Transcript Läs tidningen

Tema
färgstarkt
vi har Uttryck 2011
möjligheterna
för dig
Uttryck 2011
“Bygg din karriär”
Byggteknik AB
Att vara byggnadskonstruktör
på ett mindre företag innebär
en varierad arbetssituation där
du ständigt får testa
dina gränser och vara kreativ i
olika projekt. Möjligheterna för
dig att själv påverka ditt arbete
är stora. Just nu letar vi efter
nya duktiga ingenjörer med
rätt inställning.
Läs mer på www.btk.cc eller
kontakta oss på 026-65 89 40.
Färgstarkt digitaltryck
för kreativa idéer
Vi har kunskapen och den senaste tekniken för ark och rulle.
Tillsammans tjänar vi på den digitala utvecklingen.
Moving Ideas Forward.
Delar du vår passion för papper?
Mycket har förändrats sedan Holmen Paper startade för 400 år
sedan. Hantverk har blivit high-tech, men en sak består: vår passion
för papper. Det är den som driver oss att ständigt utveckla och anpassa våra produkter efter kundernas olika behov och omvärldens
allt snabbare förändringar. Det är denna passion för papper som
gjort oss till en av Europas idag ledande tillverkare av tryckpapper.
People committed to paper
www.holmen.com
020-32 11 11
[email protected]
ricoh.se
IT Services
Office Solutions
Production Printing
Managed Document Services
Uttryck 2011
Våga drömma
- ett framgångskoncept
Intervju med Per Holknekt
- Grundare av klädmärket
Odd Molly.
röda linjens glädjespridare
Intervju med tunnelbanechauffören Henrik Montin som
blivit känd som “den glade tunnelbaneföraren”.
dagens
färgspektra
-ett resultat av
naturens tillgångar
Tillbakablick på hur färger har skapats av naturtillgångar
genom historien.
H4
kulörernas
baksida - vad
döljer sig bakom
de färgstarka
livsmedlen?
Intervju med
inspirationskällan Lena
Maria Klingvall.
Möt tre personer som
alla på sitt sätt vågat
trotsa förväntningarna.
- nu har per hittat hem
Det finns mängder
av oskrivna regler
som det är tabu att gå
emot.
efter
25-års letande
vad är uttryck?
Läs mer om projektet,
vilka som står bakom
tidningen och
chefredaktörens ledare.
Korta, smala, långa, tjocka,
mörka och ljusa.
Spektrat är brett - alla ser vi
olika ut.
Färgstarka val som går
mot normerna
projektgruppen 2011
Omöjligt
- ledare
Uttryck är en
annonsfinansierad
tidning som varje år
görs av studenter på
medieteknikprogrammet,
tryckinriktningen på
Kungliga Tekniska
högskolan. I år deltar
även studenter från
Stockholm universitet
vilket leder till att
projektet har växt utanför
KTH
Tema
färgstarkt
Det här är
innehållet i
uttryck 2011
I 41 år har textilformgivarna
10-gruppen kännetecknat
svensk form.
Men hur går egentligen
produktionsprocessen till?
Alla är vi olika
En värld utan färg
Hur vore en värld utan färg?
En svartvit värld med rena
linjer och raka rader, en värld
där allt var tydligt och klart.
Den färgstarka
värld som döljer sig
under vattenytan
bjuder både
på fantastiska
visuella och fysiska
intryck - något
som verkligen bör
upplevas av fler.
under ytan
when art
became
crime
En stående fråga är om
gatukonst, eller Street art som
det i många sammanhang
kallas, egentligen kan klassas
som ett brott?
Intervju med Street artkonstnären Christian Guémy.
svensk form
med färg
Gult är fult. Grått är trist. Vitt är fräscht. Svart är mainstream.
Blått är flott. Rött är kärlek. Färger säger mycket mer än det
du först tänker på. Världen är färgad på alla tänkbara sätt
och detta är vårt sätt att uppmärksamma dess färgskiftningar.
Vi vill ge dig verktygen att se nyanserna i din omgivning, att
uppmärksamma alla färgstarka personer och att se styrkan i
det som först kan verka färglöst. För oss är färgstarkt alltifrån
människor som gör vardagen lättare, färger som något mer
fast och fysiskt och som något konstnärligt där konstnären
och dess skapande ligger i fokus. Vad som är färgstarkt ligger
helt i betraktarens öga och detta är endast vår tolkning.
Marilyn Monroes
ansikte i närbild återgivet
i färgstarka kulörer.
Campbells soppor
på burk. Den blåröda
brilloboxen. För såväl
konstexperter som
noviser är detta kända
motiv.
Andy Warhol och
popkonstens övriga
utövare har i decennier
fått utgöra inspiration
för varukedjor av olika
slag. Men vad betyder
egentligen popkonsten i
dagens samhälle?
popkonst i
vår samtid
färgat
medvetande
Inom psykologin har färger en
central betydelse. Men på vilket sätt
färger påverkar oss råder det delade
meningar om.
Skådespelaren
Jonas Banes vardag
dokumenterad i
bilder.
tack!
konstnärssjäl i bilder
H5
Uttryck 2011
Uttryck 2011
ledare
chefredaktör,
grafisk form &
ansvarig utgivare
Hanna Pettersson
Tryck
sid 1-16
Brommatryck & Brolins AB
sid 17-32
TMG Sthlm
sid 33-48 och omslag
Alloffset
papper
Inlaga: Profimat Medium 115g
Omslag: Profimat Medium 200g
Papperet kommer ifrån
IGEPA group
kOnTakT
[email protected]
www.tidningenuttryck.se
Utgiven av
Publiceringsteknik i STHLM
Ekonomisk förening
Co Medieteknik, Lindstedsväg 5,
100 44 Stockholm
Medverkande
(Utöver projektgruppen. )
Text
Rebecca Lindström
Yasmine Härnebo Grapenwall
Lina Törnqvist
Emma Von Zeipel
Anna Caroline Larsson
Johanna Burman
Emelie Henricson
Caroline Kernen
Axel Ellung
Mika Wallgren
Sofie Ejemar
Foto/Illustration
Axel Hammarbäck
Marcus Linder
Philip Engström
Daniel Andersson
Johan Blomgren
Jon Axelsson
Övrigt
Sifferfont Pompadour
Konstnär Andy Mangold
H6
Att sätta ribban högt är mitt motto, att
sikta mot stjärnorna är min filosofi, att våga
växa är mitt mål och att vilja vara är min
religion.
Man sätter ribban högt, satsar på chans
och lyckas halvbra är väl sanningen. Som
blivande ingenjör vill jag gärna ha en siffra,
en sannolikhet eller en procentsats på hur
tjock den bör vara, av vilket material, i
vilken vinkel den bör riktas och för vilket
tryck den bör hålla. En instruktion med
klara mått och ritningar på hur den ska
sättas ihop bör helst finnas, en skiftnyckel
för montering vill jag ha och ett vattenpass
för perfekt placering är ett måste.
Projekt ger jag mig in i med liv och lust,
ribban är högt uppsatt efter konstens alla
regler och jag kastar mig hals över huvud
ut i något nytt. Mina idéer låter projekten
sväva iväg på en omöjlig resa där ingen vet
slutet. Men siktet är uppe och ribban vilar
tung, mot oändligheten och vidare.
Motgångar möter man alltid, man träffar
alltid personer på vägen som vill låta ribban
sänkas, man hittar alltid genvägar och
senvägar. Man hinner tröttna. Ibland måste
jag stanna upp, titta uppåt på alla perfekt
placerade vinkelräta skruvar och fästen, allt
enligt instruktionen, och förvissa mig om
att den ligger kvar. Det blir aldrig som jag
tänkt från början, projekt har en tendens att
växa och leva sina egna liv.
Jag växer, tack och lov, i samma takt och
viljan att ständigt sträva högre får mig ofta
att ta fram monteringshandboken, lossa på
skruvarna, hämta stegen och göra om. Jag
når aldrig ända upp men en hög stege och
ett envist sinne gör att jag ibland är nära,
nära nog för stunden.
Vi gör uttryck
2011 färgstark
Vill du kontakta någon i projektgruppen, maila fö[email protected]
Hanna Pettersson
Chefredaktör & grafisk form
eva olsson
projektledare
hiu-yee fan
ekonomi
Färgstarkt för mig...
Färgstarkt för mig...
Färgstarkt för mig...
Inspirerande bilder som visar på kontrast, typsnitt
som ger liv åt text och människor som sätter färg på
min omgivning.
Är människor som sticker ut på olika sätt. De som
vågar, vill och orkar vara annorlunda och stå för det.
Färgstarkt för mig är när man kan göra något annorlunda; som att kasta vattenballonger med färg i på
en vägg, kladdet som man skapat blir till något man
kan beundra.
hannah fahd
layout
alexandros sombo
distribution & bild
kristoffer fransson
textredaktör
Färgstarkt för mig...
Färgstarkt för mig...
Färgstarkt för mig...
En form av gratis eufori för världen. Och i kontakt
med det som omger oss hjälps vi åt att skapa nya
färger.
Att våga dela med sig av sin person och sina känslor
men att samtidigt ta vara på sig själv och veta att
tiden ibland inte räcker till.
Sprudlande, kontrastrikt och med karisma som gör
avtryck långt bak i hjärnbarken.
stefan knutas
webb
alexander busnyuk
pr
havva göcmenoglu
bild
Färgstarkt för mig...
Färgstarkt för mig...
Färgstarkt för mig...
Färstarkt för mig är något som får allt runtomkring
att blekna och verka trist i jämförelse
Det som gör det vanliga och tråkiga till unik och
speciellt.
Hanna Pettersson
Chefredaktör Uttryck 2011
Projektet Uttryck
Uttryck är en tidning som sedan 1987 getts ut en gång per år av studenter på
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, och har då mestadels handlat om
publiceringsteknik och teknik i allmänhet. Då gruppen har fria händer att forma tidningen
har innehållet på senare år utvidgats till att behandla ämnen utanför den tekniska sfären.
Årets projektgrupp har jobbat stenhårt för att låta denna tidning ta form. Gruppen består
mestadels av elever från tryckinriktningen på medieteknikprogrammet vid KTH men i
år har vi även tagit steget ut och värvat studenter från Journalisthögskolan ( JMK) och
Stockholms universitet (SU).
Temat för året är färgstarkt och vi har låtit många duktiga skribenter på
Journalisthögskolan hugga tag i temat och hjälpa till att skapa innehållet, kreativa
fotografer och illustratörer från medieteknik på KTH har bidragit med bildmaterial. Till
alla dessa vill vi rikta ett extra stort tack och hoppas att Uttryck har varit en bra start eller
en hjälp på vägen mot framtida framgångar!
Efter många om och men, otaliga diskussioner och tolkningar av temat har du nu resultatet
i din hand. För oss är din tolkning av texterna, dina reflektioner och förhoppningvis din
postivia respons det som gör tidningen färgstark för oss.
Något annorlunda och utmanande.
H7
Uttryck 2011
tolkning
Färgstark
färgmättad
bjärt
uttrycksfull
intressant
originell
särpräglad
personlig
livfull
blodfull
temperamentsfull
klatschig
Ett litet urval trycksaker
från Stockholms största
servicetryckeri.
-synonymer.se
www.w-s.se
www.brommabrolins.se
H9
Uttryck 2011
porträtt
efter 25-års
letande
- nu har per
hittat hem
Idag lever Per ett rikt liv på många sätt, han har skapat sig en
familj, en framgångsrik karriär och har en syn på livet som bara
kan vinnas genom erfarenhet. Karriärmässigt har det oftast gått
väldigt bra för Per, men där livet verkligen räknas, där har det
inte alltid gått lika bra, förklarar han.
Per Holknekt, grundare och kreativ chef för Odd Molly, hajar
fortfarande till varje gång han ser en kvinna bära hans kläder.
– Det är den stora belöningen för mig. Att se främmande
kvinnor som valt det jag gjort är lika fantastiskt varje gång, säger
Per. Särskilt när jag är utomlands och ser en kvinna som bär
våra kläder. Den dagen den känslan försvinner ska inte jag vara
kvar i det här, fortsätter han. Vid mötet med Per i Odd Mollys
flaggskeppsbutik i Stockholm märks det tydligt hur intresserad
han är av kvinnorna som bär kläderna, han och kollegan Karin
står bakom. Varje gång det plingar till i dörren bakom honom och
en ny kund kliver in i butiken vänder han sig om och scannar av
kvinnan som kommer in.
Men Per har fått vandra en lång väg för att komma dit han är
idag. Han säger att hans barndom gett honom alla förutsättningar
man kan be om, men att han inte alltid har förvaltat dem på
bästa sätt. Per var duktig i skolan och fram till sjätte klass hade
H 10
Uttryck 2011
han högsta betyg i alla ämnen. Men i skolan växte även ett
hävdelsebehov fram.
– Jag var yngre än alla andra eftersom jag hade hoppat över en
klass. Dessutom hade jag en väldigt sen pubertet och var otroligt
mycket mindre än alla andra. Jag kände mig tvungen att göra
något för att ta plats, berättar han.
Skateboardkarriären
Efter sjunde klass bröt sig Per fri från förväntningarna han
upplevde hade ställts på honom. Han ville bli sedd för sin egen
person och bytte fotbollsträningen mot skateboarden. Men vid
den tiden fanns det inga skateboardkläder, så Per sydde sina egna.
Det fanns inga skateboards, så han startade en egen fabrik och
det fanns heller inga skateboardtidningar så han startade en sådan
också. Per säger att det här har lärt honom mycket om att sätta
sina mål högre än vad han först tror han ska klara av.
Skateboardåkandet ledde senare till en resa till USA. En resa som
var planerad till tio dagar men som kom att vara i fem år. I USA
gjorde sig Per en karriär inom skateboarding. När han inte var
nöjd med sponsorernas produkter och kläder lade han sig i allt
mer och till slut var han direkt involverad i designprocessen. Där
tändes första gnistan till klädskapandet. Livet i USA beskriver Per
som ett fem år långt asgarv och ett drömliv för en ung kille.
– Jag fick betalt för att åka skateboard, åkte runt på tävlingar,
festade hela dagarna och bodde på beachen. Det var ett
oansvarigt, fantastiskt kul liv, men det blev mycket festande.
Festandet ledde i sin tur till ett drogmissbruk. Missbruket varade
i tre korta men intensiva månader. Hans räddning blev ett samtal
till familjen i Sverige och kort därefter kom Pers bror för att
hämta hem honom.
att man kan göra något av det man har, säger Per. 1987 startade
han sedan ett skateboardföretag och återlanserade sporten i
Sverige. Bolaget började snabbt omsätta mycket pengar, vilket blev
Pers biljett in i en 15 år lång partydimma och ett alkoholmissbruk.
– Det värsta var att det fungerade. Jag skapade mig ett alibi genom
att alltid komma först till jobbet och gå hem sist. Det gjorde det
möjligt för mig att fortsätta hålla på.
Missbruket nådde en punkt där Per slutade ta ansvar för andra än
sig själv, något han idag ångrar starkt.
– Det är saker som gör ont i mig idag, för jag är inte en sådan
människa egentligen, förklarar han och berättar att inom loppet
av ett par veckor hade han förlorat allt; bostad, pengar, familj och
vänner.
Under en period i sitt missbruk sålde Per Situation Stockholm,
de hemlösas tidning. Idag köper han minst ett dussin av varje
nummer. Per säger att det handlar om kärlek. Han menar att det
bara finns ett sätt att behålla det du har, och det är genom att ge
bort det, att ge tillbaka.
