enklare att täcka upp för kollegor. Att det finns de som skrivit upp sig
för att ”buffra” gör att sjuknärvaron
minskar – de anställda vet att de kan
stanna hemma utan att deras kollegor
tvingas gå på knäna.
Anders Axelsson ingick i en grupp
som arbetade med schemafrågan redan
åren 2006-2008 och presenterade några
förslag. Det blev inget av det hela, då.
– Det tog tid, men vi fick som vi ville
ha det till slut.
Han tror att arbetstidsmodellen på
sikt kan locka personal till akuten.
– När det här var nytt fick vi höra att
vi blev lurade. Nu märker man en helt
annan nyfikenhet från andra på sjukhuset.
HANS KOLLEGA Ulla Lassinantti Kärner
erkänner att hon var skeptisk till en början, men att hon ändrat uppfattning.
– En fördel är att vi slipper hålla på
och lägga scheman själva, som vi gjorde
tidigare. Det tog mycket tid innan allt
var klart. Dessutom har det blivit lättare
att byta arbetspass med sina arbetskamrater om det är något man planerar att
göra.
Samtidigt ser hon nackdelar med systemet.
– Jag har ingen statistik på det, men
det känns som att det blir fler helgpass.
Det är ofta på helger och kvällar man går
in och ”buffrar”.
På frågan om hon skulle vilja byta tillbaka till den förra modellen funderar
hon en stund innan hon svarar.
– Nej, fördelarna överväger. Det fungerar ändå bättre än jag trodde.
U L R I K A E N G LU N D
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2014
Anders Axelsson lovordar schemaförändringen, som kan bidra till att
minska personalomsättningen på
akutmottagningen.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
STUDIEN IDENTIFIERADE även andra svagheter. En är att lönesättningen av vikarier är
inkonsekvent, en annan att det finns brister i
bevakningen av när vikarier har rätt till tillsvidareanställning. Landstinget saknar också ett
digitalt stöd för handläggning av korttidsvikarier, till skillnad från många kommuner och
landsting.
I dag är det telefonen och papperslistor med
namn som används på sjukhusen. Med ett
IT-stöd kan varje enhet lägga in sitt behov av
extra personal i datorn. Vikarien kan skriva in
när hon eller han vill och har möjlighet att gå
in och jobba. En kompetensprofil gör att de blir
synliga för fler avdelningar.
– Det skulle förenkla för vikarierna och göra
landstinget till en mer attraktiv arbetsgivare,
anser Monica Östling.
Om IT-stödet integreras med lönesystemet
skulle dessutom mycket av administrationen
kring vikarierna försvinna.
– I dag sker kontrollen av arbetade dagar
genom att listor tas ut manuellt. Det är både
omodernt och tidskrävande, säger Ann-Kristin
Jatko, HR-partner.
FÖRSTUDIEN FÖLJDES av ett halvårslångt projekt, som avslutades den sista april i år. Det har
utmynnat i ett förslag om en gemensam
bemanningsenhet, som ska hjälpa länets samtliga sjukhus. Bland annat kan enheten ta hand
om den allmänna introduktionen av vikarier.
– Det gäller bland annat kläder, hygien,
sekretess, passerkort och annat som är gemensamt för vårdpersonal i landstinget. Den avdelningsbundna introduktionen svarar däremot
verksamheten för som tidigare, säger hon.
En minianalys visar att kostnaderna för en
bemanningsenhet, inklusive ett IT-stöd, snabbt
kan ”räknas hem” sett till den arbetstid enhetscheferna i dag lägger på att hitta och introducera vikarier. Även minskad administration och
att lediga vikarier blir synliga för fler finns på
den ekonomiska plussidan.
– Det är ett intressant förslag som både politiker och ledningsgrupp ställt sig positiva till.
Nu går vi vidare med att förverkliga det, säger
Mats Brännström, landstingsdirektör.
Bemanningsenheten ska tillhöra division
Service. Däremot är det oklart när insatserna
kan starta.
– Bland annat är det osäkert när vi kan få
tillgång till IT-stödet. Men förhoppningsvis
ska enheten vara igång under nästa år, säger
Monica Östling.
U L R I K A E N G LU N D
FAKTA
Vikarierekrytering
Under 2012 gjordes en förstudie av rekrytering
av korttidsvikarier vid Sunderby sjukhus.
O 14 av 23 chefer bedömde att de ägnade fem
till nio timmar varje vecka åt att få tag i extra
personal.
O 15 av 23 chefer ansåg att korttidsrekrytering
krävde insatser utöver deras ordinarie arbetstid, exempelvis på kvällar och helger.
O 19 av 23 chefer ansåg att deras arbetsmiljö
påverkades negativt av svårigheter att fylla
luckor i schemat och att medarbetarna blev
slitna när de behövde arbeta extra.
Källa: Nll
”Landstinget är en
stor arbetsgivare,
men har inte riktigt
koll på inflödet av
personal. Det behövs
en helhetssyn”,
säger Monica Östling, projektledare.
Till vänster HR-partnern Ann-Kristin
Jatko, deltagare
i projektet.
Ulla Lassinanti Kärner har invändningar men tycker ändå att fördelarna med den nya arbetstidsmodellen överväger.
9
”Det är fruktansvärt roligt att spela
jazz när man väl kommit in i det,
men man blir aldrig fullärd”, säger
William Johansson, bosatt i Klubbfors fem mil utanför Piteå.
Pinja Finell från Uleåborg har fått många nya vänner genom musiken.
Janne Thelin delar med sig av sina tankar kring musik. I bakgrunden lyssnar Per Lindberg och Lars Ullberg.
Norrbotten Big Bands dubbla uppgift
MUSIKER &
MENTORER
De är kända som skickliga musiker i Norrbotten Big Band, men har fler
uppgifter än att underhålla från konsertscenen. Som förebilder förmedlar de kunskap och spelglädje till nästa generation musikanter.
N
YLIGEN FICK storbandsmusikerna ikläda sig mentorsrollen igen. Ett 60-tal
unga jazzmusiker från
Nordkalotten fyllde Norrbottensmusikens lokaler i Luleå till bristningsgränsen under det årliga trenationslägret. Lägret ingår i EU-projektet Music on Top och alternerar
mellan Sverige, Norge och Finland,
som skickar var sitt ungdomsband.
Musikerna i Norrbotten Big Band,
NBB, finns alltid med som ledare.
– Det är roligt att träffa ungdomarna i den här rollen. Vi har mött
många av dem under tidigare läger
och det är kul att se hur de utvecklas,
säger saxofonisten Janne Thelin.
Under lägret repeterar musikerna
både i hel orkester och uppdelade
sektionsvis. I varje vrå spelas det.
Saxofonisterna från Uleåborg trängs
med saxofonsektionen från NBB i ett
litet repetitionsrum i Kulturens hus
där de övar in sin stämma inför lägrets avslutningskonsert. Trumpetarna, trombonisterna och rytmsektionen övar i rummen intill. De svåra
passagerna repeteras gång på gång.
Man tar om och provar nya grepp.
– Det är väl det som skiljer det här
lägret från när de övar i skolan. Vi är
inte lärare, utan möter ungdomarna
som musiker. I stället för att alltid
försöka förklara med ord så spelar vi
med dem, säger Janne Thelin.
17-åriga Pinja Finell i Oulun
10
Young Jazz Orchestra har spelat
trombon i tio år. Hon går en musiklinje på gymnasiet hemma i Uleåborg
och övar i stort sett varje dag. Pinja
har varit på flera läger och tycker att
de ger inspiration att fortsätta spela:
– Jag lär mig väldigt mycket. Det
är så kul att komma hem och känna
att jag har blivit bättre. Sedan är det
coolt att träffa andra ungdomar som
också gillar jazz; det är inte så vanligt.
Det är många tjejer
med på det här lägret
och det är viktigt att vi
får med oss dem.
