Transcript Sabeln 1 .wps

CHRISTER CARL LILJA
661116-5918
Fredsgatan 4 D
694 35 HALLSBERG
Tel:0582-128 44
2012-01-25
Advokatfirman Collin Foyen & Co
Advokaten Andréas Björkman
Södra Förstadsgatan 1
211 43 MALMÖ
Efter att ha läst utlåtandena från Trygg-Hansas medicinska rådgivare Gunnarsson, Ahl
och Sydow avser jag i det följande att både kommentera och korrigera deras uppgifter.
De läkare som intygar till förmån för mig, främst Ideberg och Ben-Menachem har båda
undersökt mig och kan därför bli föremål för ett Socialstyrelsens utredande. Därför har
de inte kunnat leverera lika tvärsäkra påståenden, eller ogrundade slutsatser, som Ahl,
Sydow och Gunnarsson vilka endast uttalat sig efter att ha studerat anamnesen. Det har
stått de senare fritt att fabulera vad helst de tror Trygg-Hansa önskar sig. Deras
legitimationer kan aldrig komma att återkallas pga av detta. Sådan är lagen, den tar bara
hänsyn till patientsäkerheten, och har man inte träffat läkaren kan den alltså aldrig ha
äventyrats. Givetvis vet alla jurister, försäkringsanställda, läkarkåren och de som sitter i
Trafikskadenämnden om detta förhållande, men det är ändå väsentligt att våra folkvalda
har klart för sig vilka förhållande som råder inom ramen för det fria
skaderegleringsförfarandet. Min bok är i första hand avsedd att upplysa gemene man och
kvinna om hur landet ligger med avseende på rättsäkerheten; obligatoriska eller privata
försäkringar garanterar absolut ingenting, till skillnad från vad reklamen vill förmedla.
Jag förutsätter vidare att alla förmår läsa innantill ur anamnesen samt övriga åberopade
handlingar. På den tiden jag trodde att fordonet som körde på mig var oidentifierat, ingav
jag en ansökan till Trafikförsäkringsföreningen med mina ersättningsanspråk.
Handläggaren, som via fullmakten hade tillgång till polisrapporten1 och
ambulansjournalen,2 avslog min ansökan med motiveringen att det inte gick att styrka att
det var ett fordon som vållat mig skadorna.3 Polisrapporten upptar både förarens
personuppgifter och bussens registreringsnummer, och i ambulansjournalen står det
“enligt vittnen blivit påkörd av buss över benen”.
1
Polismyndigheten i Skåne TNV 3357/03
Patientjournal prehospital vård 030725
3
Trafikförsäkringsföreningens beslut 031217, OK-MW-6936-03, tre sidor.
2
Vad avser min psykiatriska status
Uppenbart är, att Maria Gunnarsson utsetts att agera impressario åt Trygg-Hansas strategi
att undkomma ett vidare skadeståndsansvar, och detta genom att angripa min
trovärdighet via den psykiatriska journalen; efter synopsis att jag är en psyksjuk
missbrukare som traktat efter sjukspension. Gunnarsson uttalar sig tydligen inte bara i
egenskap av psykiater, utan även som neurolog och toxikolog “man har inte, via
neuropsykologisk testning, kunnat påvisa att skadetillfället är enda tänkbara orsaken till
skls nedsatta funktioner”4, samt påstår även att min berusningsgrad (serumetanol 78)
motsvarade 3,6 % (sic) i utandningsluft5. Nu togs det aldrig något utandningsprov, och
även om hon menar promille så mäts inte serumetanol i promille, utan i millimol per liter
blod. Med tanke på den kraftiga avblödningen blir värdet missvisande: alkoholen
intagen innan olyckstillfället var konstant i förhållande till den kraftigt reducerade
mängden blod.
Min sjukersättning har, enligt både Gunnarsson, Sydow, Ahl och Trygg-Hansas Helena
Herold, beviljats mig 100% pga missbruk och psykisk ohälsa. Eftersom de påtalar min
genomförda tolvtegsbehandling och antal LOB, förstår alla att de väljer att argumentera
för en missbruksanamnes. Därför tänker jag i det följande vara extra tydlig på den
punkten.
