Parti och ideologi Politik De som styr i ett land har

Download Report

Transcript Parti och ideologi Politik De som styr i ett land har

Parti och ideologi
Politik
De som styr i ett land har makt. Att ha makt innebär att man får bestämma saker. De som styr i ett
land kallas också för politiker. De bestämmer hur höga skatterna ska vara. De bestämmer också om
vilket typ av försvar vi ska ha, om det behövs fler motorvägar och vad som bör göras för att stoppa
miljöförstöringen.
Problemet i samhället är ju att alla inte tycker samma sak. Därför tävlar politikerna om vem som ska
ha makten. De vill att folket ska rösta på dem i valen så de kan få bestämma.
Grundlagar
Sverige är ju som sagt en demokrati där folket röstar på politikerna som bestämmer åt oss. De
politikerna får sedan förändra lagar och ändra i statsbudgeten. Men vad gör så att de inte kan ta
makten och bestämma att demokratin slutar existera och att de får all makt för alltid?
Politikerna som folket valt kan inte ändra alla lagar hur som helst. Grundlagarnaär fyra lagar som
är svåra att ändra. Detta för att demokratin ska bevaras. Grundlagarna kan bara ändras om
politikerna i riksdagen först röstar för att ändra på dem och sedan efter ett riksdagsval igen röstar
för att ändra dem. På så sätt har folket kontrollen över grundlagarna.
Det finns fyra grundlagar:
I regeringsformen står det hur demokratin är uppbyggd med allmänna val och demokrati och
att varje svensk medborgare har ett antal fri- och rättigheter. Så i regeringsformen står det både om
statsskicket (hur Sverige styrs) men också om mänskliga rättigheter så som religionsfrihet,
yttrandefrihet och organisationsfrihet.
Successionsordningen innehåller bestämmelser om tronföljden, dvs. vem som ska efterträda
kungen som statschef när han dör. Kungens position går i arv. Han är en symbol för Sverige och han
ska representera vårt land. Han har dock ingen politisk makt.
Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen tar upp vilka fri- och rättigheter
tidningar, tv, radio, film har. De får uttrycka sig fritt i samhället. Det är viktigt för demokratin.
Ideologier
Folk kan ha olika åsikter i många olika frågor: Ska man höja bensinskatten? Ska homosexuella få
adoptera? Ska fackföreningarna få mer stöd från staten?
Samhället består av många enskilda individer som har sina egna åsikter men många av de samlas
med ungefär samma åsikter i de viktigaste frågorna. En ideologi är en samling idéer som beskriver
hur ett bra samhälle ska se ut.
De tre stora ideologierna är konservatism, liberalism och socialism.
Liberalism
Ordet liberalism kommer från det latinska ordet liber, som betyder fri. Man kan säga att
liberalismen kom till på 1600-talet och 1700-talet i länder som Storbritannien och Frankrike där
man protesterade för mänskliga rättigheter och emot det gamla jordbrukssamhället. Man ville inte
att makten skulle ligga hos kungen, adelsmännen eller kyrkan.
Konservatism
Ordet konservatism kommer från det latinska ordet conservare som betyder bevara. Är man
konservativ vill man ha långsamma och försiktiga förändrar i samhället. Man vill ha kvar mycket av
det gamla. Konservativa vill satsa mycket på polis och militär som skyddar samhället. De vill att det
ekonomiska systemet som finns nu ska finnas kvar.
Socialism
Socialism kommer från det latinska ordet socius, vilket betyder kamrat. Socialismen har sina rötter i
arbetarrörelsen. Arbetarrörelsen var en rörelse som protesterade emot kapitalismen för ungefär 100
år sedan. Kapitalismen är ett system där man har några få rika människor som äger företagen och
fabrikerna och som blir jätterika på arbetarna som arbetar där. Socialisterna ville ha bättre villkor
för arbetarna. Kapitalism är fortfarande det dominerande ekonomiska systemet i världen så
socialisterna har inte lyckats krossa kapitalismen. Dock har socialismen haft en stor inverkan på
samhället och förbättrat för arbetare i många länder.
Det finns olika typer av socialister. Socialdemokrater ville införa socialismen på fredlig väg.
Kommunister ville förändra samhället genom revolution. Det ville också anarkisterna. Anarkisterna
var dock inte bara emot kapitalismen utan de var också emot staten.
Karl Marx var en tysk tänkare på 1800-talet som var väldigt inflytelserik. Han menade på att
arbetarna i alla länder måste göra revolution och störta det kapitalistiska samhället. Han menade på
att hela historien har varit en enda stor klasskamp där förtryckta klasser kämpat mot de som styr i
samhället. Han menade på att revolutionen var oundviklig.
Höger- och vänsterpartier
Vi har just nu åtta partier i Sveriges riksdag. Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och
Kristdemokraterna kallas högern, de borgerliga, eller Alliansen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet kallas för de rödgröna. De ligger på vänsterkanten. Sverigedemokraterna vill inget
av de andra partierna samarbeta med på grund av att de är kritiska till invandring.
Vänster inom politiken har sina rötter i socialismen. De vill ha höga skatter i samhället. Företag får
gärna ägas utav staten och vård och skola ska också drivas av staten, tycker vänstern.
Höger inom politiken har sina rötter i konservatismen och liberalismen. De vill ha låga skatter i
samhället. Många privata företag och privata aktörer får driva skola och sjukvård till exempel.
De olika politiska partierna skapades av folk som hade gemensamma åsikter eller ideologier för att
påverka samhället i den riktningen.
Maktkamp och fyraprocentsspärr
De olika partierna slåss mot varandra för att få så mycket makt som möjligt. De vill ha så många
röster av Svenska folket som möjligt. För att få vara med i Riksdagen (vilket vi går in på vad det är
senare) måste man få 4% av folkets röster.
Frågor
1. Vad menas med att ha makt?
2. Vilka är grundlagarna och vad innehåller de?
3. Vad är en ideologi?
4. Beskriv de tre stora ideologierna.
5. Vilka är de största partierna i Sverige?
6. Vad kan vara orsaken till att det är svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag?