Transcript SNT 9 Hela.pub - Danmarks Nimbus Touring

Svenska
NIMBUS-tidningen
Nr 9, september 2013
Ombyggda Nimbus
Öresund Rundt
Förgasare del 2
JC Nimbus ApS
Årsträffen vid Holbæk
I.N.C.
Bornholm Rundt
Hemsidan
1
Kvällsdiskussion
Nimbusläsning
Skåne Runt 2013
Om sommarens träffar och teknik, SNT nummer 9!
Sommaren är på upphällningen
men just nu har vi en vecka med
mycket fina sensommardagar och
bussen rullar flitigt på småturer av
allehanda slag. Hoppas att din gör
det också! Det är verkligen inte tid
att vinterstalla den än på två
månader!
Precis som när man gick i skolan
verkade sommaren som en oändligt lång härlig tid — i början av
sommarlovet. Sedan var det raskt
mitten av augusti och dags att
plocka fram skolväskan igen. Men
en hel del hann vi med i alla fall
under sommaren 2013. Flera av de
Nimbus-relaterade begivenheterna
finns med i detta nummer, som
naturligtvis blir ett träffnummer så
här i andra halvan av körsäsongen.
Men det finns annat också.
Kim fortsätter att skriva om Nimbusombyggnaderna, nu är det en
bit in på 1970-talet och många av
byggena är sofistikerade konstruktioner.
Andra avsnittet om Nimbusförgasarna, där vi försöker reda ut
inställning och justering hittar du
en bit in i tidningen.
Om du bläddrar ännu längre bak
kommer du till ett uppslag om förbränningsmotorteknik med förklarande illustrationer. Det är inte så
svårt som det låter, Mats och Miles
är goda pedagoger. Är det något
som har blivit fel eller är otydligt
så skyll på mig, det var jag som
skrev ner det — efteråt!
Svenska Nimbus-tidningen är ett
oregelbundet utkommande organ
för ömsesidig glädje. För eftertryck
utan angivande av källan avrådes.
© Lasse Wallin och författarna.
Kontakt:
[email protected]
046-23 31 16 dagtid,
046-577 48 hem.
Prenumerationskostnad: 0 kr som
pdf, på papper självkostnadspris
inklusive porto.
Teckningar av Christian Wallin om
inte annat anges.
Omslagsbilden är tagen från sidovagnen under Bornholm Rundt.
Känslan att köra tillsammans!
Ett avsnitt om Nimbusläsning är
med som vanligt, än sinar inte
Nimbuslitteraturen. Ta en titt på
Niels Øwres fina och nyttiga hemsida nimbuslitteratur.dk så ser du
hur mycket det finns!
En fast rubrik som tyvärr inte finns
med denna gång är ”En historia om
min Nimbus”! Vi hoppas att det
bättrar sig till nästa nummer när
just DU skickar in ett bidrag! Nej
det behöver inte vara någon särskilt märklig historia eller någon
märklig cykel! Det är ju en Nimbus, det räcker. Men just din historia är den vi andra faktiskt vill läsa
så, ingen falsk blygsamhet! Gör
inte skrivandet till något märkvärdigt svårt! Börja någonstans i
mitten, fortsätt till slutet, sedan
kan vi alltid sy ihop en början tillsammans! I det här numret kan du
läsa om DNTs hemsida istället, där
finns en historia!
En annan sak som inte blev av var
besöket på Nimbusmuséet i Horsens. Intresset var för litet och
kanske var det optimistiskt att
föreslå resan när det inte låg ”på
vägen”. Vi försöker igen ett år när
årsträffen går av stapeln på Jylland
och vi ändå skall ordentligt i västerled! Muséet är inte bara värt en
mässa, utan även en resa!
Så var det sommarens träffar, men
kanske först DNTs Museumsløbet,
se inbjudan på sidan 11! Observera
att anmälningstiden går ut redan
den 8 september!
Ett av våra egna bästa sommarminnen blev Bornholm Rundt. Kanske förstår du varför när du läser
artikeln. Minnet av när vi körde till
starten på lördagsmorgonen med
Poul före på Röret i full fart och vi
efter i sidovagnsmaskinen kommer
att lysa upp många kalla vinterdagar! Dit åker vi gärna igen!
En vecka tidigare bjöd Nødebo
Nimbus Klub in till sommarträff,
också det en återkommande höjdpunkt på sommaren.
Så var det årsträff, en mycket bra
sådan tyckte jag, välorganiserad
men utan några konstigheter,
enkelt är ofta bra! Dessutom mitt i
2
högsommarvärmen, det hjälper
också till!
Under årsträffen spreds kunskapen
om Nimbusklubbarnas Nimbusklubb, den verkligen allomfattande
Nimbusklubben. The Intergalactic
Nimbus Club. Det är Pat Mushlin
som på ett utmärk sätt beskriver
klubbens syfte och verksamhet och
illustrerar med bilder på medlemmar och tänkbara medlemmar!
Så var det Skåne Rundt med en
ordentlig samling Kakelugnsrör på
visit i Skåne, fem stycken! Fyra typ
C ställde också upp. Givetvis fanns
det mycket annat trevligt att se
och lyssna på också!
Säsongen är som sagt inte slut än!
Om du kör Museumsløbet eller
någon annan tur, ta med en kamera och ta några bilder. Skicka mig
sedan ett mail om vad du gjort, så
vips har vi en artikel!
Men allra först tycker jag att du
skall läsa om John Carlsen och JC
Nimbus ApS på de första sidorna i
tidningen!
INNEHÅLL
JC Nimbus ApS
Nimbus ombygninger. 4. del
Museumsløbet
Nødebo Nimbus Klub, kalender
Förgasare till typ C, del 2
DNTs hemsida
Sommarträffen — Öresund Rundt
Bornholm Rundt 2013
Nimbusläsning
Årsträffen i Tuse 2013
The Intergalactic Nimbus Club
En kvällsdiskussion …
Skåne Rundt, 44. Varvet
Nimbusaktiviteter & länkar
Baksidan
3
6
11
12
13
16
17
20
24
26
32
34
36
39
34
JC Nimbus ApS
Ingenting är beständigt, allt ändras
och vi måste anpassa oss till detta.
JC Nimbus ApS, de Nimbusintresserades Mecka i Köpenhamn, upphör! Hotet har legat över den lilla
verkstaden länge. Kvarteret skall
förädlas som det heter och till
våren kommer grävskoporna.
3
Verkstaden startades av Verner
Carlsen år 1961 då han övertog
Poul Due Nimbus och startade Verner Carlsens Motorservice. Verner
var utbildad bilmekaniker och hade
sysslat med Nimbus sedan militärtjänsten. På verkstaden reparerades både bilar och motorcyklar.
Från starten låg verkstaden på
Løgstørgade, men 1971 flyttade
man till större lokaler, den nuvarande adressen på Viborggade.
Sonen John gick i Verners fotspår,
utbildades på Dana-Ford och började i slutet av 1970-talet i faderns
firma efter några andra anställningar. För John var det Nimbus
som gällde och 1985 köpte han ett
stort lager Nimbusdelar som kommit från Joseph Kochs verkstad.
4
Med detta i bagaget startade han
JC Nimbus i samma lokaler som
faderns verkstad. När Verner Carlsen gick i pension 1997 övertog JC
Nimbus hela verkstaden
Yrkesskicklighet, rimliga priser och
”utsøgt høflig betjening” har alltid
varit firmans kännetecken.
JC Nimbus har utfört eller förmedlat alla slags arbeten på Nimbus
motorcyklar och utvecklat många
produkter, ensamma eller i samarbete med de andra Nimbusverkstäderna i Danmark. De största
egna satsningarna har varit cylindrar till Kakelugnsrören, sidovagnsbyggen och den fyrstegade växellådan. John var också det nav som
gjorde Tormods och Claus Nimbusresa jorden runt möjlig, men det
nämner han inte själv när man frågar – en blygsam man. Andra projekt har varit vevstaksframställning
enligt Bjerregårds recept, vindskärmar, ”køretæpper” och ett enhjuligt släp till Nimbus. John har också
alltid varit frikostig med att sponsra Nimbusarrangemang och även
varit en flitig träffdeltagare.
Kanske allra viktigast har verkstaden varit som samlingspunkt för
Nimbusintresserade. John har ett
stort varmt hjärta och förmågan
att få besökare att känna sig välkomna.
Den centrala maskinen i företaget
är kanske kaffemaskinen. Otaliga
är de världsproblem som lösts över
en kopp kaffe på kontoret vid
lunchtid då kunder och bekanta
strömmar till för en stunds trevlig
samvaro. Danskan har ett bra ord
för detta som vi i Sverige saknar –
hygge.
mänsklighet mitt i vardagen, en
oas där du kunnat sitta ner ett tag
och sedan resa dig som en lyckligare människa, redo att stå ut med
en allt hårdare tillvaro. Det är
naturligtvis vemodigt att detta försvinner, men vi skall inte hänga
alltför mycket med huvudet utan
se framåt som John gör själv, vi
har i alla fall fått vara med.