Olyckan inträffade inte vilken dag som helst i veckan - när som helst på året - utan under
industrisemestern och den pågående Helsingborgfestivalen. Tydligen var det kaotiskt vid
tiden och stället för olyckan, åtminstone om man skall tro det som står att läsa om
begivenheterna i Helsingborgs Dagblad från lördagen den 26 juli 2003. Till yttermera
visso framgår det att jag var vid medvetande direkt efter olyckan6.
Med tanke på bolagets ekonomiska resurser är det förvånande att de inte lyckats leja
någon mer begåvad charlatan. Tur för Gunnarsson är dock, att hon är läkare i ett såpass
juridiskt efterblivit land som Sverige, där hon kan fabulera, extrapolera och ljuga utan att
det får några konsekvenser för henne.
Vad anbelangar excerpterna ur journalen förd vid Vårdcentralen Andersberg i Halmstad,
har jag följande att erinra.
Det var aldrig så att jag bad om recept på Remeron. Av journalen framgår istället att jag
erbjöds pröva preparatet7. Gunnarsson har som syfte att måla ut mig missbrukare, den
aktiva parten som ligger på, varför hon vänder på steken.
Man planerade aldrig att ta regelbundna prover med avseende på alkohol samt
drogscreening under ett halvår framåt från och med 0407218. Under inga omständigheter
kan det ha beslutats om att en vårdcentral i Landskrona skulle överta de påstådda
kontrollerna eftersom jag inte flyttade till Landskrona förrän i slutet av januari 2005.
4
Gunnarsson 100225
Ibidem
6
Helsingborgs Dagblad 030726
7
Vårdcentralen Andersberg 040329
8
Brev från Johan Bergström 100728
5
Istället kom jag till Åstorp direkt efter Halmstad, något som Gunnarsson borde ha
förvissat sig om innan hon skarvade ihop sin berättelse.
Innan Gunnarsson valde att åberopa Olof Nyströms remiss till Birgitta Peilot - i akt och
mening att överdriva mina kontakter inom psykiatrin - borde hon först tagit del av
innehållet. Däri beskrivs utförligt behovet av att initiera en psykoterapeutisk kontakt9.
Jag har aldrig diagnosticerats med en personlighetsstörning10. Vare sig i Borås eller
annorstädes. Om Gunnarsson tror att återkommande vårdepressioner, ett påtagligt
cyniskt tankemönster, ett dikotomt tänkande och bristande tillit till andra är tillräckligt
för att beviljas sjukersättning 100%, är hon anmärkningsvärt okunnig om de nya regler
för sjukersättning som infördes 080701. I Sverige uppskattas var fjärde till femte individ
lida av recidiverande depressioner. Mina kontakter med BUP åren 1980 resp.1983
berodde på svårigheter inom familjen i samband med mina föräldrars skilsmässa i maj
1979, vilket hos mig resulterade i ett tvångsmässigt beteende (OCD).
Den ojämförligt främsta anledning till att någon kommer till BUP har att göra med
föräldrarnas problem med varandra, vilket får konsekvenser för barnen. Min
militärtjänstgöring påminde mig alltför mycket om barndomen; reminiscenserna blev för
starka och jag återföll i mitt tvångsmässiga beteende, och därav mitt besök på
Falbygdsklinikerna hösten 1985. Gunnarsson väljer benämningen “slutenvårdad,” som
inom vården är det samma som inneliggande. Och visst, jag håller med henne om att det
första låter väldigt mycket läskigare, dessutom är det mer i nivå med hennes formspråk.
Gunnarsson menar att den främsta anledning till att olyckan i juli 2003 inte kan ha varit
orsakande till det senaste utbrottet av min OCD, är att den debuterat så sent i livet. Jag
förstår verkligen inte vad hon menar, då hon själv anfört “erhållit psykoterapier” och
“slutenvårdad på grund av tvång 1985, psykkliniken Falköping”11.
Vad gäller journalen förd vid vårdcentralen Billingen i Skövde, så var det endast vid ett
enda tillfälle jag var sökande dit pga psykisk ohälsa, nämligen 080908 med besök
08091512. Gunnarsson är ytterst ospecificerad då hon skriver “I övrigt haft kontakt med
Vårdcentralen Billigen, Skövde 20080728--20881125, där han uppgett besvär av psykisk
art i hela sitt liv“13. Majoriteten av kontakterna med vårdcentralen avsåg helt andra
saker, och var på somatisk grund.
