Transcript Innovationskraft Kronoberg - Coompanion Kronobergs Län

Innovationskraft
Kronoberg
INNOVATION
KRONOBERG
”Innovation handlar
om förmågan och
modet att tänka
utanför ramarna.”
Innovation i Kronoberg
För att Sverige ska kunna behålla sin välfärdsnivå måste landets
konkurrenskraft på globala marknader förbättras. Detta har lyfts
fram i flera sammanhang och av flera aktörer – bland annat
Regeringens Globaliseringsråd 2009. En stärkt innovationsförmåga
är vägen till ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv, men
också för ett ökat förädlingsvärde på alla våra arbetsplatser så att
mer nytta kan tillföras kunder, medborgare och användare.
Med de samhällsförändringar vi står inför inom miljö, befolkningsutveckling,
hälso- och sjukvården med mera så krävs nya idéer och lösningar som tas i
användning. Det är just det som skiljer en innovation från en ny idé – att den
omsätts till nytta!
Här har vi samlat ett urval av alla de innovationer som det finns exempel på i
vårt län. Allt från nya tekniska produkter till exempel på hur nya arbetssätt ger
stora positiva förändringar i sjukvården och i föreningslivet. Dessa människors
tankar, idéer och genomförandekraft har tillsammans med det stödsystem som
finns drivet länets utveckling framåt.
Vi är bra i Kronoberg och vi ska bli ännu bättre!
Anders Hytter,
forskare i företagsekonomi
Innehåll
Anna Wennerstål...............................................4
Christian Silvasti................................................6
Basim Al Najjar..................................................8
Maja Söderberg............................................... 10
Emma Wallenborg........................................... 12
Ulla-Stina Nordh.............................................. 14
Lars Åberg........................................................ 16
Hans Persbeck................................................. 18
Lena Myrskog.................................................. 20
I Kronobergs län arbetar Regionförbundet södra Småland, Landstinget Kronoberg,
Länsstyrelsen Kronoberg, Linnéuniversitetet, Företagarna, Växjö och Ljungby kommuner
tillsammans med att ta fram länets Regionala Innovationsstrategi.
Pär Stihl........................................................... 22
Fredrik Bergman.............................................. 24
Eva Tufte.......................................................... 26
Mattias Guldstrand.........................................28
Anders Allard...................................................30
INNOVATION
KRONOBERG
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
3
Anna Wennerstål
ANNA WENNERSTÅL
Min innovativa ide´:
Förbättra patientsäkerheten
och effektvisera arbetet
genom att utveckla ett
engångsmåttband av papper
anpassat för hälso- och
sjukvården.
www.wegaa.se
”Lösningen var
ett engångsmåttband
av papper som man
slänger i papperskorgen.”
Bättre patientsäkerhet
med engångsmåttband
Att mäta saker är ett väldigt vanligt
moment inom hälso- och sjukvård, så
varför finns det inga speciella måttband för ändamålet? Den frågan
ställde sig barnmorskorna Anna och
Eva och idag finns deras engångsmåttband på marknaden.
– Jag och min kollega har mött och mätt många
kvinnor, mätt deras gravida magar och mätt
huvudet på deras nyfödda barn, berättar Anna
Wennerstål som tillsammans med Eva Gamberg
driver företaget Wegaa.
Under sina år som barnmorskor i Alvesta och
Växjö kom de i kontakt med all möjlig utrustning
speciellt framtagen för hälso- och sjukvård,
men inga måttband.
– Man har helt enkelt använt vanliga symått4 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
band som man köper på Ica eller Konsum. De
är inte anpassade för ändamålet och de är inte
CE-märkta för vården. När man började mäta
gravida magar på 70-talet var situationen annorlunda, men idag är multiresistenta bakterier
ett kostsamt problem.
Lösningen var engångsmåttband av papper
som man slänger i papperskorgen efter att ha
använt det. På så vis minimerar man risken
för spridning av bakterier samtidigt som man
sparar arbetsmoment.
– När vi hade kläckt idén 2007 gick vi till Almi
och de tyckte att det lät bra. Vi började så smått
att ta fram en prototyp och hitta en leverantör.
Som företagsnamn valde vi Wegaa, som är en
sammanslagning av våra initialer.
Att gå från idé till verklighet med sin innovation och utveckla en produkt för vården visade
sig vara svårare än de någonsin hade kunnat tro.
– Eftersom det här kategoriseras som en
medicinteknisk produkt får vi krypa in under ett
väldigt strängt regelverk. Produkten ska klassificeras, CE-märkas och registreras hos läkemedelsverket. Det är ett tufft och kostsamt arbete,
men det kommer man inte undan.
”Många frågade sig
varför ingen hade kommit
på idén tidigare.”
För två år sedan var det slutligen dags för
lansering och mottagandet har varit väldigt
positivt. Många frågade sig varför ingen hade
kommit på idén tidigare, vilket på många sätt
kännetecknar en god innovation. När de blev
finalister till SKAPA-priset 2013 såg de det som
ett erkännande.
Idag levererar Wegaa måttband till kunder i
nästan alla landsting och regioner, men att ta
sig in på marknaden med en ny innovation är
inte helt lätt.
– Dels för att vi konkurrerar med ett hushållmåttband, dels för att det är en väldigt regel-
styrd marknad. I och med att det är en helt ny
produkt handlar det om att få kunden att ändra
sitt beteende.
På frågan om de skulle göra resan igen om
de hade vetat hur svårt det skulle vara finns det
inget enkelt svar.
– Det beror på vilken dag du frågar. Det är
verkligen som att åka bergodalbana. Å andra
sidan har vi lärt oss enormt mycket och träffat
människor vi aldrig skulle ha träffat annars. Det
finns en massa spännande saker som är kopplade till det här som vi inte skulle vilja vara utan.
Som exempel nämner hon den trivsamma
inkubator-miljön på Videum i Växjö.
– Om man har en idé man vill gå vidare tycker jag verkligen att man ska vända sig till Almi
eller Nyföretagarcentrum. Och om man har
kommit längre tycker jag att man ska gå med i
någon inkubator. Det är lätt att bli hemmablind
när man sitter och jobbar på sin kammare. Vi
satt hemma och utvecklade produkten i flera år,
men det var först när vi hamnade här som det
tog fart. Idéer behöver stötas och blötas, och
att kunna prata med andra som har erfarenhet av produktutveckling och företagande är
ovärderligt.
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
5
CHRISTIAN SILVASTI
Tio år av
ständig förbättring
När Christian Silvasti tillträdde som VD för Emballator Lagan Plast var siffrorna
röda och självförtroendet i botten. Ett innovativt förändringsarbete påbörjades
och tio år senare är företaget en prisad förebild.
Min innovativa ide´:
Med Lean som bas utvecklat ett framgångsrikt
arbetssätt för ständiga förbättringar i
verksamheten.
www.emballatorlagan.se
MAJA SÖDERBERG
ÅLDER: x år
Emballator Lagan Plast ligger i Ljungby och tillverkar förpackningar i miljövänlig plast tillsammans med tillhörande system och leveranskoncept. Det låter kanske inte så spännande, men
det är det. Fråga bara någon av de tusentals
personer som gjort studiebesök på företaget
sedan de belönades med Svenska Leanpriset
2011.
En viktig faktor har varit företagets VD
Christian Silvasti. När han började 2004 hade
företaget haft fem VD:ar på sju år. Siffrorna var
röda och självförtroendet var på botten.
– Under mina elva år på Tetra Pak hade jag
lärt mig lite Lean-filosofi, och framförallt hade
jag lärt mig vad som fungerar och inte. När jag
nu hade hamnat i en mindre och mer lätthanterlig organisation såg jag möjligheten att
åstadkomma förändring.
Christian påbörjade en makalös förbättringsresa i alla led. Lean användes som grundbas,
men omsattes snart till vad företaget kallar
”Vår väg”.
– Det handlade om att samla alla anställda
och vända upp och ner på hela organisationsstrukturen. Vi försökte arbeta innovativt på alla
områden, oavsett om det handlade om innovationer av nya produkter eller vår organisatoriska
utveckling.
En viktig del i arbetet var att göra alla anställda
delaktiga. De anställda ska vara ambassadörer
för varumärket, ha kunden i fokus och uppmuntras till att göra förbättringar utan påverkan från ledare och chefer. Och många
förbättringar har det blivit:
– I år har vi gjort ungefär 700 förbättringar ute i verksamheten vilket betyder att alla
anställda har gjort ungefär sju förbättringar var.
Det är en filosofi och en kultur. Det är ett sätt
att leva.
– Givetvis värmer det att vi genomfört sju
förbättringar per anställd, men förslagen är
fler än så och för att genomföra dem måste vi
utmana oss själva ännu mer.
Visst har Christian varit viktig för företagets
utveckling, men han har också varit noga med
att arbetssättet inte ska stå och falla med
honom.
6 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
– Vi har tittat mycket på den österländska
filosofin. När man efterträder någon där värnar
man om vad den personen har gjort tidigare.
Här i västvärlden kommer en chef in för att riva
ner allting, omorganisera, köra på i tre år och
sedan gå vidare. Det är förödande för företagen.
Det långsiktiga perspektivet har även påverkat
hur man arbetar med miljöfrågor.
– Vi brukar säga att ju mindre kunderna
köper desto lägre pris får de, medan alla andra
gör precis tvärt om. Det beror bland annat på
att vi kan leverera precis vad de behöver och i
rätt kvantitet.
I början var det många som ifrågasatte varför
man skulle göra någonting annorlunda, men när
man kunde se resultat redan efter några månader blev det lättare att få med sig de anställda.
Under de gångna åren har företagets nyckeltal
förbättrats ständigt oavsett konjunktur och
kunderna är nöjdare än någonsin. Nyligen tog
de emot ett EU-pris för sin starka tillväxt.
Men att man har hittat ett vinnande arbetssätt som idag fungerar som förebild för andra
organisationer betyder inte att man kan luta sig
tillbaka.
– Nej, tvärt om. Det har varit utmaningar och
smärta hela vägen och så kommer det att fortsätta. I och med att vi har haft tio år av tillväxt
har vi hela tiden fått utmana oss själva för att
hitta nya lösningar och smarta upplägg. Om vi
började på lekisnivå så har vi idag kommit till
första eller andra klass. Med andra ord har vi
ganska många år kvar.
När Christian ser tillbaka på företagets resa gör
han det med stolthet.
– Som en i laget är man givetvis stolt över det
vi åstadkommit tillsammans, men personligen
så är jag mest stolt över att så många av våra
medarbetare har utvecklats så enormt och
idag driver förbättringsarbetet på egen hand.
Tidigare saknade man självförtroende och tron
på sig själva. Nu är det tvärtom. Vi tror på det vi
gör. Vi vet att vi är bra och vi vet att ingenting är
omöjligt. Det är det som värmer mest.
BOR: Omniminim quid
NÄR JAG ÄR SOM MEST INNOVATIV: Eptas dolupta ept
ur omniminim quid maximoluptat eari culloremqui omnim.
MIN INNOVATIVA IDE´: Volorup taquis modia dolo quia
sam faccusae soluptatius duci optatia volupta taeperr.
Christian Silvasti
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
7
Basim Al Najjar
Från forskning till
kommersiell produkt
Med 30 år av forskning i ryggen har Basim Al Najjar skapat ett kunskapsbaserat
servicesystem för att ställa diagnoser på tillverkande maskiner – men att söka
pengar till en innovation som få förstår sig på har inte varit lätt.
BASIM AL NAJJAR
Min innovativa ide´:
Genom forskning utvecklat och kommersialiserat en mjukvara som förbättrar industrins
kapacitetsutnyttjande.
www.e-maintenance.se
Som professor i systemekonomi vid Linnéuniversitet i Växjö har Basim Al Najjar ägnat många
år åt att forska kring hur man kan minska
produktionskostnader och förbättra lönsamhet
med hjälp av effektivt underhåll.
Arbetet med vad som skulle bli företaget
E-maintenence Sweden AB började 2005 då
han deltog i ett EU-projekt tillsammans med
bland andra Volvo Lastvagnar, Fiat och universitetet i Manchester.
– Under projektets gång fick jag tillfälle att
utveckla en prototyp som bland annat testades
hos Fiat i Italien, och mottagandet var bra. När
vi kom tillbaka efter projektet blev jag uppmuntrad av Linnéuniversitetet, Företagsfabriken, Almi och Innovationsbron att kommersialisera resultatet.
När företaget blev antaget till inkubatorn
Företagsfabriken växte möjligheterna.
– Vi fick stöd för affärsutveckling, hjälp med
administrativa tjänster, hjälp med ekonomi,
8 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
hjälp med juridik och hjälp med flera andra
saker som jag saknade som forskare. Att vi fick
det stödet var en förutsättning för att vi skulle
komma dit vi är idag.
Idag har företaget flyttat till egna lokaler. De
är fyra anställda och systemet eMDSS (eMaintenance Decision Support System) har belönats
med Växjö kommuns uppfinnarpris. Bland
kunderna finns pappersbruk, sågverk, kärnkraftverk och flygbolag.
Genom att analysera exempelvis vibrationsförändringar kan systemet förse produktionsledningen med data som möjliggör kostnads-
”Den patenterade algoritmen
som används är världsunik och
baserad på Basims forskning
från de senaste trettio åren.”
effektiva underhållsbeslut. Den patenterade
algoritmen som används är världsunik och
baserad på Basims forskning från de senaste
trettio åren.
Att han idag har en produkt att vidareutveckla betyder inte att han har klippt banden med
universitetet.
– Arbetet är fortfarande helt forskningsbaserat.
Det innebär att jag driver vidare de tillämpningar
vi gör i företaget till universitetsapplikationer
som verifiering eller utveckling av mina tidigare
teoretiska idéer.
Idéerna är helt baserade på de problem han
sett under sin forskning.
– Mina studier har visat att företagen förlorar
mellan 40 och 50 procent av den kapacitet de
investerat i och en av de viktigaste orsakerna är
just stillaståendetiderna. Genom att utföra rätt
åtgärd vid rätt tillfälle kan företagen undvika
kostsamma driftstopp.
I framtiden önskar Basim att det ska bli lättare
att driva och söka finansiering till forskningsbaserade företag:
– Jag hoppas att regionen, kommunen och
staten hittar ett bättre sätt att finansiera nystartade bolag som är baserade på forskning. När
man väl har hittat ut marknaden kan man hitta
investerare, men innan dess är det svårt.