SAXOFONISTEN William Johansson,
17 år från Klubbfors utanför Piteå,
spelar i AYJO, Arctic Youth Jazz
Orchestra, som består av unga musiker från Norrbotten. William är också
något av en veteran i sammanhanget
och har varit på tre eller fyra läger.
– Det är riktigt, riktigt roligt. När
man spelar med proffs får man
många bra tips på hur man ska tänka
för att utvecklas och bli bättre. Det är
värt jättemycket. Sedan får man nya
kompisar genom musiken. Under de
här dagarna träffas vi ju både när vi
spelar och när vi är lediga, säger William som funderar på att söka till
musiklinjen på Framnäs folkhögskola
efter gymnasiet.
Unga och lite äldre saxofonister i samspel.
Koncentrationen är total när trombonisterna repeterar.
Janne Thelin tycker sig märka att
jazzintresset ökar. Flera av de ungdomar som tidigare spelat i AYJO har
gått vidare och utbildat sig inom
musiken. Det är också fler tjejer som
är intresserade av jazz nu än tidigare.
– Det är många tjejer med på det
här lägret och det är viktigt att vi får
med oss dem. Annars kommer det
inte heller finnas kvinnor som spelar
på den högre nivån.
JANNE THELIN HAR varit heltidsanställd storbandsmusiker sedan 1987,
men redan som 14-åring fick han
hoppa in som extramusiker i Norrbotten Big Band. Han är van att spela
inför alla sorters publik; ibland för
barn i skolan, andra gånger för vuxna
i konsertsammanhang. Bandet spelar
på de stora scenerna utomlands såväl
som i kyrkor och på Folkets hus runt
om i Norrbotten.
Kan du som rutinerad musiker lära
dig något av ungdomarna?
– Absolut, om de spelar något som
jag har en åsikt om måste jag tänka
genom vad jag menar för att kunna
uttrycka det i ord. Det är oerhört
lärorikt. Det kan också leda till resonemang mellan oss professionella
musiker varför vi gör som vi gör och
hur vi tänker kring musiken. Jag tror
våra diskussioner kan vara intressanta för ungdomarna också, säger
Janne Thelin.
TOV E M O N S E N
För Joel Andersson, Gustav Dahlbäck och William Johansson är repetitionerna ett
sätt att umgås.
Trenationslägret
med ungdomsstorband från
Finland, Norge
och Sverige
arrangerades för
sjätte året i rad.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2013
11
FORSKNING I LANDSTINGET
Ekonomi och utbildning påverkar vid typ 1-diabetes
Lika vård men ojämlik hälsa
KRÖNIKA ANNA LINDBERG
Har vi verkligen en jämlik vård
och hälsa i Sverige idag? Yonas
Berhans forskning visar bland
annat att personer som insjuknar i typ 1-diabetes som barn
har högre dödlighet som vuxna
om de kommer från en ekonomiskt utsatt familj.
Två typer av
diabetes
DIABETES TYP 1
Vid typ 1-diabetes har kroppen
slutat tillverka insulin. Det gör att
man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin
leder till att man blir allvarligt
sjuk, måste man tillföra kroppen
extra insulin varje dag.
Typ 1-diabetes brukar komma
tidigt i livet och kallas därför
också för barn- eller ungdomsdiabetes. Sjukdomen är delvis
ärftlig och går inte att bota.
DIABETES TYP 2
Vid typ 2-diabetes producerar
kroppen fortfarande insulin, men
inte så mycket som behövs. Det
gör att man får för mycket
socker i blodet, vilket på sikt
kan orsaka att man får skador
på bland annat njurar, ögon och
fötter.
Typ 2-diabetes är vanligast
och kommer oftast i vuxen ålder
men har i vissa länder även
börjat visa sig hos yngre personer. Sjukdomen kan vara ärftlig,
men kan också bero på vilka levnadsvanor man har. Övervikt,
högt blodtryck, rökning, graviditetsdiabetes och stress kan öka
risken för att få sjukdomen.
Källa: Yonas Berhan och Vårdguiden 1177
STUDIE NUMMER TVÅ fokuserade
12
Med sin forskning har Yonas Berhan kunnat visa att föräldrarnas utbildning och ekonomi påverkar
överlevnad vid typ 1-diabetes.
Foto: MARIA ÅSÉN
Vi kan
se att vi
har en låg
nivå av
följdsjukdomar
i Sverige.
PERSONER SOM fått typ 1-diabetes
mellan 0 och 9 års ålder hade mindre risk för njursvikt. Risken ökade
om man fick det mellan 15 och 34
års ålder, men för kvinnor återgick
den därefter till lägre risk igen
medan den kvarstod för männen.
Att personer med typ 1-diabetes
har en risk att dö i förtid på grund
av följdsjukdomen njursvikt är känt
sedan tidigare. Yonas Berhan ville
även ta reda på om det finns någon
koppling till ojämlikhet i hälsa
baserad på socioekonomiska faktorer.
– Jag kunde se att barn till föräldrar som är ekonomiskt utsatta,
en indikator för detta var om de fått
socialbidrag, har en ökad risk att dö
i förtid som vuxen. Men som barn
är dödligheten densamma inom
gruppen. Det intressanta är – varför
är det ojämlikt?
Frågeställningen berör många
i vården.
– En del ensamstående föräldrar
Bra vardag
Palliativ vård på webben på en plats
du tycker om
MARIA ÅSÉN
FAKTA
YONAS BERHAN, barnläkare vid
Sunderby sjukhus, har ända sedan
studietiden intresserat sig för forskning. Under sin tid som ST-läkare i
barnmedicin blev han återkommande uppmuntrad av professor Mats
Eliasson att börja forska på allvar.
Under 2009 registrerade han sig
som doktorand och har sedan dess
arbetat med fyra olika studier med
ett omfattande barndiabetesregister som grund. Registret sträcker
sig hittills över 30 år och hela Sverige vilket möjliggör studier över
tiden och uppföljning i vuxen ålder.
Den äldsta i registret är 44 år idag.
Från 1977 till 2007 har förekomsten av typ 1-diabetes mer än fördubblats hos barn och ungdomar
i Sverige. Allra störst är ökningen
bland små barn, upp till fem års
ålder.
– Orsaken till det är sannolikt
miljöfaktorer, kanske också livsstil
och kost. Det finns även en genetisk
komponent, säger Yonas Berhan.
Hans första studie visar dock att
ökningen planar ut bland de yngsta
barnen i Sverige efter år 2000.
– Utplaningen är intressant. I tid
sammanfaller den med att man
bland annat har börjat uppmärksamma barnfetma och sockerkonsumtionen.
på förekomsten av typ 2-diabetes
hos barn i Sverige. En befolkningsbaserad screeningstudie av barn i
åldrarna 10-13 år visade ingen dold
typ 2-diabetes i denna grupp. Det
var lite överraskande då typ 2-diabetes har visat sig öka hos barn och
ungdomar i andra länder.
I sin tredje studie tittade Berhan
på de personer som insjuknade i
diabetes som barn men är vuxna nu
och hur deras sjukdom har förändrats och givit följdsjukdomar under
åren.
– Vi kan se att vi har en låg nivå
av följdsjukdomar i Sverige jämfört
med i andra länder. Vi kunde också
se en viss könsskillnad plus en skillnad beroende på vilken ålder man
insjuknat i, säger han.
ANNA LINDBERG är tillförordnad chef på avdelningen
för regional utveckling. Hon kommer ursprungligen
från Kiruna. Anna tycker att vi måste bli bättre på att
berätta för andra om den arbetsmarknad och de möjligheter som finns i länet.
Katarina Sedig
vid Regionalt
cancercentrum
norr, RCC Norr,
ansvarar för att
ta fram den interaktiva utbildningen i palliativ
Foto:
vård.
har frågat mig om de skulle vara
sämre på att ta hand om sitt sjuka
barn för att de har det sämre ekonomiskt, men så ser jag det inte.