Verkstaden är på detta sätt en
representant för något som nästan
är försvunnet i våra dagar. En plats
där tid finns för samtal, glädje och
Vi önskar John all framgång framöver och hoppas att vi får se
honom i flera Nimbussammanhang
under många, många år.
5
Nimbus ombygninger, 4. del
Store Steffens samling, O-ring Special m.m.
Kim Scholer
De første Nimbus choppere blev
bygget i en tid hvor myndighederne slet ikke kunne klare ting der
ikke var standard: Sæt clip-ons på
forgaflen, eller et styr der var bredere end de tilladte 70 cm, eller
montér et 16" baghjul - så var det
bare af med nummerpladen og
skub maskinen hele vejen hjem.
Men der var selvfølgelig folk der
ikke holdt sig tilbage, uagtet at de
risikerede med jævne mellemrum
at blive kaldt til syn (besiktning).
At skulle syne et køretøj i 1970'erne var som regel var en traumatiserende oplevelse: Chefen på
de enkelte synshaller kunne let
være en af de mange officerer,
som ikke kunne avancere yderligere op i graderne. Denne satan,
med bristede drømme om at blive
den næste General Patton, ville
styre synshallen som sit eget personlige fyrstedømme, og af princip
hade alle der dristede sig til at
møde op med en bil eller mc.
Store Steffens Nimbus m. svingarm, røvskubbersadel og fire karburatorer.
Den ændrede styrgeometri gjorde den noget problematisk at køre.
Som sagt byggede folk alligevel
om, trods alt besværet, og nu også
inspireret af af deciderede chopperblade som 'Choppers', 'Iron
Horse', 'Easyriders', samt de
mange svenske 'långgaflar' som
jævnligt kom på besøg fra Sverige.
De fleste af den slags Nimbusser
beholdt nu stel og forgaffel uændret, omend enkelte forsøgte sig
med skivebremser og andet skæg.
Som f.eks. en motorblok med 12
cylindre.
Udover chopperbyggerne var der
også dem som ændrede deres
Nimbus til at være mere praktisk,
velfungerende eller på anden måde
kønnere at se på. I næste SNT vil
man kunne se et par ombygninger
inspireret af Indian Four, mens der
herunder er én der tidligt tog tilløb
til det.
Store Steffens samling
I SNT # 8 så man Store Steffens
Rebus med bilmotor. Han havde nu
også mange andre ideer til hvordan en Humlebi kunne 'forbedres',
som billederne herunder viser.
Speedway-Nimbussen som Steffen rent faktisk var ude
at prøve på en slaggebane. Bemærk dobbelt-karburator
og forkortet kronrør.
6
Hvis fire cylindre er godt, må tolv være tre gange så godt, yes? De ekstra
cylinderrækker var bare svejset på blokken, og der var næppe planer om
at bygge en W12. Det var ting som dette der fik folk til at rulle med øjnene når Steffens navn blev nævnt.
En af Steffens venner skubber den
tidstypiske 1970'er chopper med
'King & Queen' sadel. Rørstyret og
det større baghjul diskvalificerede
den i lovens øjne, men Steffen
syntes at være sluppet afsted med
alt hvad han byggede af uhyrligheder. Bemærk det komplette japanerfortøj og især vinklen på beholderen til bremsevæsken.
7
Jens Bjerregård Special
Ovre i Vestjylland bor Jens Bjerregård, en af den danske Nimbusklubs ganske få æresmedlemmer.
JB fik æren i anerkendelse af sine
store arbejde for at holde landets
Nimbusser kørende, bl.a. ved at
sikre en stor reservedelsproduktion, men også for at finde på tekniske løsninger og forbedringer,
der var økonomisk overkommelige
for os traditionelt notorisk nærige
Nimbusfolk. Et godt eksempel er
den serie spiralskårne gearhjul
som ikke helt holdt de mål han
havde givet tandhjulsfabrikanten: I
stedet for at kassere dem, lavede
JB en opstilling, hvor hjulene fik
lov at køre med slibemiddel indtil
de havde lært hinanden lidt bedre
at kende, og derefter blev solgt til
reduceret pris.
En typisk mild ombygning med 21" forhjul, fremflyttede fodhvilere og
tyndt sæde. Samt hvide frynser fra styret. Trods let modificeret stel var
kvaliteten af arbejdet godt nok til at ordensmagten ikke gav ejeren Bent
Heinrichsen problemer. (NT # 99).
Jens Bjerregårds velfortjente ry
som dygtig håndværker kan ses på
hans personlige Nimbus, hvor det
moderne høje fortøj har fået en
mere stejl vinkel, og sadlen er forlænget bagtil, så nutidens høje
mennesker får en mere komfortabel kørestilling. Selve motoren er
så fint bygget og afbalanceret, at
den kører praktisk taget vibrationsfrit, og selvfølgelig er langt stærkere end nogen anden Nimbus denne
artikels forfatter har testet. (se
billede på side 10)
O-ringenes Herre
Der er ikke billede af Herluf Henriksens 1949 Special, for den ligner
udvendigt enhver anden Nimbus,
måske bortset fra digitaluret i i
styrstrammeren og den affjedrede
& hydraulisk dæmpede bagagebærer. Det interessante findes imidlertid indeni: Dusinvis af o-ringe og
andre ændringer, som gør Nimbussen så olietæt, at den selv efter
ture på mange hundrede kilometer
står som var den blevet pudset af
en rengøringsfanatiker kun minutter før. Mon der er andre end Herluf der fører km-regnskab for alt på
Nimbussen, inklusive hver enkelt
vippearmsgummi? (NT # 78).
En tilsvarende helt hvid udgave, tilhørende Christian Sørensen fra København. Han var 13 år gammel da han havde sparet penge nok sammen til
at købe den. (NT # 77).
8
Forlænget gaffel bygget i firkantrør, hvilket egentlig også er mere
passende til en Nimbus. (NT #106)
Allan Bird's Nimbus med Kawasaki
900 forgaffel og skivebremser der
må kunne have bøjet stellet. Mc'en
eksisterer stadig, og rygtes snart
at være køreklar igen. (NT # 76).
Det var ikke med lærerens udelte
tilfredshed at Mads Johnsen brugte
sin egen Nimbus som projekt på
arkitektskolens designlinie, men
Mads fremstillede alligevel en serie
specialdele til den; bl.a. en fire-ién udstødning kraftigt inspireret af
Indian Four. Mc'en fik også Harley
sadel, 16" baghjul, aluminium
fodplader, 2CV forlygte samt
'Beach Cruiser' styr. (NT # 92).
Denne 'GADE-X' ('gadekryds', på
svensk) var bygget om med H-D
hjul og forgaffel, samt et fungerende NO2 anlæg (lattergas indsprøjtning), som ejeren fornuftigt nok
aldrig havde aktiveret. Det må
være ligesom med en brintbombe;
fed nok at have, men decideret
usmart at fyre af. (NT # 102).
9
Jens Bjerregårds Nimbus.
Ib Krøyer Christensen med ett Kakelugnsrör från 1924-1926 framför Gentofte Hotel ungefär
1929. Christensen blev senare mannen bakom Dania mc och sidovagnar. Danias mc var ett
försök att göra en dansk Brough Superior. Bilden är från Poul Jørss’ samling.
10
Rubrik Arial 18 fet
Tomrad Arial 8
Författare Arial 12 fet
Brödtext Verdana 9
11
Saxat ur Nødebo Nyt 3 2013
Kalenderen:
Husk at vi til køreturene mødes ved gadekæret i Helsinge,
d.v.s. på P. pladsen ved ishuset kl. 18.30. hvis der ikke står
andet i programmet.
14 – 15. september: DVM´s- løvfaldsløb.
18. september: Køretur. Vi mødes ved gadekæret i Helsinge kl. 18.30.
Bent Jørgensen leder turen.
16. oktober: Vi rykker indendørs igen, og får besøg af forfatter: Henrik
Andersen, der kan fortælle om Morian Hansen. Husk at vi ikke har
køkkenadgang så medbring selv kaffe – kage – kop. Husk vi mødes kl.
19,30.
20. november: Vi har får en til at fortælle om sikring af motorcykler.
11. december: Julefrokost Pibemølle kl. 19. Se invitation og tilmelding her i
bladet.
15. januar: Nytårskur.
19. februar: Bent Jørgensen finder på underholdningen.
19. marts: Generalforsamling. Indkaldelse og Dagsorden kommer senere,
men sæt et mærke i kalenderen allerede nu.
Nødeboklubbens program den 16 oktober blir säkert mycket intressant! Morian Hansen
(1905-1995) var en mycket känd speedwayförare i Danmark och även ute i Europa. Han
körde bland annat om VM 1936 och 1937. Under andra världskriget tjänstgjorde han i
RAF och dekorerades flera gånger. Efter kriget arbetade han som pilot i Danmark med
egen flygskola.
Morian Hansen var en, minst sagt spännande person! Henrik Andersen har skrivit en bok
om honom.