– När du sitter där och säljer tidningen, som jag gjort, då lär du
dig att ingen vågar se dig i ögonen. För om de gör det får de dåligt
samvete, så därför tittar de förbi dig istället. Jag kan inte låta bli
att se de här människorna i ögonen och jag förstår att det värmer
mer än de kronor jag betalar för tidningen.
Vägen ut ur missbruket blev en tvångsbehandling och idag har
Per varit nykter i elva år. Nyss utkommen ur missbruket ställde
han år 2000 upp i dokusåpan Big Brother. Tanken på ett socialt
experiment lockade och dessutom hade han vid tidpunkten
ingenstans att bo. Per såg programmet som en språngbräda och en
chans att få komma tillbaka.
– Det här är bara ett av många äventyr i mitt liv och jag ångrar
ingenting, säger han.
Odd Molly växer fram
2002 startade Per klädmärket Odd Molly tillsammans med
Karin Jimfelt-Ghatan. Idag finns märket i över 40 länder och har
blivit en framgångssaga i sig. Per tycker att deras designfilosofi är
ganska enkel, det ska vara kläder man tycker är fina, snarare än
trendriktiga.
– Grundtanken är att lämna över makten till kvinnan. Vi ska
aldrig tala om för en kvinna hur hon ska klä sig, utan vi vill servera
en palett av möjligheter och sen får hon göra det hon tycker känns
bäst. Vi tycker inte om “must-haves” eller “dagens outfit”, det blir
för mycket pekpinnar.
Utomlands går det ännu bättre för Odd Molly än vad det gör i
Sverige. Per säger att de försöker ha en internationell prägel i sin
design, en slags ”passlöshet”.
- Vi har aldrig någon gång kommunicerat att vi är ett svenskt
företag. Många bygger sin designframgång på att man har någon
slags nationalitet, men det har vi aldrig anammat. Vi tycker att vår
design ska funka överallt, att den ska vara global. Vi kallar henne
för en world traveller. En tjej som måhända har sitt basläger i
Stockholm, men hon reser runt, hon är en kvinna av världen.
Idag är Per inte lika involverad i designprocessen som han var
från början, vilket däremot
“Då insåg jag att
kollegan Karin är. Per är kreativ
chef och ansvarig för ledord,
det kanske inte
nyckelord och passformer. Han
är så farligt, det
jobbar mycket med företagets
kanske ingår i
kommunikation och att deras
prestationsångesten
budskap når fram. Trots all sin
yrkesmässiga framgång lider
att man ska hålla på
Per av det hos kreatörer vanliga
såhär, att ifrågasätta
självtvivlet.
sig själv. “
- Men det har jag lärt mig
under tiden att det är något
som ingår i varje kreatörs inre kval, säger Per och fortsätter; En
gång när jag satt och fikade med Helena Christensen i New York,
då vågade jag berätta det här för henne. Jag är så rädd för att bli
genomskådad, sa jag till henne. Då sa hon till mig att du vet, Per,
jag gör en tidning, jag har en butik, jag designar mattor, lampor...
jag kan ju inte det! Snart kommer någon och genomskådar mig!
Då insåg jag att det kanske inte är så farligt, det kanske ingår i
prestationsångesten att man ska hålla på såhär, att ifrågasätta sig
själv. Så det kändes skönt att hitta den här gemenskapen med
någon annan som har lyckats väldigt väl.
Reflektion kring livet
Per säger att han kunde söka kickar som ung, men påstår att han
nu blivit gammal, stillsam och vis.
– Jag är väldigt rädd om det jag har och det jag skapat mig, för
jag har skapat mig mycket förr som fallit ifrån mig. Istället för att
jaga mer och mer nu, så slåss jag för mitt liv för att få ha kvar det
jag har. Det är värdefullt i sig, att inte ta saker för givet, säger Per
och menar att han till exempel är väldigt noggrann med att visa
Tillbaka in i missbruket
Hemma i Sverige anmälde Pers mamma honom till en utbildning
och snart hade Per läst in en examen i marknadsekonomi.
– Plötsligt hade jag en plattform för all min kreativitet. Det är
något jag rekommenderar alla, att skaffa sig en bra utbildning, så
H 11
Uttryck 2011
sin kärlek till sin fru. Han har en jättestor resurs, en rikedom, i
sina jobbiga erfarenheter genom att kunna vända dem till något
positivt.
– Jag måste göra det, det är viktigt för mig att inte glömma bort
var jag kommer ifrån. Då blir man lite mer ödmjuk tror jag.
Men det är långt ifrån ett Svensson-liv Per lever idag.
– Mina vänner säger ofta till mig att det inte är rättvist, det
händer så mycket i ditt liv. Men jag håller inte med, det händer
inte mycket i mitt liv, men jag gör väldigt mycket. Det är den stora
skillnaden. Jag sitter inte i min soffa och dricker lådvin och har
åsikter om Så ska det låta, då är jag ute och flyger. Ute och flyger
är han bokstavligt talat. Per utbildade sig nämligen till pilot för ett
par år sedan, sin flygrädsla till trots.
Som 51-åring med en lång resa bakom sig kan Per hålla med om
att livet förändras efter 50.
– Man måste betrakta sig själv genom sina egna ögon, inte genom
andras. Gör man det faller man alltid till korta, man är aldrig
tillräcklig. Gud Fader ger oss våra kort och jag fick kanske inte
jättebra bra kort, men nu har jag förstått att jag kan spela mina
kort ganska väl.
Vid 50 känner man att nu är det min tur menar Per. Man har
kämpat hela livet för att uppnå någonting, god ekonomi, sin
familjesituation, sitt hem och vid 50 är det dags att njuta av det
också.
– Vi gör så mycket uppoffringar i livet och rätt vad det är har vi
skapat något. Nu ska jag faktiskt njuta av det jag skapat säger Per.
– Jag vägrar låta mina dagar vara bara uppoffringar. Vi är
uppfostrade till något slags martyrskap i Sverige. Vi ska lida lite
grann, och sen ska vi få må bra.
I tonåren hamnar många i en identitetsfråga säger Per. Man
resonerar kring vem man är och hur man ska få folk att tycka om
en.
– I det här sökandet går många vilse, jag gick väldigt vilse. Förr
eller senare hittar de flesta hem igen, och förstår att den jag skulle
ha varit hela tiden var den jag var från början, den jag lämnade
H 12
Uttryck 2011
bakom mig när jag gav mig in i sökandet. Jag hittade hem igen,
men det tog 25 års letande.
Hos familjen trivs Per som bäst
Trots ett stort engagemang i sitt arbete är det hos familjen, i lugn
och ro, som Per trivs bäst.
– Människan vill vara behövd, men det finns en baksida av samma
mynt, du måste finnas tillgänglig. Det kan bli en press när det
förväntas saker av dig hela tiden. Idag har jag en otrolig förväntan
på mig från flera håll och jag är
inte tillräcklig. Hamnar jag i en
“Hamnar jag i en
situation där jag törs vara utan
situation där jag
att ha dåligt samvete för att jag
törs
vara utan att
inte finns tillgänglig, då trivs
ha dåligt samvete
jag som bäst. Dessa tillfällen
inträffar oftast när Per reser
för att jag inte finns
utomlands med sin familj och
tillgänglig, då trivs
får lite distans från vardag och
jag som bäst.”
vardagsmönster. Dottern Julia
är nu 16 år och Per tycker att
han är en bra pappa.
– Hon vet att jag finns där, att jag aldrig kommer svika. Jag jagar
inte min dotter för då springer hon. Jag finns tillgänglig och
hjälper henne fatta egna goda beslut, inte fatta besluten åt henne.
Rent yrkesmässigt har det alltid gått väldigt bra för Per men bara
på ytan, påpekar han. Må det bero på talang eller hårt arbete, men
hans företagsidéer har alltid nått framgång. Han tror att det beror
på att han har en stark intuitiv förmåga att läsa av om något är
marknadsmässigt eller inte. Dessutom har han valt sina strider väl
och satsat på det han är bra på.
– Jag försöker leva i någon slags supernärvaro, säger han och
menar samtidigt att han ofta är rätt ute, men lite för tidigt. Vad
han har på gång just nu som resten av världen inte är redo för än,
det vill han inte avslöja.
– Jag har fingrarna i två stora projekt på hobbynivå, som är lite för
tidiga. Jag tar för givet att jag hänger med i de processerna tills de
är lite mer i tiden, då ska det bli skönt att vara först.
fakta
Namn: Per Holknekt
ålder: 51 år
Familj: Fru Lena Philipson och
deras tre barn
Bor: på Östermalm i Stockholm
Färgstark person som
inspirerat:
Lasse Knutsson, far till
Filippa Knutsson, som ligger
bakom märket Filippa K. Han
introducerade jeansen till Sverige
och har byggt upp en otrolig saga
kring det. Lasse fick hederspriset
på modegalan förra året.
Ett färgstarkt minne:
När jag och min kollega Karin
födde idén till Odd Molly och
när är vi för första gången såg
en främmande kvinna bära våra
kläder.
SKRIBENT: lina törnqvist
& emma von zeipel
FOTO: Alexander busnyuk
-John Fiske, professor vid University of Wisconsin-Madison
reportage
Färgstarka
val som
går emot
normerna
Varje dag tar vi flera hundra
beslut. Vissa stora, andra
mindre och en del som vi inte
ens reflekterar kring. Över
en tid blir dessa osynliga
beslut till normer
- kollektiva eller personliga.
Få personer idag skulle lägga
energi varje morgon på att
besluta om knapparna på
skjortan ska bäras fram eller
bak. Uppmaningen att tänka
utanför boxen kan vara en
av vår tids mest använda
klyschor, men hur många tillämpar den i sin vardag? Här
får du träffa människorna
som stannar upp och frågar
sig själva: Varför är det så och
Vem bestämmer det?
”Jag tänker inte leva ensam
resten av mitt liv, jag tänker
INTE göra det. Jag tänker
ta vilka chanser som helst
för att träffa någon”
Efter att ha varit gift i 60 år blev Margareta Löwenhielm för
fem år sedan änka. Vid 82 års ålder gav hon sig med mycket
beslutsamhet ut i dejtingdjungeln på nytt via sajten match.com,
något som hennes väninnor först ställde sig ytterst tveksamma
till.
- En del väninnor har ifrågasatt mitt dejtande men det bryr jag
mig inte om. Ska jag verkligen finna mig i det? Att jag nu är jag
änka och att det inte är mer med det? Nej, det finner jag mig
inte i, jag lever och är frisk. Jag kan ju göra någon annan lycklig
också. Sen vet jag ju inte hur länge jag lever. Jag kanske skulle
H 13
Uttryck 2011
Uttryck 2011
”Den som sticker ut blir ofta
ifrågasatt. De flesta orkar inte
det i längden, därför tror jag
många tar den enkla vägen”
få vara ensam en hemskt lång tid och jag vill inte hänga upp mig
på att låta barn och barnbarn ta hand om mig, berättar Margareta.
Hennes nya livsstil bemöttes med blandade reaktioner från nära
och kära. Flera utav hennes vänner har efterhand blivit inspirerade av Margareta och själva börjat leta efter kärleken på internet.
Försöken att tala henne till rätta har hon inte brytt sig om.
- När jag började dejta så träffade jag en hel massa män och de
bjöd ut mig på luncher och på
“- jaha så farmor
middagar och jag fick även en
hel del blommor. En dag hade
har börjat dejta”
jag besök av mitt barnbarn som
såg blommorna på bordet och då sa hon ”jaha så farmor har börjat
dejta”, varpå jag berättade att jag kunde tänka mig att bli lite mer
intim med just den mannen som skickat de blommorna och då
rusade mitt barnbarn ut ur rummet. Jag minns så väl den situationen, hon kunde inte tänka sig sin farmor ha sex.
Margareta fortsätter;
- Min svåger i Skåne fick reda på att jag börjat dejta genom sina
döttrar. Han har två döttrar i 50-årsåldern som var ensamma och
jag hade tipsat dem om internetdejting. Då reste han upp till
Stockholm för att försöka tala mig ur det och få mig att sluta.
Han ansåg inte att det passade sig för en kvinna som mig att dejta
och han varnade mig för sol-och-vårare som kan utnyttja mig.
Idag har Margaretas dejtinghistorier gett upphov till två egna
böcker, Fly me to the moon (2008) samt Kraschlandning och sorgsna
sånger (2010), båda på förlaget Recito, men även kortdokumentären Medan tid är av Maria Fredriksson som visades på
SVT2 den 11 juni 2009. Det har redan gjorts en uppföljare.
- Det var väldigt mycket positiva reaktioner på filmen. Kvinnor
som jag aldrig träffat kunde dyka på mig och tacka mig för att
jag uppmuntrat dem att livet inte tar slut vid 70. Väldigt många
har tackat mig för att jag aldrig gett upp och dessutom varit så
frikostig med att berätta om mina planer. Jag blir väldigt glad att
jag ställde upp för jag var lite tveksam i början och tackade först
H 14
nej till att vara med. Jag tror väl dock inte att min familj varit så
förtjust i den förstås men jag fick ett väldigt trevligt brev från min
fanclub på SVT som uppmuntrade mig, berättar Margareta.
De positiva reaktionerna på filmen har lett till att nya dörrar har
öppnats för Margareta. Fyra gånger om året håller hon föredrag
på ABF i samband med kurser i datorkunskap där hon uppmanar
andra kvinnor att börja internetdejta. Hon förklarar att flera kvinnor som gått dessa kurser hört av
“Han får inte
sig efteråt och berättat hur de hittat
den rätte genom att följa hennes råd.
vara för lång,
Själv söker hon en man som verkar
för långa män
en aning bekant och med i genomsär inte bra i
nitt tre nya flirtar och mejl från olika
sängen. De vill
män varje dag finns det utrymme att
ställa krav.
jag inte ha”.
- Jag funderar mycket på hur man
söker likheten med någon man känt tidigare och tyckt om,
förklarar hon. Jag som tror på reinkarnation hoppas träffa någon
jag känner igen sedan ett tidigare liv.
Han ska klä sig bra och lukta gott, det är viktigt. Änklingar söker
jag, inte singlar, för singel kan betyda vad som helst. Han får inte
vara för lång, för långa män är inte bra i sängen. De vill jag inte
ha. Margareta söker fortfarande efter den rätte och tvivlar aldrig
på sig själv eller låter någon annan bestämma över henne.
- Jag lever efter det jag tror på och trivs med det. Jag anser att det
är mitt liv och jag bestämmer själv vad jag ska göra. Så pass stark
är jag att jag råder över mig själv.
Brudklänningen har aldrig varit vilken festklänning som helst.
Dagens idealbild av bruden i den långa vita klänningen började
långsamt växa fram redan i början utav 1800-talet. Fortfarande
idag gifter den stora majoriteten av svenska kvinnor sig i just
vitt.
Enligt Josephine Rappne, säljare i Bröllopsbutiken på St Eriksplan i Stockolm, är det framförallt trender som styr färgvalet på
brudklänningarna men menar också att även om en del blivande
brudar provar en mer färgglad klänning i ett tidigt skede är det
trots allt de allra flesta som ändå väljer att gifta sig i vitt.
- De kommer hit med en bild på den klänning de vill ha, men
den bilden ändras, förklarar Josephine, som också menar att
traditionen att bruden ska bära vitt under bröllopet fortfarande
är starkt inrotad men att liknande färger som beige, créme och
champagne blir mer och mer vanligt.