Kanske är det så att vi inom vården
måste anpassa hur vi tar hand om
familjer och lär ut kunskapen om
sjukdomen till familjen vi har framför oss. Kanske bemöter vi olika
patienter för lika. Lika vård kanske
inte leder till jämlikhet i hälsa? Det
är viktigt att belysa, menar Yonas
Berhan.
Han har bedrivit forskningen vid
sidan av sitt arbete på barnmottagningen i Sunderbyn och upplever
att han har fått bra stöd av arbetsgivare och chefer.
Han disputerade i februari i år
och har för tillfället ingen fortsatt
studie på gång. Men ämnet väcker
nya frågor som han i framtiden kan
tänka sig att arbeta vidare med.
ANNA BERGSTRÖM
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
All vårdpersonal i de nordliga
länen, oavsett profession och
huvudman, erbjuds en webbbaserad utbildning i palliativ
vård. Den genomförs i höst och
ger grundläggande kunskaper
om vård i livets slutskede.
OMKRING 30 000 personer inom
kommun och landsting i de nordliga länen kommer att ha möjlighet
att gå utbildningen, som nu arbetas
fram och pilottestas steg för steg.
Den blir cirka fem timmar lång och
ska kunna genomföras enskilt eller
i grupp, i ett samlat block eller uppdelat på flera tillfällen beroende på
hur det passar personal och verksamhet.
Utbildningen görs på uppdrag av
Norrlandstingens regionförbund.
För utformning ansvarar Regionalt
cancercentrum norr och processledaren Katarina Sedig, tillsammans
med Norra regionens palliativa
samrådsgrupp. Det virtuella utbildningsmaterialet tas fram i samarbete med ett e-learningföretag och
professionella skådespelare som
agerar framför kameran. Verklighetstrogna scenarier och exempel
på bemötande och problemlösning
varvas med fakta.
– Det blir inte som på en vanlig
föreläsning, utan handlar mer om
att få deltagarna att reagera och
agera, säger Katarina Sedig.
Hon har lång erfarenhet av
Vid livets slut
Målet är god palliativ vård till regionens alla invånare utifrån individens behov, oavsett diagnos, bostadsort eller vårdnivå. De allra
flesta behov kan tillgodoses av den ordinarie vårdpersonalen på
sjukhus, kommunala boenden och inom hemsjukvården. Men
av och till behövs tillgång till ett specialiserat rådgivningsteam för att kunna fortsätta vården med god kvalitet. I en
liten andel av fallen är de palliativa behoven så komplexa att personen måste remitteras till en specialiserad palliativ enhet för att kunna få adekvat lindring.
Specialiserat palliativt
rådgivningsteam
Allmän palliativ vård
Telefonister
satsar på SM
Landstingets växeltelefonister deltar i svenska mästerskapen, SM.
— Vi ska vara duktiga och jämför
oss gärna med de bästa företagen
och organisationerna, säger Karin
Lundberg, enhetschef.
I en röd byggnad på norra sidan
av Sunderby sjukhus arbetar landstingets 14 telefonister. Omkring tio
personer är i tjänst varje dag. Mellan klockan 7.30 och 17 tar de emot
cirka 3 000 samtal och lotsar de
som ringer vidare till landstingets
verksamheter i hela Norrbotten.
I svenska mästerskapen i telefoni
och kundservice nomineras de tre
bästa i var och en av fyra klasser.
Norrbottens läns landsting tävlar
i klassen för dem som har fler än
7 000 anknytningar. Det arrangerande företaget Qsurvey tar del av
riktlinjer, rutinbeskrivningar och
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
palliativ vård i olika sammanhang
och kan konstatera att vårdpersonal som har kunskap om palliativ
vård bemöter alla typer av patienter
och deras närstående på ett annat
vis.
– Man får en trygghet i sin kunskap och bekräftelse på att man
tänker och hanterar situationerna
rätt, säger hon.
Målet är att den webbaserade
utbildningen ska ge större grundläggande kunskaper och ett gemensamt tänk genom hela vårdkedjan.
Detta oavsett vilken huvudman
eller yrkesgrupp patienten möter.
Man vill också att fler patienter och patientgrupper
ska få tillgång till god
vård i livets slut.
Specialiserad
A N N A B E R G ST R Ö M
palliativ enhet
Växeltelefonister
redo för SM. Bakre raden: Karin
Lundström,
Anna-Lena Rova,
Kaisa Tapio, Jim
Kvickström och
Cecilia Ludwig.
Främre raden:
Marlene Björnfot, Annika Engström och Ulla
Stenlin.
Foto: MARIA ÅSÉN
svarsfraser. Sedan ringer de 200
testsamtal till växeln under en valfri
treveckorsperiod. Bedömningen
sker bland annat utifrån hur det första intrycket känns och om telefonisten agerar professionellt.
– Vid varje samtal skrivs en kommentar som sammanfattar kundbemötandet. Oavsett hur det går har
vi nytta av den kunskapen i vårt
ständiga förbättringsarbete, säger
Karin Lundberg.
Så det är inte bara en rolig grej att
delta i SM?
– Absolut inte. För oss är det blodigt allvar. Det är ett sätt att få reda
på vad vi kan bli ännu bättre på.
Ni har varit med och tävlat tidigare.
Hur har det gått?
– År 2012 var vi ytterst nära att
gå vidare, men hade då något för
långa svarstider. Vi vet vad vi föll på
– nu satsar vi stenhårt för att vinna.
U L R I K A E N G LU N D
V
i sitter på våra stolar i en ring. Vi presenterar oss för varandra. Jag är gift och har två
barn som är utflyttade, säger en kvinna.
De bor tyvärr inte kvar i Norrbotten. Jag
jagar älg, säger en man och konstaterar att även hans
barn bor i södra Sverige. Så här fortsätter presentationsrundan. Många har barn som pluggar eller jobbar på annan ort eller i ett annat land.
Det är inget konstigt med det. Så här låter det på
flera platser runt om i landet när grupper ska presentera sig för varandra. Att unga flyttar är inte ett Norrlandsproblem. Det är ett Sverigeproblem. Men är det
ett problem egentligen? Är det inte bara ett uttryck
för att vi är en del i en global och urbaniserad värld?
Det blir ett problem när inte tillräckligt många väljer att bo och leva i Norrbotten – oavsett i vilken stad,
län eller land de är födda. När företagen, kommunerna och landstinget inte lyckas rekrytera personal och
när vi inte lyckas upprätthålla välfärden för norrbottningarna. Då är det ett problem.
FÖRRA ÅRET FLYTTADE 7 850 personer till Norrbotten och det var den största ökningen sedan 1976.
Två år i rad har vi blivit fler i länet och inflyttningen
är viktig eftersom det år efter år föds färre och färre
barn.
Vad påverkar oss när det gäller var vi vill bo och
leva? Utbildning och arbete, närhet till släkt och vänner, utvecklingsmöjligheter samt boende och livsstil
är faktorer som spelar in.
När jag pratar med utflyttade norrbottningar frågar jag när de ska flytta tillbaka. Ofta får jag svaret
att de gärna skulle göra det men det finns ju inga
intressanta jobb i Norrbotten för högutbildade. Är det
verkligen så illa? Arbetsmarknaden i länet är förvisso
inte lika bred som i Stockholmstrakten. Men visst
finns det intressanta och utmanande jobb. Landstinget är ett bra exempel. Här har vi möjlighet att göra
skillnad för människor och vara en del i något större.
MINA BARN ÄR i skolåldern och jag tänker ofta på
hur jag pratar om Norrbotten med dem. Jag vill att de
ska känna att här finns möjligheter att utvecklas och
vara den de vill vara. Jag tror det har betydelse för
deras framtida val, om de väljer att bo här, flytta ut,
flytta tillbaka eller bara vara goda ambassadörer för
länet.
Landstingets arbete med regional utveckling handlar om att skapa förutsättningar för en bra vardag på
en plats du tycker om. Insatser görs för ett dynamiskt
näringsliv, attraktiva livsmiljöer och en fungerande
infrastruktur. Det handlar om att Norrbotten ska vara
ett bra ställe att bo på och ett alternativ för inflyttning.