Även om det har varit mycket hårt arbete
trivs Basim med arbetssättet:
– Det har varit väldigt kul och väldigt spännande. Att få möta olika utmaningar från olika
håll är utvecklande.
Många innovationer tar långa vägar innan de
går i mål, och Basims produkt är inget undantag:
– För mig som forskare är det väldigt intressant att få köra hela racet från idé till en artikel
och sedan vidare till en prototyp. Det har varit
en väldigt lång resa. Sedan ska man iväg på
ytterligare en resa när man ska kommersialisera
produkten, göra den användarvänlig och få den
accepterad av marknaden.
”Genom att utföra rätt
å åtgärd vid rätt tillfälle
kan företagen undvika
kostsamma driftstopp.”
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
9
Maja Söderberg
Samåker för
en hållbar framtid
Redan under uppväxten Småländska Allatorp började Maja Söderberg fundera
över hur hon skulle kunna få fler människor att samåka. När hon återigen flyttade ut på landet antog hon utmaningen.
Att bo utanför de stora städerna har sina
fördelar, men när det kommer till kollektivtrafiken finns det mycket att önska. Att samåka är
naturligtvis bra, men hur hittar man folk att åka
med?
Mobilsamåkning AB är ett system som hjälper människor att samåka inom en avgränsad
trygghetszon. Det kan till exempel vara på en
arbetsplats, inom en förening eller i en by. Användarna registrerar sig som samåkare, förare
eller både och. Resten sköts via SMS.
Idag har tjänsten 700 registrerade användare
i nio byar från norr till söder – och fler är på
väg. Maja Söderberg har varit med och dragit i
processen sedan starten.
Maja är 34 år gammal och bor i Tolg norr
om Växjö tillsammans med man och två barn.
Samåkning hade hon anledning att fundera
över redan under uppväxten i den småländska
byn Allatorp.
– Det var långt till bussen och avgångarna var
få, och även om man samåkte mycket var det
lätt att känna sig låst när man bodde där ute.
När jag flyttade ut på landet igen insåg jag att
det var precis samma sak. Att bussen fortfarande går lika dåligt och att man fortfarande
behöver två bilar per hushåll. Mobilsamåkning
var helt enkelt en tjänst som vi själva behövde.
Vad som slutligen blev Mobilsamåkning AB
beskriver hon som ett resultat av många bra
idéer från många Tolgbor. Inte minst från den
samåkningspanel som tyckte till under hela
processen.
– Vi försökte inkludera de blivande användarna redan i ett tidigt skede. Så att Tolgborna
verkligen skulle känna att det var deras system
och deras uppfinning. Så att alla skulle känna
stolthet över den.
Samtidigt krävs det att någon är drivande:
– Jag är nog bra på att ta idéer till verklighet.
Även om det fanns en oro för att vi inte skulle få
med oss användare var idén för bra för att inte
göras något av. Om man försöker och misslyckas så har man i alla fall försökt.
10 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
Mobilsamåkning började som ett projekt inom
Tolgs Sockenråd men drivs sedan 2011 som ett
aktiebolag. För den största delen av ägandet
står Maja och Tolgbon Bo Palm medan en mindre del ägs av företaget Fair Enterprise Network
som byggde den första versionen av systemet.
Att Maja är en person som kan ro projekt i
hamn råder det ingen tvekan om. Sedan en tid
tillbaka har hon drivit företaget Klimatmat där
hon lär folk att äta hållbart genom böcker, föreläsningar och utbildningar. Hon håller även på
att starta odlingsföretaget Nybrukarna tillsammans med ett gäng entreprenörer från bygden.
– Hållbarheten är den röda tråden i mitt liv och
i mina företag. Kanske ännu mer specifikt hur
man kan leva ett bra liv som också är hållbart
för en själv och naturen. Det är stimulerande
och skönt att känna att man kan påverka världen och människor åt ett håll som man tycker
är positivt.
Maja berättar att vägen till de riktiga goda
idéerna kan se olika ut, men betonar vikten av
samarbete.
– I arbetet med Klimatmat, Mobilsamåkning och Nybrukarna brukar vi till exempel
jobba med brainstorming, visionsrundor och
promenader för att komma på och utveckla
idéer. Man kommer på mycket när man spånar
gemensamt.
Att idag kunna se resultatet av sitt innovationsarbete beskriver hon som en underbar
känsla:
– Jag kan dagligen känna att ”wow, jag har
varit med och möjliggjort alla dessa möten som
sker i bilarna idag”. ”Mobilsamåkning var
helt enkelt en tjänst som
vi själva behövde.”
MAJA SÖDERBERG
Min innovativa ide´:
En sms-tjänst för samåkning som gynnar både
miljön och landsbygdens utveckling.
www.tolg.se/samakning.aspx
www.klimatmat.se
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
11
EMMA WALLENBORG
Min innovativa ide´:
Utvecklat en produkt för att öka trafiksäkerheten för
ryttare och häst.
Emma Wallenborg
Innovation genom
Ung Företagsamhet
Genom att starta, driva och avveckla ett UF-företag under ett läsår får många
ungdomar chansen att utveckla sin kreativitet och lära sig om entreprenörskap.
I år gick priset för bästa produktutveckling till företaget Equino UF.
– När vi skulle starta ett UF-företag som en del
i utbildningen visste vi inte vad vi skulle göra.
Vår lärare tjatade på oss och efter en månad
var vi tvungna att komma på något, berättar
Emma Wallenborg som tillsammans med sin
UF-kompanjon Isabelle Liedholm går tredje året
på Procivitas ekonomilinje.
– När vi slutligen var tvungna att bestämma
oss fick Isabelle idén. Vi skulle göra en reflexhuva för hästar!
Isabelle och Emma har många års erfarenhet
av hästar och ridsport, och de har ofta upplevt
att det är svårt att synas när man rider i mörkret. Problemet var identifierat och när de väl
kom fram till en lösning kändes den självklar.
12 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
– När man är ute och rider har man många
reflexer som syns från sidan, men ingen som
syns framifrån och det är ju så man möter
bilarna. Vi tyckte att det var konstigt att ingen
hade kommit på idén tidigare.
För att arbeta vidare med idén gjorde de en
marknadsundersökning som sedan låg till grund
för arbetet med designen. När en skiss hade
tagits fram var det dags att sätta sig vid telefonen.
– Nästa steg var att ringa runt till olika företag och hitta någon som ville hjälpa oss att gå
vidare, och kanske hjälpa oss med tillverkningen. Vi ringde många samtal och till slut fick vi
napp hos Willab AB, i hästvärlden kända för sin
bifirma Hansbo Sport. Samarbetet med Willab
var en ovärderlig tillgång i arbetet.
– De kunde hjälpa oss med produktutveckling, tillverkning och kontakter. De ställde
många jobbiga frågor och fick oss att tänka om
flera gånger.
Slutligen skickades en beställning till fabriken
i Kina, men av olika anledningar tog resan slut där.
– Det är väldigt synd, för alla vi pratade med
trodde väldigt mycket på idén, men det blev
något fel i beställningen. När vi fick veta att
någonting hade gått fel var det redan april, och
då var det för sent att göra en ny.
”När man är ute och rider har man
många reflexer som syns från sidan,
men ingen som syns framifrån och
det är ju så man möter bilarna.”
– Det var verkligen jätteroligt och lärorikt. Inte
bara produktutvecklingen utan också att driva
företag och samarbeta.