12
Förgasare till typ C, del 2
Det är bra med uppmärksamma
läsare! Sten har påpekat att den
’38-förgasare som var på bilden på
sidan 12 i SNT 8 har fel choke. På
bilden sitter en choke från 1950 på
’38 förgasaren, därmed får tomgångsluften ingen rening. Tomgångsluften tas in i ett separat hål
och den riktiga choken har alltså
ett rör som går fram till luftfiltret.
Detta syns överst på bilden här till
höger, även om det är en ’53 förgasare!
Likaså kräver en ombyggnad av
’38-förgasaren med trottel och nål
från ’53 även rätt munstycke med
hål på 2,63 mm - skillnaden är
liten men betydelsefull (sidan 14).
Tack Sten!
Underhåll och justering
Det viktigaste underhållet på Nimbus-förgasaren är att hålla den ren
inuti. Det bensinfilter som är original och som sitter på bensinkranen
är inte så effektivt, så montera
gärna ett särskilt filter mellan kran
och förgasare! Om motorn helt
plötsligt inte ”tar gas” eller stannar
utan förklaring och sedan bara är
att kicka igång igen och felet upprepas är det troligt att förgasaren
behöver rensas! Börja med att
skruva loss bensinledningen från
flottörhuset, där samlas skräpet
först och främst! Därefter skruvar
man loss bottnen på flottörhuset,
där finns en fördjupning där det är
meningen att skräpet skall hamna.
En repetition av förra artikeln. Förgasarna till modell C, efter 1938,
kan delas upp i två grupper, med
och utan tomgångsluftsystem.
Överst ett exempel på förgasare
med tomgångsluftsystem. Denna
grupp är den vanligaste och hit hör
förgasare ’38 och ’ 53. På bilden en
’53. Den har, till skillnad från ’38,
en styrskruv på trottelhusets sida.
Nederst förgasare utan tomgångsluftsystem, dit hör ’50 samt ’51-1
och ’51-2. Här en 51-2 som har
styrskruv till skillnad från de två
övriga.
Foto Knud Jørgensen.
13
Första gången du gör detta upptäcker du att flottören och flottörnålen ramlar ur när du skruvat loss
bottnen! Flottören är lätt att få dit,
men flottörnålen skall ju på plats
först och det klarar du inte underifrån. Så lägg i flottören, kolla så
att den inte är bucklig eller full
med bensin först för då måste detta åtgärdas, se nedan! Skruva fast
botten på flottörhuset, ORDENTLIGT! Fast nyckel 19 och ett riktigt
tag! Du vill inte att bottnen skall
lossna efter några mil och flottör
och flottörnål skall dansa ut i vägkanten! Flottörnålen då? Jo ta loss
munstycket på toppen av flottörhuset nu (du har ju inte skruvat
fast bensinledningen än, eller hur)
och då stoppar du enkelt dit flottörnålen, med spetsen upp förstås!
Andra gången du behöver rensa ut
flottörhuset, för det behöver du
nog göra efter någon mil igen, tro
mig, så kan du vara försiktig när
du skruvar loss botten på flottörhuset. Håll kvar flottören med ett
finger och håll därmed den och
nålen på plats medan du häller ut
och blåser rent skålen i bottnen.
När du råkat ut för detta och tagit
dig hem efter flera rensningar
bestämmer du dig antagligen för
två saker. Nu skall ett bensinfilter
på och det är dags att göra rent
hela förgasaren! Nu, om inte förr,
är det bra att veta vilken typ av
förgasare det sitter på din Nimbus!
De olika förgasarmodellerna är
lätta att demontera, det enda lilla
tricket är väl hur man får ut tomgångsmunstycket när det är lossskruvat, en tandpetare eller spetsad tändsticka gör jobbet! Sedan
är tryckluft ett bra hjälpmedel för
att få rent kanaler och munstycken. Blås mot bensinens flödesriktning så går det lättast. Var försiktig med tryckluft på flottören, den
kan implodera om du får en direktträff med tryckluftstrålen! På en
sliten förgasare kan nytt tomgångsluftmunstycke behövas samt
en ny blandningsnål. Se till att få
rätt nål till din förgasare bara!
Även spelet mellan trottel och trottelhus kan vara för stort så att förgasaren suger luft i mellanrummet.
När man monterar förgasaren igen
är det viktigt att accelerationspumpens kolv vänds rätt! På förgasare
’38 skall kulventilen vara uppåt och
Förgasare ’38 i genomskärning. Blå pilar visar bensinens väg. Kulan i kulventilen har fallit bort. Tomgångsluftsystemet och tomgångshastighetsskruven syns inte. Bilden från DNT Nimbusmuseums kartotek.
på de senare modellerna skall
fiberplattan vända uppåt! Tomgångsluftmunstycket skruvas i botten så att det sitter, men dra inte
sönder det med skruvmejseln!
om hålet varit på annan plats än i
lödskarven så lagas givetvis även
detta! Gör inte flottören för tung,
då blir blandningen för fet och motorn går dåligt! Riktig vikt är 16 g.
Innan du sätter i flottören så skaka
den! Om det skvalpar har den ett
hål och detta måste lagas. Öppna
halvorna med hjälp av en lödkolv
eller varmluftpistol eventuellt. Men
var försiktig, kraftig uppvärmning
kan medföra explosion av övertrycket. ANVÄND INTE ÖPPEN
LÅGA! Det som skvalpar är ju bensin! När flottören är tömd löds den
igen med sparsamt med lödtenn,
Grundinställningen för tomgångsluftskruven är att den först skruvas
i botten och sedan skruvas tillbaka
1½ varv, det gäller modellerna ’38
och ’53 – på de andra finns det ju
inget tomgångssystem! Grundinställningen för blandningsnålens
läge i trotteln är olika på de olika
förgasarna eftersom det är en av
de saker som förändras under
åren.
14
bränsle, fet blandning, gör att förbränningsrester samlas i förbränningsrummet och på tändstiftet,
motorn ”sotar igen”.
Innan man ställer in förgasaren
skall tändningen stå riktigt. Den
intrikata frågan om tändinställning
skall vi ge oss på i ett kommande
nummer av tidningen! Det är också
svårt att få en bra förgasareinställning på en sliten motor eller om
ventilspelet är felaktigt.
Med förgasaren rengjord och rätt
sammansatt och med slitna delar
utbytta kan vi börja! Motorn skall
vara varmkörd, men inte övervarm.
Om blandningen är mager tvekar
motorn på gaspådrag och hostar.
Blandningsnålen skall då höjas,
alltså längre in i trotteln.
Om blandningen är fet går motorn
ojämnt. Blandningsnålen skall då
sänkas, alltså längre ut från trotteln.
ren. Justera om detta inte stämmer, men var försiktig! Om du inte
är säker på hur du skall göra så
lämna det till någon som kan. Kontrollera också styrskruven i trottelhusets sida, trotteln skall inte kunna rotera.
Det säger sig självt att detta inte
är så lätt utan vana, men på förgasarna utan tomgångssystem, alltså
’50, ’51-1 och ’51-2, är detta vad
man har att manipulera med. Men
ännu en kontrollmöjlighet finns.
När inställningen är så bra man
tror att den kan bli, låter man
motorn gå på låg tomgång. Tomgångshastigheten ställs in med
skruven på trottelhusets undersida.
Om man så lossar röret för vevhusventilationen skall motorn fortsätta gå på tomgång, eventuellt
efter en liten tvekan eller gå ner
något i varv. Om den stannar är
blandningen för mager och om den
ökar i varv är blandningen för fet.
För att inte riskera att få för mager
blandning gör det inte något om
motorvarvet ökar en liten aning
när man tar bort vevhusventilationsröret! Förgasarna utan tomgångssystem är svåra att ställa in!
En inställning av förgasaren går ut
på att justera förhållandet luft/
bensin i insugsgasblandningen.
Felaktigt blandningsförhållande
medför dålig gång och motorproblem, i värsta fall haveri! För
mycket luft, alltså mager blandning, medför att motorn blir för
varm och att ventiler kan brännas
eller att det till och med kan bränna hål i kolvtoppen. För mycket
Sedan finmanipulerar man med
tomgångsluftskruven på de förgasare där det finns en sådan, alltså
’38 och ’53 (repetition är all kunskaps moder!). Om motorn allmänt
går renare när man skruvar in
skruven, skall blandningen vara
fetare. Tomgångsluftskruven minskar ju mängden luft när den skruvas in, alltså gör den blandningen
fetare. Det vill säga man kan pröva
Snitt genom förgasare ’53 på samma sätt som bilden av ’38 på föregående sida. Nålhållarens konstruktion som en liten kolv i trotteln framgår.
Siffrorna anger ritningsnummer. Från Fisker & Nielsens ritning G-8710-4.
DNTs CD Konstruktionstegninger, Disc nr. 1.
På förgasare ’38 sätter man nålen i
det mellersta av de tre lägena.
På ’50, ’51-1 och ’51-2 sätts nålen
så att den är ½ varv med ställskruven innanför trottelns nedre kant.
På ’50 motsvarar detta fyra steg på
sifferskalan.