13
KONSTUTSTÄLLNING
Den 4-27 juni ställer Gerd Andersson ut sin konst i Landstingshuset,
en retrospektiv utställning med
målningar gjorda under en tioårsperiod. Gerd Andersson har ett
långt yrkesliv som landstingsanställd bakom sig, bland annat som
barnmorska och vårdlärare. Sedan
hon gick i pension har hon fått
möjlighet att satsa mer på sitt skapande.
STYRELSEMÖTE
Landstingsstyrelsen sammanträder
den 17 juni klockan 10.00 i styrelserummet, Landstingshuset. Mötet är
öppet för allmänheten.
NLL PÅ NOLIA
Norrbottens läns landsting medverkar under Stora Nolia i Piteå
2-10 augusti. Fokus kommer ligga
på hälsosamtal och akutsjukvård.
Söndag den 10 augusti är landstinget dagsvärd och bjuder på matupplevelser och andra aktiviteter.
NOMINERA TILL
MILJÖPRISET
Landstingets interna miljöpris ska
inspirera till bättre miljöarbete och
uppmärksamma insatser som
bidrar till det hållbara samhället.
Priset, som är på 25 000 kronor,
kan ges till en enskild person eller
till en enhet som på ett tydligt sätt
arbetat i miljöpolicyns anda. Anmäl
kandidater till [email protected]
eller [email protected] senast
den 29 augusti.
STIPENDIER ATT SÖKA
Landstinget delar årligen ut kulturstipendierna Rubus Arcticus. Varje
stipendium är på 100 000 kronor
och maximalt fyra stipendiater
utses varje år. Landstinget delar
även ut ett heders- och förtjänststipendium och ett idrottsstipendium om 50 000 kronor vardera.
Sista ansökningsdag är den 1 september. Frågor kan ställas till
[email protected] eller på telefonsvarare 0920-28 42 22.
HÅLLBAR VARDAG
Norrbottens hållbarhetsvecka
arrangeras 15–21 september. Hållbarhetsveckan är ett samarrangemang mellan landstinget, länsstyrelsen,
Bodens kommun,
Luleå kommun,
Piteå kommun och
Nolia AB. Syftet är
att uppmärksamma
och stärka personer,
organisationer och företag som
arbetar med social, ekonomisk och
ekologisk utveckling.
RÖKAVVÄNJARE
UTBILDAS
Folkhälsocentrum anordnar en
diplomeringsutbildning för tobaksavvänjare på Sunderby folkhögskola. Kursen är fyra dagar: 16-17
september grundkurs, 21 oktober
handledningsdag och 18 december diplomering. Kursavgift: 5 000
kr, inklusive kurslitteratur och måltider. För information och anmälan,
kontakta Bodil Larsson, folkhälsostrateg, 070-353 13 04.
14
Turné med tonsatta dikter
Norrbotten Big Band åker i höst på turné i länet med tonsatta dikter där både ord och musik är skrivna av barn.
Polarbibblo har samlat in och valt ut 15 dikter som elever vid kulturskolor runt om i Norrbotten fått tonsätta.
I oktober kommer storbandet att turnera med det nyskrivna materialet i skolorna och musikelever kommer
i vissa fall att vara med och spela.
r nu
Vår bästa tidöäsom
Mörker och ljus
i barnens poesi
n sn
Vem minns de
l?
kanske föll i fjo
r nu
Vår bästa tid ä
onda'n har sol?
rg
o
m
m
o
t
e
v
Vem
Har sol?
Har sol?
rt sekund
Håll fast en ko
så märker du
u
n
a
k
ls
ä
h
c
o
Och lev
ig stund
Det blir en härl
a tid är nu!
st
ä
b
r
å
v
r
ö
rf
ä
D
Börja öva nu!
PÅ GÅNG
Allvarsamt, sorgset och mörkt.
Vänligt, kärleksfullt och inspirerande. Det är varierade känslor
när elever från Tunaskolan
presenterar sina dikter under
Polarbibblos skrivarturné.
— Vi vill stärka dikten som
skrivarform eftersom vi märkt
att det finns ett stort intresse
hos unga, säger Regine Nordström, projektledare.
POLARBIBBLO.SE ÄR folkbibliotekens och Norrbottens länsbiblioteks
gemensamma webbplats för barn
och ungdomar – nu är den på turné
i länet. För första gången sedan
starten 1997 beger sig Regine
Nordström och författaren och
estradpoeten Solja Krapu ut för att
möta barnen i deras egen miljö.
Tillsammans med biblioteken bjuder man under några dagar in till
poesiverkstad för att inspirera
ungas skriv- och läslust.
På Mjölkuddens barn- och ungdomsbibliotek diskuterar femteoch sjätteklassarna livligt. Pennorna skrapar mot skrivblocken samtidigt som de sista raderna finslipas.
De tolv deltagarna har skrivit dikter
under eftermiddagen. Det är snart
dags för presentation och de ska få
läsa upp sina verk för varandra.
Under turnén får barnen möjlighet att arbeta med egna texter med
en författare, skicka in dessa och
sedermera bli granskade och publicerade av redaktörer på Polarbibblo.
– Arrangerad skrivarverksamhet
är inte särskilt vanligt i Norrbotten.
Det finns inga skrivarläger eller liknande aktiviteter. Så vår turné blir
ett sätt att visa att unga tycker skrivandet är roligt, säger Regine Nordström.
“ROSOR ÄR GRÖNA, bladen är
grå…”. Nu är barnen igång. Vissa
sitter ner och läser sina dikter,
andra står upp. Det är några som
inte vill presentera sina verk utan
hellre lyssnar på sina kamrater.
ed
Hela texten m
Sámi
Contemporary
18/6 - 31/8
sámi cONtempOrarY / dálá sámi dáidda
Samtidskonst från Sápmi
se
ottensteatern.
musik på norrb
- 24/8
- 31/8
Arkitekten som satte Luleå på den byggnadshistoriska kartan. Visas på shopping luleå.
Visas på museet och northernplaces.org
ralpH erskiNes sHOppiNG
– 5/9
av J. Herman/H. Fierstein
Unga poeter tillsammans med författaren Solja Krapu under turnéstoppet på Mjölkuddens barnoch ungdomsbibliotek.
Foto: VIKTOR PETTERSSON
Regine Nordström, projektledare för Polarbibblo på turné,
vet att många
barn och ungdomar vill skriva
egen poesi.
Solja, Regine och bibliotekspersonalen står tysta och lyssnar. Tystnaden avbryts av högljudda applåder
när barnen avslutar sina dikter.
– Att det har blivit just poesi
kommer sig av att barn har skickat
in dikter under alla år jag har jobbat med Polarbibblo. Dikten är en
textform som kan upplevas svår,
men barn skriver faktiskt poesi och
turnén är ju en möjlighet att få träffa professionella och utveckla sin
förmåga, förklarar Regine Nordström.
Under våren får biblioteken på
Mjölkudden, Gammelstad och Porsön besök. Till hösten fortsätter
Polarbibblo att intressera unga för
poesi, även då med Solja Krapu som
inspiratör. Den turnén går till Jokkmokk, Vuollerim och Boden.
HOckeYliV
Premiär 27 SEPT
Om människor som älskar
ishockey.
Se även bibblo.se för aktiviteter på
ditt folkbibliotek.
Källa: Nll
V I K TO R P E T T E R S S O N
Heliga platser i norr
Pussy Riot i Havremagasinet
Människor har levt på Nordkalotten under flera
tusen år och spår efter heliga platser finns både i
naturen och i städerna. På Norrbottens museum
visas en webbutställning om heliga platser i norra
Sverige, Finland och Ryssland, däribland Kiruna
krematorium (bilden). Utställningen, som är ett samarbete mellan museer på Nordkalotten, kan ses på
en tv-skärm i Runda rummet fram till den 31 augusti
samt på webben, www.northernplaces.org.
Konstnärskollektivet Pussy Riot är en del av
sommarens utställning om rysk protestkonst
på Havremagasinet. Verk av ett 40-tal ryska
konstnärer från fyra decennier kommer att ställas ut. Havremagasinet visar också utställningen Efter Bodenskolan där 14 samtida konstnärer som alla bor eller har bott i Boden ställer
ut sin konst. Utställningarna pågår 28 juni till
28 september.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
Med hembakt och fritt WiFi.
förr i tideN
Lekmiljö för alla leksugna.
NOrrbOtteNS MuSeuM ceNtruM – utStäLLNiNgAr, LekMiLjö, kAFé & butik
Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. öPPet: Alla dagar juni-augusti 11-17.
Barnpoesiåret 2014
Under Barnpoesiåret 2014 satsar
biblioteken på läs- och skrivfrämjande aktiviteter för unga. Projektet
drivs av Norrbottens länsbibliotek
och Biblioteken i Norrbotten med
stöd av Statens kulturråd. Under
året händer bland annat detta:
O Polarbibblo på turné.
O Poesimelodi – 15 dikter tonsätts
av elever och presenteras av Norrbotten Big band.
O Krakel Spektakel – scenografin ur
filmen Krakel Spektakel turnerar
mellan biblioteken i länet.
museikafé
www.norrbottensmuseum.se
Norrbottensteatern 0920-24 34 00 • Kulturens Hus • ticnet.se
FAKTA
sacred places
Norrbottensmusiken - Hösten 2014
NORRBOTTENS
KAMMARORKESTER
FESTSPELEN I PITEÅ
Dirigent: David Björkman
Solist: Eva Rydén, dramatisk sopran,
Michael Schmidberger, bas
och Saschko Gawriloff, violin.
INVIGNINGSPiteå, Studio Acusticum
KONSERT!
Fre 13 juni kl 19.30
NORRBOTTEN
NEO
LÄNGS VINDALARNA
Dirigent: Pierre-André Valade
Sopran: Donatienne Michel-Dansac
Luleå, Kulturens hus tors 11 sept kl 19.30
Umeå, NorrlandsOperan fre 12 sept kl 19.00
Stockholm, Grünewaldssalen sön 14 sept kl 15.00
ECHOES OF AUTUMN
Konserten speglar Kaija Saariahos konstnärskap
– musik som berör med sin innerlighet!
Luleå, Kulturens hus fre 19 sept kl 19.00
Stockholm, Grünewaldssalen sön 26 okt kl 15.00
Pajala, Korpilombolo kyrka tis 2 dec kl 19.00
– En konsert som sparkar rumpa!
Norrbottens-Kuriren
NORRBOTTEN Abdou
BIG BAND
tillsammas med Cæcilie
Norby & Lars Danielsson
Pajala, Folkets hus
Lör 27 sept kl 17.00
och
Aron
Dansfest för
barn oc
h
vuxna!
Familjeföreställning
Arvidsjaur, Medan
Mån 20 okt kl 18.00
Malmberget, Nordan
Sön 28 sept kl 19.00
Övertorneå, Folkets hus
Mån 29 sept kl 19.00
DOKTOR
KLING
Haparanda, Folkets hus
Tis 30 sept kl 19.00
Boden, Folkets hus
Ons 1 okt kl 19.00
Piteå, Kårhuset
Tors 2 okt kl 20.00
Älvsbyn, Forum
Fre 3 okt kl 19.00
4-9 år
Luleå, Kulturens hus
sön 14 sept kl 14.00
Kiruna, Folkets hus mån 6 okt kl 18.00
Boden, Folkan lör 11 okt kl 13.00
facebook.com/norrbottensmusiken
Titta in
och vá mé!
Polarbibblo.se är ett tryggt hem på
nätet för alla barn.
Välkommen hit för att skriva sagor,
berättelser, dikter, ställa frågor, lyssna,
rita och mycket mer. Under sommaren
kan alla barn dessutom prova lyckan
i vårt sommarquiz.
DAGENS ROS…
NYFIKEN PÅ TOR SVENSSON
Monica Degerman Svensson och Tor Svensson är
i färd med att packa väskan till nästa Portugalresa,
där paret köpt sig ett hus. Men de kommer att fortsätta bo i Sverige delar av året och ta hand om sin
trädgård hemma i Sävast. "Inget går upp emot den
norrbottniska sommaren", säger Tor Svensson.
Ålder: 74 år, Bor: Sävast i Boden. Yrke: Chefstandläkare, Norrbottens läns landsting. Bakgrund: Född i Narvik,
uppvuxen i Skåne, sedermera Stockholm. Utbildad vid tandläkarhögskolan i Umeå. 27 års arbete som tandläkare
i Gällivare, därefter i Boden och Luleå. Familj: Hustrun Monica, två egna barn och fyra barnbarn. Monicas tre
barn och ett barnbarn. Intressen: ”Att resa runt och upptäcka Portugal och att lära mig portugisiska. Läser
mycket och gillar att jobba i trädgården.” Egenskaper: ”Jag tror att mina arbetskamrater tycker att jag är en
ganska humoristisk person, som försöker lätta upp stämningen på jobbet.” Hjärtefråga: ”I jobbet är det att vi
skulle bli kvitt rekryteringsproblemet och få en stab av tandvårdare som stannar kvar.”
… vill vi ge till Ing-Mari Öman, lokalvårdare Hortlax hälsocentral. Hon
håller efter oss och våra lokaler på ett
fantastiskt sätt. Extra mycket plus nu
då vi bygger om och har mycket byggdamm i omlopp. En stor bukett rosor
vill vi ge till henne.
Jörgen och Åsa, sjukgymnaster
Till alla ”ungdomar” på avdelning 62
Lung vill jag ge en ros. För att vi är så
duktiga på att gråta, skratta och äta
snabba kolhydrater tillsammans. Dessa
egenskaper kommer utan tvekan ta
verksamheten långt!
Sara
Ett stort tack till personalen på Nuklearmedicin i Sunderbyn för trevligt
bemötande och kompetent handledande av oss studenter.
”Love Amanda” och ”Biggan 4Ever”
… till mina kollegor på marknadsavdelningen på Norrbottensteatern!
De är fantastiska människor.
Kramar från Annika Norman
… till instruktörerna för A-HLR, CBRNE
och gipsteknik som håller superbra
utbildningar för oss övriga på akuten i
Sunderbyn. Tack för en rolig och lärorik dag!
Margareta
Kajsa Önneskog på Administrativ service i Boden är värd ett helt fång
blommor. Alltid villig att hjälpa till! Aldrig omöjlig trots situationer som ibland
känns omöjliga, dessutom fantastiskt
trevlig!
Anna-Karin Nordlund,
Psykiatri länsgemensam, Piteå
… till nattens änglar,
avdelning 33, som
natten den 17-18
maj kommer in
till oss och
bjuder på PIZZA! Mycket uppskattat!
Kollegorna på akutmottagningen
… vill vi ge till all personal på Länsarkivet Björkskatan för ett trevligt och
glatt bemötande då vi ringer, plus
snabb och effektiv service. Ni är guld
värda.
Ingegerd Johansson
… till avdelning 33, Sunderbyn. Vilken
fantastisk personal, trots att det är
akutvård och mycket händer hela tiden. Förra natten var det en underbar
kvinna som serverade kaffe. Jag hade
kört från Haparanda själv tidig kväll
och vakat med sonen. Då säger denna
underbara kvinna: ”Jag vill inte att du
kör alls någonstans mer i natt. Patienthotellet var fullt men jag har bäddat till
dig bredvid sonen. Blir det bra?”.
Snacka om service och bemötande.
Där finns proffsen! Hälsningar från en
mycket, mycket nöjd mamma.
Lena, Haparanda
Ge Dagens ros till någon eller några
som du vill uppmärksamma eller
berömma. Alla ”rosor” publiceras på
webbplatsen Insidan, en del även i Insikt. Mejla till Agneta Spaton Norqvist:
[email protected]. Tala
om vem du är, vem som ska ha rosen
– och för vad.