Om det är någonting hon tar med sig i framtiden så är det tron på sina egna idéer:
– Jag har verkligen blivit en helt ny människa
på bara ett år. Jag lärde sig att våga tro på mina
idéer och att jag faktiskt är ganska kreativ.
Isabelle och Emma har funderat på att gå
vidare med idén, men ingenting är bestämt.
Det finns en risk att någon stjäl idén, men det
skulle inte vara hela världen:
– Även om någon annan tog idén skulle det
kännas häftigt
eftersom det var
vi som kom på
den.
Men att det inte blev någon färdig produkt
innebär inte att projektet var ett misslyckande.
Under UF-tävlingsdagen i Kronobergs län vann
företaget pris för både bästa produktutveckling och bästa vara. Samtidigt har arbetet med
innovationer gett mersmak:
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
13
Ulla-Stina Nordh
Brinner för
Uppvidingemodellen
Många ideella föreningar brottas med svårigheten att hitta någon som vill ta
på sig de lite tyngre uppgifterna i styrelsen. De har aldrig hört talas om Uppvidingemodellen – ett innovativt sätt att göra alla delaktiga i en ideell förening.
Det är tidig höst och arbetet med höstens
föreställningar är i full gång. Sex stycken är planerade och i dagarna ska ordförande Ulla-Stina
Nordh och en annan styrelsemedlem åka till
Stockholm för att besöka Anbud Live. Här visas
snuttar från nya föreställningar i hopp om att
inköpare ska nappa.
Stämningen i föreningen beskrivs som god,
medlemsantalet har passerat 300 och publiksiffrorna är bra. Men så har det inte alltid varit.
Arbetet med vad som sedermera har fått
namnet Uppvidingemodellen påbörjades för
tio år sedan, men när Ulla-Stina tillträdde som
ordförande 2010 hade man inte lyckats tillsätta
posten på fem år. För att hon skulle vilja ta den
tunga rollen behövdes förändring.
14 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
Det första som behövde åtgärdas var arbetsfördelningen inom föreningen.
– Arbetet i en ideell förening får inte hänga
på en eller två personer. Alla i styrelsen måste
känna sig delaktiga och ha tillgång till samma
information. Ulla-Stina hade arbetat som kultur- och
fritidskonsulent i många år och beskriver sig
som en ”administratör ut i fingerspetsarna”. Ett
viktigt led i arbetet med Uppvidinge Riksteaterförening var hennes kärlek till blanketter.
– Mina blanketter gjorde arbetet mycket
lättare och jag har hela tiden fortsatt utveckla
dem. Numera har vi en checklista med noggrann information om hur arbetsuppgifterna
fördelas i styrelsen, en komihåg-lista till varje
föreställning där vi skriver ner precis allting, en
blankett där vi fyller i inkomster och besökarantal efter varje föreställning och en funktionärslista som alltid hålls uppdaterad.
”Arbetet i en ideell förening
får inte hänga på en eller
två personer.”
Genom att fylla i allting direkt och vara noga
med dokumentationen sparade man både tid
och energi. Nu vet alla var informationen finns
och om Ulla-Stina skulle bli sjuk eller av någon
annan anledning försvinna i några månader är
det inte hela världen.
Ordning och reda-mentaliteten påverkar
även hur man bestämmer när styrelsen ska ha
möten. Redan innan sommaren gjorde man en
sammanträdesplan för hela hösten, och nu är
det snart dags att göra en för våren.
– Tillsammans har vi skapat ett arbetssätt som
gör att vi har roligt tillsammans. Det finns ingen
prestige och vi har en stark vi-anda.
Men arbetet har inte alltid gått som på räls.
– Lite svårigheter stöter man alltid på. Det
här var ju ett helt nytt sätt att arbeta på och
det gäller att få med sig alla. När man sitter i
sin egen värld är det lätt att tycka att man har
jättebra idéer men de måste fungera i praktiken
också.
Uppvidingemodellen är inte alls specifik för
teatervärlden utan går att omsätta på vilken
förening som helst. Efter att hennes arbete
började uppmärksammas har Ulla-Stina rest
runt och föreläst för såväl kommuner som
idrottsföreningar.
Förändringsarbetet beskriver hon som en
pågående process som man lever med till
vardags.
– Man kommer hela tiden på nya saker som
kan förbättras och det är så man får sina idéer.
Om jag har ägnat tid åt att leta efter någonting
eller om någonting börjar bli tungrott så kan
det vara hög tid att förnya någon blankett!
ULLA-STINA NORDH
Min innovativa ide´:
Utvecklat ett arbetssätt som gör fler delaktiga i
en förening och underlättar styrelsearbetet.
www.uppvidinge.riksteatern.se
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
15
LARS ÅBERG
Min innovativa ide´:
Med en utgångspunkt i
design och användarvänlighet
förbättra redan befintliga
förbrukningsprodukter för
tandläkare.
www.streetdent.com
Lars Åberg
Förbättrar det som redan finns
Uppvuxna i en familj där entreprenörskap och företagande har varit en självklarhet var det bara en tidsfråga innan Lars Åberg och hans tvillingsyster Lena
skulle starta någonting tillsammans. Att det skulle bli just tandläkarprodukter
var inte lika självklart.
Med plast som gemensam nämnare hade Lars
redan startat två företag i olika branscher: Opido Plast som tillverkar inredning till förarmiljön
i tunga fordon och Cooee Design, ett familjeföretag som tillverkar smycken och inredning i
akryl, corian, guld och silver.
– Jag och min tvillingsyster, som är tandläkare, hade länge pratat om att göra något ihop.
För ungefär tre år sedan började vi båda få mer
tid, och då kände vi att det var dags. Vi satte
oss ner för att spåna och då berättade hon att
det fanns ett par produkter på dentalsidan som
skulle kunna bli bättre.
”Vi satte stort fokus
på designen.”
Eftersom Lena kunde tandläkarbiten och Lars
hade erfarenhet av plast bestämde de sig för
att satsa på idén och starta företaget Streetdent AB. Fokus skulle ligga på förbrukningsprodukter i återvinningsbara material som är
snälla mot naturen.
– Ur det bestämde vi att vi skulle utveckla en
hållare för digital röntgen. Eftersom vi inte ville
göra en hållare som redan finns på marknaden
var vi tvungna att utveckla.
Arbetet tog ett drygt år och under tiden gjorde
de ett gediget förarbete genom att knyta kontakter och prata med presumtiva köpare.
– Vi satte stort fokus på designen. Genom
att göra produkten greppvänlig och färgkodad
skulle den bli lättare att använda. Men den
stora innovationen var att vi gjorde hållaren till
huvudet vridbart vilket eliminerar behovet av
vissa varianter.
När produkten, som fick namnet Flexray, var
färdig kontaktade man de största dentalbolagen och gensvaret var positivt. Produkten
validerades av läkemedelsverket och idag säljs
den i fem-sex länder.
16 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
Lars berättar att de snabbt förstod att det skulle
krävas en enorm organisation om de skulle
sälja produkten själva. Vad de däremot kunde
ha hand om var tillverkningen. När de egna
bolagen har saknat utrustning för något
moment har man anlitat lokala leverantörer.
– För oss är det stort att vi kan ha tillverkningen i Sverige och på sikt skapa arbetstillfällen i regionen. Om man är lite klurig när det
kommer till kostnad och kvalitet är det faktiskt
möjligt.
Nätverket de har byggt upp i dentalindustrin
har gett upphov till mängder av uppslag till nya
innovationer:
– Folk kommer till oss och berättar vilka
problem de har med produkterna som finns. Vi
skulle kunna sätta en agenda på många produkter, men eftersom kapaciteten är begränsad
måste vi välja det vi tycker är mest intressant.
Just nu jobbar vi med nya blästerspetsar och en
ny typ av skyddsglasögon, och i pipelinen finns
mängder av produkter som jag inte kan berätta
om än.
Som drivkrafter nämner Lars kontakten
med kunder, tillfredsställelsen av att få ut sin
produkt på marknaden och möjligheten att
utveckla någonting som är bättre än det som
redan finns.
Lars är övertygad om att det finns plats för
innovation inom många fler branscher, men att
förutsättningarna inte är de bästa. Om han och
Lena hade varit tvungna att ta ut lön från första
dagen hade projektet varit omöjligt.
– Det finns fantastiskt många unga duktiga
människor med goda idéer, men att förverkliga
dem är svårt och krångligt. Många idéer stannar
i byrålådorna, och det är riktigt synd.
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
17
Hans Persbeck
Vill omvandla solljus till kyla
Hans Persbeck vill åstadkomma kyla utan el – med solens hjälp. Det låter
kanske lite bakvänt, men för varje problem finns det en lösning – och Hans
är inte den som ger upp.
Hans Persbeck är en glad pensionär sedan fyra
år tillbaka, men han ligger inte på latsidan för
det. Han själv är varken ingenjör eller tekniker,
men efter att ha jobbat femton år i gränslandet
mellan akademi och näringsliv har han lärt sig
ett och annat om innovation. Inte minst hur
man söker efter lösningar på svåra problem och
hur olika företag kan samverka för att dra nytta
av varandras kunskap.
2010 drog han igång den ekonomiska föreningen Miljösmarta Hus i Småland bestående av
ett antal företag i byggbranschen.
– Tanken med föreningen var att vi ville utveckla,
bygga, marknadsföra och sälja energieffektiva
och miljövänliga hus. Samarbetet resulterade
i ett visningshus som vi uppförde åt Veab på
Östra Lugnet i Växjö.
Genom att bygga energieffektivt, använda
ekologiskt byggmaterial och använda både
solceller och solfångare lyckades man bygga
Sveriges första plusenergihus.
– Solen genererar fler kilowattimmar än
vad huset själv förbrukar och behöver. Resten
pumpas tillbaka in i fjärrvärmenätet, och det är
faktiskt unikt.
Det var under arbetet med plusenergihuset
som Hans blev uppmärksam på ett generellt
problem i byggbranschen, nämligen att moderna
välisolerade hus har en tendens att bli för varma
på sommaren när solen ligger på. Det går så
klart att få bort värmen, men då måste man
förbruka el. Eller?
Hans sökte pengar hos Vinnova och fick en
check på 100 000 kronor för att sondera
terrängen och leta efter lösningar.
– Jag kom till slut i kontakt med ett företag
som hade konstruerat en solfångare med en
helt ny teknik, som genererar både värme och
kyla, men den var inte anpassad för mindre hus.
Hans gick in och sökte mer pengar hos Vinnova
och den här gången fick han drygt 400 000
kronor för att testa en anläggning, verifiera
18 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
dess funktion och anpassa den till småhus. Nu
siktar han på att ha en konsumentvänlig produkt
färdig inom ett par år.
– När man har en tanke eller en idé gäller det
att veta vart man ska ta vägen och hur man ska
angripa problemet. Eftersom jag har jobbat i
det här gränslandet mellan industri och akademi
har jag många kontakter och vet vart jag ska
vända mig.
Sökandet efter nya idéer liknar han vid att
lägga pussel.
– Man lyfter på stenar och rätt som det är
hittar man en sten med något intressant under
som man kan gå vidare med. Det krävs en viss
systematik i sökandet och man får inte ge upp.
När man sedan har hittat lösningen gäller det att
ha lite kunskap om hur man ordnar finansiering.
”Solen genererar fler
kilowattimmar än vad huset själv
förbrukar och behöver.”
Att kunskapen om hur man söker pengar är så
begränsad ser han som en orättvisa i samhället.
– Det är väldigt få små och medelstora
företag som vet att pengarna finns, och ännu
mindre hur man söker dem.
Kontakterna med Vinnova och andra
finansiärer sköter han i regel själv, eller så
rekommenderar han företag att ta kontakt med
Teknikcentrum/IUC Kronoberg.
Att han idag kan fortsätta med det arbete
som han ägnat sig åt på heltid innan pensionen,
men i en takt som passar både han själv och
familjen, ser han som en enorm fördel.
– Jag tycker det är kul med teknik och att
vara med i processen att utveckla nya produkter
och tjänster. Mina kontakter med akademi och
forskningsinstitut kommer väl till pass och leder
ofta till väldigt lyckade projekt och innovativa
produkter.
HANS PERSBECK
Min innovativa ide´:
Med hjälp av företagssamverkan, forskning,
erfarenhet och nätverk utveckla produkter för
energieffektivt boende.
www.miljosmartahus.se/hem
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
19
LENA MYRSKOG
Min innovativa ide´:
Med utgångspunkt i Lean och med patienten i
fokus utvecklat ett arbetssätt där helhetssyn och
samarbete leder till effektvisering och förbättrad
vårdkvalité.
Lena Myrskog
Kämpar för kortare ledtider i vården
Att Landstinget Kronoberg idag är bland de bästa på att behandla bröstcancer
är resultatet av ett långt och innovativt förbättringsarbete. Som överläkare och
lokal processledare har Lena Myrskog varit med under hela resan.
Traditionellt sett är sjukvård indelad i stuprör.
Personalen sköter det som ska skötas i sitt rör
och sedan skickas patienten vidare till nästa.
Upphakningar och långa väntetider har varit
ett faktum och för bröstcancerpatienter har
lidandet och oron varit enorm.
– När jag kom hit 2008 fanns det redan ett
visst processtänk, men de hade fortfarande en
lång operationskö och det fanns mycket att förbättra. En bidragande orsak till att vi påbörjade
arbetet var INCA-registret dit all cancer rapporteras. Där kunde vi se statistik över väntetider
och resultat, och ingen vill ju vara sämst.
Det man gjorde var att titta på patientens
hela resa genom vården. Från att patienten är
hemma och känner någonting som kan vara
cancer. Lösningen var att arbeta mer processorienterat. Bland annat bildade man en grupp
20 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
bestående av personer inom hela kedjan.
– Samarbetet ledde till en mängd stora och
små förbättringar. Genom att arbeta undan
operationskön, förbättra samarbetet och tänka
lite mera Lean lyckades vi förkorta ledtiden,
eller ”lidtiden” som många patienter kallar den.
För bröstcancerpatienterna har det förändrade
arbetssättet inneburit snabbare besked och
mindre väntan.
– När de får en operationstid direkt i handen
blir många väldigt lättade. Samtidigt vinner
sköterskor och sekreterare jättemycket tid när
de slipper ta samtal från folk som undrar när
det är deras tur.
RCC (Regionala cancercentrum i samverkan)
har satt ihop processgrupper för i stort sett alla
cancerformer, men det räcker inte med rikt-
linjer uppifrån för att åstadkomma förändring.