På förgasare ’53 monterar man
nålen så att dess hållare sitter 1
mm innanför trottelns nedre kant.
Detta motsvarar 1½ varv med
ställskruven.
På de två modellerna med facettslipad nål, ’51-2 och ’53 sitter
nålen i en liten hållare. Nålen skall
sticka ut 28,5-30 mm från hålla-
15
att höja blandningsnålen, skruva
den längre in i trotteln. Givetvis
skall blandningen då också vara
magrare om motorn går jämnare
om man skruvar tomgångsluftskruven utåt! Tomgångssystemet på
’38 och ’53 reglerar egentligen
blandningen från tomgång och en
bit upp i mellanregistret så rätt
inställning är viktig bland annat för
stadstrafik och ”utflyktskörning”
När du kört ett tag efter förgasarinställning är det klokt att titta på
tändstiften. Elektroderna skall vara
hälsosamt bruna. Om de är svarta
så är blandningen för fet och om
de är grå eller vita är den för
mager. Allt under förutsättning att
tändningen står rätt och att motorn
i övrigt är frisk!
Svårare än så är det inte – men
det räcker!
DNTs hemsida
Nu börjar det bli lite fart på klubbens hemsida http://nimbus.dk/,
mycket beroende på signaturen
horskjær. Lasse Horskjær har
byggt en egen version av Nimbus,
inspirerad av 1950-talets jordbanemaskiner, och delar med sig av
sina erfarenheter på hemsidan.
Under hemsidans rubrik FORA, kan
du följa bygget genom att klicka på
underrubrikerna Restaurering af
Nimbus respektive Teknisk Forum.
Ett tuff maskin med prestanda som
matchar utseendet, även vad gäller
bromsar och praktiskt handhavande, har varit målet och det verkar
som om målet är nått - döm själva!
Utvecklingsarbetet fortsätter och
det senaste är de problem med
kondensatorn som nu verkar vara
lösta med en keramisk kondensator. Denna är mera stabil och tål
höga temperaturer bättre än en
traditionell kondensator. De finns
att köpa hos JC Nimbus ApS. Läs
om hur Lasse Horskjær tacklat problemen med kondensator och
tändningsinställning på adressen
http://nimbus.dk/forum/keramiskkondensatort%C3%A6ndingsindstilling. Där finns också en teknisk diskussion om dessa frågor.
Spännande!
På hemsidan finns nu även bilder
från årsträffen, samt sedan tidigare
Svenska Nimbus-tidningen och
Svenska nyheter!
Källor
Jørgensen, K: NIMBUS – teknisk
udvikling. 2.udg. 2005
Jørgensen, K.: NIMBUS – vedligeholdelse. 2. udg.2008
Jørgensen, K.: NIMBUS – maintenance. 2013
Weidinger, S,: Nimbus tjeklister.
Model C 1934 – 1959. 2008, samt
artiklar i Nimbus Tidende.
Dessutom diskussioner med John
Carlsen, Knud Jørgensen, Poul
Jørss och Lars Persson.
En av de bilder på Lasse Horskjærs Nimbus som du kan hitta på nätet.
LÄS ÄVEN
Fladjerns Nyt
På DNTs hemsida!
Teckning av Gunnar Hansen
Montering av den keramiska kondensatorn
16
Sommarträffen – Öresund Rundt 2013
Den 29 juni samlades ett femtontal
Nimbussar och två ryska militärcyklar i Helsingørs hamn, knappt
hälften av dem från Skåne och resten från Själland. Vädret var lite
gråmulet och vi som kom från den
svenska sidan hade redan hunnit få
en del regn på oss. Men humöret
var gott och återseendets glädje
stor! Det var Sommarträff, eller
som vi ofta kallar träffen, Öresund
Rundt. Den här gången skulle vi
runda ett annat vatten – Isefjord –
på norra Själland.
Efter samling tog Erik och Alice
ledningen norrut från Helsingör och
vi följde kusten med fina vyer över
Kattegatt bort till Hundested där
Isefjordens mynning korsas av en
färja. Regnet hängde envist i luften
och då och då föll det även på oss.
Sådär lagom, precis när vi kört oss
torra efter den förra skuren. Färjan
vid Hundested blev en paus för
samtal medan vi väntade och på
färjan fick vi lite tak över huvudet.
Men färjeturen var kort och snart
satt vi i sadlarna igen.
Vi åt vår lunch vid bystenen i
Rørvig. Här fanns en stenkrets
kring bystenen, kanske en domarring, och platsen skyddades mot
regnet av höga kastanjeträd. Där
satt vi torrt och skönt och åt våra
smörgåsar och drack vårt kaffe.
Vi fortsatte utmed Isefjordens
västkust och nu började vädret
klarna upp. Plötsligt blev Nimbuskörning i grupp just vad det skall
vara. Muntert spinnande motorer,
människor man känner framför och
bakom, fullt av intryck från landskapet man kör igenom. Härliga
dofter och fina landskapsbilder.
Kort sakt, livet leker! Jovisst är det
ganska roligt även i regn, men då
sitter var och en och kör i sin lilla
tunnel, och man njuter inte av
landskapet på samma sätt.
Under en fin tur på småvägar
imponerades vi bland annat av de
invallningar man gjort av Lammefjorden från 1800-talets senare
fjärdedel och fram till cirka 1945.
Lammefjorden är den sydvästra
delen av Isefjorden och här har
mycket stora arealer av den en
gång grunda fjorden torrlagts och
blivit bördig åkerjord. Efter några
Vi samlades vid färjeläget i Helsingør
Vid färjan i Hundested för att korsa Idefjordens mynning
17
var de med kungamakten lierade
stormännen som byggde de första
kyrkorna. Stormannen på Orö var
en viktig person i försvarskedjan
för kungamakten, han stod för ett
av ”låsen” in till fjorden och den
viktiga platsen – staden Roskilde.
På ön bodde vi på den lokala
motorcykelklubbens område. En fin
anläggning med välförsett klubbhus. Allehanda drycker inmundigades när tälten var resta och sedan
tändes grillen och vi njöt av anrättningen och varandras sällskap till
långt in på kvällen.
På fördämningsvallen med fjorden till höger och invallningen till vänster.
Efter en blåsig natt vaknade vi till
en härlig frukost och när tälten var
nedtagna och allt var packat tog vi
farväl av våra värdar och lämnade
ön på en vägfärja på östkusten. På
små slingrande vägar utforskade vi
halvön mellan Isefjorden och Roskildefjorden. Den långa historien
mil till anlände vi till hamnen i
Holbæk. Här bordade vi dagens
andra färja, det vill säga den tredje
för oss svenskar. Färjan tog oss de
drygt sex kilometerna till dagens
mål, Orö. En ungefär fem kilometer
stor ö i södra delen av Isefjorden.
Ön har varit betydelsefull som
Forntiden var synlig på många platser på Orö. Här vakar en bronsåldershög över lägerplatsen.
På färjan mot Orö.
bevakningsplats under slutet av
vikingatiden och under medeltiden.
Från öns högsta delar kan man se
Isefjordens mynning och likaså
Roskildefjordens mynning. Under
denna tid var Roskilde en mycket
viktig plats i det danska riket och
man kunde från Orö slå larm om
fientliga flottstyrkor seglade in i
fjordens mynning. Öns namn vittnar just om detta, grunden är det
forndanska vard, med betydelsen
vakt. Under århundradena har detta förkortats och förändrats till ’or’.
Denna förändring är lättare att förstå om man vet att vard uttalades
ungefär oard.
Huvudorten på ön ligger omedelbart söder om öns högsta punkt,
orten heter Bybjerg. Detta är det
gamla sockencentrat och kyrkbyn.
På kyrkogården, ett kort stenkast
från kyrkan ligger en imponerande
gravhög, om den är från bronsålder eller järnålder vet jag inte
men den berättar om makt och
kopplar samman förhistorisk tid
med den tidigt kristna tiden då det
18
var tydlig i landskapet. Här fanns
bronsålderns och järnålderns gravhögar på höjderna och gravfält
från järnåldern när området var
tätt bebyggt. Vi passerade vägvisare med namn som vittnade om
områdets betydelse under medeltiden och skylten mot Skuldelev
påminde om en av de försvarslinjer
man skapade för det gamla Roskilde, pålspärren med sänkta vikingaskepp vid en av de smala passagerna in mot Roskildefjordens inre
delar. Flera av skeppen från Skuldelev är utställda på Vikingeskibsmuseet i Roskilde idag och det
finns seglande rekonstruktioner av
flera av dessa skepp.
Färjan vi skulle ta vid Kulhuse låg förtöjd vid den andra stranden, färjan syns till höger. Det blåste för mycket
och vi fick vända om.
En bit norrut, på väg mot dagens
andra färja passerade vi Jägerspris
slott, ett av de kungliga danska
slotten. Men vi blev snuvade på
färjeturen. Det blåsiga vädret ställde till bekymmer för den grundgående färjan som låg för ankar i
Sølager när vi kom till andra angöringsplatsen i Kulhuse. Det var
bara att vända och ta bron i Frederikssund istället. Lunchen intog vi i
en anläggning där man uppförde
vikingaspel och vi gick runt och tittade efter måltiden. Ringbrynjor,
vapen, glaspärlor och andra
smycken i vikingatida stil imponerade.
Sedan var målet färjeläget i Helsingborg, men innan dess fick vi
uppleva ett motorhaveri och en
mycket snabb reparation. Det var
Lasse Perssons Nimbus som plötsligt stoppade i ett mindre rökmoln.
Vi andra hann knappast stanna
innan Lasse hade diagnosen klar –
tändsystemet! Av med tändspole/
fördelare och ut faller delar av
rotorn! Der var den som var problemet. En nytillverkad rotor som
saknade det lilla fjäderbleck som
pressar den mot axeln. Följden blir
att rotorn vacklar lite på axeln och
till sist slår mot en av kontakterna i
fördelarhuset och går sönder. Då
stannar även en Nimbus! En ny
rotor fanns i bagaget och efter tio
minuter var vi på vägen igen!
I Hillerød ledde Erik och Alice
vägen in i ett villaområde och vi
hamnade i deras hem där vi pojkar
tittade på Eriks garage med Sunbeam från 1920-tal och mitten av
1950-talet och ytterligare en fin
Nimbus. Därefter var det kaffe i
trädgården, en fantastisk anlägg-
ning med mängder av rhododendron. Tyvärr var vi denna gång för
sent för att njuta av blomningen!
Vederkvickta av kaffe och vila äntrade vi åter våra motorcyklar för
den sista biten till färjan i Helsingør
där vi sade farväl för denna gång
och på snart återseende. Åter igen
en fin sommarträff. Nästa år är det
vi i Skåne som står för träffen!
Erik berättar om sin äldsta Sunbeam för intresserade åhörare
19
Bornholm Rundt 2013
Redan i vintras hade Poul på Bornholm inviterat oss, Lotta och mig,
till att komma till ön och köra
Bornholm Rundt den första helgen i
juli. Vi accepterade inbjudan med
glädje. Poul är en av dessa kunniga
Nimbusmän som varit med länge
och har träffat alla – och är frikostig med sin kunskap. Dessutom är
han en glädje att vara med!
Bornholm Rundt är ett rally för äldre fordon och arrangemanget har
körts sedan 1976. Det är avsett för
både bilar och motorcyklar som är
äldre än 35 år. Träffen sträcker sig
över två dagar med själva rallyt på
lördagen då man kör en runda på
cirka 10 mil på Bornholm och med
en kortare tur på söndagen. Det är
gott om tid att bekanta sig med
varandra och titta på alla fina fordon.
Eftersom incheckning skulle ske i
Allinge klockan åtta på lördagsmorgonen körde vi hemifrån efter
lunch på fredagen.
En härlig tur från Södra Sandby en
mil öster om Lund, till färjeläget i
Ystad. Fyra-fem mil på slingrande
fina Nimbusvägar över Veberöd,
Blentarp och Bjäresjö. Eftersom vi
skulle bo hos Poul inskränkte sig
packningen till en väska på baksadeln så Lotta hade gott om plats i
sidovagnen.
Fisker & Nielsens verktygstavla med alla specialverktygen.
Östersjön låg nästan spegelblank
och färjeturen var punktlig på
minuten. En Rover 75, en Citroën
B11 och några motorcyklar hade
uppenbarligen samma ärende som
vi på Bornholm.
Det var lätt att hitta vägen norrut
från Rønne där vi kom iland, trafiken flöt lugnt och fint och allt var
bra. Några BSA från femtiotalet
körde om oss, helt riktigt med tan-
ke på det ärende vi hade! Väl
framme i Hasle efter en dryg mils
körning var det ingen tvekan om
vart vi skulle, Poul hade parkerat
sin sidovagns typ C på infarten så
det var enkelt att hitta rätt hus! Vi
hann knappt av motorcykeln innan
Poul kom ut och hälsade oss välkomna. Vår Nimbus fick fint sällskap i garaget av Pouls sidovagnstyp C, hans Kakelugnsrör från
1922 och Harley 750 cc från 1931.
Själva fick vi ett härligt mottagande med god mat, gott vin och gott
sällskap. Pouls källare är som Aladins grotta för en Nimbusvän. Alla
specialverktygen, mängder med
delar och ett mycket välmatat
arkiv, allt i en ordning som var fantastisk. Det är inte var dag man
ser ett Kakelugnsrör och det är
ännu mera ovanligt att se en låda
med fyra fabriksnya cylindrar till
Röret, och då är de fabriksnya från
Fisker & Nielsen någon gång på
1920-talet! (Den goda ordningen
har Lotta påmint mig om flera
gånger, själv kan jag få en skruvmejsel och en tång att se ut som
en hög verktyg när jag lägger dem
ifrån mig!)
Vår Nimbus i fint sällskap i Pouls garage. Kakelugnsrör från 1922, typ C
från 1935 och framåt samt längst in till vänster, Harley 1931.
20
Efter en dag fylld av upplevelser
sov vi som stockar och vaknade
tidigt till rallydagen. Fint väder
med lätta sommarmoln på himlen
sekretariatet. Mycket smidigt och
praktiskt ordnat.
Poul startar i Hasle på lördagsmorgonen.
Nu fanns det mycket att se på och
många att tala med. I anmälningslistan fanns 36 motorcyklar och
knappt 90 bilar. Pouls Rör var äldsta fordon och yngst var en Opel
Ascona och en Triumph TR6, bägge
från 1976. Här kunde man annars
se en Amilcar från 1928 bredvid en
Volvo Amazon, T-Ford och A-Ford
liksom Rolls-Royce, en campingutrustad VW-buss från 1964 och en
NSU Prinz med en minimal husvagn. Flera engelska sportvagnar,
en Alvis, två Jaguar XK 150, två EType, MG TC, TF och både MGA
flera Nimbus förstås, BSA, Triumph
och Norton, en Harley från det i
Danmark typiska Harley-året 1931,
några BMW från efter andra världskriget och en ovanlig scooter, en
Dürkopp Diana, för att nämna några.
Den danska fordonshistorien är
annorlunda än den svenska, åtminstone när vi kommer in på 1930talet. Den danska bytesbalansen
var inte den bästa och liksom i hela
västvärlden medförde depressionsåren allvarliga ekonomiska problem och stor arbetslöshet. I Danmark skapade man 1932 en myndighet som kallades Valutakontoret
och en behaglig temperatur strax
över tjugo grader, bättre kunde
det knappast vara. Poul hade tänkt
köra Nimbus typ C under rallyt
men tog till vår glädje Kakelugnsröret istället.
Pouls rör skall vi skriva mera om i
en annan artikel, men det är en
lågmilare i verkligt originalskick,
lacken är Fisker & Nielsen 1922,
bara bättrad på några få ställen.
Den startade mycket lätt och
spann fint! Poul körde före den
dryga milen till starten i Allinge–
Sandvig vid öns nordspets. Vägen
var en fin asfalterad landsväg,
lagom slingrig och med en hel del
backar. Vi körde långsamt ut ur
Hasle men när vi passerat stadsgränsen hade Röret uppenbarligen
kommit upp i arbetstemperatur och
Poul vred på gashandtaget. I de
längsta uppförsbackarna kanske
hastigheten var 70 km/h men på
flat mark körde vi 80-85, inte
dåligt för en 90 år gammal motorcykel! Ett sommarminne så gott
som något: Poul för fullt skaft med
blå jacka, mc-väst, fladdrande
jeans och rödorange hjälm från
1970-talet och vi efter i sidovagnsmaskinen njutande i fulla drag!
Mitt leende gick minst från öra till
öra.
Startplatsen i Alinge låg vackert
belägen på en sluttning ner mot
Östersjön. Här märktes att det inte
var första gången man anordnade
ett rally! Man anmälde sig med det
startnummer man fått i brev några
veckor tidigare, blev snabbt visad
till den parkeringsruta som hade
rätt startnummer och kunde sedan
gå och hämta sina instruktioner,
nummerskylt och en kopp kaffe i
Från starten i Allinge, Volvo Duett, Dürkopp Diana, Morris Minor cabriolet
och NSU.
och MGB förstås, Sunbeam, Lotus.
Flera Morris Minor och andra trevliga småbilar och några amerikanare
från 50-talet, exklusiviteter i Danmark. På motorcykelsidan gavs ett
representativt urval av de märken
som funnits på de danska vägarna,
som skulle kontrollera valuta- och
varuflödet över gränserna. Danmarks viktigaste exportvaror var
lantbruksprodukter och den viktigaste exportmarknaden var Storbritannien. Den mest gynnade
importlandet blev därmed också
Engelskt järn med danskt och tyskt i bakgrunden.
21
Fyrhjulig motorcykel på franska, Amilcar 1928. En gång kallad fattigmans
Bugatti, men det är ett fullblod av egen kraft!