- Det är främst äldre som gifter sig för andra eller tredje gången
som gärna väljer en annan färg. De känner troligen att de har
gjort den traditionella vita biten redan.
Henrietta Carolsson Godolakis, 40, är en utav de brudar som
gick emot traditionen och valde en lila brudklänning framför den
”Jag har många favoritplatser
där jag har suttit och ryst för
jag har det så bra på jobbet, jag
satt och skrattade medan jag var
jätteeffektiv”
traditionella vita när hon gifte sig i maj 2002. Klänningen sydde
hon själv med hjälp från sin mamma.
- Jag tyckte lila var en fin färg på den tiden, jag var väldigt lila
då. Dessutom var det ett vårbröllop så det passade bra. Lila är
en fin vårfärg, påminner om syrén. Skulle jag gifta mig idag och
exempelvis ha ett höstbröllop
“När man rycker i
skulle jag nog välja brunt eller
beige. Lila är ingen favoritfärg,
traditioner rycker
jag tyckte helt enkelt det var
man i folks trygghet,
snyggt. Jag hade en lila långnågot som är
klänning när jag var brudtärna
etablerat och ger
något år innan och kände mig
väldigt snygg i det. Så länge
stadga.”
det inte är en principsak hade
jag lika gärna kunnat ha en vit klänning om jag hade önskat det,
berättar Henrietta. När fler och fler svenskar går ifrån olika bröllopstraditioner och väljer att inte gifta sig i kyrkan utan istället
till exempel utomlands, verkar det fortfarande finnas en rädsla för
att bära en brudklänning som inte är just vit. Henrietta tror att
detta beror på en rädsla att sticka ut och gå ifrån traditioner. Hon
menar att människor som sticker ut generellt blir ifrågasatta och
att inte alla orkar med det och istället tar den enkla vägen.
- Man kan förakta traditioner men traditioner innebär också
trygghet. När man rycker i traditioner rycker man i folks trygghet,
något som är etablerat och ger stadga. Det kan vara känsligt och
det kan vara svårt av den anledningen. Då är det ju petitesser med
en klänning, egentligen. Oftast funderar man inte över det förrän
någon gör annorlunda.
Reaktionerna på Henriettas färgval var blandade men hon visste
hur hon skulle bemöta det.
- Min make reagerade inte ens, han fick lite lila i slipsen. En del
blev väldigt förvånade och frågade varför jag inte skulle ha en vit
klänning. Hade det hängt en vit klänning hade ingen ifrågasatt.
Jag frågade bara ”varför undrar du?”. Motfrågor är alltid bra när
man får en dum fråga.
För tio år sedan satt Teo Härén och arbetade från en strand i
Afrika och myntade begreppet Härarbete. Teo är idag VD för
företaget interesting.org där han arbetar med att inspirera andra
att bli mer kreativa genom föreläsningar, workshops och böcker.
Han har bland annat
“Det finns en inställning
skrivit boken Härarbete
– att arbeta där du gör det
att, kan inte jag så ska
bäst. Idén med härarbete
inte du heller få.”
fick han för tio år sedan
och det var faktiskt en slump som avgjorde hans första resa.
- Jag hade en tjej som skulle åka till Afrika så jag skojade för min
chef om att jag kunde följa med och jobba där nerifrån. Då sa
han till min förvåning ”okej”. Jag arbetade på terrassen vid havet i
Sydafrika och tittade på delfiner, giraffer och elefanter och tänkte
H 15
Uttryck 2011
Den vanligaste frågan han får är hur man ska få sin chef att gå
med på att arbeta från utlandet. Enligt Teo är svaret enkelt;
- Gå in på Clas Ohlsson och köp en webbkamera för 175
kronor om inte chefen litar på att du jobbar. Det är det svåraste
argumentet, vilket man löser med 175 kr. Hälften har inte ens
frågat sin chef, de tar bara för givet att de inte skulle få. Det var ju
H 16
Det är naturligtvis inte alltid enkelt att arbeta från andra sidan
jorden och Teo menar att disciplin är viktigt om man ska klara av
härarbete. Han är noga med att påpeka att härarbete inte är någon
rättighet utan något som kräver att man sköter sitt arbete och är
effektiv men att det å andra sidan inte finns något som kan hindra
en om man känner att man klarar det.
- Jag var i Thailand och jobbade i tre veckor i vintras och där
kunde jag känna ibland att det fanns några dagar då jag kände att
jag inte fick något gjort, jag ville bara spela volleyboll. Men då tar
jag ledigt istället, det har man full rätt att göra. Då bestämmer
man att idag tar jag ledig och spelar volleyboll så har man en
semesterdag mindre kvar. Då försvinner den känslan. Om man
inte klarar av att sköta härarbete då får man ju sluta, då får man
sitta på kontoret.
Boken håller nu på att översättas till flera språk. Han menar att
Sverige ligger väldigt långt fram i utvecklingen och att det finns
behov av att sprida inspirationen utomlands.
- Arbetsmiljöverket ska se till att en arbetsmiljö inte är hemsk,
inte att den är fantastisk. När jag var i Thailand och arbetade från
stranden insåg jag att vårt svenska ord för att jobba påminner om
ordet jobbigt och att vi borde se det mer som engelskans working.
Något vi är bra på som inte per definition är jobbigt. Det är
vårt eget ansvar att ha det så bra som möjligt och inte acceptera
att sitta på en ganska bra arbetsplats när man kan sitta på en
fantastisk.
SKRIBENT: AnnA caroline larsson
FOTO och illustration av margareta:
axel hammarbäck
porträtt
Våga drömma
Drömma
Teo är mycket medveten om att det finns en norm om hur ett
arbete ska se ut som han bryter mot men han ser det som en del i
en utveckling och uppmanar andra att arbeta på platser där man
gör det bäst.
- Det är fortfarande väldigt provocerande för många. Det var
samma sak när flextider först kom, detta är en motsvarighet fast
med plats istället för tid. Jag har till och med blivit utskälld när jag
satt och jobbade på Waynes, ingen jobbade på Waynes då. Idag
är man en minoritet om man inte jobbar där. Om tio år finns det
jobbcaféer där man inte får vara om man inte jobbar, det är jag
säker på. Samma sak med hotell. Om tio år åker du till speciella
hotell i Egypten i två veckor för att jobba, precis som det finns
träningsresor idag, det är ju också nytt. Jag är helt säker. Jag har
till och med presenterat idén för resebyråer men det är fortfarande
väldigt nytänkande.
samma för mig i början, jag frågade ju på skämt.
Han har flera favoritplatser och efter tio år menar Teo att han har
blivit väldigt bra på att se vilka platser som får honom att må bra
och gör honom extra effektiv.
- Jag har haft tio situationer de senaste åren då jag har ryst för att
jag sitter på en så fantastisk plats. Få personer ryser för att de har
det bra på jobbet med elefanter och giraffer, krokodiler framför
sig. Jag satt och skrattade högt medan jag var jätteeffektiv. Om jag
jobbar med visionära arbetsuppgifter sitter jag vid havet. Framför
brasor är det också många som gillar det men det finns ändå inga
kontor som har en brasa. Jag har hellre promenadmöten istället
för att sitta inne och längta ut. Då kan man gå två timmar i solen
och efteråt känns det som om man varit ledig.
Har ni någon gång fått en känsla av att livet aldrig riktigt
blir som man tänkt sig? När Lena Maria Klingvall föddes
den 28 september 1968 på BB i Jönköping utan armar
och med bara ett normallångt ben var det många tankar
som for genom hennes föräldrars huvuden. Hade någon
berättat för dem att deras dotter senare i livet skulle
kunna titulera sig allt ifrån elitidrottare till sångerska och
konstnär hade nog detta varit svårt att förstå. Själv hade
Lena Maria tidigt siktet inställt på att bli telefonist eller
lastbilschaufför, men andra drömmar kom att växa fram
under årens lopp.
erfarenhet då jag efteråt blev utbränd. Jag mådde väldigt
dåligt när jag kom hem till Sverige igen och upplevde en
tomhet som jag inte känt förut.
En turné i USA 1991 tillsammans med pianisten och gode
vännen Anders Wihk, samma år som Lena Maria gick
ut Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, kom att bli
startskottet för en musikkarriär. När hon får frågan om hur
hon uppfattade resan skrattar hon, som man gör när gamla
minnen som ligger nära hjärtat kommer på tal.
– Det handlade mest om att jag insåg att nu kan jag göra
vad jag vill, för nu slipper jag plugga. Sedan fick jag ju göra
det jag älskar, att uppträda och sjunga inför publik, så visst
var det härligt. Men det var också en jobbig upplevelse och
– Vi människor finns till för varandra. Att vara en
medmänniska i allt man gör är en drivkraft för mig. Och
mina vänner och min familj är en källa till drivkraften att
vilja vara det. Att vara medmänniska handlar inte bara om
att ge utan att också bara finnas där. Man behöver alltid
varandra, säger hon.
Turnén hade satt djupare spår i henne än hon kunde ana
och tiden som följde var svår. Kraft hittade hon i en liten
bibel som hon köpt med sig hem. Lena Maria beskriver det
själv som att det var något inom henne som började porla
när hon läste. Det kändes som att något friskt öppnade sig
inom henne och gav henne energi igen.
Lena Marias drivkraft i livet
I Lena Maria Klingvalls nyutgivna bok Våga drömma
framkommer det att hennes familj och vänner betyder
väldigt mycket för henne och att de har varit stora
ett framgångskoncept
”det är såhär man ska jobba”. Jag tror att för nästa generation
kommer det vara självklart att inte ha ett vanligt jobb som man
går till 8-17 varje dag utan att se andra möjligheter.
Han har bland annat arbetat från Thailand, Sydafrika och Sri
Lanka. Nästa stopp blir Italien. När han berättar om sin livsstil
möter han blandade reaktioner. Den vanligaste reaktionen är
avundsjuka medan andra har blivit inspirerade. Det är dock inte
alla som är glada för hans skull.
- Utomlands blir de förbannade, säger Teo. För många är det
provocerande att någon kan ha det så bra på jobbet. Jag tycker
det är en konstig inställning att folk ska ha det dåligt på jobbet.
Det finns en inställning att ”kan
“Om tio år åker du inte jag så ska inte du heller få”.
till speciella hotell Särskilt konstigt är det eftersom
de ofta kan. Alla har olika
i Egypten i två
förutsättningar på jobbet, vissa
veckor för att jobba, kan prata massor i telefon under
precis som det finns arbetstid, till exempel om man
träningsresor idag” kör taxi eller lastbil och inte har
en körning. Det kan inte jag
men jag skulle aldrig vilja förbjuda att prata i telefon på arbetstid
bara för att jag inte kan.
Uttryck 2011
Uttryck 2011
inspirationskällor.
- Mina föräldrar har alltid varit ett stort stöd och gett mig en bra
uppfostran som tillåtit mig att klara saker på egen hand. Jag har
lärt mig av dem hur jag uppfattar andra och mig själv, säger hon
med värme i rösten. Men jag har aldrig haft några idoler eller
personer som jag har sett upp till, avslutar hon med.
–Jag läste i en artikel någonstans att man gjort en undersökning
om vad människor är mest rädda för. På första plats kom döden,
men den är jag inte speciellt rädd för. På andra plats kom att stå
inför publik, men det är jag ju inte heller rädd för! Så nej, jag är
nog inte rädd för någonting. Inget som jag kan komma på i alla
fall, berättar hon.
Sångkarriär i Asien
För att kunna uppnå de saker som Lena Maria har gjort i sitt liv
krävs det inte bara att man är envis utan också att man är orädd.
Allt medan hon berättar om sitt liv finns det alltid ett lätt och
medryckande skratt nära till hands. Trots en regntung och mulen
fredagsförmiddag, när intervjun genomförs, fylls den med mycket
solsken. Livet blir nog aldrig riktigt som man tänkt sig, men Lena
Maria Klingvall utgör ett vackert exempel på vad livet har att
erbjuda, bara man vågar drömma.
Lena Maria har genom årens lopp blivit en väldigt uppskattad
sångerska i Asien och fått göra sammanlagt cirka 60 turnéer
runt om kontinenten. Som mest besökte hon Asien nio gånger
på ett år. Förutom att vara hedersmedborgare i Taiwan och få en
egen mangabok uppritad efter sig, fick hon även äran att 1998
sjunga på invigningen till
“Maria konstaterar
paraolympics, handikapp enkelt och jordnära, OS i japanska Nagano.
att man går in i sin
egen bubbla och inte
är så medveten om
allt annat. “
Det var en pampig invigning
och närvarande fanns
Japans kejsare, idrottare från
alla världens hörn och en
gigantisk publik. Att inte bli
nervös i det läget är en bedrift i sig men Lena Maria konstaterar
enkelt och jordnära, att man går in i sin egen bubbla och inte är
så medveten om allt annat. Lena Maria var själv som 18-åring
elitidrottare i simning och har bland annat vunnit två VM-guld
och slagit världsrekord – två gånger.
Kärleken är ömsesidig. Hennes absoluta favoritresmål är Japan.
Vad är det då som fångar intresset för landet?
– Det är nog människorna. De är alltid så artiga, tillmötesgående
och vänliga. Konserterna blir alltid som man tänkt sig, eftersom
de är så strukturerade och ordningsamma. Om man säger att
Fakta
Namn: Lena Maria Klingvall
ålder: 43 år
man ska träffas en viss tid så är de alltid där fem eller tio minuter
innan. Och så är det ju så god mat!
Men det finns också baksidor med allt resande.
- Man missar väldigt mycket av det sociala livet här hemma. Jag
har missat många högtider och tvingats tacka nej till bröllop till
exempel. Men det positiva är att man får möta så många nya
människor med andra sedvanor och se deras kulturer. Av allt mitt
resande har jag fått många erfarenheter som har format mig i livet.
Det har gjort att jag har fått en känsla av ödmjukhet inför livet,
säger hon.
- Vi lever på så olika sätt på jorden. Det är lätt att tro att alla lever
som vi gör i Sverige men vi är ju bara en liten minoritet av hela
världen. Att se hur andra människor lever har berikat mig väldigt
mycket, fortsätter hon.
Förklaringen bakom framgångarna
Förutom en strålande sångkarriär och flerfaldiga
idrottsprestationer är Lena Maria också konstnär hos Mun- och
fotmålarna, författare till tre böcker och föreläsare runt om i
landet. Förklaringen ligger i positivt tänkande, man får mycket
gratis på så vis konstaterar Lena Maria.
- En stark egenskap är att
jag är envis. Jag ger inte
“Jag kan inte välja
upp så lätt. Men samtidigt
ut en sak som är
brister jag i tålamod ibland.
roligare än de andra
Saker och ting går för
i mitt liv, utan det är
långsamt. Det är kanske
därför som jag gör så
variationen som är det
många olika saker. Jag kan
bästa för mig.”
inte välja ut en sak som är
roligare än de andra i mitt
liv, utan det är variationen som är det bästa för mig, säger hon.
för Lena Maria. Så frågan är naturligtvis om det finns något som
hon skulle vilja prova på att göra i framtiden men som hon inte
redan gjort.
- Nej, jag har nog inte vad man kan kalla för en ofullbordad dröm.
Däremot vill jag kunna utvecklas i det jag gör nu. Och det bästa
rådet som jag kan ge en annan människa i livet är att leva i nuet.
Ta till vara på det man har och att bara njuta. Jag njuter som mest
när jag får vara med min familj och mina vänner.