– De lokala drivkrafterna är viktiga och någon
måste vara intresserad av att driva arbetet. Till
en början drev jag det nästan ensam, men om
någonting fungerar bra hoppar andra på tåget
och idag är vi åtta stycken i processgruppen.
Dessutom hjälper flertalet medarbetare till att
driva arbetet framåt.
”De lokala drivkrafterna är
viktiga och någon måste vara
intresserad av att driva arbetet.”
Lena berättar att många har varit skeptiska när
hon kommit med nya idéer. Särskilt besvärligt
var det när hon kämpade för att korta ner tiden
mellan operationerna genom mer struktur och
noggranna körscheman.
– Vissa tyckte att det var fruktansvärt jobbigt,
men nu går det av sig själv.
Små problem kan ofta lösa sig om man är lite
ihärdig, men det finns också större problem
som har med organisationen att göra och då
gäller det att gå ihop inom processgruppen:
– Eftersom vi jobbar horisontellt över stuprören har vi chefer över oss som kan sätta sig
fullständigt på tvären. Ibland ser jag inget som
helst skäl mer än att de inte tycker att någon
annan ska peta i deras organisation.
Idag har Landstinget Kronoberg bland de
kortaste behandlingstiderna och de högsta
överlevnadssiffrorna i landet när det gäller
bröstcancer.
– När vi började arbeta med det här hade vi
femtio problem som vi ville åtgärda och nu har
vi egentligen bara ett kvar. Det är att vi vill ha
samma reception för bröstkirurgin och mammografin, men det är på gång.
Men att man har bockat av det mesta på listan
betyder inte att man är arbetet är slutfört. Tvärt
om finns det alltid saker att förbättra.
– Det finns säkert hur mycket som helst. Vi
har bara inte kommit på det än.
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
21
Pär Stihl
Vikten av att våga misslyckas
Det är en lyx att få
vara med på den
resan – att få vara
innovativ!
22 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
För att lyckas med någonting måste man våga misslyckas. Med 37 ”lärotillfällen”
bakom sig har Pär Stihl lärt sig ett och annat om metodutveckling – och den här
gången verkar allting klaffa.
– Det vi har utvecklat är ett hjälpmedel för
simultan dialogtolkning. I vanliga fall när en tolk
är inblandad blir det väntetider, men genom
att sätta hörlurar på alla tre och filtrera bort
det språk som personerna inte behöver höra
kan tolken översätta med bara några sekunders
fördröjning. Allting är automatiskt så att talet
alltid går åt rätt håll.
När Pär Stihl berättar om sin innovation
Simultanex S1 är det svårt att förstå att ingen
har kommit på idén tidigare. Lösningar för
simultantolkad envägskommunikation har ju
funnits sedan urminnes tider och används flitigt
när världsledare möts.
När vi ska spåra innovationen bakåt i tiden är
det en spännande resa vi ger oss ut på. Att Pär
är polis sedan 25 år tillbaka och att han idag
undervisar i förhörsteknik på Linnéuniversitet
är viktiga ledtrådar, men för att riktig innovation
ska uppstå krävs det fler infallsvinklar än så. Som en möjlig inspirationskälla nämner han
uppväxten ute på den skånska landsbygden
där man ofta var tvungen att hitta lösningar på
tekniska problem.
– En annan pusselbit dök upp för väldigt
länge sedan när jag spelade saxofon i en krogshow. När jag sprang runt i lokalen och spelade
mina saxofonsolon hade jag på mig trådlösa
in-ear-hörlurar för medhörning och en sändare
för att prata med mixerbordet. Tanken på den
där tekniska lösningen har jag sedan burit med
mig genom livet.
Många år senare jobbade han som utredare i
Malmöbaserade Projekt Karin.
– Min del handlade mycket om barnförhör
och när tolkar var inblandade kände jag aldrig
att jag fick den kontakt jag önskade. Med tiden
började jag lägga ihop tankegångarna. Kanske
fanns det ett sätt att jobba effektivare och
spara tid samtidigt som man får bättre kontakt
med de man intervjuar?
Den sista pusselbiten var hans svåger Martin
Hammarström. Som elektronikingenjör och
dataprogrammerare kunde Martin hitta en
teknisk lösning för att realisera idén – och deras
samarbete har varit en fullständig nödvändighet.
När Pär började på Linnéuniversitetet fick han
kontakt med Innovationskontoret och då tog
projektet fart på allvar. Idag håller han och Martin
på att sätta upp ramarna för två pilotprojekt,
de har just inlett ett samarbete med Nordens
största tolkföretag Semantix och nyligen blev
de antagna till inkubatorn Företagsfabriken.
– Företagsfabriken är en ovärderlig tillgång
i arbetet med att ta produkten vidare. Att ge
sig ut på en sådan här resa innebär så otroligt
mycket mer än vad man kan tro och då behöver
man deras kunskap!
Pär beskriver den spännande vägen till
innovation som ett resultat av mängder av
infallsvinklar och intryck som plötsligt bildar
någonting nytt – ofta i samarbete med andra
människor.
Det är också viktigt att våga misslyckas och
satsa på idéer som inte når hela vägen. När Pär
berättar om träningsmunstycket han konstruerade för saxofonister och om hur han byggde
en ljudisolerad låda för att kunna öva på sitt
instrument hemma i lägenheten klarnar bilden.
– En avgörande faktor är att jag har 37 misslyckanden – eller ”lärotillfällen” som jag brukar
kalla dem – bakom mig, och det stämmer nog
”Kanske fanns det ett sätt att
jobba effektivare och spara tid
samtidigt som man får bättre
kontakt med de man intervjuar?”
in på många som lyckas med sina projekt. När
jag tittar tillbaka har jag satt förhoppningar till
väldigt många saker som inte fullt ut blev vad
jag hade tänkt mig, men det har också gjort mig
till en bättre innovatör och metodutvecklare.
Mitt liv har tagit fart på allvar efter 50 med nya
möjligheter. Det är en lyx att få vara med på
den resan – att få vara innovativ!
PÄR STIHL
Min innovativa ide´:
Utvecklat en produkt som förbättrar
rättssäkerheten och underlättar arbetet
vid tolksituationer.
www.simultanex.com
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
23
Fredrik Bergman
Kommunala
tjänstemän som vågar
Genom sitt arbete med Mackens Företagscenter har Fredrik Bergman noterat
att det finns två typer av kommunala tjänstemän: de som ser lösningar och de
som ser problem.
Kooperativet Macken i Växjö inledde sin verksamhet med att ta hand om och reparera saker
som annars skulle ha åkt i de stora containrarna
på Växjös soptipp, men idag inhyser begreppet
Macken mer än så. Bland annat har man under
parollen Mackens Företagscenter hjälpt ett
trettiotal att gå från att leva på kommunalt försörjningsstöd till att leva av eget företagande.
Macken arbetar numera i flera kommuner.
Under sitt arbete med Mackens företagscenter har Fredrik Bergman noterat att det finns
två typer av kommunala tjänstemän: De som
ser lösningar och de som ser problem.
– För att de här små företagen ska få det att
fungera har vissa personer i kommunerna
betytt väldigt mycket, men tyvärr är det inte
lika positivt när man knackar på alla dörrar.
Som exempel berättar han hur bemötandet
kan se ut hos avdelningarna för livsmedelshygien
när någon vill öppna en falafelvagn:
– Antingen får man höra att ”Det blir svårt
med hygienen. Det här kommer ni inte att
klara.” och det tar modet och lusten ur folk.
Bakom andra dörrar i kommunhusen finns det
tjänstemän som ger svaret: ”Ja, det blir svårt.
Men vi ska hjälpas åt. Det här kommer vi att
klara!”, och till de fantastiska människorna
borde någon ge ett pris.
Fredrik berättar att många som kommer till
Sverige får känslan av att allting är omöjligt.
Vissa drar till och med vidare till Tyskland,
England eller USA för att det finns bättre
möjligheter där.
– Människor som faktiskt vill hjälpa folk till
självförsörjning och få en roligare och mer
levande stad är jätteviktiga. Det är Lotta på
livsmedelshygien, det är Jonas på bygglovsavdelningen, det är Christer på det kommunala
24 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
fastighetsbolaget och det är Magnus som
sköter gator och torg. De här möjliggörarna får
aldrig någon uppmärksamhet och de lyfts sällan
fram som förebilder.
Enligt Fredrik finns det även andra skäl till att
folk sätter käppar i hjulen:
– Det finns de som jobbar med stadsplanering
som tycker att det är fult, jobbigt, stökigt, störigt
och besvärligt att ha en falafelvagn. Då får man
”De här möjliggörarna får
aldrig någon uppmärksamhet
och de lyfts sällan fram
som förebilder.”
ju matcha det med motfrågan: Vill du att alla
ska leva på försörjningsstöd? Det här är ju ett
första steg mot självförsörjning!
Växjö beskriver han som en bra och lösningsfokuserad kommun och stödet för Macken
har oftast varit starkt. Samtidigt tycker han
att många kommuner hade behövt vara mer
pragmatiska:
– Det som behövs är att de struntar i allt vad
partiflaggor heter och bestämmer sig för att
göra sitt bästa för människor som vill börja sälja
falafel och annat. Glöm alla fånigheter och gör
så att det fungerar.
”Det finns två typer av
kommunala tjänstemän:
De som ser lösningar och
de som ser problem.”
FREDRIK BERGMAN
Min innovativa ide´:
Ett ex. är nya arbetssätt för att hjälpa personer
med försörjningsstöd att komma igång som
egenföretagare.
www.macken.coop
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
25
EVA TUFTE
Min innovativa ide´:
Genom en ny affärsmodell sälja ett tidigare
nedvärderat hantverk till en ny internationell
kundkrets.
www.svenskatrasmattor.com
”Folk i utlandet
tycker att det är
väldigt exotiskt med
mattor som kan vara
120 år gamla.”
Eva Tufte
Slår ett slag för trasmattan
När Evas mormor utvandrade från Småland till Danmark tog hon med sig
konsten att väva trasmattor. När Eva återvände till Småland många år senare
beslutade hon sig för att föra hantverket vidare.
Eva Tufte är född och uppvuxen i Danmark. Hon
är utbildad sociolog på universitetet i Köpenhamn och har sedan dess jobbat som chef och VD.
– Men sen fick jag jättemånga barn och tröttnade på att aldrig kunna ha det lugnt och skönt
i storstaden. Så för sju år sedan bestämde jag
mig för att realisera mina drömmar och flytta
tillbaka till Småland.
Väl i Småland började Eva väva egna trasmattor.
– Jag hade danska vänner som var intresserade av att köpa mattor. Men det tog lång tid
att göra dem, och sen tyckte jag inte att de blev
tillräckligt fina. Att tjäna pengar på att väva
mattor skulle bli svårt, men å andra sidan fanns
det ju mattor överallt!
Efter ett tips från en granne kontaktade hon
Almi med drömmen om att samla in och sälja
begagnade trasmattor. Att få stöd och träffa
26 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
någon som trodde på idén gav henne kraft –
och snart var affärerna i rullning. På somrarna
driver hon en gårdsbutik som lockar tills sig
mängder av turister och från hemsidan säljer
hon trasmattor till hela världen.
– Folk i utlandet tycker att det är väldigt exotiskt med mattor som kan vara 120 år gamla. En
matta från 1920 kan vara vävd av tyg från 1880
eller tidigare, så det är återvinning på återvinning och det tycker många är fascinerande.
”Att få stöd och träffa någon som
trodde på idén gav henne kraft
– och snart var affärerna i rullning.”
Eva visste ingenting om hur man driver företag
när hon satte igång. Därför har hon fått lära sig
allting successivt.
– När jag sålde den första mattan 2011 hade jag
inga pengar alls, men i takt med att jag sålde
fler kunde jag investera mer. De enda verktyg
jag behöver är egentligen min dator, min kamera
och min tumstock.
Idag levererar hon mattor till återförsäljare i
länder som USA, Frankrike och Japan – men det
handlar inte om att tömma Småland på mattor.
Tvärt om vill hon göra en insats för att bevara
hantverket. Inte minst genom att komplettera
utbudet med nyproducerade mattor.
– Jag har byggt upp ett nätverk av aktiva
vävare, men de duktigaste är väldigt gamla.
Genom att höja trasmattans status och få upp
priserna utomlands hoppas jag att fler yngre
människor ska vilja hålla på med det. Då kan
hantverket byggas upp igen.
En annan del av verksamheten handlar om
att ge tillbaka på det kulturella kontot. Om Eva
hittar en unik och spännande matta sparar
hon den till sina utställningar. Idag har hon en
samling med 230 mattor som visats upp på
muséer tillsammans med fotografier och texter.
Drömmen är att starta ett trasmattemuséum i
Småland.
– Det känns oerhört tillfredsställande att få
arbeta med ett hantverk och en produkt som
jag verkligen älskar. Att få vara med och förmedla en svensk tradition ute i världen och till
yngre generationer känns otroligt.
Det råder ingen tvekan om att Eva är en
idérik innovatör som kan ta projekt från idé till
verklighet.
– Jag har lådor fullproppade med idéer,
så det är egentligen bara tiden som är ett
problem.
Nyligen blev Evas företag antaget till inkubatorn Företagsfabriken, ett samarbete som
kommer att öppna fler dörrar för utveckling
och innovation:
– Där får jag träffa
människor som brottas
med samma problem som
jag, som också måste
lösa transporter, logistik,
strategier och bokföring.
Där får företaget enorma
möjligheter att växa.
Så kanske finns det en
framtid för trasmattor,
trots allt.
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
27
MATTIAS GULDSTRAND
Min innovativa ide´:
Använda ny teknik för att bygga en
röntgenapparat som är digital, trådlös
och lätt att transportera.
www.solutionsfortomorrow.se
Mattias Guldstrand
Letar efter
morgondagens lösningar
Övergången från analogt till digitalt har redan vänt upp och ner
på kamerabranschen. Nu är det röntgenutrustningens tur och i
teknikskiftet öppnas dörrar för nya innovationer.
– Vi själva håller inte på med den digitala biten.
Däremot vill vi hitta nya användningsområden
och produkter som använder digitalröntgenlösningar, berättar Mattias Guldstrand. För drygt
tre år sedan startade han företaget Solutions
for tomorrow tillsammans med kollegorna
Martin Yngvesson och Jan-Olof Lundström.
– Vi hade alla jobbat med röntgenutrustning
tidigare, och det som slog oss 2011 var att man
inte längre behöver vara på ett sjukhus för att få
en väldigt högkvalitativ röntgenbild. Tidigare har
man behövt tänka på framkallning och mörkerrum, men den begräsningen är plötsligt borta.