Storbritannien, medan Valutakontoret belade import från andra länder med ännu högre importavgifter
än man lade på de brittiska. En
rätt omfattande import av HarleyDavidson hade kommit igång några
år tidigare och 1931 var den
importen särskilt stor, men sedan
var det stopp! Amerikanska bilar
och motorcyklar blev därför inte
alls så vanliga i Danmark under
1930-talet och framåt, som de var
i Sverige under samma tid. Detta
förhållande levde kvar länge, vi
kommer väl alla ihåg hur vanliga
Morris Minor var i Danmark, jämfört med i Sverige. Ford hittade ett
sätt att kringgå detta genom att
starta en sammansättningsfabrik i
Köpenhamn, den var under många
år den största Ford-fabriken i Europa.
Även starten var välorganiserad.
Efter start skulle fordon med udda
startnummer köra medsols runt ön
och de med jämna nummer motsols. På halva vägen möttes vi så
för lunch. Poul kunde naturligtvis
vägarna eftersom han bor på Bornholm så vi körde tillsammans ut ur
Allinge, genom Sandvig och på
små slingriga vägar förbi Hammershus, den stora medeltida
ärkebiskopsborgen nära öns nordspets. Efter ungefär en mils körning var det dags för den första
kontrollen. Här gällde det, som vid
alla de olika kontrollerna att ha
kontroll på storlek, avstånd och på
sig själv, sinne för proportioner
helt enkelt. I en skottkärra hade
man riggat upp ett knappt meterstort hjul som drevs av skottkärre-
Rover 75, en Ford och några Nimbus vid en av kontrollerna.
hjulet. Uppgiften gick ut på att
köra skottkärran framåt tre meter
och sedan vända sig om och dra
skottkärran baklänges så mycket
att det stora hjulet snurrade ett
varv. Ett poängs avdrag för varje
centimeter man var fel, men maximalt gavs femtio prickar. Här lyckades jag få en högpoängare, femtio prickar!
Banan tog oss genom små byar, på
slingrande vägar genom Bornholms
kuperade landskap. Vi stannade
vid rundkyrkor och i hamnar. Uppgifterna vid kontrollerna var listigt
uttänkta och vi samlade på oss
poäng efter poäng, inte så bra
eftersom det ju var bättre ju färre
man hade!
Nimbus 1952.
22
Nära öns nordöstra hörn fick vi
åter kontakt med Östersjön och
vägen följde nordkusten tillbaka till
målet i Allinge-Sandvig. Nordkusten är dramatisk med bergiga
stränder och vägen bjöd på fina
omväxlande utsikter, ibland nere
nära havsytan och ibland högt
uppe med vida vyer.
Fin miljö för en kontroll! Här gällde det att bedöma sin längd och sedan
ställa in en hävstång så att den bortre ände var lika högt. Det var inte alls
så lätt som det låter!
När vi närmade oss sydöstkusten
var det lunch i en idrottsanläggning. Danskt smörrebrödsbord,
mycket vällagat och gott. Kontrollen vid lunchen gick ut på att bogsera en hjulförsedd gås med en
cykel och utan att se sig om få
gåsen att stanna på en bestämd
punkt. Även här var det poängbelastning för varje centimeter
man kom fel.
Efter maten fick jag lov att provköra Pouls Kakelugnsrör lite grand.
Det var en minnesvärd upplevelse,
och jag blev överraskad. Cykeln
kändes hög och tung att hantera
stillastående men så fort den började rulla blev den som en del av
kroppen med mycket god balans.
Körställningen passade mig perfekt, bättre än på typ C, det stora
styret och fotplattorna fanns just
där de skulle vara. Motorn drog
jämnt och fint. Det var svårt att
skilja sig från Röret, men vi skulle
vidare!
På kvällen var det middag för deltagarna och prisutdelning. Där
hade vi givetvis inget att hämta
med våra mödosamt insamlade
167 poäng! Maten var återigen god
och det var en trevlig tillställning.
På söndag morgon var vi åter i
Allinge, nu för att visa upp våra
fordon för Allingeborna under ett
par timmar och sedan köra en liten
runda på cirka fem mil på det inre
Pouls Rör från 1922. Lagernummer 137.
av ön. Träffens avslutning var en
lunch på ett rökeri i Allinge. Bornholmsspecialiteten rökt sill med
alla tillbehör stod på menyn och
det smakade verkligen gott!
Söndagseftermiddagen ägnade vi
åt lite utflykter på ön, bland annat
rundkyrkan i Nylars och öns konstmuseum, gamla motorcyklar är ju
inte allt! Så på måndagsmorgonen
var det dags att ta färjan tillbaka
till Ystad.
Bornholm Rundt gav oss en mycket
trevlig helg, fina vägar, bra organisation, bra väder, roliga fordon och
trevliga människor och sist men
icke minst, Pouls gästfrihet!
Moderniserad Nimbus 1946 med en sidovagn med många praktiska fack.
23
En uppslagsbok om motorcyklar
I nummer 4 av tidningen handlade
Nimbusläsningen om Svend
Taarnhøjs handbok Motorcykler,
Reparationsteknik från 1948. Den
som vi nu skall läsa i är efterföljaren: Motorcyklen, Teori og Praksis
av N. E. Demant Hansen utgiven
på samma förlag som Taarnhøjs
bok fyra år efter denna, 1952.
Författaren var en mycket känd
motorman i Danmark, han verkade
som författare och konsult i
motorfrågor. Han har skrivit böcker
om bland annat lantbruksmaskiner,
bilar och motorcyklar under 1950talet och början av 1960-talet.
Ytterligare en bok om motorcyklar
kom 1956. I slutet av boken finns
en annons för hans konsultverksamhet där kontorstiden anges till
behagliga klockan 10-15! Några
andra annonser hjälper till att skapa tidsanda, Bosch tändstift och
Dunlops däck bland andra. Dessutom är boken fylld av sprängskisser, foton från olika tillverkare, ritningar och diagram.
verkning och handel är
mera omfattande och en
del restriktioner har lättat.
Men liksom Taarnhøj skriver Demant Hansen en hel
del om äldre motorcykelmodeller från 1920-talets
slut och framåt, men det
finns även plats för drömmarna, en ny Harley eller
en Vincent HRD!
Bokens första del, teoridelen, är enligt författaren
avsedd för den som vill
skaffa sig en teoretisk bakgrund till skruvandet och
motorcykelåkandet. Det ungefär
230 sidor långa avsnittet inleds
med lite motorcykelhistoria, där
den första avbildade cykeln är den
i Nimbussammanhang så kända
fyrcylindriga F.N., men med 500cc
motor inte 750cc. Engelska motor-
De två böckerna liknar varandra
genom att först ha en allmän del
och sedan en del som specifikt tar
upp olika motorcykelmärken och
modeller. I Demant Hansens bok
anges att boken skall fungera som
en uppslagsbok för den som sysslar med motorcyklar, både amatörer och fackfolk. Sedan 1948 har
den ekonomiska situationen efter
andra världskriget börjat lätta en
del i Danmark och i världen. Till24
cyklar exemplifieras med BSA från
1926 till 1930 och utvecklingen i
Tyskland med Horex från 1921
fram till Horex Regina 1952.
Teoridelen som sedan följer är
grundlig och inleds med en genom-
te eller nio sidor om Adler, ett
märke som Taarnhøj inte har med.
I stort sett är det annars ungefär
samma fabrikat som är med hos
Demant Hansen som hos Taarnhøj,
men några har tillkommit i den
yngre boken; Adler som sagt,
DKW, F.N., Husquarna (sic!), NSU,
Rudge, Villiers-motorerna och
Zündapp. Men Taarnhøj har istället
med CZ, Gillet, James och Sarolea.
Bromssystemet på Fisker & Nielsens chassie till RB-sidovagnarna är en av
illustrationerna till sidovagnsavsnittet.
gång av de krafter som påverkar
motorcykeln och får den att röra
sig, rena rama fysiken alltså, plus
grunderna i mekanik och dynamik.
Dagens läsare gör nog klokt i att
inhämta eller repetera dessa kunskaper i ett modernare verk, inte
för att något skulle vara fel, men
pedagogiken är något ålderstigen.
De följande delarna är då mera läsvärda, det handlar om förbränningsmotorteknik, materiallära,
hållfasthet och bearbetningsteknik.
Allt detta ger en god inblick i de
svårigheter och möjligheter den
tidens konstruktörer och tekniker
hade att arbeta med och varför
motorcyklarnas prestanda var låga
jämfört med förhållandena idag.
Därefter följer, precis som i
Taarnhøjs bok, en systematisk
genomgång av motorcykelns olika
delar, deras funktion, handhavande
och vård samt rikligt med tips för
demontering, underhåll och reparation. Här finns riktigt mycket att
lära sig om man inte själv är mycket kunnig redan! Ett avsnitt om
sidovagnar följs av några sidor om
trimning samt sidor om hur man
startar motorcykelmotorn, både
när den är kall och när den är
varm. Kanske ett viktigt avsnitt
eftersom de engelska motorcyklarna var så vanliga i Danmark! Teoridelen avslutas med ett drygt tio
sidor långt avsnitt med felsökningshjälp. Även det nyttig läsning
idag om man äger en äldre cykel.
märken och modeller. Dessa
beskrivningar är sinsemellan ganska olika. De flesta är rätt så detaljerade och anger mått och toleranser, i vissa fall finns mycket exakta
angivelser och metoder angivna.
Ett exempel är Indians sidventilmotorer där man får veta at toleranserna mellan kolv och cylinder
när man borrat till mer än 0,03’’
överdimension inte är tillräcklig.
Man får då rådet att slipa ner kolvens nedre del till standarddiameter för att förhindra att motorn
nyper. Om detta stämmer överlåter jag till dagens Indianexperter
att avgöra! Jag kan också undra
hur många Indian som rullade på
de danska vägarna 1952.
Andra märken beskrivs mera allmänt och kortfattat , ett sådant är
Lambretta, ett annat är tyvärr
Nimbus. Avsnittet om Nimbus
omfattar bara åtta sidor, jämför
det med tjugo för BSA och Velocet-
Resten av boken, 285 av 554
sidor, är ”Praksis”-delen, det vill
säga beskrivningar av olika mc25
Tillbaka till Nimbus-avsnittet! Efter
några raders Nimbus-historik skriver författaren att det bara är allmänna data om motorcykeln som
han har tagit med och hänvisar till
fabriken för mer detaljerade upplysningar! Sedan beskrivs cykelns
konstruktion kortfattat med några
inställnings- och måttuppgifter.
Noggrannast är beskrivningen av
’38-förgasaren. Några olika ritningar samt kopplingsscheman är också med. Här kan man jämföra med
Taarnhøj som ägnar Nimbus en
ordentlig genomgång på över femtio sidor.
Precis som Taarnhøjs bok är Motorcyklen, Teori og Praksis intressant och nyttig läsning för den som
är road av äldre motorcyklar. De
ger båda en god tidsbild och kompletterar varandra bra, men skall
man skruva på sin Nimbus är det
nog klokt att komplettera med
Knud Jørgensens Vedligeholdelse
eller Sten Weidingers Cheklister!
Om du börjar leta på antikvariaten,
kanske kan du göra ett fynd! I
Danmark varierar priset mellan
500 och 1000 DKK, men med lite
tur kanske den kan bli billigare i
Sverige.
Årsträffen i Tuse 2013
Årsträffen var den 40. i ordningen
och var utomordentligt bra organiserad av Nimbusklubben i Holbæk.
Platsen var en idrottsanläggning i
byn Tuse strax sydväst om Holbæk. I år bestod den ”svenska”
gruppen av åtta personer från Vermont, Bornholm, Göteborg och
Skåne (plus upptäckte vi efter
någon dag: Alan med familj, ytterligare fyra alltså!). Vi var fördelade
på åtta Nimbussar, fyra solomaskiner och fyra sidovagnscyklar. Sammanlagt var det omkring 300 ekipage på träffen.
Men det började naturligtvis tidigare med planering och packning!
Poul, Roland och jag hade gjort
upp om att köra tillsammans till
träffen. Poul kom från Bornholm
via sydkusten, Roland från Eslövstrakten och jag från en liten by
strax öster om Lund. Denna gången möttes vi inte vid ”sista macken” som vanligt, utan vid Biltema i
köpenskapens lokala högborg —
Svågertorp. Jag råkade komma
först och stod och väntade ett tag i
morgonsolen innan jag hörde det
första humlebisurrandet. Det var
Poul som rullade in, han hade tagit
en mycket tidig färja från hemön
och sedan tillryggalagt de sex
milen från Ystad till Malmös utkanter. Sidovagnen var packad för en
lång tur för Poul skulle vidare till
Jylland efter årsträffen. Strax därefter surrade det igen och Rolands
svarta ’36a rullade in. Roland körde solo och hade som vanligt packat effektivt på tank, bagagehållare
och baksadel. Efter en stunds
trevligt prat var det dags att rulla
iväg.
Poul , med god kännedom om de
danska vägarna, tog ledningen.
Det blir alltid en del motorvägskörande när man skall över bron,
men efter några mil var vi inne på
det äldre vägnätet med lite mer
mänskliga hastigheter. Vägen gick
mot Roskilde där vi gjorde fikapaus
vid Vikingeskibsmuséet. Vi satt i
gräset och hade det trevligt i nästan en timme innan vi drog vidare
mot väster. Att köra motorcykel
tillsammans några stycken är härligt och Nimbussen gör hastigheten
behaglig så att man hinner se och
uppleva landskapet under färden.
Har man sedan bra kompisar före
och efter sig kan det knappast bli
bättre. Där finns en svårförklarad
samhörighet i att vara ensam var
och en på sin cykel, men ändå tillsammans. Alla som kört på det
sättet känner säkert igen känslan!
Ett tag efter Roskilde passerade vi
en plats i den danska motorcykelhistorien och även i Nimbushistorien — Lindenborg Kro. Gästgiveriet,
som vi skulle säga i Skåne, var
start och mål för många av de
landsvägslopp som kördes på
1920-talet och det är också bekant
som miljön för omslagsbilden på
Nimbuskatalogen år 1935. Även
om byggnaderna förnyats sedan
dess, var det en fin korsvirkesbyggnad vi körde förbi!
26
Snart närmade vi oss Holbæk och
efter att kört genom stadens södra
delar var vi i efter några kilometer
i Tuse. En handskriven skylt med
ordet NIMBUS visade in på en
grusväg bakom byns idrottsanläggning och till fotbollsplanerna.
Anmälan och incheckning gick
snabbt, om än med några svårigheter. Klubbens hemsida där allt
beställs är inte helt problemfri!
Vi hittade ett ledigt hörn med god
plats och började slå upp tälten.
Längre fram på eftermiddagen kom
resten av ”svensk-gänget” det vill
säga Pat och Miles från Vermont
samt Lars-Inge, Mats och Lasse
som alla kört tillsammans med Kim
från Köpenhamn.
När tälten rests, med en öl eller
två till hjälp, är det en trevlig sysselsättning att traska omkring och
hälsa på gamla och nya bekanta
och sparka däck, det vill säga titta
på motorcyklar. På en årsträff finns
det mycket att titta på och många
att träffa!
och bra service. Klart att det blev
lite köer ibland och någon gång
fick vi vänta lite när köket inte riktigt hann med att få fram påfyllningar. Men på en träff får man
aldrig glömma att organisatörerna
alla är frivilligarbetare och gör jobbet för att du och jag skall trivas.
Då ligger det på oss att visa gott
humör, samarbetsvilja och lite
tålamod, så går allt lättare för alla!
Till exempel en välklädd tidningsmedarbetare från Jylland — Knud!
Eller 100% av läsekretsen från
andra sidan klotet, Erik Dau och
hans fru som i vanliga fall bor på
Nya Zealand, men i år var på långresa i Danmark och bland annat
hämtade en renoverad Nimbus. Vi
pratade så mycket att jag glömde
fotografera! Ben från Holland fastnade inte heller på plåten, vi har
missat varandra på två årsträffar
men nu var det dags att mötas.
Ben har en mycket fin ’34a och
bland annat också en VW årsmodell 1953 som ägts av en av mina
grannar under många, många år.
Ett av dessa sammanträffanden i
tillvaron!
Efter hand började det kurra i
magen och vi drog oss mot bespisningstältet, väl försedda med våra
matbiljetter. Måltiderna under träffen var verkligen lyckade. God mat
Andra dagen, fredagen, skulle träffen invigas officiellt klockan 16.
Vi bestämde oss för att ägna en del
av tiden fram till dess åt en egen
utflykt. Målet var Jægerspris slott,
en tur på kanske tio mil fram och
tillbaka. Vädret var mycket varmt
så det var skönt att komma ut i
den svalkande fartvinden. Poul var
stigfinnare liksom på vägen till
träffen och det gick naturligtvis utmärkt. Det danska sommarlandskapet med åkrar, höjder och
dungar avlöstes av friskt vatten
när vi korsade en flik av Isefjorden
Starten mot Jægerspris slott.
27
öster om Holbæk för att fortsätta
norrut på den smala landtungan
mellan Isefjorden och Roskildefjorden.
Jægerspris slott var från början ett
medeltida gods och den äldsta
delen av de nuvarande byggnaderna är en Glimmingehusliknande
skapelse. Ett massivt rektangulärt
stenhus i flera våningar, byggt för
försvar och för att injaga
respekt — inte för komfort! Senare
är det på– och tillbyggt och har
idag karaktären av 1700-talsslott.
Jægerspris var Frederik den sjundes privata slott där han gärna
bodde med sin hustru. Kungen
hade gift sig ”under sitt stånd” till
adelns förskräckelse, men både
han och drottningen var populära
bland folket. Efter Frederik den
sjundes död, 1863, bodde drottningen kvar och hon omvandlade
slottet till en barnhemsstiftelse
som fortfarande existerar. Delar av
Jægerspris slott. Det höga taket i bakgrunden tillhör slottets äldsta del.
Bred låda på Cykelbørsenram.
slottet är idag museum och även
parken är öppen för besök.