På något underligt sätt kommer det inte som en överraskning att
Lena Maria inte är rädd för något.
Bor: Jönköping
Aktuell med:
Nyutgivna boken Våga drömma. Syntes tidigare under under våren i
SVT:s program Så ska det låta.
Alltid med i resväskan:
Påklädningspinne.
SKRIBENT: Yasmine Härnebo Grapenwall
Foto: lena marias Pressbilder
Ett fack för dig som kommer
att arbeta inom grafisk
bransch
Vill du till exempel jobba som Grafisk designer, Layoutare, Tryckare,
Bokbindare, Sättare, Copywriter eller Art Director?
Bli medlem i GS! - Gemensam styrka ger oändliga möjligheter!
Gå in på www.gsfacket.se för att bli en del av den gemensamma styrkan.
Att sticka tröjor, brodera eller köra bil med fötterna är ingen konst
H 19
Uttryck 2011
Uttryck 2011
uppskattar det jag gör. Henrik berättar även att en del resenärer
kommer fram till honom i förarhytten för att säga tack.
– Ett minne jag har är när en äldre dam i 70 års åldern sprang
mellan vagnarna tills hon kom fram till mig och sa ” jag skulle
egentligen gått av vid Mariatorget men ville bara säga tack för
att du är så trevlig”. Ett annat minne var när en ung tjej runt 20
år sprang fram till mig och knackade på rutan, jag öppnade och
hon tittade djupt in i mina ögon och sa ”jag älskar dig”, ett sådant
minne glömmer man inte.
Alla är dock inte lika förtjusta
porträtt
Röda linjens glädjespridare
Det är inte varje dag som man
uppmanas av tunnelbaneföraren att ta kontakt med
personen som sitter bredvid,
eller få några uppmuntrande
ord på vägen dit man ska.
Om det inte är så att man
åker med röda linjen och
händelsevis får den glade
tunnelbaneföraren som
chaufför. Några vänliga gester
och ord från förarsätet har
blivit så uppmärksammade
att det finns en fanclub-sida
på Facebook som heter just
Den glade tunnelbaneföraren.
Drygt 5000 personer gillar
sidan och kommentarer flödar
in: ”Du är kung”, skriver en
person och ”You made my
day”, skriver en annan.
Personen bakom titeln heter Henrik Montin och har jobbat som
tunnelbaneförare sedan augusti månad år 2009. Blygsamt men
med glimten i ögat bemöter han uppståndelsen kring sin titel:
– Människor är inte vana vid en tunnelbaneförare som pratar.
Egentligen gör jag inget tokspeciellt, men jag antar att det inte är
typiskt svenskt att vara som jag. Det enda jag gör är att försöka
vara så trevlig och glad som möjligt, säger Henrik.
Valet av yrke var inte svårt för Henrik eftersom han alltid har varit
fascinerad av tåg. Han började jobba som värd på SJ men eftersom
han är väldigt social och utåtriktad trivs han bättre med jobbet
som tunnelbaneförare.
H 20
– Jag får träffa människor hela tiden. Då menar jag inte bara
resenärer utan även mina kollegor. De har blivit vänner för livet.
När Henrik går in i fikarummet till sina arbetskamrater bemöts
han med positiv respons. Någon hejar på honom, en annan drar
ett skämt. Stämningen är på topp och det verkar som Henrik
känner sig som hemma. Det är lätt att se att Henrik är omtyckt
på sin arbetsplats och det bekräftas av ytterligare en kollega.
– Jag är inte som Henrik, jag bara ropar ut vad jag ska i
högtalarna. Men det är bra att det finns några som Henrik, som
alltid är positiva, säger hon lite tyst.
Inspiration från resenärer och
barndomsminnen
Henrik är uppvuxen i Falun och flyttade till Stockholm för några
år sedan. När han berättar om ett starkt minne som inspirerat
honom till att göra vad han gör idag lyser han upp.
– Våra busschaufförer var alltid roliga, pratade och underhöll oss
på bussen. Något som jag minns som barn att jag tyckte om.
Den främsta inspirationen till att fortsätta att vara glad och
positiv på jobbet får Henrik ändå från den uppskattande
responsen från resenärer. Han syftar då inte enbart till fanclubsidan på Facebook utan berättar att han har fått 34 stycken
positiva kundomdömen under sin tid som tunnelbaneförare.
– Det är vanligt att man kanske får ett kundomdöme men
eftersom att jag har fått 34 stycken vet jag att människor
Det syns i Henriks ögon att han känner sig både stolt och hedrad
när han pratar om all den positiva respons han har fått för vad han
gör, men han fortsätter ändå berätta med en ödmjuk röst att han
även har fått negativ kritik.
– Några negativa kommentarer har dykt upp på Facebook. Jag
vet även att en del kollegor tycker att sättet jag jobbar på kan
uppfattas som att jag tar mitt jobb oseriöst eller oprofessionellt,
vilket är tråkigt men förståligt eftersom vi alla är olika. Dock
tar jag mitt jobb på stort allvar och försöker alltid bete mig
professionellt. Det jag säger på tunnelbanan är verkligen något jag
menar och inte något jag säger av rutin.
Henrik verkar inte påverkas av den negativa kritiken. Hans glada
livssyn skiner igenom i allt han säger och det märks att han
verkligen menar och står för det han gör. Han skrattar till lite när
han får frågan hur han ser på världen.
– Det finns ett talesätt som säger “alla är idioter tills de har
bevisat motsatsen“, jag lever mitt liv precis tvärtom och tycker att
alla är en vän tills de har bevisat motsatsen. Jag lever mycket efter
att hur du själv vill bli behandlad, så ska du också behandla andra.
Med små enkla gester eller ord kan jag göra någons dag.
Henriks härliga energi smittar av sig och det är svårt att inte
skratta med. Det är något annorlunda över honom, han bryter
mönstret av hur den vanliga svensken ska vara. Hans positiva
energi som han dagligen ger till andra hoppas han i sin tur ska
påverka en tredje person.
– Jag hoppas att jag påverkar människor till att vara positiva mot
varandra. Att det jag gör eller säger ska hjälpa någon annan, som
i sin tur hjälper en person, en
slags kedjereaktion av det hela.
“Vi har åkt igenom
Vid längre stopp uppmuntrar
hela stan nu och
jag ofta människor till att ta
plockat på oss, inte
kontakt med någon som de inte
bara de trevligaste
känner. Kanske får de en vän
för livet, vem vet, säger han med och bästa, utan även
ett finurligt leende.
de sötaste resenärer”
Henrik ser ljust på framtiden
och hoppas på ett jobb inom trafikledning men berättar också om
en annan längtan han har.
– Eftersom jag är en romantiker så ser jag fram emot att hitta mitt
livs kärlek och starta familj.
När han får frågan om det är något han vill tillägga som han
tycker människor borde veta skrattar han lite och utbrister:
– Jag vill bara säga till alla medpassagerare att det inte är förarens
fel att det ibland kan ske kraftiga inbromsningar utan det är ett
säkerhetssystem som bromsar, det är lika otäckt för föraren som
för passagerarna.
Med smilgroparna högt upp på kinderna avslutar Henrik slutligen
med sin favoritreplik.
– Mina damer och herrar - vi har kommit fram till Slussen,
hjärtligt välkomna ombord. Vi har åkt igenom hela stan nu och
plockat på oss, inte bara de trevligaste och bästa, utan även de
sötaste resenärer man kan tänka sig. Håll till godo, se upp för
dörrarna, kläm absolut ingenting.
SKRIBENT: rebecca lindström
FOTO & Illustration: axel hammarbäck
fakta
Namn: Henrik Montin
Ålder: 30 år
Just nu: Kör tunnelbanans röda linje i
Stockholm och håller på att starta en
idrottsklubb.
Intressen: Frisbee.
Något du inte visste om Henrik:
Vann VM guld i frisbee år 2000.
Färgstarkt för dig: Det kan betyda mycket. Jag tänker på utåtriktade
personer eller organisationer som syns.
Färgstarka personligheter helt enkelt.
H 21
Uttryck 2011
Uttryck 2011
Färg
tolkning
“En egenskap hos ljus som karakteriseras av
ljusets våglängd eller av motsvarande fotoners
energiinnehåll. Vitt ljus som passerar ett
glasprisma sprids ut i ett kontinuerligt färgband,
från rött via orange, gult, grönt, blått och indigo
till violett. Om spridningen sker utan absorption
framstår ämnet som vitt. Men om intensiteten för
vissa våglängder undertrycks jämfört med vitt ljus
uppstår färg. Kemiska ämnen har ofta förmågan
att sprida, absorbera eller sända ut ljus av
bestämda våglängder. Om endast vissa våglängder
absorberas uppstår en färg som motsvarar de
våglängder som inte absorberas.”
- Nationalencyklopedin
DEN NYA TRYCKFRIHETEN
H 22
H 23
Uttryck 2011
Uttryck 2011
Reportage
Svensk
form
med
färg
Förra året firade svenska
textilformgivarna 10-gruppen
40 år. Nu har det gått snart 41
år sedan starten på sjuttiotalet
och produkterna och
designen står sig fortfarande
på den skandinaviska
och internationella
designmarknaden. Vad är det
som gör just 10-gruppens
stil och produkter så hållbara
både i Sverige och runt om i
världen?
Ingela Håkansson, en av grundarna som fortfarande är verksam
som designer och delägare, menar att det rör sig om att
designerna själva är delaktiga i hela produktionsprocessen – från
idé till färdigt tryck. På så vis kan man få det uttryck som man
eftersträvar. Denna grundtanke har Ingela tillsammans med sina
kollegor Tom Hedqvist och Birgitta Hahn, båda delaktiga sedan
starten, behållit genom åren.
- Själva idén med 10-gruppens arbetssätt uppkom när vi
som unga textilformgivare insåg att vår situation var mycket
otillfredsställande, berättar Ingela. De skickade iväg sina
mönsterskisser till producenterna där de ofta färgsattes om och
den grundläggande designen kunde under processens gång helt
gå förlorad, något som de unga formgivarna ville förändra.
Så började det
Allting startade i Ingelas butik på Gamla Brogatan i Stockholm,
som hon hade tillsammans med en av 10-gruppens numera
avhoppade medlemmar Susanne Grundell. Inez Svensson som
tidigare hade varit konstnärlig ledare på Borås Wäfveri kom
på besök. De diskuterade sina åsikter om branschen och kom
fram till att de skulle ta saken i egna händer. Det var sjuttiotal
och de hade ett stort självförtroende och en önskan att själva
kontrollera den process som skulle ta deras design till produktion,
berättar Ingela. Textilbranschen vid den här tiden var inte en
framgångsrik industri. Fabrik efter fabrik lades ner och samtidens
relativa ointresse för unik
“Formgivarna
design ledde till att det var
svårt för unga designers
delade en längtan
med nyskapande visioner.
efter konstnärlig
Formgivarna delade en längtan
frihet och i sann
efter konstnärlig frihet och i
sjuttiotalsanda
sann sjuttiotalsanda insåg de
värdet av att arbeta kollektivt
insåg de värdet av
för att uppnå denna önskan.
att arbeta kollektivt
Med hjälp av Inez kontakter
för att uppnå denna
och erfarenhet kunde de bilda
önskan. “
10-gruppen.
För att marknadsföra sig själva skapade de en affisch där alla tio
formgivare fick presentera varsitt mönster. Till mönstertrycken
lades en tryckt text om gruppen och dess vision på engelska,
något som var ovanligt på den tiden. Affischen skickades ut till
olika opinionsbildare inom konst- och designbranschen och det
var så intresset väcktes för formgivargruppen.
Produktionen skedde hos numera nedlagda Borås Wäfveri medan
formgivarna själva stod för marknadsföring och färgsättning,
hela tiden med möjlighet att följa och styra processen. Väskorna
med färgställningar som industrins försäljare bar runt på var
fyllda med 10-gruppens olika mönster och mycket tunga. För att
underlätta arbetet med följande kollektioner delades det upp så
att de jobbade fem åt gången istället för alla ihop. Så arbetade
man med exempelvis Baskollektionen, som med enklare färger
och mönster lanserades som ett komplement till den första färgoch mönsterstarka kollektionen. Samarbetet inom 10-gruppen
fungerade så att de enskilda designerna kunde haka på när det
gick, samtidigt som de fortsatte att arbeta separat
i sina egna ateljéer. Alla tio grundmedlemmar i 10-gruppen hade,
trots olika bakgrunder och stilar, en gemensam grundtanke om
hur de ville arbeta. Deras uttryckssätt tillsammans kom att bli
de karaktäristiska, färgstarka textiltryck som idag återfinns på
necessärer, förkläden, väskor och dukar inte bara i Sverige utan
även hos återförsäljare i Tokyo, Paris och många andra storstäder.
Produktionsprocessen
Idag ser arbetet från idén till produkten lite annorlunda ut än det
gjorde på sjuttiotalet. Tio har blivit tre och idag arbetar gruppen
ganska ofta med samarbeten. Produktionen är nu flyttad till
Finland och Estland och sjuttiotalets idealism har till viss del
ersatts med dagens kommersiella designmarknad. Trots det har
man bevarat kvalitetstanken och det starka, färgrika uttrycket –
något som Ingela tror är en följd av delaktigheten i produktionen
och den frihet som följer med det. Även distributionen har hela
tiden legat hos 10-gruppen. Mönstren och produkterna säljs i
butiken som på åttiotalet flyttade till Götgatan. De har alltid
H 24
själva bestämt hur länge ett mönster ska finnas i kollektionen
och på vilket sätt en produkt ska presenteras. Trots att de arbetar
separat i sina egna ateljéer möts de ändå för att gå igenom
mönstren. Ingela berättar att hon och hennes kollegor alla har
olika uttryckssätt, där mer organisk formgivning som Birgitta
representerar ska möta den grafiska stilen hon själv och Tom
arbetar med. Tillsammans färgsätter de mönstren och tygerna
skickas därefter till tillverkarna.
Där skär man sedan tygerna
“Designen ligger
utifrån olika mallar, beroende på
lika mycket i
vilken produkt de ska användas
mellanrummen och
till. När 10-gruppen sedan ska
det eftersträvade
skapa produkterna av mönstren
är varje tygbit unik. Genom att
resultatet uppnås
arbeta med utsnitten får varje
om det finns en
produkt ett eget uttryck istället
balans i mönstret.”
för ett mönster som är specifikt
framtaget för exempelvis alla
necessärer eller förkläden. 10-gruppen använder sig inte av digital
teknik när de tar fram sin design och sina prover.
- Mångfalden kommer genom att använda sig av tyget som
metervara och ursprungsmönstret, säger Ingela. Designen ligger
lika mycket i mellanrummen och det eftersträvade resultatet
uppnås om det finns en balans i mönstret. När Ingela arbetar fram
ett nytt mönster klipper hon ut det i pappersform och placerar ut
det på en yta så att hon kan flytta runt mönstret tills resultatet blir
som hon vill ha det.
Själva produktionen ligger sedan tio år tillbaka i Finland där
tygerna plastas in så att 10-gruppen själva kan skapa produkter för
försäljning. Sömnaden sker i Estland och på vissa ställen i Sverige
H 25
Uttryck 2011
Utvecklingen sedan starten har inte bara handlat om
produktionsvillkoren för 10-gruppen utan designen har följt sin
förklaringen bakom framgångarna
Anledningen till att designen fungerat så bra både i Sverige och
utomlands tror Ingela beror på att uttrycket är grafiskt, färgstarkt
och samtidigt lättillgängligt.
- Det finns en linje av igenkänning och av glädje i mönstren, säger
hon.
- Ett eget uttryck fungerar alltid. I formgivningen finns även en
enkelhet och noggrannhet där ingenting har lämnats åt slumpen,
från söm till logotyp. Denna stil har gått hem allra bäst i Japan
där en marknad har funnits sedan man började satsa för cirka
femton år sedan. Men även i andra länder som ligger i framkanten
designmässigt som USA, England och Frankrike har man nått
framgång.
- Mycket beror nog på att vi alltid behållit den där linjen –
kvalitetstråden med ett starkt och tydligt uttryck, säger Ingela.
i
Hö
g teknolog
er
n
na
tionell mark
K
re
kt arri
er
tslo
u
d
ärmöjlighet
ppspro
K
de
kn
rn p
rocesste
Int
Mo
Äkt
a råvara
SKRIBENT: emelie henricson
FOTOGRAF: PHILIP ENGSTRÖM
er
En röd tråd genom formspråket
För att kunna gå vidare och skapa nya mönster och teman
krävs ett ständigt intag av ny inspiration, något som Ingela gör
automatiskt.
- Det är lätt att se nya mönster i allt, ögonen är programmerade
att se mönster i minsta prick på gatan, förklarar hon. Senaste
kollektionen är skapad enligt temat ”Växtlighet” och har gett
utrymme för både organiska, mjuka mönster och den typiska
grafiska designen, där uttrycket är ett resultat av deras olika
stilar och den genomtänkta skärningen. Inspiration till de olika
kollektionerna hämtas bland annat från den svenska folkkonsten
och 10-gruppens stil har tillkommit i postmodernistisk anda,
med uttryck från popkonsten som uppkom under samma tid.
Konst överhuvudtaget är en stor inspirationskälla till designen,
tillsammans med allt som kan skapa nya idéer, till exempel film,
arkitektur, måleri, resor och att se nya saker. Alla tre formgivarna
är ständigt öppna för nya intryck. Nyfikenhet, tror Ingela är
viktigt för att kunna skapa ny design.
Det har hänt mycket sedan de började som frilansande
textilformgivare med större utgifter än inkomster och idag är
den rebelliska formgivargruppens produkter mer omtyckta än
någonsin. Mönsterglädjen och intresset för formgivning kan vara
den främsta orsaken till framgången.
- Det är en ynnest att få arbeta med det man tycker allra bäst om,
säger Ingela med ett leende.
- Som designer arbetar vi för att förändra en vardag med endast
en tygbit, berättar Ingela. 10-gruppens textilformgivning kan
beskrivas som multikonst – något som kan användas i vardagen
men med samma funktion som en tavla.
- Det är vårt sätt att bidra till konsten, säger Ingela. Produkterna
ska också därför vara tillgängliga för alla. Samtidigt som de
innehar en hög kvalitet designmässigt finns en säljbarhetstanke
bakom allt – annars finns det ingen poäng med att skapa de
produkter som 10-gruppen gör, menar Ingela. Funktion och
produktmedvetenhet förenat med skönhet och kreativitet.
ad
Efter att mönstren har arbetats fram skickas en rapport på 64
centimeter till industrin. Valsen med mönster som skickas har
alltid denna omkrets, då måttet är optimalt för att få det uttryck
10-gruppen eftersträvar. I valsen upprepas mönstret rytmiskt
och rapporterna hänger ihop. Hos industrin får man fram en
pappersutskrift på mönstren. Ett lapptryck på färgsättningen
skickas till 10-gruppen som ska godkänna denna. Ofta får detta gå
några turer fram och tillbaka och processen kan ta några månader
då det är svårt att få till rätt ton vid första försöket. Ingela berättar
att det kan ta sju till åtta månader från skiss till färdig kollektion.
Det finns ingen garanti för att komplikationer inte uppstår på
vägen, bland annat kan trycken bli fel och tyget snett.
- Det är en jobbig och orolig process. Det spelar inte någon roll
hur länge man har hållit på, nya problem kan alltid dyka upp,
säger Ingela. Även om processen kan vara slitsam och sömnlös
innebär det fortfarande att Ingela och hennes kollegor arbetar
med något de upplever som ständigt lika roligt, samtidigt som de
gör det helt utifrån sina egna tankar om produktion och design.
Förändringar sedan sjuttiotalet har som nämnts skett, men
10-gruppen håller fast vid sin grundtanke. Bland annat vill de inte
arbeta med licenstillverkning.
- Kontrollen innebär att man slipper göra avkall på kvaliteten,
menar Ingela. Däremot tror hon att det som hon och hennes
vänner startade upp på sjuttiotalet hade haft svårare att nå
framgång idag. Att få möjlighet att tillverka allting i närheten av
sin egen bas och att ha en provprodukt i sina händer på någon
månad blir allt svårare med tanke på produktionskostnader och
tidsbrist.
eras specifika stil. Trots det har karaktären och formspråket ändå
lyckats följa samma bana genom åren. Ingela berättar om hur de
vid utställningstillfällen har försökt hålla de olika kollektionerna
separerade. Vid fyrtioårsjubileet på Dunkers Kulturhus i
Helsingborg valde man att istället mixa olika mönster och teman
och upptäckte att allting ändå passade ihop. Kollektionerna har
förvisso ändrats och följt tidsandan, exempelvis nämner Ingela att
de svarta detaljer som vävdes in
under åttiotalet skiljer sig från
“Det är lätt att se
sjuttiotalets mönster då man
nya mönster i allt,
arbetade med klara och ljusa
ögonen
är programfärger. Ändå kan konsekvensen
merade att se möni uttryck och det färgrika och
mönsterstarka signumet vara
ster i minsta prick
en av anledningarna till att
på gatan”
10-gruppen än idag lockar
många olika människor.
10-gruppen arbetar hela tiden för att skapa något nytt, och
eftersom man utkommer med en kollektion om året blir det
roligare att fortsätta framåt än att gräva i det gamla.
ik
så all produktion finns i närheten av det egna arbetet.
- Just denna närhet underlättar för att behålla 10-gruppens linje
av kvalitet, menar Ingela. Närheten ger formgivarna möjlighet
att kontrollera processen och att snabbt få kontakt med alla
medverkande och styra förloppet.
Uttryck 2011
Satsa på en färgstark industri
publicationpapers.sca.com
H 26
SCA GRAPHIC SUNDSVALL | Ortvikens pappersbruk | Tel 060 19 40 00
Because our products make life easier for
you and for millions of people around the
world. Because our resources and the way we work are
natural parts of the global lifecycle. And because we care.
Uttryck 2011
Uttryck 2011
Reportage
Dagens
färgspektra
- Ett resultat av naturens tillgångar
Den dominerande bilden av antiken har genom historien varit
en värld av vita marmorskulpturer. Forskare har i hundratals år
vetat att så inte var fallet, men bland allmänheten är denna bild
fortfarande den rådande. I själva verket var antikens skulpturer
färgsprakande konstverk, målade i grälla färger och smyckade
med sinnrika mönster.
Redan på 1700-talet började konsthistoriker ifrågasätta
den etablerade bild som rått sedan renässansen och gjort
föreställningen om de rena vita
formerna till ideal och förebild för
sin tids skulpturer. Med hjälp av
jämförelser med annan samtida
bemålad konst, som väggmåleri
och mosaiker upptäckte bland
andra den franske arkitekten
Quatremère att skulpturerna en
gång varit polykroma, men att
tidens tand hade nött bort färgerna.
Vandringsutställningen ”Vita
lögner”, som turnerat runt världens
museum, och i höstas ställdes ut
på Medelhavsmuseet, visar tydligt att dagens föreställning att
antikens skulpturer var helvita, är lite som att tro att världen var
svartvit innan färgfotografiet fick sitt genomslag.
Målarfärg har alltid varit en viktig del i människans konst och
kultur. Målarfärgens historia sträcker sig långt bak i tiden. De
äldsta färgrester vi har bevarade kommer från grottmålningarnas
tid och beräknas vara åtminstone trettiotusen år gamla. De
pigment forntidens människor brukade används än idag.
Under historiens gång har människan sakta men säkert lärt sig
att efterlikna naturens färgprakt. Många av de gamla sätten
att skapa färg finns kvar, men vi har även lärt oss att skapa
syntetiska färger med kemi.
Forntidens kulörer
Idag kan vi efter behag återskapa alla naturens färger, men
för de första målarna fanns det inte många kulörer att välja
på. De människor som levde under forntiden hade två sätt att
få fram färger, antigen brukade de naturligt förekommande
jordfärger, såsom järnhydroxid för att framställa gult, järnoxid
för att skapa rött och mangandioxid för färgen brun. Att ta till
H 28
vara på jordfärger var mödosamt och ett arbete som endast ett
fåtal kunde ägna sig åt i forntidens jägar- och samlarsamhällen.
Ett lättare sätt att framställa färger var att använda organiska
material. Ur plantor och insekter utvann man jord- och
växtfärger. Dessa var dock ljuskänsliga och kulörerna var svaga.
I jakt på bättre och mer färgstarka färger lärde sig konstnärer i
forntidens högkulturer att använda pulvriserade och bearbetade
mineraler. Med denna metod kunde man få fram färger som
både var klarare och mer slitstarka.
“Med denna
Denna kunskap ärvdes och
förfinades av senare generationer.
metod kunde
Analyser med tekniska hjälpmedel
man få fram
för att upptäcka färgpigmenten
färger som både visar att antikens skulpturmålare
var klarare och
i hög grad använde mineralfärger
med organiska bindemedel, när
mer slitstarka.”
de målade sina marmorstatyer.
Även om färgerna överlag var starka, hade man dock ännu inte
upptäckt många av de klarare färger som vi har idag, så som
smaragdgrönt och koboltblått.
Från hantverk till moderna processer
Processen att tillverka mineralfärger brukar benämnas ”rivning”.
Att riva färg var förr ett tungt hantverk och en mödosam
process. Processen består i att färgämnen mals till pulver och
sedan behandlas med vatten. Idag sköts denna process av
maskiner, men tidigare utfördes det för hand eller med hjälp av
kvarnar. Den som river färg måste vara kunnig om varje enskilt
ämne karaktär, vilka färger som blir bättre av att malas länge
och vilka som snarare riskerar att förlora sin lyster vid för lång
behandling. Produktionen av färg är alltså en hel vetenskap.
Forntidens färgberedare var inte bara tvungna att känna till
mineralernas egenskaper, utan även vilka bindemedel som var
bäst lämpade för respektive färg, och här fanns åtskilliga att välja
mellan: lim, äggvita, honung, vax, kalk, med mera. Tekniken att
framställa dyrbara färger var så komplicerad att många färger
blev exklusiva, att smycka sin omgivning i färgprakt var en lyx
förbehållen endast ett fåtal.
Bland de röda målarfärgerna var de som framställdes av
mineralen cinnober högst värderade. I naturen förekommer
det färgämnet som ett scharlakansrött mineral. Den viktigaste
fyndplatsen ligger i Almadén i Spanien. Den höga efterfrågan
och de relativt begränsade tillgången ledde till att cinnober blev
mycket dyrt. I Kina började man tidigt framställa cinnober på
konstgjord väg, genom blandning och sammansmältning av
kvicksilver och svavel, men det tog lång tid innan denna teknik
spreds till Europa. Därför föredrog man här i Norden förr i
regel att använda det billigare ämnet mönja som ger en klar röd
färg.
Exklusiva och åtråvärda färger
För att få fram gula färgnyanser använde man sig förr av
organiska ämnen. I särklass dyrast var saffran, som gav en
kraftig gul färg. I Europa har gult traditionellt varit en mindre
eftertraktad färg, då den lätt bleks och ser smutsig ut. I Kina
däremot lyckades man få fram den gula färgens lyster i siden,
och med tiden blev gult kejsarens färg.
De två mest eftertraktade färgerna i Europa från antiken fram
till 1800-talet var blått och guld. Blått stod som symbol för
himmel, sanning, evighet, visdom, med mera. Guld var den färg
som hade allra högst status. Som symbol för det gudomliga, eld
och solljus användes guld flitigt i kyrkor och i målningar med
religiösa motiv.
Bland de blå mineralfärgerna var den färg som utvanns ur
bergarten lapis lazuli allra bäst. De finaste fyndigheterna av
bergarten fanns långt från Europa i nuvarande Afghanistan.
Eftersom färgpulvret fanns
“En vanlig men
så långt borta fick det i
mindre lyckad
Europa namnet ”från andra
sidan havet”, vars latinska
metod var att blanda
översättning gett oss namnet
kopparämnen, urin
ultramarin. På grund av det
och kalk.”
höga priset och den låga
tillgången av bergarten,
experimenterade man förr för att få fram billigare varianter. En
vanlig men mindre lyckad metod var att blanda kopparämnen,
urin och kalk. Senare fick man fram andra metoder för att
framställa samma färg.
För att framställa organisk blå färg använde man bland annat
växten indigo. Växten odlades och användes redan i det gamla
Egypten för att skapa blå färg, som där förknippades med
Nilen och faraonernas makt. I södra Europa var Indigo fram
till slutet av 1800-talet mycket lönsamt. År 1880 lyckades
nobelpristagaren i kemi, Adolf von Baeyer i Berlin, framställa
det blåa färgämnet syntetiskt. När Baeyers färgindustri 1897
startade framställningen i stor skala, försvann odlingarna och
växtens betydelse på några få år. Samma öde gick flera andra
gamla färger till mötes. I samband med industrialiseringen
ersattes de med billigare syntetiska färger. Att dekorera hemma
med valfria färger blev möjligt för alla. Genom att härma
naturen fick människan tillgång till, och kontroll över, en
fantastisk värld av färger. Tack vare vår uppfinningsrikedom
- och kanske vår längtan att återskapa naturens färgprakt - lever
vi idag i en mer färgstark värld.
SKRIBENT: Axel ellung
foto: marcus linder
H 29
Kulörernas
baksida
Uttryck 2011
Uttryck 2011
Vad döljer
sig bakom de
färgstarka
livsmedlen?
Hyllorna fullkomligen kryllar
utav färgglada produkter.
Men vad döljer sig egentligen
bakom kulörerna? I och med
Sveriges inträde i EU på nittiotalet, blev färgämnen som
anses kunna orsaka både allergiska problem och koncentrationssvårigheter hos barn åter
tillåtna i Sverige. Förra året
inrättade EU ett märkningskrav som fick många livsmedelsproducenter att byta
färgämnen i sina produkter,
dock finns en hel del kvar.
Sedan mediciner släppts fria
och finns i dagligvaruhandeln,
hittar vi återigen de farliga
ämnena i hyllorna, helt utan
märkning.
Azofärgämnen är syntetiska färgämnen som framställs på kemisk
väg. De har av tradition varit vanliga tillsatser i livsmedel för att
skapa färgglada produkter. Eftersom de uppges orsaka allergiska
problem, såsom hösnuva
och astma var en del av dem
“Eftersom ämnena
sedan 1980-talet förbjudna
fortfarande var
i Sverige, med undantag
lagliga var det en trög för användning i cocktailbär, stenbitsrom och vissa
omställning bland
spritdrycker. Efter inträdet
producenterna som
i EU, närmare bestämt i
inte ansåg sig bära
maj 1999 tvingades dock
något ansvar. “
Sverige att ge upp förbudet
mot de giftiga färgämnena.
Ett återinförande av azofärgämnen fick många producenter att
börja använda ämnena i till exempel läsk, godis och bakverk för
att ge produkterna klara färger och därmed locka till sig barn.