16
Tor Svensson slutar efter 48 år som tandläkare
GUNILLA SIPOLA är ny enhetschef vid laboratoriemedicin, mikrobiologen,
i Sunderbyn. Gunilla är
biomedicinsk analytiker
och har arbetat i landstinget sedan 1984, de senaste 16 åren
vid mikrobiologen.
Han har varit med så länge att han upplevt vilken sensation det var på 1960-talet när
en 19-åring kom in på kliniken med helt friska tänder utan lagningar – en ynnest som är
25 procent av dagens 19-åringar förunnat.
Nu går Tor Svensson snart i pension, 74 år gammal, efter ett helt yrkesliv i Folktandvården.
Ä
MONICA DEGERMAN SVENSSON är
avgående verksamhetschef för samhällsontologin och även Tor Svenssons chef.
Men de skiljer på arbete och fritid, bedyrar han – åtminstone så till vida att
de undviker att uppträda som ett gift par
på jobbet.
– Hemma kan vi ju förstås prata om
intressanta tandläkarfrågor.
Men det blir inga kyssar i kopiatorrummet, menar du?
– Nej, säger han och skrattar, det kan
nog Monica intyga.
Tor Svensson föddes i Narvik 1939,
där han levde sina två första år. Hans
pappa var svensk sjöman, hans mamma
sjuksköterska på Narviks lasarett. Narvik
var ockuperat av tyskarna, men den
unga familjen fick den tyska kommendantens tillstånd att resa till Sverige,
eftersom pappan var svensk. Tor Svens-
son och hans mamma tog tåget till Höganäs i Skåne, där pappan hade sitt föräldrahem.
– Mamma har nämnt den där resan –
den var nog rätt jobbig. Det var i princip
ståplats hela vägen, för tåget var fullt av
tyska permittenter.
Familjen bosatte sig i Helsingborg och
bodde kvar där ända tills han började
gymnasiet, då de flyttade till Stockholm
där hans pappa hade fått jobb.
Tor Svensson var mycket intresserad
av biologi och kemi. Han och hans kamrater fick lov att låna kemi- och biologisalen i skolan, där de bland annat testade
att röntgenbestråla olika fröer och ärtor,
för att se vad som skulle hända.
– Det där hade nog aldrig tillåtits av
strålskyddet idag, säger han leende.
När fler och fler får behålla sina tänder genom
hela livet så kommer vi
få stora problem.
I KVARTERET BODDE en ambitiös och
mycket duktig tandläkare som fick betydelse för Tor Svenssons yrkesval.
– Han talade sig varm för yrket. En
sådan skulle vi ha i vår rekryteringskampanj här i Norrbotten!
Men först tog han ”omvägen” via flygvapnet, och hade en tanke på att bli flygofficer eller möjligen biokemist, innan
han ändrade planerna och sökte in på
tandläkarhögskolan i Stockholm. Där
bytte han utbildningsort med en ung
kvinnlig student som inte för sitt liv ville
hamna i Umeå.
– Man ville ju vara chevaleresk, så jag
gick med på bytet, men det har jag aldrig
behövt ångra. Tandläkarhögskolan i
Umeå var helt nystartad med nya fina
lokaler och utrustning och engagerade
lärare.
Ytterligare en ung kvinna hade ett
finger med i spelet när han sedan sökte
och fick sin första tjänst på tandvårdskliniken i Gällivare. På den tiden fick man
dessutom 4 000 kronor per år under ett
visst antal år från landstinget om man
förband sig att jobba som tandläkare i
Norrbotten, berättar han.
Han skrev på för två år i Gällivare.
Det blev 27, innan han bröt upp från sitt
ROSE-MARIE JATKOTUNONG är ny enhetschef
vid laboratoriemedicin, kliniskt kemiskt laboratorium,
i Sunderby sjukhus. RoseMarie är biomedicinsk analytiker och har arbetat inom laboratoriemedicin de senaste 14 åren, bland
annat inom patologi.
KERSTIN STENBERG är
ny enhetschef för transfusionsmedicin och patologi i Sunderbyn. Kerstin
är biomedicinsk analytiker
och har 31 år bakom sig
inom laboratoriemedicin, patologi.
Nu packar han
för nya äventyr
NDA SEDAN Tor Svensson började sin karriär har
tandläkare varit ett bristyrke i Norrbotten – vilket
också är ett av skälen till
att han har kunnat stanna kvar så länge
på jobbet. De sista åren har han varit
vad han själv kallar ”papperstandläkare”
i landstingshuset där han arbetat med
kvalitetsfrågor och patientklagomål,
tandvårdsförsäkringen samt hållit koll
på Socialstyrelsens regelverk. Därutöver
har han jobbat en del med rekrytering.
Han tycker det är roligt att finnas
till hands och svara på sina medarbetares frågor i ämnen som han är specialinsatt i.
– Folk har blivit glada och gett uppskattning. Den typen av bekräftelse tror
jag att jag kommer att sakna när jag slutar här.
Så fort de kommer hem från jobbet
ikväll ska Tor Svensson och hans hustru
packa väskan och resa iväg på en tre
veckor lång vistelse i Portugal. Det blir en
försmak av hur makarna kommer att
spendera en stor del av sin tid framöver,
även om de inte riktigt har hunnit avsluta sina uppdrag ännu. Först ska de lära
upp sina efterträdare, men som längst
stannar de till jul.
– Monica är yngre än jag, men vi
bestämde oss för att gå i pension samtidigt. Hade jag gått ensam hemma hade
jag nog klättrat på väggarna.
NYTT OM NAMN
CATHRIN RISÉN är ny chef
för HR verksamhetsstöd,
division Service. Cathrin
har lång ledarerfarenhet
och en bred kompetens
inom HR-området. Hon
kommer närmast från Green cargo.
äktenskap och flyttade vidare till Boden
och Luleå.
DE FÖRSTA ÅREN i Gällivare var en nyttig läroperiod och han hade flera goda
förebilder i de äldre mer erfarna tandläkarna. På den tiden i mitten av 1960talet jobbade de med en snörborrmaskin. Patienten satt rakt upp under
behandlingen som i en frisörstol och det
hände titt som tätt att tandsköterskan
fastnade med håret i snöret.
– Jämfört med dagens utrustning var
det rena tortyrredskapen.
Det mesta de ägnade sig åt var akuta
åtgärder. Kunskapen om tandhygien var
inte särskilt hög hos gemene man och
familjerna kunde dela på en enda tandborste. Någon förebyggande tandvård
för förskolebarn fanns ännu inte och första besöket hos tandläkaren handlade
i regel om att dra ut en värkande tand
som inte gick att rädda.
– En enda gång under mina 27 år i
Gällivare kom det in en 19-åring med
helt friska tänder. Då samlade vi hela
kliniken för att titta på underverket –
det var sensationellt!
Men utvecklingen gick framåt. Det
kom bättre utrustning, skonsammare
tandläkarborrar, patienterna fick ligga
ner och personalen kunde sitta och jobba
mitt emot varandra. Men framförallt
kom ”fluortanterna” och den förebyggande tandvården.
– I början fick vi jobba hårt med att få
folk att använda fluor. Som med allt
annat nytt trodde många att det var giftigt. Men fluor har betytt oerhört mycket
för vår tandhälsa.
I DAG HAR 25 PROCENT av alla 19åringar helt friska tänder. Han tycker att
det är tillfredsställande att titta på statistiken och veta att man inte behöver göra
några smärtsamma jättebehandlingar på
barnen längre.
Den nya gruppen som Tor Svensson
i stället oroar sig för är den allra äldsta.
– När fler och fler får behålla sina tänder genom hela livet så kommer vi få
stora problem. Vem ska ha ansvar och
hinna sköta deras tänder på äldreboendena?
Det blir en fråga för nya generationer
tandläkare att brottas med.
Tor Svensson har redan hunnit sätta
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
ANDREAS FORSBERG, legitimerad sjukhusfysiker, har
anställts vid enheten Medicinsk strålningsfysik.