Vad gäller journalen förd vid öppenpsykiatriska mottagningen i Skövde
Som psykiater borde Gunnarsson anse det som utomordentligt anmärkningsvärt att
Magdu diagnosticerade en patient, som kommer på ett nybesök, med bipolär sjukdom 2.
I synnerhet som inget i den tidigare anamnesen indikerar detta. Om samme läkare vägrar
lyssna på patienten och istället väljer att - in extempore - testa av densamme mot
formulär direkt avsedda för de som befaras lida av bipolaritet, samt förskriver en mängd
preparat som kan ge allvarliga biverkningar, då byter jag läkare.
9
Remiss Olof Nyström 060306
Madeleine Romilds intyg 100805
11
Gunnarsson op. cit.
12
Journal Vårdcentralen Billingen, sex sidor.
13
Gunnarsson op. cit.
10
Gunnarsson har valt att bitvis återge den allra första journalanteckning som Jöngren
gjorde efter nybesöket 081202. Visst, jag beskrev ingående, med stark emfas vad jag
anser om svensk sjukvård, mina erfarenheter av Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan, och allt det konsulteri som dränerar möjligheterna till direkt riktade
insatser för oss som verkligen behöver en rehabilitering värd namnet. Inte att sortera
skruv på ett vuxendagis under imbecill handledning, som försörjning åt vissa och profit
åt andra. Framför allt lamenterade jag över de skamligt låga skadestånd som är gängse
här i landet, samt det obefintliga rättsskyddet. Vem söker inte erhålla 100%
sjukersättning om man vet vad som är alternativet! Egentligen borde kompensationen jag
avkräver Trygg-Hansa, röra mitt numera obefintliga värde på arbetsmarknaden, jämfört
med innan olyckan. Alla förstår att dokumenterat skadade som konkurrerar med
oskadade på den ordinarie arbetsmarknaden drar det kortaste strået, varje gång.
Jöngren resp.Engfeldt ansåg vidare att min psykiatriska arbetsoförmåga var på 50%.
Engfeldt skriver bl.a. följande i sjukskrivningintyget 090914 “Pats tvångssyndrom och
posttraumatiska restsymptom innebär ett undvikande beteende och svårigheter i sociala
situationer som medför en funktionsnedsättning på minst 50% - detta ovanpå den minst.
50 procentiga funktionsnedsättningen som pat har på somatisk grund och som intygas av
andra läkare”14.
Gunnarsson resonemang är inte endast osant intygande, utan även logiskt inkonsistent
och genomgående förvirrat.
Vad avser min kognitiva svikt
Trygg-Hansas neurologiske rådgivare, Olof Sydow, hävdar “....inga hållpunkter för
traumatisk hjärnskada. Medvetandesänkning pga alkoholförgiftning. Inga hållpunkter för
ischemist (sic) hjärnskada heller. Lätt kognitiv dysfunktion mer sannolikt beroende på
konstitutionella faktorer i kombination med alkohol”15. Vilka dessa är vidgås inte.
Så sent som två månader innan olyckan uppvisade jag ett resultat på truckutbildningens
teoretiska del som antyder en mycket väl fungerande minnesförmåga16. Mina blod- och
levervärdesprover har visat på helt normala värden, och jag lämnade prover såväl ett år
innan17 som ett år efter18 olyckan, samt på eget initiativ år 200819.
Arbetsförmedlingens i Borås konsultläkare, Gerhard Ewald, remitterade mig 071205 till
att genomgå en neuropsykiatrisk utredning vid KsS, det var inget jag själv ombesörjde.
14
Engfeldts sjukskrivnings intyg 090914, två sidor
Sydow 100316
16
Intyg Kattegattgymnasiet 090305
17
Journal Tibro vårdcentral 020722
18
Journal Vårdcentralen Andersberg 040315, 040329 resp. 040413. Se vidare Bergström 040419
19
Journal Vårdcentralen Billingen 080728
15
Han hade konstaterat en “avslagen personlighet” och “påtaglig(t) cerebro lesionell
framtoning”20. Neuropsykologiska tester av Uhlin21 och Soleimani22 har visat på kognitiv
svikt samt asteno-emotionellt syndrom, som dåligt motsvarar min premorbida förmåga.