Detta ställde till problem och stora rabalder när en brittisk studie
något farligt, säger han.
Trots att ett önskat förbud ännu inte införts verkar märkningsregeln emellertid ha förändrat situationen, i varje fall för en
del av producenterna. Av de
“Märkningen gäller svartlistade produkterna hos
People, som tidningen
inte produkter som Candy
Råd och Rön publicerade 2008,
inte är direkt rikinnehåller ingen av dem längre
tade till barn, vilket några azofärgämnen eller
E104.
gör att ämnena
- Sen artikeln publicerades
fortfarande finns
har vi rensat ut allt, det blev
bland oss. “
lite av vår nya linje. Att sälja
godis fritt från allt möjligt,
säger Jacob Yusef. I ärlighetens namn sålde inte de produkter som
innehöll azofärgämnen särskilt bra heller, tillägger han.
Receptfria läkemedel
som publicerades i tidskriften The Lancet år 2007, visade på att
färgämnena inte bara kan orsaka allergier hos känsliga personer
utan även bidrar till hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter
hos barn. De ämnen som ingick i studien var fem azofärgämnen
och kinolingult (E104), som inte ingår i gruppen men är ett
nära besläktat syntetiskt ämne. Eftersom ämnena fortfarande var
lagliga var det en trög omställning bland producenterna som inte
ansåg sig bära något ansvar. När Sveriges konsumenters tidning,
Råd och Rön i januari 2008 pratade med VD:n för Candy People,
Jacob Yusuf, vars produktlista innehöll många varianter av de
omtalade ämnena, påstod han att de inte gjorde något fel. De
ville som godisproducent erbjuda butikerna ett billigare alternativ
och skulle inte de sälja dessa godisar skulle någon annan göra det,
menade han.
Märkningskrav
EU:s livsmedelsmyndighet, EFSA, gjorde efter den brittiska
studien en utredning som visade att riskerna inte var tillräckligt
stora för att införa ett förbud mot azofärgämnen. Dock verkar
något intressant ha funnits i studien, då man i juli 2010 inrättade
ett märkningskrav. På livsmedel innehållande något av de fem
azofärgämnena eller kinolingult (E104), ska följande text finnas
med: ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration”. Jan Bergtoft, generaldirektör på Sveriges konsumenter är
dock inte nöjd med beslutet.
- Det handlar också om hur stor märkningen är, poängen är väl
att man inte ska behöva leta. Om det vore förbjudet behövde man
inte oroa sig för att det slinker med en förpackning innehållande
Märkningen gäller inte produkter som inte är direkt riktade till
barn, vilket gör att ämnena fortfarande finns bland oss. Exempelvis gäller inte märkningsregeln för alkoholhaltiga drycker
och läkemedel. Apoteket säljer ett flertal receptfria läkemedel
som innehåller azofärgämnen, helt utan märkning. Till exempel
halstabletter som Strepsils med smak av jordgubb. Bo Zettterlund
på Apoteket AB påpekar att de som enskild aktör på marknaden
inte har mycket till val.
- Vi har tillhandahållsskyldighet, vilket betyder att vi måste sälja
de läkemedel som godkänts av läkemedelsverket, säger han.
Några som däremot inte har tillhandahållsskyldighet är livsmedelsbutikerna runt om i Sverige. I Svensk livsmedelsindustri och
dagligvaruhandelns gemensamma branschriktlinjer slås fast att:
”Azofärger bör enligt dessa branschriktlinjer undvikas på den
svenska marknaden.”.
I samband med att apoteken blev privata år 2009 släpptes receptfria mediciner lösa i våra livsmedelsbutiker och därmed också de
omtalade färgämnena helt utan märkning. En av de få receptfria
halsmediciner ICA har i sitt sortiment som är rekommenderade
för barn över sex år heter Zyx och innehåller ämnet kinolingult.
Christina Karlsson, chef för ICAs hälsosatsningar, säger att
företaget såg allvarligt på studien från Storbritannien:
- Vi tyckte att studien stödde vår syn på färgämnen och gav
tydliga indikationer på att ämnena kunde ge problem. Vi ska inte
använda oss av kinolingult (E104) och städade bort ämnet efter
att ha tagit del av studien. När det kommer till mediciner har vi
talat med läkemedelsverket men inte fått igenom något förbud
mot vare sig azofärgämnen eller kinolingult, vilket gjorde att vi
fick sluta sälja varor som till exempel Strepsils jordgubb, som innehåller E124, säger hon.
Hon verkar uppenbart förvånad på frågan varför de fortfarande
säljer halstabletten Zyx som är riktad till barn och innehåller ett
av de ämnen ICA så tydligt tagit ställning mot.
-Jag visste faktiskt inte att vi
hade det, det kan tyckas lite
märkligt, men det måste ha
kommit till efter att jag gått
igenom sortimentet, säger hon.
Christina säger också att vi
lever i en EU-gemenskap och
att man ibland tvingas anpassa
sig till gemensamma regler
men erkänner samtidigt att det
är dubbelmoral att ta ställning
mot en gul tablett för barn,
men inte en annan innehållandes samma farliga ämne. Hon
säger att de har möjlighet att ta bort produkten ur sortimentet om
den inte matchar med deras linje.
-Vi ser allvarligt på det här, jag ska ta upp frågan så vi kan påverka.
Sådana produkter ska vi inte sälja.
Sveriges konsumenter har drivit frågan tidigare år och då hittat
mängder av varor i dagligvaruhandel som innehållit färgämnena.
Johan Bergtoft, menar att även om vissa producenter har städat
upp i sina sortiment finns det mycket arbete kvar:
- Dessa ämnen har ingen som helst konsumentnytta. Det finns ingen anledning till att överhuvudtaget använda dem. Finns det då
en misstanke mot ämnena anser vi att man bör förbjuda dem. Det
är inte omöjligt. Till dess bör man som konsument vara aktsam,
och läsa på förpackningar.
följande ämnen anses orsaka problem hos barn
E 102, tartrazin (gult)
E 104, kinolingul
E 110, para-orange (gulorange)
E 122, azorubin/karmosin (röd)
E 124, nykockin (röd)
E 129, alluraröd AC
SKRIBENT: CAROLINE KERNEN
Ett tack till Igepa för hjälp med
papper och pappersval!
H 30
Uttryck 2011
Uttryck 2011
tolkning
[²f’är:jstar:k]
“FÄRG-STARK.
som uppvisar
(är målad i, prunkar i) starka,
mättade färger; “
- Svenska akademins ordbok
“Färg-stark.
(föga br.) om konstnär: som
har sin styrka i färgen
(koloriten). “
-Lexin
H 32
H 33
Uttryck 2011
Ni vet Monica från TV-serien Vänner? Hon som sorterar sina
handdukar i elva olika kategorier och anser att regler är till för att
kontrollera det roliga. Ibland leker jag med tanken på hur världen
skulle se ut om den var lika organiserad som Monicas handdukar.
En värld med rena linjer och raka rader, en värld där allt var tydligt
och klart. En svartvit värld.
En svartvit värld där allt går att kategorisera känns till en början
skön. Men hur passar vi människor in i en värld utan färg?
en värld utan färg
I en svartvit värld är alla invandrare mörkhyade muslimer från Mellanöstern.
Invandrare är lata och lever på socialbidrag. Samtidigt som de på något konstigt sätt snor jobb från hederliga svenskar. Eftersom de flesta invandrare är
kriminella bör man hålla hårt i sin plånbok om man möter någon med mörk
hudfärg. Ser man en invandrare med ryggsäck på tunnelbanan gör man klokt i
att springa iväg, eller åtminstone blänga lite snett.
I en svartvit värld är män som gillar män dramaqueens som älskar
schlager och Barbra Streisand. Homosexuella män kan inte vara
ishockeyspelare eller militärer, däremot passar de bra som frisörer och
stylister. Lesbiska å andra sidan har ingen klädsmak alls, använder
aldrig smink och har kort hår. Konstigt nog gestaltas lesbiska på film
ofta av glamourmodeller med silikonbröst.
I en svartvit värld bär flickor rosa och pojkar blått, blondiner har
lägre IQ än brunetter, feminister är gamla ragator som fått för lite sex
och kristna är trångsynsta homofober. En svartvitvärld behöver färg.
Invandrare är ett mycket brett begrepp som faktiskt omfattar väldigt
många av oss. Exempelvis är Sveriges drottning Silvia invandrare från
Tyskland. Själv är jag finsk invandrare men eftersom jag ser ut som
vilken svensk som helst har det inte varit några problem att passa in.
Om man däremot bär slöja spelar det ingen roll om man så bott hela
sitt liv i Sverige, då är man invandrare.
Regnbågen med alla sina färger fungerar som symbol för HBTpersoner, men synen på det färgstarka folket är ironiskt nog väldigt
svartvit. Homosexuella män visas som stereotyper på film och i TV,
nu senast spär superstylisten Jonas på TV3 på fördomarna. Vi glömmer så lätt att homosexualitet inte handlar om vilken musiksmak
eller längd på håret man har. Det handlar helt enkelt om vem man
blir kär i.
Vi är inte vår religion, sexuella läggning eller hudfärg, vi är så mycket mer. Vi är
föräldrar, syskon och vänner. Vi är djurrättsaktivister, dansbandsentusiaster och
frimärkessamlare. Vi människor målas bäst med en färggrann palett.
Jag är något av en ostrukturerad människa som har en tendens att tappa bort
allt från telefon till plånbok och ibland önskar jag att jag var lika välorganiserad
som Monica. Men även om Monicas organisationsförmåga kommer väl till
pass när det gäller kategorisering av handdukar måste vi komma ihåg att vi inte
kan kategorisera våra medmänniskor på samma sätt.
SKribent: Johanna Burman
H 34
Under
ytan
krönika
En färgstark
värd du inte
vill missa
Av jordens totala yta täcks 71
procent av vatten. Det är en
stor andel av den bedårande
vackra planet vi människor
fått förmånen att leva och ta
del av under våra liv. Ändå är
det bara en ytterst liten del av
jordens befolkning som någon
gång tar chansen att nyttja
den tekniska utrustning som
gör det möjligt för oss besöka
den värld som tidigare endast
varit förbehållen varelser med
gälar. Djupt där under oss
existerar en helt annan värld,
en vacker, sinnrik, färgstark
miljö som skiljer sig så från
allt vad vi är vana vid på land.
Att ta del av denna storslagna
upplevelse är något som kräver
viss träning, mod och pengar.
Men ansträngningen är utan
bevekelse värd sitt pris. Det är
en investering för livet.
Reportage
Nervositeten stiger. Hjärtat slår snabbare. I huvudet rusar
förmaningar, regler och inlärda tecken om vartannat. Inget får
glömmas nu. Utrustningen ska hanteras på ett visst sätt, tas på
i särskild ordning, allt efter inlärd praxis. Att båten kränger och
skumpar gör det inte lättare. Det gäller att följa med i gunget med
hela kroppen, att inte streta emot, hur gärna hjärnan än vill göra
just det. En viss irritation av att finmotoriken försämras till följd
av havets eviga vågor är fullt naturligt. Men vetskapen om att
gunget som står upp i huvudet snart kommer vara ett minne blott
motiverar till fortsatt tragglande.
Dykinstruktören finns där hela tiden, behjälplig vid frågor och
osäkerhet. Men ändå är känslan av skyldighet att kunna helt
själv påtaglig. Det certifikat som krävs för dykningen ställer krav
på viss kunskap. Våtdräkt, simfötter, viktbälte, snorkel, mask,
lufttuber och slangar med munstycke som förbinder västen. All
utrustning har var och en, en viktig funktion. Västen som världen
över går under namnet BCD – Buoyancy Control Device eller
fritt översatt till svenska; Flytkraftskontrollutrustning har en
oerhört finurlig uppgift. Västen som alla dykare bär är nämligen
möjlig att fylla och tömma med syre
efter behag. På så sätt kan dykaren
“Från att ha burit
justera sin flytkraft. Inblåst syre
upp 20 kilo extra
lättar, utblåst syre tynger och därav
och den otympstiger eller sjunker kroppen.
liga känsla det
När så slutligen båten lagt till,
för med sig kan
utrustningen sitter på och en annan
steget ut från
dykare kontrollerat att allt är i sin
båten och ner i
ordning är det dags att ta steget ut
vattnet liknas vid
från relingen ner i det blå. Från att
ha burit upp 20 kilo extra och den
ett trollslag.”
otympliga känsla det för med sig
kan steget ut från båten och ner i vattnet liknas vid ett trollslag.
Genast förvandlas den nedtyngda känslan till lätthet. Men det ska
dock dröja en liten stund till innan frihetskänslan blir total, ty den
stora utrustningen och vågorna gör att just otympligheten består
en aning.
Spotta i masken, låt saliven rinna ut över hela glaset och skölj
sedan rent med havsvattnet. Saliven minimerar risken för en
igenimmad mask, något som kraftigt kan försämra upplevelsen av
den färgstarka värld som snart ska tas del av. Att betrakta vatten
ovanför ytan skiljer sig avsevärt från att med mask titta ner under
den. Från att ovanför bara ha sätt en blå yta som krusar sig, kanske
kunnat urskilja en sten eller något annat stort föremål öppnar sig
H 35
Uttryck 2011
Uttryck 2011
nästintill tyngdlös innebär att utan att spänna en muskel, stiger
och sjunker kroppen bara genom andetagen. Mitt i mellan yta och
botten går det att bara vara. Kroppen kan hänga i vilken ställning
som helst. Upp och ner, diagonalt och raklång. En annan dykare
kan vara under och över dig och utan problem går det att göra en
kullerbytta eller piruett. Oavsett i
“Kroppen kan
vilken riktning ögonen pekar finns
något att ta del av.
hänga i vilken
ställning som
helst. Upp och
ner, diagonalt och
raklång.”
De otaliga intrycken och
den fysiska ansträngningen
simningen utgör gör att tiden
under vattnet går snabbt. Allt för
fort är upplevelsen över och när
dykgruppen funnit det ställe där båten lagt till är det tid att stiga
uppåt. Av hälsoskäl finns vid djupa dyk tydliga föreskrifter om hur
snabbt en uppstigning till ytan får ske. Men en tumregel kan vara
att inte stiga snabbare än sina egna luftbubblor. Benen pendlar
frenetiskt och kroppen stiger. Däruppe syns vattenytan och
vågorna fast från andra hållet och plötsligt har huvudet passerat
gränsen mellan vatten och luft varefter synintrycken återgår till
det normala igen.
nu ett enormt landskap. Förutsatt att vattnet är klart och att sikten
god, är det en häpnadsväckande känsla att inse vilken rymd av
vatten som finns där under. Plötsligt uppenbarar sig ett oerhört
rikt djur- och växtliv som alla finns i olika nivåer och direktioner
mellan botten och ytan.
Nu är det dags. Dykinstruktören samlar gruppen av dykare
omkring sig. Säger några sista ord för att sedan föra ihop sin
högra hands tumme och pekfinger till en cirkel. Gruppen svarar
med att visa samma tecken tillbaka. Tecknet för att allt är okej.
Den vänstra handen trycker sedan på munstycket som reglerar
luften i västen. Luften pyser ut, kroppen och huvudet sjunker
sakta neråt varpå de sista kroppsdelarna passerar vattenytan. Ju
längre ner kroppen sjunker, desto mer ökar trycket, något som kan
kännas lite obehagligt i öronen. Men det åtgärdas enkelt genom
att kompensera för trycket med att hålla för näsan och blåsa lätt
utåt.