Andreas är nyutexaminerad från Umeå universitet,
där han efter fem års studier är utbildad sjukhusfysiker samt civilingenjör
i teknisk fysik. Andreas börjar i landstinget den 14 juli.
ANETTE MENZINSKY är ny
verksamhetsutvecklare,
Länsteknik. Hon har tidigare arbetat som utvecklare och projektledare på
bland annat Ericsson och
Frontec. Närmast kommer hon från en
tjänst som kvalitetsansvarig på Evry,
där hon har jobbat i tio år.
INGER LINDBERG blir
landstingets nya strateg
för kunskapsstyrning,
Verksamhetsavdelningen.
Inger är docent och biträdande professor vid Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå
tekniska universitet och har jobbat
både som sjuksköterska och barnmorska. Hennes forskningsområden
rör eftervård av nyblivna föräldrar
och nyfödda barn samt olika typer av
eHälsa-tjänster. Hon tillträder sin tjänst
i början av augusti.
MARIA JOSEFSSON är ny
utredare vid Länsteknik,
där hon ska arbeta med
moderniseringsprojektet
av VAS. Hon har tidigare
jobbat med olika vårdadministrativa system, främst inom
support, test och utbildning. Maria
kommer närmast från en tjänst på Evry,
där hon varit anställd i tio år.
Ett av Tor Svenssons stora fritidsintresse
är att läsa. Det kommer han ägna mycket
tid åt när han blir pensionär.
Foto: MARIA ÅSÉN
sig på planet till Portugal när ytterligare
en fråga dyker upp: Hur kom det sig att
de köpte hus just i Portugal? Finns det
någon koppling till landtingets värvningskampanjer av portugisiska tandläkare?
Tor Svensson e-postar sitt svar:
”Det kan man nog säga, våra trevliga
portugisiska kolleger fick oss intresserade
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
av landet. Vi for dit på en vintersemester
2012 och upptäckte hur vänliga människorna är och hur behagligt klimatet är. Vi
såg ett hus som vi blev lite förälskade i och
när det visade sig vara till salu så klippte vi
till.
Hälsar Tor från ett ljuvligt Portugal”.
U L R I K A VA L LG Å R DA
ANNA GATU är ny utbildningssamordnare i Folktandvården. Anna arbetar
kvar som ortodontiassistent på Barnspecialisterna,
Tandvårdens kompetenscentrum i Luleå, på halvtid. Resterande
tid ägnar hon åt uppdraget som utbildningssamordnare.
17
KÅSERI PATRIK WARG
Chefer är också folk
S
OL OCH SNÖ. Skoter, skidor, spö och isborr. En
karta och en fjällsjö. En
falukorvsring och en polare med dragspel. En perfekt dag
över Norrbotten, tillgänglig endast
för det fåtal av världsbefolkningen
som bor i snudd på arktiskt klimat.
En underbart vacker vårdag.
Om den bara hade varit röd. Men
den är toksvart. En fredag. Måste
till jobbet. Polarn med dragspelet är
arbetslös, han kan fara när han vill
men har inte råd med bränsle. Det
krävs ju att man tar sig en bit norrut
och inåt landet vid den här tiden på
året. För att hitta isar som håller.
”Men vad menar du” säger chefen. ”Ska du ta ledigt nu, i dag, du
har ju dagsprogrammet fullt av
patienter”.
”Jo, men … alltså, dom borde
också gå ut och göra nåt. Det är en
skitfin dag. Du vet, levnadsvanor
och sånt; motion och stressfrihet
och sociala aktiviteter. Regeringen
och socialstyrelsen prioriterar såna
grejer. Det är viktigt att komma ut
och röra på sig. Det finns vetenskap
på det”.
”Försök inte, det finns statistik
på att folk dör om det inte finns
personal på vårdinrättningarna
också…”.
”Det hade funnits fler distriktsläkare och sköterskor i Norrbotten
om de oftare fick komma upp till
ytan å hämta luft”.
”SNÄLLA PATRIK, det har varit
flera röda dagar de senaste veckorna, kunde du inte ha åkt då i stället?”
”Nääe, det var inga bra dagar.
Röda dagar borde kunna flyttas liksom. SMHI skulle kunna ta beslut
i gryningen: Idag blir det en röd
och ledig dag för proletärer som så
önskar inom sektor sju till nio vid
kusten. Dessa rekommenderas pimpelfiske i norra inlandets fjällnära
skogar, där för övrigt alla andra
också är lediga. Utom anställda
inom maggotbranschen och Jukka
Sarvatatta som håller öppet på
Gulfmacken i Machnomjalme, typ.
”Men är du galen pöjk, hur skulle
det se ut om vi lämnade alla sjuka
på avdelningarna bara för att det är
en fiiin dag? Vem ska ge dom dropp
UR MUSEETS SAMLINGAR
och pacemakers och servera Pajalagröten om varenda sköterska är
i skogen och fräser Murrikka?”
”Men hallå, du gillar ju inte det
här förslaget, det finns säkert jättemånga som du. Hela landstinget är
fullt av chefer. Nog kan ni väl skriva
sjukintyg och byta lakan, rensa avlopp och koka gröt ibland. Ni som
vill vara på jobbet och inte har vett
att fatta att det är en extraordinär
superdag där kontrasterna mellan
värme och kyla, mörker och ljus är
helt gudomliga och som existerar
på något magiskt sätt i den kosmiska gåtan och är här och nu i vårt
enda lilla futtiga liv som aldrig
kommer tillbaka. I morrn kanske
det spöregnar över hela världen
och vi blir bägge ihjälkörda av
närlinjens etanolbuss. Det är ju
för såna här dagar vi bor här
uppe i norr”.
”MEN JAG VILL också vara
ledig …”
”Ja men då så, släng på dig
jackan så far vi”.
”Vi kanske kan kalla det för planeringsdag, akut planeringsdag?
PATRIK WARG
är inte känd från
Idol, Gladiatorerna eller Let's
dance. Däremot
är han glad över
att vara läkare
i Norrbotten.
Men folk kommer att bli galna och
skälla på oss i evigheter”.
”Hörru, det gör dom ändå. Det
vet du väl.”
”Hmmm…”
”Det blir bra, men vi måste åka
nu vettu, det är kö till Gulfmacken.
”Okej då, vi gör det”.
”Nää, allvar. Lägg av, jag bara
skojade…”
”Det vet jag väl. Jag känner dig.
Vi tar en kaffe på balkongen i stället”.
”Men det hade varit perfekt att
komma iväg”.
”Ja, så är det. Rätt sätt fast fel”.
”Livet är bra knäppt ändå.”
”Fullkomligt galet!”
”Hur långt i förväg måste
man förvarna om en sån där
planeringsdag”?
”Jag står just och funderar på det…”
”Du är inte så ondskefull
ändå, för att vara chef
menar jag”.
”Jag kämpar förtvivlat för
att vara en skitstövel, men
ibland lyser mitt äkta jag igenom”.
FULL FART PÅ BLODOMLOPPET
Arbetsterapienheten vid
Sunderby sjukhus laddar
inför starten. Från vänster
Maria Bäckström, Susanne
Strandberg, Anneli Wickbom,
Monika Lindberg, Annika
Jatko, Raija Töyrä och Helen
Söderström.
Foto: ULRIKA ENGLUND
De inristade orden på
filbunken berättar om
missväxtåret 1867.
Foto: ÅKE ÅSTRÖM,
Norrbottens museum
Filbunke från Jukkasjärvi
KRYSS nr 3
Lösning på
KRYSS nr 2, 2014
Senast den 8 september 2014 vill vi ha ditt korsord.
Skicka till: Insikt, NLL, 971 89 Luleå. Märk kuvertet ”Kryss 3”.
Fem vinnare får tre trisslotter vardera. Lycka till!
KRYSSVINNARE
Namn..........................................................................................................................
EVA ENOKSSON, Luleå
MAYVOR HELLSTRÖM, Tvärån
Adress..........................................................................................................................