Vid olyckstillfället var jag vidare, enligt all tillgänglig ortopedisk dokumentation, upprätt
stående. Krosskadorna i högerfoten kan rimligen inte ha tillkommit på annat sätt än att
bussens hjul kört över foten ovanifrån ( var god se aktuell journal från Helsingborg och
Halmstad). En medvetslös person står inte upprätt hållandes fotsulan i marken. Om det är
så att Trygg-Hansa avsiktligt undanhållit Sydow min ortopediska journal, så är jag den
förste att beklaga detta. RLS 5-8 innebär att vederbörande ligger livlös på marken.
Av ambulansjournalen framgår att min medvetandegrad jml. RLS, då sjukvårdaren
ankom olycksplatsen, var 5 för att sedan gå ner till 623. Vid ankomsten till akuten hade
jag RLS 8 för att sedan gå upp till RLS 3, för att återgå till en lägre grad av medvetande
(var god se aktuellt ställe i operationsberättelsen från Helsingborgs lasarett).
Jag transporterades från olycksplatsen till sjukhuset på 10 min och tiden på stället innan
transport var 3 min. Varje sansad bedömning talar för att det var det kraftiga våldet och
den kraftiga blodförlusten som orsakade min djupa medvetslöshet. Som neurolog är
Sydow mycket väl medveten om att så snabba och kraftiga fluktuationer i
medvetandegraden inte låter sig förklaras med “överkonsumtion av alkohol” och
“alkoholförgiftning“. Vid en rundringning till tio intensivvårdsavdelningar, bl.a i
Helsingborg, Skövde och Örebro blev jag informerad, att givet mitt skadepanorama är
det legio att ankomma akuten medvetslös. Något Sydow är utmärkt väl kunnig om. För
övrigt hänvisar jag till intygen upprättade av Uhlin, Soleimani och Ben-Menachem24.
Vad avser de tillfogade skadorna på ortopedisk grund
Trygg-Hansa lät ortopeden Mikael Eriksson upprätta ett första, direkt undermåligt
invaliditetsintyg 070313, som bedömde min invaliditetsgrad till 7%25. Notabelt är att
intyget saknar noteringar om skadepanoramat ovan höger knäled, där skadorna även är
som mest omfattande. Detta påtalades för Eriksson, och Trygg-Hansa, som lät saken bero
då de ändå tyckte att intyget var tillräckligt. Efter att ha konsulterat flera andra ortopeder,
vilka samstämmigt hävdade att Erikssons intyg inte var något veritabelt invaliditetsintyg,
beslöt jag upprätta ett nytt med hjälp av ortopeden Rolf Ideberg i Göteborg26. Efter
denna komplettering höjde Trygg-Hansa invaliditetsgraden till 8-10 %. Med tanke på att
invaliditetsgraden jml. Erikssons intyg bestämts till 7 %, har jag hela tiden argumenterat
för en invaliditetsgrad på åtminstone det dubbla. Detta är mycket logiskt eftersom
underben och överben i det närmaste är lika långa, och varför ska de resterande 50 % av
högerbenet inte vara medtagna i bedömningen? I synnerhet som skadorna där är mest
omfattande?
20
Remiss Gerhard Ewald 071205
Uhlins utredning 080414, tre sidor.
22
Soleimanis intyg 110217
23
Brev från Morten Ljungdahl 111129
24
Ben-Menachems intyg 110630
25
Erikssons intyg 070313
26
Idebergs intyg (odaterat), fyra sidor.