Mattias och hans kollegor ville använda den
nya tekniken för att bygga en röntgenapparat
som är digital, trådlös och lätt att transportera.
En stark drivkraft var att förbättra sjukvården
världen över.
– Vi lever längre och trenden med ökande
kostnader inom vården är oroväckande. Hur
ska vi kunna betala för sjukvård och hur ska
vi kunna ha de här systemen i drift? En mobil
röntgenutrustning skulle kunna innebära minskade patienttransporter, snabbare diagnostik
och lägre kostnader.
”Det gav oss ett socialt
sammanhang som var ovärderligt
samtidigt som vi fick stöd,
tips och inspiration.”
Mattias började arbeta med idén ett halvår innan
sina kollegor för att sondera terrängen och
utforska möjligheterna. Men att ta det första
steget och satsa på sin idé var mer skrämmande
än vad han någonsin hade kunnat ana:
– Systemet är verkligen inte stödjande när
folk vill satsa på sina fantastiska idéer. Starta
eget-bidrag får man bara om man har varit
arbetslös länge och när man har aktiebolag
utan att ta ut någon lön påverkar det föräldraoch sjukpenning.
28 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
Idag är Almi Invest och
Entreprenörinvest Sverige AB delägare
i bolaget, men vägen till lyckad finansiering har
varit lång:
– Att söka pengar var ett jättestort jobb
som vi underskattade oerhört mycket. Jag har
jobbat heltid med finansiering från september
2011 till september 2013, så om jag hade varit
själv hade vi inte kunnat utveckla produkten
överhuvudtaget.
En viktig bricka i spelet var att företaget
hamnade hos inkubatorn Företagsfabriken.
– Det gav oss ett socialt sammanhang som
var ovärderligt samtidigt som vi fick stöd,
tips och inspiration. Många tror att inkubator
betyder kontorsplats, brevlåda och någon
gemensam kaffemaskin – men det är så mycket
mer. Inte minst en kvalitetssäkring som lyfter
bolaget till en ny nivå.
När det kommer till innovationsbiten och
sökandet efter idéer berättar Mattias att det
i hans fall handlar om att kombinera olika
tekniker och byggstenar för att hitta fram till en
ny produkt. Även om beståndsdelarna inte är
särskilt innovativa var för sig kan helheten vara
banbrytande.
– För mig behöver innovation inte alltid
handla om Nobelpristagande idéer eller
forskning. Innovationen bil är till exempel en
kombination av en hästkärra och någon slags
motor. Det är mer så vi jobbar.
Idag har Solutions for tomorrow växt ur inkubatorn och flyttat till egna lokaler i Väckelsång.
Sommaren 2015 ska deras första produkt nå
marknaden. Det är en mobil röntgenutrustning
för sjukhusbruk, men på sikt är målsättningen
göra den så mobil att den kan lämna sjukhuset
och ta plats på exempelvis vårdcentraler och
äldreboende.
– Det har varit en fantastisk resa. Den har
varit oerhört jobbigt, men det har också varit
väldigt lärorikt. Nu när man har fått det här i
blodet är det svårt att tänka sig att göra någonting annat. Att inte satsa hade varit ett stort
nederlag.
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
29
Anders Allard
”Det finns
också försök med
extraskelett som till
exempel gör att du kan gå
även om du egentligen inte kan.”
ANDERS ALLARD
Min innovativa ide´:
Genom samarbete mellan privata och offentliga aktörer
undersöka hur ny teknik kan göra det lättare för äldre och
funktionshindrade att bo kvar hemma.
Innovationer för en enklare vardag
Hur ska äldre människor kunna känna
sig trygga och självständiga även om
de bor kvar i hemmet? Med den utmaningen arbetar Anders Allard och de
andra i BO-IT-projektet – och med den
nya tekniken är möjligheterna större
än någonsin.
– Syftet med projektet är att se om vi kan hitta
teknik som gör att det blir lättare att bo kvar
hemma med trygghet och självständighet i takt
med stigande ålder och eventuella funktionsnedsättningar, berättar Anders Allard, verksamhetsutvecklare på Växjö kommun.
Projektet han pratar om är BO-IT, ett samarbete mellan bredbandsleverantören Wexnet,
bostadsbolaget Växjöbostäder, Landstinget
Kronoberg och Växjö kommun. Sedan de blev
beviljade medel från Kampradstiftelsen och
Vinnova har även Linnéuniversitetet och några
privata företag tillkommit.
30 INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
Just nu håller man bland annat på att testa ett
system för kameratillsyn på natten, en lampsensor som tänder ett ledljus när man sätter
ner fötterna på golvet och olika lösningar för att
man ska kunna kommunicera med sin vårdcentral hemifrån, till exempel via en surfplatta.
– En annan tjänst som vi provar kallas för
C-status. Det är en panel, som du även kan ha
i din mobiltelefon. På den kan du se om du har
låst dörren, om fönstret är öppet eller om du
har glömt stänga av strykjärn och spis.
För att utvärdera de nya tjänsterna använder
man sig av ett antal försökspersoner, men det
har också byggts en visningslägenhet där olika
intressenter kan komma och titta på lösningarna.
Samarbetsformen beskriver Anders som en
absolut nödvändighet för att komma vidare
med den här typen av frågor. Att tillsammans
med andra försöka bidra till att hitta lösningar
på komplexa utmaningar som kan göra att äldre
människor får det bättre beskriver han som
stimulerande.
– Ingen av de enskilda aktörerna hade kunnat
driva de här frågorna på egen hand, så det
gäller verkligen att alla bestämmer sig för att
det är det här vi ska göra. Idéerna kommer från
flera olika håll.
– Vi sonderar terrängen och undersöker vilka
tjänster som finns, diskuterar dem och funderar
mycket. Det händer också att företag hör av sig
för att presentera lösningar som kan passa oss.
Hittills har budgeten varit begränsad, men i
och med de nya medlen från Kampradstiftelsen
och Vinnova hoppas Anders att det ska ta fart.
När det kommer till innovation av digitala tjänster
finns det väldigt mycket kvar att utveckla.
”Samarbetsformen
beskriver Anders som en
absolut nödvändighet för
att komma vidare med den
här typen av frågor.”
Det behövs också innovation i att hitta affärsmodeller som håller för att tjänsterna ska kunna
realiseras i bred skala.
– Det finns många små projekt men det är inget
som har fått ett riktigt stort genomslag. Så
kanske är det någonting i innovationen av själva
affärsmodellen som skulle kunna utvecklas. De
tjänster vi provar får en hög kostnad per enhet,
vilket gör det svårt att byta ut det man redan
använder.
Ett område som kan bli aktuellt i framtiden är
användandet av robotar.
– I Japan har de kommit längre med den
biten och det är väldigt intressant. Det finns
också försök med extraskelett som till exempel
gör att du kan gå även om du egentligen inte
kan.
– Skulle de produkterna börja produceras i bred skala till
rimliga priser skulle
det revolutionera
många människor liv,
men också behovet
av stödinsatser. Det
blir verkligen spännande att se var det
landar.
INNOVATIONSKRAFT KRONOBERG
31
kreation.se | 14-0354
I Kronobergs län arbetar
vi tillsammans. Är du
osäker på vart du ska
vända dig? Ring en av oss
så hjälper vi dig rätt!
enterprise
europe
network