LARS HANSSON, Kalix
ANNETTE NORDENSKIÖLD, Luleå
Postnummer och ort ..............................................................................................
18
MAY BRITT HACKZELL, Kiruna
Trisslotter kommer med posten!
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
Det stora missväxtåret 1867 är också känt som storsvagåret eller lavåret. Våren 1867 blev extremt kall. Isarna låg
kvar på sjöar och älvar ända till mitten av juni månad.
På land höll tjälen jorden frusen lika länge. På den här
filbunken från Jukkasjärvi finns ett vittnesbörd från
detta år:
WVONA 1867 OL? KOLKKO KEWÄ IÄÄ MEENI
KOLMEA PÄIVIÄ /X/
LVNTA OLI PALION VIELÄ ENEN JOHANESTA
En tolkning skulle kunna bli: År 1867 var våren kylig.
Isen gick tre dagar före (och) snö fanns mycket ännu på
Johannes (döparens dag, det vill säga midsommar).
Odlingssäsongen blev sedan mycket kort och ingenting hann mogna innan snön var tillbaka. I Norrbotten
blev missväxten närmast total och många människor
tvingades blanda bark i brödet. I Tornedalen blandades
mjölet till rieska med bark, halm eller blad av mjölkört.
Många djur fick också nödslaktas och när köttet var slut
rensades hudarna från hår och stektes.
ROBERT POHJANEN
.
FOTNOT: Läs mer om missväxtåret på nll.se. Klicka dig
fram till Norrbottens museum, Samlingar och Månadens
föremål.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2014
Blodomloppet är en riktig
folkfest, med många landstingsanställda i startfältet.
LÖPARE, JOGGARE OCH GÅENDE – alla varianter
fanns representerade i Blodomloppet i Luleå den 28
maj. Närmare 2 400 motionärer samlades på Skogsvallen för att sedan ta sig runt sin sträcka, antingen sex
eller tio kilometer. Blodomloppet arrangeras av Korpen
tillsammans med blodcentralerna i Boden/Luleå. Förutom att erbjuda en motionstävling med efterföljande
picknick är syftet att få fler att vilja bli blodgivare.
19
B-POSTTIDNING
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
Telefon 0920-28 40 00
www.nll.se
VI HÄLSAR PÅ LAPONIA HÄLSOCENTRAL
När två hälsocentraler blev en
Kaffedoft och ett trivsamt sorl
möter den som kliver in i Laponia hälsocentrals personalrum
mellan halv tio och tio på förmiddagen.
— Det är en helt ny arbetsplats. Ändå är det förvånande
hur snabbt vi glömde Malmberget och Forsen, säger Anna
Parfa, distriktssköterska.
FÖRRA SOMMAREN slogs landstingets två hälsocentraler i Gällivare/Malmberget ihop och öppnade
i lokaler mitt emot sjukhuset. I mitten av augusti invigdes Laponia.
– Vi hade öppet som vanligt hela
fredagen i Malmberget. På måndag
morgon kunde vi ta emot patienterna här. Efter en vecka flyttade Forsens hälsocentral över sin verksamhet, berättar Marita Eriksson, tillförordnad verksamhetschef.
Efter snart ett år finns fortfarande en hel del kvar att göra. Arbetet
med att få till ett bra patientflöde
pågår, samtidigt som renoveringen
fortsätter. Bygget har dragit ut på
tiden.
Alla har ett driv
framåt, vi har ett
gemensamt mål.
– Allt har inte gått att förbereda
eller förutse, men på det stora hela
har sammanslagningen gått över
förväntan, summerar hon.
Statistik från den 30 april 2014
visar att 11 214 personer är listade
vid Laponia. Det är 585 färre än
Forsen och Malmbergets hälsocentral hade tillsammans ett år tidigare
(se faktaruta).
– Vi ser 2013 som flyttets år,
medan vi under 2014 ska bli bättre
på att marknadsföra vår verksamhet. Däribland familjehälsan som
erbjuder många aktiviteter för barn
och föräldrar, säger Marita Eriksson.
DE FLESTA AV DE anställda finns
på plats vid den gemensamma fikastunden på förmiddagen. Samtalen
handlar om allt mellan himmel och
jord, men ofta jobbet. Gäller det
patienter går de undan och talar
i enrum eller bestämmer en tid att
ses senare.
Malmbergets hälsocentral har
praktiserat upplägget med schemalagt, obligatoriskt förmiddagsfika
under flera års tid.
– Vi visste att det var något som
fungerade bra, säger Marita Eriksson och förklarar att det handlar
om att ödmjukt lyssna på hur man
gjort på de tidigare arbetsplatserna
och sedan plocka in ”godbitarna”
till den nya verksamheten.
20
Laponia hälsocentral har behållit det som fungerat bra vid de tidigare hälsocentralerna. Dit hör den gemensamma fikastunden varje förmiddag, med möjlighet att ta upp jobbfrågor med sina kollegor.
Foto: MARIA ÅSÉN
Även de anställda lovordar konsultationsfikat, som det kallas.
– Det kan vara besvärligt att få
tag i varandra övriga tider eftersom
vi ofta är fullbokade med patienter;
det är svårt att bara knacka på. Det
här gör det betydligt enklare att nå
sina kollegor, säger Anna Lövgren,
ST-läkare.
Marita Eriksson,
tillförordnad
verksamhetschef.
PÅ FLERA OMRÅDEN fanns sedan
tidigare ett samarbete mellan hälsocentralerna – familjehälsan är ett
exempel, teamen runt smärtpatienter ett annat. Men trots allt har det
handlat om att smälta samman två
olika kulturer till en. Hur har det
Patrik Olofsson, Ilona Hermet,
Anna Parfa och Anna Lövgren
beskriver en hälsocentral med
motiverade anställda som
blickar framåt, inte bakåt.
gått att forma ett nytt arbetslag
med delvis nya kollegor?
Sjukgymnasten Patrik Olofsson,
distriktssköterskan Anna Parfa och
barnmorskan Ilona Hermet funderar på frågan och kommer fram till
att det inte varit några problem att
tala om.
Tvärtom ser de stora fördelar –
fler kollegor innebär en större samlad kompetens och möjlighet att
lösa av varandra.
– Alla har ett driv framåt, vi har
ett gemensamt mål. Däremot finns
det alltid barnsjukdomar i en ny
organisation som man måste ta sig
igenom. På sikt måste vi bland
annat ägna mer tid åt att ta fram
nya rutiner, säger Anna Parfa.
De har mycket att göra på jobbet;
arbetsbelastningen är hög och
några tjänster obesatta. Det gör att
de alla befinner sig här och nu,
även mentalt, konstaterar hon.
Patrik Olofsson har samma
känsla.
– Och trots att det är ett tufft
tempo håller personalen humöret
uppe. Det är ett bra bemötande
mellan oss, oavsett om man arbetat
tillsammans tidigare eller inte.
U L R I K A E N G LU N D
FAKTA
Laponia
Det finns två orsaker bakom landstingets beslut att slå ihop hälsocentralerna i Gällivare/Malmberget:
O Gruvbrytningens utbredning.
Inom några år kommer området
där Malmbergets hälsocentral låg
att vara avstängt.
O Färre patienter. Etableringen av
den privata hälsocentralen Adviva
oktober 2011 innebar konkurrens
om patienterna. I slutet av 2012
hade närmare 6 000 personer listat
sig hos Adviva. För att få ekonomin
att gå ihop var det nödvändigt för
landstinget att minska på både
lokaler och antalet anställda.
Konkurrensen om patienterna
är fortfarande hård:
O Den 30 april 2013 hade Malmbergets hälsocentral 5 883 och Forsens
hälsocentral 5 916 listade. Ett år senare, efter sammanslagningen till
Laponia, uppgår antalet listade till
11 214, en minskning med totalt 585
personer.
O Under samma tid har den privata
hälsocentralen Adviva ökat med
730 listade, till 7 325.
Källa: Nll
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 1 • 2014