Låt dig omslutas. Tillåt dig slappna av. Känn hur rymden av
vatten existerar runt hela kroppen. Som luften på land fast ändå
sådan oerhörd kontrast. Vattnet är mjukt men samtidigt tjockt
och trögt och motståndet det
“Låt dig omslutas. utgör gör att varenda rörelse
Tillåt dig slappna med kroppen går långsamt. Tid
och rum upplevs så annorlunda i
av. Känn hur
och den bästa jämförelsen
rymden av vatten vatten
torde vara en sekvens i
existerar runt hela slowmotion. Det är tyst, vindens
vinande, vågornas kluckande,
kroppen.“
röster och båtar – allt är nu
borta och ersatt av de egna andetagen och tankarna. Skillnaden
från att hålla andan och ta några simtag under vattnet är stor.
H 36
Den stressade känsla av att lungorna efter några sekunder skriker
efter luft gör att dykningen är något helt annat. Att ta sitt första
andetag under vatten är minst sagt fascinerande. Den mänskliga
tekniken har återigen bemästrat naturens lagar och de luftbubblor
som bildas vid utandningen stiger uppåt förbi ögonen. Passa på att
lek lite med dem med händerna.
Havsbotten närmar sig. Med mjuk rörelse når fötterna mark varpå
sanden sakta stiger som en mindre explosion för att sen långsamt
sjunka tillbaka. Att stå på botten och att återigen uppleva något
som kan liknas vid land går knappt
“Fascination och
att beskriva med ord. Fascination
och upprymdhet. Men i samma
upprymdhet.”
stund en känsla av att vara så ytterst
liten i förhållande till allt det stora och okända som nu existerar
runt den egna kroppen. Det är en skräckblandad förtjusning, den
smärtsamma medvetenheten om att vara så oerhört beroende
av det munstycke som sitter placerat i munnen. Slangen som
förbinder syretuberna och munnen är skillnaden mellan liv och
död. En livlina som möjliggör detta oerhörda men samtidigt så
utelämnande.
För att lätta från botten blåses lite nytt syre in i västen och
utforskningen av den vackra världen kan börja. I realtid passerar
fiskstim av tusentals, miljontals fiskar i samma riktning och
samtidigt likt en viadukt, lika många fiskar i andra färger åt ett
annat håll. Prickiga, randiga, helfärgade små, stora, knubbiga,
smala, söta och fula. Uppsjön av varelser i undervattensvärlden är
magnifik. En lyckosam dag kan dessutom sköldpaddor, svärdfiskar,
rockor och även hajar uppenbara sig på håll. Det gäller att ta in så
mycket intryck som möjligt och att njuta av äventyret. Förutom
det visuella är den fysiska upplevelsen minst lika häftig. Att vara
Väl tillbaka vid båten gäller det att fånga in stegen med händerna
och mobilisera en kroppslig kraft som nu inte använts på länge.
Att dra och hiva sig upp ur det varma vattnet innebär att nu
lägga hela sin vikt på fötterna igen. Lättheten, befrielsen och
tyngdlösheten är borta. Insikten är obeveklig - verkligheten är
tillbaka.
SKRIBENT: kristoffer fransson
fotograf: PHILIP ENGSTRÖM
Mer om
dykning
Dyk i tropiskt klimat i all ära. Men häftiga
undervattensupplevelser går att ta del av närmre än så. Enligt
34 årige Martin Schlickum som arbetar som dykinstruktör och
har lång erfarenhet av dykning, ska Sveriges kust faktiskt inte
underskattas.
- På östkusten, är sikten lite begränsad men fördelen med vattnet
här är att det inte är så salt och därför finns flera vrak. Är man
intresserad av vrakdyk, då är det ett av världens bästa ställen! På
västkusten är sikten bättre, det finns mer djurliv och en helt annan
bottenbeskaffenhet. Båda har sin charm, menar Martin.
Oavsett om man vill dyka i Sverige eller vid varmare breddgrader
krävs innehav av certifikat. Men det går även att göra ett så kallat
provdyk med instruktör, utan någon utbildning för att testa på. 10
år är minimiåldern för att ta ett juniorcertifikat och 15 år för att ta
seniorvarianten. Det finns flera olika kommersiella organisationer
världen över som erbjuder utbildningarna. PADI, SSI och NAUI
är några av de vanligaste. Men enligt Martin spelar valet av
organisation inte någon större roll då de är uppbyggda på ungefär
samma sätt. Personer utbildade inom dessa tre organisationer
kan dessutom dyka med varandra och även fortsätta utbilda sig
i någon av de två andra skolorna. Kursen kan ta allt från 4 dagar
till 4 veckor, beroende på hur intensivt den önskas genomföras.
Kostnaden varierar men för att ta certifikatet i Sverige ligger
priset runt 3500 kronor.
Martin säger att dykning är ett fenomen som många gått och
tänkt på i flera år utan att komma till skott. Den största fördomen
han möter bland människor som ännu inte vågat sig på att dyka är
att det ska vara så mycket farligare än vad det faktiskt är. Efterlevs
de inlärda reglerna är det inga problem även om man såklart
som vid all fysisk aktivitet, inte ska göra något utöver sina egna
begränsningar. Så vad säger då Martin till de som fortfarande inte
tagit steget och testat dykning än?
- Gör ett provdyk. Det är väldigt okomplicerat, det är ett tillfälle,
det tar bara några timmar - då får man en helt annan syn på saker
och ting. Du behöver inte hoppa på grundkursen direkt utan kör
ett provdyk och se hur det känns, sen blir du oftast helt såld!
SKRIBENT: kristoffer fransson
H 37
Uttryck 2011
Reportage
popkonst
i vår
samtid
H 38
Uttryck 2011
Marilyn Monroes ansikte i
närbild återgivet i färgstarka
kulörer. Campbells soppor
på burk. Den blåröda
brilloboxen. För såväl
konstexperter som noviser
är detta kända motiv. Andy
Warhol använde dem i sina
verk för snart 50 år sedan,
men än idag syns produkter
snarlika hans i många
sammanhang. Warhol och
popkonstens övriga utövare
har i decennier fått utgöra
inspiration för varukedjor av
olika slag. Men vad betyder
egentligen popkonsten i
dagens samhälle?
För John Peter Nilsson, intendent på Moderna museet, där
popkonsten under årens lopp figurerat många gånger, ter sig
intresset idag vara av ett helt annat slag än det som fanns för 50
år sedan. Att popkonstens färgstarka motiv av seriefigurer och
kända ikoner ständigt plagieras och utgör inspiration för möbeloch klädkedjor är inte ett tecken på att konstformen har samma
slags popularitet som den hade under sin blomstringstid.
Kitsch kliver in i konsten
Popkonstens storhetstid inleddes strax efter andra världskriget
slut. Den utmärkte sig genom att låta masskulturens bildvärld
kliva in i konsten. Vardagliga, banala motiv fick plötsligt utgöra
“konst”. Genom att skildra vad som vid första anblicken
utger sig för att vara banala ting, såsom varumärkesprydda
förpackningar och andra inte sällan kommersiellt kopplade
föremål ville konstnärer som Andy Warhol förmedla de
banala tingens samhällsbetydelse. Rent utseendemässigt var
dock popkonstens alster inte allt för olika det kommersiella
samhällets reklamaffischer och varuannonser. Möjligheterna att
massproducera och reproducera ting slog igenom på allvar under
1950-talet.
Medan popkonsten i England byggdes kring ett socialt missnöje
över denna utveckling kom de amerikanska popkonstnärerna att
acceptera den. Liksom i England strävade man i USA efter att
skildra det samtida kommersiella samhället, men här på ett inte
särskilt kritiskt sätt. Det kan tänkas att denna inställning bidrog
till att popkonsten till en början betraktades som “skräp”. Med
motiv liknande reklamaffischernas ansågs popkonsten vara ytlig.
Men att skildra ytan är inte detsamma som att vara ytlig.
Popkonsten kom så småningom att få ett växande socialt och
kulturellt värde. De kitschiga,
“Men att skildra “ofina” motiven blev hippa genom
att utgöra en kontrast mot det
ytan är inte
detsamma som att ordinära inom konsten. Men
att säga att kitsch blev konst är
vara ytlig.”
inte fullt korrekt. Kitschmotiven
representerade något annat än sig själva. De representerade en
viktig del av sin samtid. I ett massproduktivt samhälle där ett
original kan reproduceras om och om igen blir det allt svårare att
säga vad som är original och vad som är kopia.
Liksom original och kopia utgör kontraster som flyter ihop,
suddas gränsen mellan det elitistiska och det ordinära ut i
H 39
Uttryck 2011
popkonsten. Popkonsten vill inte göra skillnad mellan vad som
är ”fint” och vad som är ”fult”. Med den här sortens resonemang
kan popkonsten sägas ha hämtat influenser från rörelser som
dadaismen. Dadaismen utvecklades flera decennier innan
popkonsten och strävade efter att gamla värden skulle raseras; det
som framstod som meningslöst och irrationellt skulle upphöjas
till konst. Den sortens tankegångar utmynnade i alster som
Marcel Duchamps ”Fontän”, bestående av en urinoar. Det tydliga
budskapet var att vad som helst kan utgöra konst. Med sina
konstverk bestående av soppburkar och seriefigurer förmedlar
popkonsten ett likartat budskap.
Popkonstens förändrade betydelse
John Peter Nilsson menar att popkonstens storhetstid sedan
länge är över. Han tror att dagens intresse för popkonst, kanske
framförallt för Andy Warhols bidrag, snarare rör sig om nostalgi
än om ett intresse för själva konsten. Dagens konstnärliga aktörer
måste ­sträva efter att förmedla nya frågor och budskap för att
få uppmärksamhet. Att försöka förmedla något som redan sagts
för femtio år sedan kan inte betraktas som särskilt radikalt. Men
popkonstens centrala budskap har egentligen samma relevans
nu som då. Dagens massproduktion gör det lika svårt att se
skillnad på original och kopia, och lurar oss konsumenter i lika
hög grad som den gjorde då. John Peter Nilsson menar att det
inte är den sortens popkonstnärliga budskap och idéer som
intresserar oss idag. I högre grad värderas popkonsten istället
utifrån ett nostalgiskt, dekorativt och designmässigt perspektiv.
Popkonsten lever således inte främst vidare som konst utan mer
som en livsstil. Den konst som en gång skulle öppna upp våra
ögon för det produktionssamhälle vi lever i har istället kommit
att bli ännu en vara i den ständiga processen av reproduktion och
massproduktion.
Medan Gallerix säljer tavlor identiska med Warhols verk, låter
klädkedjor trycka motiv på sina plagg inspirerade av popkonsten;
samtidigt som möbelföretag och inredningsbutiker friskt tar del
av samma inspiration. Popkonsten har på så sätt ännu makt att
upphöja det kitschiga och banala till något hippt. Men samtidigt
H 40
förmedlar dessa plagiat och efterhärmningar inte popkonstens
budskap om samhällsutveckling och tingens betydelse, de utgör
ingen form av samhällsreflektion. De är stil. De är design. De är
dekoration. De är hippa. Men något plagiaten inte är, är konst.
För det skulle kräva ett syfte att förmedla känslor och tankar, ett
syfte som går utanför de kommersiella intressenas ramar.
Men popkonsten har något att säga. Warhol ville inte med sitt
verk Marilyn Diptych enbart ge sin publik något fint att hänga
över soffan. Han ville inte bara gestalta Hollywoodikonen Marilyn
Monroe på ett ”hippt” sätt. Han
De är stil.
ville få publiken att ställa sig frågan
De är design.
om det är Marilyn Monroe vi gillar,
De är dekoration. eller om det är bilden av Marilyn
Monroe? Ja för vem är egentligen
De är hippa.
Marilyn Monroe i sin originalform?
Är det den filmstjärna vi får se genom samhällets medier?
Publiken kan med sitt avstånd till delar av sin omvärld inte göra
annat än att förlita sig till mediernas bild. Plagiaten på Gallerix
syftar dock knappast till att få oss att reflektera över den sortens
frågor, om ens över några frågor alls.
Popkonstens värde har således förändrats. Under dess glansperiod
på 1950- och 60-talet fanns det ett värde i dess budskap. Idag
ligger dess relevans snarare i dess estetiska karaktär. Plagiaten
och efterhärmningarna har inte mycket med själva popkonsten
att göra. De retrospektiva motiven av seriefigurer, filmikoner och
populära varumärken såsom Coca-Cola har ett estetiskt värde,
men får oss knappast att tänka längre än till ytan. Att den konstart
som en gång syftade till att uppmärksamma och ibland rent av
ifrågasätta det massproduktiva samhället har gått till att utgöra
inspiration för just den sortens massproduktion måste ses som
något paradoxalt. Men i grunden är popkonsten fortfarande viktig.
Dagens samhälle har fortfarande något att lära av den.
SKRIBENT: Sofie Ejemar
illustration: PHILIP ENGSTRÖM
ALLA ÄR VI OLIKA.
FOTOGRAFer: Daniel Andersson, Johan Blomgren, Jon Axelsson
H 41
Uttryck 2011
Uttryck 2011
kulturelldebatt
w
I Sverige kan människor
som yttrar sina budskap eller
åsikter på offentliga platser
i form av gatukonst få upp
till ett års fängelse. Det görs
därmed inte nödvändigtvis
någon skillnad på vandalisering och samhällsengagerande
konst. En stående fråga är
om gatukonst, eller Street
art som det i många sammanhang kallas, egentligen
kan klassas som ett brott? Är
politiska, samhällsrelaterade
budskap som riktar sig till oss
människor i form av bild, färg
och symboler inte minst lika
viktiga som andra typer av
uttryck i till exempel böcker
eller sociala medier?
Street art-rörelsen härstammar från sjuttiotalets grafittikultur och
har på senare tid blivit en allt mer uppmärksammad uttrycksform.
I dokumentären Exit Through the Gift Shop som släpptes förra året
får man följa internationellt kända gatukonstnärer som Banksy,
Obey och Space Invader i deras process att göra världen mer
färgstark samtidigt som polisens motstånd är dem i hälarna. Street
art, som är en kombination av grafitti och stilteknik, uppfattas från
många håll både som estetisk, revolterande och provokativ. Dessa
benämningar är laddade och kan betraktas som både positiva och
negativa, vilket delvis kan förklara de splittrade uppfattningarna
om inom vilket fack gatukonsten egentligen bör placeras.
“I feel no guiltiness,
because I’m not a vandal”
-Christian Guémy
H 42
Samhällsrelaterade frågor är ofta ett huvudtema i Street art, och
för att fånga människors
“Bristen på regler är
uppmärksamhet har även
ironi och sarkasm blivit ett en del av gatukonstens
starkt redskap i konsten.
charm”
Denna uttrycksform kan
tänkas vara ett effektivt medel för att få människan att tänka till
vid sidan av de mediala budskap vi annars matas med dagligen.
Genom bilder och ikoner har ett universellt språk skapats på gatan
i form av en permanent konst som alla kan ta del av. Betraktaren
kan själv tolka, ta till sig och vidare använda budskapet i sitt
dagliga liv. Bristen på regler är en del av gatukonstens charm
Materialen varierar från sprayburkar och affischer, till garn, kakel
och mosaik.