21
Trygg-Hansas ortopediskt sakkunnige, Torbjörn Ahl, hävdar att mina problem med höger
knä härrör från misshanden i Stockholm 1996, då knät krossades med ett järnrör. Visst,
det vore ju en alternativ förklaring om det dessutom visat sig att jag i mellantiden fram
till olyckan i juli 2003, varit vårdsökande inom ortopedin eller haft en kraftigt begränsad
arbetsförmåga med avseende på särskilt ansträngande arbetsuppgifter, inom t. ex. svensk
verkstadsindustri där tunga lyft och truckkörning är legio. Så är inte fallet. Istället påtalas
i både Erikssons och Idebergs intyg att olyckan är den oberoende variabeln till mina
problem med knät, då jag motionerade regelbundet samt arbetade tungt fram till
olyckstillfället. Eriksson skriver bla. “Patient har tidigare varit helt och hållet frisk från
rörelseapparaten men har genomgått behandling och återhämtat funktion fullt ut efter
godartad högersidig patellarfraktur. Har (hade) inga som helst besvär eller funktionsbegränsningar och jobbade påtagligt tungt innan olyckan 2003-07-25”. Jag har tillföljd
av Erikssons oförklarliga byte av tempus varit tvungen att korrigera verbets böjning inom
parantes. Då man redogör för ett tillstånd innan något inträffade, som en trafikolycka,
hade pluskvamperfekt genomgående varit det normala, men Eriksson skiftar till presens
för att i nästa verbs böjning återgå till pluskvamperfekt.
Jag arbetade som smältverksarbetare hos AB M. Lundgrens gjuteri i Halmstad den
närmaste tiden innan olyckan; ett av de såväl fysiskt som psykiskt tyngsta arbeten som
står att finna på arbetsmarknaden. Det var ju inte så att jag bemannade faxen eller
vattnade blommorna uppe hos direktionen. För juli månad 2003, som inföll den sista
veckan innan semestern, redovisar jag 49,5 arbetade timmar; den 1:a juli var tisdagen i
den veckan27.
Det enda som eventuellt styrker Ahls påstående om problem med högerknät innan
030725, är en journalanteckning från 031030 där sjukgymnasten vid Andersbergs
vårdcentral, Dick Bexell, skrivit att problem med knät förelegat sedan misshandeln 1996
men som rättats till i och med den senaste operationen28.Varifrån han hämtat den
uppgiften redovisas inte, men detta hans antagande vinner inget stöd i den tillgängliga
dokumentationen.
Även om Ahl tillsammans med Trygg-Hansas personskadeavdelning gärna ser mig som,
i det närmast helt återställd efter olyckan, måste livbolaget vara av en annan uppfattning.
Jag vägrades där teckna en högst ordinär vårdförsäkring, med motiveringen att jag var
alltför skadad till följd av olyckan29.
De enda olycksrelaterade skador som listats i ansökan om vårdförsäkringen, är på
ortopedisk grund. De är ju bara att parallelläsa ansökan med anamnesen.
Trygg-Hansa borde prestera en långt större anständighet när det kommer till att
argumentera för den egna positionen; en sak kan nämligen inte både vara och samtidigt
inte vara, därom lagen om det uteslutande tredje.
27
Arbetsgivarintyg AB M. Lundgrens Gjuteri 040116
Journal Vårdcentralen Andersberg 031030
29
Trygg-Hansas beslut 080904
28
Vad avser Försäkringskassans bedömning av min arbetsförmåga
Försäkringskassans beslut att bevilja mig 100% sjukersättning 091209, med
försäkringsfallet fastställt jml intyg av neurologen Håkansson30, måste anses som
utomordentligt väl kvalitetssäkrat eftersom Förvaltningsrätten gick på
Försäkringskassans linje då jag överklagade tidpunkten för fastställandet av
försäkringsfallet31. Givetvis begärde jag prövningstillstånd i både Kammarrätten och
Högsta förvaltningsdomstolen, men utan framgång. Notabelt är att den initiala
sjukskrivning 030725-050209, omfattade 100% på ortopedisk grund. Alla
sjukskrivningsintygen attesterades av ortopeden Ulf Larsson32, då överläkare vid
Länssjukhuset i Halmstad.
På den tiden hade Försäkringskassan uppdraget att hålla vederbörande sjukskriven i 12
månader för att sedan automatiskt pröva “df” mot (obligatorisk) sjukersättning. Jag stod
då närmare arbetsmarknaden, hade flickvän och var inte fyllda 40 år; klart att jag valde
att bryta sjukskrivningen då jag i min enfald trodde att Arbetsförmedlingens personal tillsammans med mig - hade uppdraget att synkronisera min återgång i arbete, inte endast
att övervara mina perioder i akassan.
Vidare har min “ restarbetsförmåga” säkert bedömts som alltför ringa. Myndigheten
konstaterade väl att jag kostar mer för samhället att återbörda till arbetslivet, än som
sjukpensionär. Dessutom hade de absolut inget eget att komma med för den händelse jag
skulle visa mig motsträvig. Den enskilde “df” har inte någon laglig rätt att kräva en
rehabilitering. Om jag inte själv ansökt om sjukersättning hade jag säkert fortfarande
valsat omkring inom ramen för Alliansens totalhavererade rehabiliteringskedja, eller
inom något rödgrönt dito. Förvaltningslagen tvingade faktiskt Försäkringskassan att ta
ställning till mig när jag anhängiggjorde min ansökan om 100% sjukersättning 090714.
Dessförinnan hade man nonchalerat mig i sex års tid.
Jag hävdar bestämt att olyckan 030725 är den oberoende variabeln till min nuvarande
belägenhet, som icke arbetsför och sjukpensionerad 100%. Det är ostridigt att jag
arbetade såväl psykiskt som fysiskt tungt 49, 5 timmar på tre dygn min sista arbetsvecka
samt att två arbetsgivare var villiga att anställa mig det första halvåret 2003, varvid den
ena inte bara väntade ut min innevarande anställning, utan ordnad bostad33 och bekostade
truckutbildning34.
Innan olyckan var jag deklarerad som “prima liv”; två anställningsundersökningar
oberoende av varandra påstår mig vara fullt anställningsbar35 inom ett av de mest
påfrestande yrkena, nämligen gjutarens. Om olyckan aldrig inträffat hade min karriär
inom gjuterinäringen, eller någon annanstans, nio år senare hunnit leda till en anställning
som kvalitetschef, eller i motsvarande tjänsteställning inom produktion eller försäljning.
30
Försäkringskassans beslut 091209.
Förvaltningsrättens i Jönköping DOM 100707
32
Se journalen Länssjukhuset i Halmstad
33
Intyg HFAB, Maria Jönsson, 051103
34
Intyg Kattegattgymnasiet, Ann-Christin Oscarsson, 050518
35
Journal Kinnekullehälsan 021018--030212
31
En kvalitetschefs huvudsakliga syssla är den att skriva dokument, något som kvalificerar
mig - a fortiori - i förhållande till de flesta andra inom svensk industri. Jag är
akademiker och uppvuxen i ett akademikerhem; min farfar var fabrikschef och morfar
gjutmästare. Som kunnig i både engelska och tyska var jag en tillgång inom
verkstadsindustrin; på Suncab handformade jag åt Siemens, och jag var utmärkt
vitsordad av både gjutmästare Wallin och vd Hauge när jag lämnade dem för AB M.
Lundgrens gjuteri våren 2003. I annat fall skulle Lundgrens anställt någon omgående
som redan fanns på plats i Halmstad.
Sedan nedmonteringen av den allmänna rättshjälpen, år 1988 resp. 1997, har
trafikförsäkring levererat betydande överskott åt försäkringsbolagen; försäkringen är
obligatorisk, och ingen har någon ekonomisk möjlighet att värna sig och hävda sin rätt
mot försäkringsbolagen. Det är vidare så att Försäkringsjuridiska föreningen
tillhandahåller en egen rättsfallssamling, som bekant omnämnts av “oväldiga” domare.
Justitierådet Herre och justitiedepartementets rättssakkunnige, hovrättsassessorn
Holmqvist, sitter i styrelsen för denna “förening eller klubb“36.
Någon (rättshaverist) borde ta sig uppgiften att ange Sverige till Europakommissionen,
med anledning av detta otillbörliga förhållande.
Sverige har en trafikskadelag som befinner sig i gränslandet mellan socialförsäkring och
den utomobligatoriska skadeståndsrätten, där lagstiftarnas intentioner varit att den
skadelidande skall kompenseras på så sätt att denne försätts i en ekonomiskt jämförlig
situation med förhållandena innan trafikolyckan.
Jag yrkar Trygg-Hansa Försäkrings AB (publ) till skadeståndsansvar samt att
kompenserar mig enligt ovan.
Som ovan,
C. C. Lilja
Förkännedomskopia
Jan Fritsch, enhetschef, Finansinspektionen
36
Försäkringsjuridiska föreningens ”Konstituerande möte 1932”.