C215
Christian Guémy som går under namnet C215, är en
känd gatukonstnär. Han har skrivit en doktorsavhandling i
konsthistoria och har med hjälp av stenciler, sprayburkar och färg
prytt väggar i bland annat Indien, Israel, Marocko och såklart i
hemlandet Frankrike. Med sin fina franska brytning berättar han
om sin vilja att genom sin konst samla människor istället för att
exkludera vissa grupper i samhället. Men varför just genom street
art?
- För att utställningar på konstgallerier är som fängelser - det är
bättre att istället ta ut det på gatan och dela det med alla, förklarar
Christian.
Han säger också att skillnaden mellan Street art och grafitti
ändå är ganska stor. Grafitti är att markera ett territorium,
H 43
Uttryck 2011
Övertygelsen om att det han gör inte är något brott är stor,
konsten är snarare något som medverkar till att göra världen
till det bättre. Det enda han anser är negativt med sin konst
är de föroreningar han bidrar med under själva sprayandet.
Avslutningsvis berättar Christian att han gärna skulle vilja
komma och måla i Sverige eftersom att han aldrig tidigare varit
här.
street art i stockholm
Sommaren 2006 började Stockholms stadsmuseum anordna
stadsvandringar för att besökare skulle ha möjlighet att
beskåda gatukonsten på Stockholms gator, vilket blev oerhört
populärt. Stockholms stad ifrågasatte dock detta då de ansåg
att gatukonstvandringar stred mot stadens klotterpolicy.
Detta ledde bland annat till att involverade i vandringen
begärde en prövning av policyn för att se om den strider mot
H 44
yttrandefrihetsgrundlagen. vilket visar på att ämnet är oerhört
känsligt.
I Stockholm är området vid tunnelbanestationen Slussen bra
att börja med för den som vill se och uppleva Street art på
hemmaplan. Förutom på de
“Frågan om vad
annars mer sedvanliga väggarna
kan man om man håller utkik
som väger tyngst
på lyktstolpar, bakom vägskyltar, återstår fortfarande
på elskåp och på papperskorgar
– yttrandefrihet
också upptäcka konst i alla
och att samla
dess former; affischer, stenciler,
klistermärken och målningar.
människor, eller
Alla dessa uttryck är yttrade på
bevarandet av
offentliga platser, som i vissa
dessa plattformer
människors ögon är detsamma
i
sitt ursprungliga
som vandalisering och som i
Sverige kan leda upp till ett
skick?”
års fängelse. Frågan om vad
som väger tyngst återstår fortfarande – yttrandefrihet och att
samla människor, eller bevarandet av dessa plattformar i sitt
ursprungliga skick?
SKRIBENT: Hannah Fahd
Foto & målningar: Christian Guémy
Färgat medvetande
medan Street art snarare bidrar till att förändra kontext och
sin omgivning. Beroende på vilket land han vistas i så skiljer
sig också konsten. Omgivningen är en central utgångspunkt
för hans konst, och han menar vidare att resandet är ett sätt
att pånyttföda sitt artisteri. Han får sin inspiration genom sina
känslor och väljer att inte vara anonym eftersom han inte har
något att dölja.
- Jag känner ingen skuld , för jag är ingen vandal.
Uttryck 2011
Inom psykologin
har färger en central
betydelse. Kunskap
om hur hjärnan reagerar på färger kan öka
trafiksäkerheten och
enligt vissa kan färgat
ljus bota vinterdepression. Men forskarvärlden är oense
om vilken påverkan
som egentligen är
mätbar.
– Färgerna är en
stor del i upplevandet av omvärlden.
Men man kan inte
utesluta färger från
andra egenskaper
såsom form och
rörelse, säger Lennart
Högman, lektor i
psykologi på Stockholms universitet.
Lennart Högman studerar hur hjärnan
samordnar olika system för uppfattning av
egenskaper så som färg, form, djup och rörelse.
Hjärnan kan ses som ett virrvarr av celler som
var för sig inte besitter någon särskild intelligens
men kopplingarna dem emellan skapar
avancerade system. Utmaningen för forskarna
är att förstå hur kopplingarna ser ut och hur de
olika delsystemen kommunicerar med varandra.
– Det känns enkelt för oss att uppleva omvärlden,
men bakom våra synintryck döljer sig tio
miljarder nervceller som löser oerhört svåra
uppgifter, förklarar Lennart.
Färglärans
användningsområden
Kunskapen om hjärnan kan användas i
exempelvis trafiksäkerhetsarbete. I utformandet
av tunnlar är det viktigt att bilföraren behåller
uppmärksamheten på den övriga trafiken.
Tunneln får inte bli för enformig eftersom
man då lätt förlorar uppmärksamheten. Det blir då viktigt hur
belysningen är utformad och hur andra detaljer i konstruktionen
samspelar med varandra för att hjärnan ska uppfatta allt
som händer under körning i hög hastighet. Förutom inom
forskarvärlden är färglära populärt inom delar av det så kallade
alternativmedicinska området. Från sin privata mottagning i
Stockholm bedriver psykologen och arkitekten Karl Rydberg
sin verksamhet. Han föreläser om färgernas och ljusets påverkan
på människans hjärna. Vid sidan av sin verksamhet erbjuder
han stressade storstadsmänniskor möjligheten till så kallad
monokromatisk ljusterapi.
– Hjärnan är väldigt ljuskänslig och jag erbjuder en möjlighet
att uppgradera hjärnor som lider brist på ljus, säger Karl
Rydberg.
Den alternativmedicinska behandlingen
När en patient kommer till Karl Rydberg gör han två
diagnostiserande intervjuer. Den första är ett kortare samtal
där han frågar vad personen har för problem och vad han kan
hjälpa till med. Vinterdepression, stress och allmän nedstämdhet
är typiska besvär. Sen genomför han ett samtal med vad han
kallar patientens reptilhjärna. Reptilhjärnan är känslig för bland
annat beröring, ljud och ljus. Patienten får titta på en färgkarta
och berätta hur de olika färgerna upplevs, vad personen gillar
och inte gillar. Karl för anteckningar och drar sina slutsatser
om vad patienten kan tänkas vara i behov av. Sen börjar själva
behandlingen med monokromt ljus. Patienten lägger sig i
en så kallad ljuskupol som är en sfärisk skärm som täcker
hela synfältet. Sedan kan han eller hon själv med en slags
handkontroll gå igenom hela färgspektret från ultraviolett till
infrarött. Varje färg har sin bestämda våglängd som är besläktat
med laserljus. Enligt Karl Rydberg räcker det med tio minuters
ljusterapi under fyra tillfällen för att behandlingen ska ge
resultat. Andra former av ljusterapi använder vitt ljus och kräver
betydligt längre behandlingsperioder.
Färgterapin: en omstridd metod
Terapin med monokromatiskt ljus är omstridd i forskarvärlden
och många har ifrågasatt behandlingens vetenskapliga grund.
Lennart Högman på Stockholms universitet menar att det
inte finns pålitliga undersökningar som visar att belysning av
hjärnan verkligen fungerar annat än som placeboeffekt. Karl
Rydberg å sin sida hävdar att ljusterapi är ett undanskuffat
område inom psykologin och att svenska psykologer inte tar
existerande forskning på allvar.
– Hade jag inte haft nöjda kunder skulle jag inte kunna bedriva
den här verksamheten, säger Karl Rydberg. Han hänvisar till
Tyskland där han menar att ljus- och färgterapi är mer utbrett
och att ämnet finns på vissa universitet.
– I Sverige finns en professur inom ämnet musikterapi men inte
i färgterapi, det säger någonting om hur man har prioriterat här,
fortsätter han.
Karl Rydberg anser att behandling med monokromatiskt
ljus skulle kunna fungera som ett alternativ till långa besök
hos psykologer och totalt sett kunna minska kostnaderna
för behandlingen av psykisk ohälsa i Sverige. Men innan
ljusterapi kan komma på fråga i större skala krävs verifierbara
forskningsresultat som visar att monokromatiskt ljus verkligen
har en effekt. Lennart Högman är tills vidare skeptisk.
SKRIBENT: Mika wallgren
Illustration: Pseudonym
H 45
Uttryck 2011
Uttryck 2011
fotoreportage
Ung, up-coming och stora
ambitioner. Jonas Bane är
killen som tar dagen som
den kommer och lever efter
filosofin att göra det som
känns rätt för stunden.
Därav hans yrkesval - frilans
inom kultur. Allt från teater,
musikaler och filmroller till
röstjobb och musik lockar.
Samtidigt är han killen
som gillar att ha koll
på läget och planerar
föreställningsdagarna
nästintill med perfektion.
Morgonen ska vara lugn och
kaffet är ett måste. Musiken
blir ett verktyg för att
komma i rätt stämning och
H 46
06
40.
samla tankarna. Allt fokus
på att hitta rätt, formtoppen
måste vara som högst när
föreställningen börjar.
Föreställning och urladdning.
Kvällen avslutas med ett
glas. Tankarna och känslorna
som inte fått utlopp på scen
diskuteras med kollegorna.
H 47
Uttryck 2011
Projektgruppen för
uttryck 2011 har många
personer att tacka och
kommer förmodligen
hinna få många fler. ett
stort tack!
Skribenter, Illustratörer och
fotografer.
Ett stort tack till er för att ni ger vår tidning innehåll och gör den
nyanserad.
Foto: Alexander busnyuk
vi har
möjligheterna
för dig
Att vara byggnadskonstruktör
på ett mindre företag innebär
en varierad arbetssituation där
du ständigt får testa
dina gränser och vara kreativ i
olika projekt. Möjligheterna för
dig att själv påverka ditt arbete
är stora. Just nu letar vi efter
nya duktiga ingenjörer med
rätt inställning.
Läs mer på www.btk.cc eller
kontakta oss på 026-65 89 40.
Korrekturläsarna Sofie Ejemar, Axel Ellung,
Caroline Kernen och Emilia Lindström för alla stavfel ni hittat och
ert enträgna granskande av texterna.
Modellerna Pamela Nakabaale och Hugo Rückert för att
Alla annonsörer och
sammarbetspartners.
ni stått ut med våra ostrukturerade photoshoots.
Utan er skulle det aldrig gå. Ett stort tack till:
Christer Lie för stöd, tips, lån av dataladdare,
whiteboardpennor och diverse annat.
AGI
Alloffset
Brommatryck och Brolins
Byggteknik AB
Color Systems
Facket för skogs-, trä- och
grafiskbransch
FujiFilm
Hans Andersson Recycling
Holmen
Jernströms TMG
Kao Gems
Ricoh
SCA
StroKirk
US-AB
Johan Haskå på AGI för att du orkat med vårt
telefonterroriserande och svarat på alla våra dumma frågor vi haft.
fotoklubben
för “alla är vi olika”-bilderna.
VIKTIGA HÅLLPUNKTER I PROJEKTET
20101123 “Nu gör vi det här till det bästa Uttryck någonsin”
- Eva Olsson, när vi fått projektet.
20110412 ...lite senare “Solen skiner på oss idag!”
- Hanna Pettersson
20110403
“Papperet kostar mer än vi trott, mycket mer...”
20110412
“Vi har fortfarande för lite pengar, det är kris.”
20110418 “Fråga inte”
- Kristoffer Fransson på frågan hur det går några timmar innan vi
skulle ha skickat till tryck och då ingentingt var färdigt.
- Hiu-Yee Fan
20110412
“Om någon får en till annons såld springer jag runt
Sergelstorg utan kläder” - Alexandros Sombo
20110419
“Vi är i hamn, tidningen är i tryck och vi ser alla fram
emot Sombo naken på Sergelstorg” - Hanna Pettersson
“Nyskapande arbetsmiljö”
Byggteknik AB
H 48
H 49
Profit from an even wider format of print
4 - F A R G
T R Y C K !
L A Y O U T
Näsa för affärer!
www.situation.se
Uttryck 2011
Näsa för affärer!
DRYGA UT DIN MARKNADSBUDGET.
Med ledande teknik kan vi förutom högkvalitativa trycksaker även erbjuda ett
lönsamt samarbete. Tack var ett helautomatiskt arbetsflöde effektiviserar vi din
trycksaksproduktion. Medan du sparar tid kontrollerar vi dina investeringar i tryckt
DRYGA
UT DIN
MARKNADSBUDGET.
kommunikation
med maximal
säkerhet
i hela produktionskedjan. Hos oss är dina
Med ledande
kan vi förutom högkvalitativa trycksaker även erbjuda ett
värdepapper
i tryggateknik
händer.
lönsamt samarbete. Tack var ett helautomatiskt arbetsflöde effektiviserar vi din
trycksaksproduktion. Medan du sparar tid kontrollerar vi dina investeringar i tryckt
STROKIRK-LANDSTRÖMS
684, 531säkerhet
16 LIDKÖPING.
Tel0510-849 00. www.strokirk-landstroms.se
kommunikation AB
medBox
maximal
i hela produktionskedjan.
Hos oss är dina
värdepapper i trygga händer.
STROKIRK-LANDSTRÖMS AB Box 684, 531 16 LIDKÖPING. Tel0510-849 00. www.strokirk-landstroms.se
WWW.US-AB.COM|08-7907400|DROTTNINGKRISTINASVÄG53B
P O S T E R
A V H A N D
L I N G A R
SLAB Annons.indd 1
2011-04-13
OFFSET
UVIStar
Series
DIGITAL
WIDE-FORMAT
WORKFLOW
Produktivitet: Hastighet på över 300 m2/tim
Mångsidighet: Finns med 3,5 eller 5 meters rullbredd. Kan
skriva på 3 rullar samtidigt (3x 1,6 meter).
Kvalitet: Laddad med Fujifilm Sericol’s Uvijet UV-bläck för
levande bilder med högsta kvalitet.
E-post: [email protected] eller gå in på www.fujifilm.se
H 50
nu
www
kao
DIGITAL POWER AT YOUR CONTROL
www.kao.nu www.kao.
www.kao.nu www.kao.nu ww
www.kao.nu www.kao.nu www.kao
KA Olsson & Gems AB
Box 2104
431 02 Mölndal
www.kao.nu
Tel 031-74 64 900
a in på
pssst! kik
www.alloffset.se
Vi på Alloffset kan det här med att trycka i alla färger
och format, både i offset och digitalt. Om du vill göra
affischer fixar vi det! Vi har en egen efterbehandling
och kan erbjuda dig som kund webbtjänster.
Väljer du att arbeta med Alloffset prioriterar
du kvalitet, från den första kontakten till levererad
upplaga. Hos oss kan du beställa alla typer
av tryck. Litet eller stort, enfärg, fyrfärg eller
dekorfärger. Din fantasi är vår ledstjärna, och du
får allt till ett konkurrenskraftigt pris och med
högsta kvalitet.
Vår största kundgrupp är reklambyråer.
Med åren har dock andelen enskilda företag och
organisationer från skiftande branscher vuxit
starkt och idag utgör dessa cirka en tredjedel av
omsättningen.
Alloffset levererar
svanenmärkta trycksaker.
Tryckning är ett hantverk som kräver en
riktig yrkesman.
För trots all teknikutveckling fordras fortfarande
en mästarhand för att resultatet skall bli ”top of
the line”. Lägger du samman modern teknik och
en tryckmäster får du det bästa av de bästa.
Från oss på Alloffset får du dessutom din trycksak
snabbt, enkelt och tillförlitligt. Med högsta kvalitet
och till ett konkurrenskraftigt pris.
Välkommen att prova Alloffset.
Stallarholmsvägen 10 • 124 59 Bandhagen
Tel: 08-556 210 10 • Fax: 08-556 210 19 • [email protected]