Efter ett varmt museibesök och en
god lunch på slottscafét styrde vi
kosan tillbaka till Tuse och träfföppningen. Ceremonin bestod av
ett välgörande kort tal av DNTs
ordförande Lars B Hansen.
Rosa pantern kördes av en ung dam ...
På kvällen var det festmiddag i den
stora gymnastiksalen, men innan
dess han vi titta ännu mer på
motorcyklarna, bedriva filosofiska
samtal vid tälten, knyta nya kontakter eller vad vi nu hade lust
med!
Ökad bromsverkan med mindre handkraft.
Om röret glappar!
Samma princip på kopplingen!
28
Med Ida i sidovagnen.
Festmiddagen blev en bra tillställning. God mat, lagom mycket prisutdelningar, skönsång av delegationen från The Midwest Nimbus
Club, med hemort i Chicago. Det
var andra gången de besökte en
årsträff med sina Nimbussar! Sist
men inte minst fungerade återigen
serveringen på ett bra och effektivt
sätt, viktigt när man har några
hundra gäster! Men tyvärr mot slutet av kvällen, som vanligt, dansmusik med en volym som omöjliggör alla samtal! Jag är ledsen om
jag låter som en tråkig gammal
gubbe! Det är inte musiken som
sådan, ha gärna det, men det är
trevligt att kunna prata också!
På lördagen var det tävlingar under
förmiddagen för dem som så ville.
Annars fria aktiviteter fram till den
gemensamma turen efter lunch.
Under turen gjorde vi en stor
sväng söder om Holbæk, tror jag.
Personligen saknar jag alltid en
karta som visar var man varit vid
sådana tillfällen. Det är emellertid
en mäktig känsla att åka tillsammans med ett par hundra andra
Nimbussar under en gemensam
tur. Turen bjöd på vackra utsikter
och fina vägar. Den slutade vid ett
friluftsmuseum, Andelslandsbyen
Nyvang öster om Holbæk. Ett
museum, eller upplevelsecentrum,
om kooperationen i Danmark. Liksom i Sverige var jordbruket tidigt
att ta upp de kooperativa idéerna.
Man startade andelsmejerier och
andelsslakterier till exempel. Ordet
kooperation förbinder vi i Sverige
främst med inköpskooperation,
Konsum och KF, men producentkooperation har spelat minst lika
stor roll, inte minst då inom jordbruket. I Nyvang hade man byggt
upp en hel by med olika kooperativa affärer och liknande. Till och
med en kyrka hade man!
En kort rast under gemensamma turen.
En liten del av parkeringen vid Andelslandsbyen.
29
Även bland de parkerade Nimbussarna i Andelslandsbyen fanns
det upptäckter att göra. En grön
solocykel hade en växelströmsgenerator från en bil monterad.
Generatorn drevs med rem från
kamboxens bakre ända. Den ombyggnaden hade vi inte sett på
lägerplatsen i Tuse och jag letade
förgäves efter cykeln vid återkomsten dit!
Hör gärna av dig om du känner till
denna ombyggnad!
*
Över Andelslandsbyen föll ett uppfriskande regn innan vi körde hem,
skönt som omväxling till värmen!
Sommaren bjöd ju annars både på
hög värme och långvarig torka.
Lördagskvällen var den sista kvällen för den här gången. På söndagen var det uppbrott och hemfärd.
En årsträff är så mycket, många
motorcyklar förståss och en mäktig
gemensam tur, flera hundra Nimbussar tillsammans. Men roligast är
nog alla möten med gamla och nya
bekanta, och att upptäcka lite nya
delar av Danmark.
Vi ses nästa år!
En av de 100 Nimbus som beställts
av det jugoslaviska flygvapnet
1940 och som stod leveransklara
på fabriken i Köpenhamn i april
1940. Tyskarna ”tog över” leveransen och de hamnade hos den tyska
militärpolisen i framförallt Norge.
30
Två av de Rör som var på kort
besök på träffen. Båda är av typ B,
det syns på framgaffeln. Belysning,
hastighetsmätare och passagerarsadel var inte standardutrustning
utan fick beställas separat. Belysning kunde vara antingen elektrisk
eller gas. Fisker & Nielsens elektriska belysning är en elegant
enhet.
Röret på den nedre bilden har inte
fått belysning monterat, men passagerarsadel som också fungerar
som bagagehållare.
31
The Intergalactic Nimbus Club
A club for YOU - wherever (or whatever) you are.
Patrice L. Mushlin
The Intergalactic Nimbus Club
made its debut at the 40th Annual
DNT Nimbus Rally in Holbaek, DK.
The club was represented by two
officers of the Vermont Chapter:
Patrice L. Mushlin, President and
Grand Vizier , and Miles Mushlin
CEO (Chief Engineering Officer).
The T-shirts, designed by the
Mushlin family and edited by their
“Intergalatic” T- shirts were presented to Honorary Members from
both Denmark and Sweden.
32
dog, RADAR, were very popular. Radar chose to omit the
“c” in Intergalactic due to lactose intolerance issues and a
fear the “lactic” might also be
construed as favoring “The
Milky Way”. To date, only one
Intergalactic member has
noticed the missing “c”. Since
we are confident that current
Aliens haven’t noticed either,
future printings will include
“the missing c”.
The Intergalactic Nimbus Club was
honored to have its own table at
the annual banquet where discussions were lively and beer flowed
freely.
The Intergalactic Nimbus Club was
formed to spread knowledge of the
indomitable Nimbus motorcycle
and to expand the unique Nimbus
community throughout the universe. Formation of new Chapters
is encouraged, and as always,
Aliens are Welcome!
Possible Alien sightings:
Subsequent meetings held over the
three days involved deep technical
discussions as well as a serious debate over the members preferences between Ocean and Fresh Water Crayfish.
The technical discussions
proved fruitful, with some very
creative solutions to valve
geometry modifications drawn on
napkins. For a scientific analysis of
one of these discussions, see page
34!
……..while the Crayfish discussions
bogged down and were inconclusive! We all agreed that crayfish
go well when paired with Vermont
beer.
33
En kvällsdiskussion om Nimbusmotorn, typ C
En av kvällarna under årsträffen
diskuterade Mats och Miles Nimbusmotorn och möjligheterna att
höja effekten på den. En helt ny
diskussion, eller hur! Jag satt med
och lyssnade och frågade och jag
tror jag förstod det mesta. Pappret
som Mats ritade på tog jag hand
om och här kommer en rekonstruktion av diskussionen (med
reservation för missförstånd).
Papperslappen (baksidan till en
inbjudan till Museumsløbet på Fyn,
se sidan 11) platsar nästan, men
inte riktigt i gruppen ”berömda första skisser på servetter och andra
tillfälliga underlag”!
Naturligtvis var det flera frågor
som avhandlades än jag lyckats
referera här. Jag får skylla på att
diskussionen fördes på utrikiska
eftersom Miles hemort ligger i Vermont, USA!
Att Nimbusmotorn har förutsättning för god fyllning i insugstakten
förklarade Mats med hjälp av den
första figuren.
Nimbusmotorn har möjligheter för god fyllning tack vare att insuget sitter
lågt på modernt vis. Det teoretiska underlaget för detta fanns inte 193334 utan det var tankens placering som gav typ C-motorn detta konstruktionsdrag. Med något större ventiler och polering av insugskanalerna kan
fyllningen bli god.
Det diskussionen egentligen började med var frågan om att sätta flera förgasare på motorn. Det är en
god idé, men då skall cylinder 1
och 4 ha en förgasare och cylinder
2 och 3 , en! Viktigt är då också att
alla insugen skall vara lika långa!
Detta resulterar naturligtvis i lite
av ett ormbo på insugssidan. Nackdelarna med det är dels ett tillverknings– och konstruktionsproblem och dels en utseendefråga.
Med möjligheter till god fyllning är
det en bra idé att öka kompressionen genom att ta bort material på
toppen. Detta medför att topplocket kommer i en lägre position i förhållande till kamboxen och därmed
trycker vipparmarna på ventilerna i
sned vinkel, vilket medför större
slitage. Detta kan justeras genom
andra upphängningspunkter på
vipporna och en annorlunda slipning av anläggningsytan mot kamaxeln.
Vi hann titta lite på förgasaren också innan musiken spelade upp med
750 decibel! När vi kom till tälten
och några pilsner öppnats, fick
diskussionen en annan inriktning...
Bilden visar alternativa förgasarelösningar. De röda figurerna är en mindre effektiv lösning där cylinder 1 och 2 har en förgasare och 3 och 4, en.
Insugen är lätta att göra lika långa på detta sätt men tryckvariationerna i
insuget blir ojämnt fördelade och detta medför sämre fyllning, se
”diagrammet” överst på nästa sida! Den gröna lösningen är bättre. Det är
svårare att göra insugen lika långa, men tryckvariationerna blir jämnare
och fyllningen därmed bättre, se ”diagram” två på nästa sida!
34
Princip för strömningshastigheten
genom en förgasare, den främre, i
den ”röda” lösningen.
Princip för strömningshastigheten
genom en förgasare, den som betjänar de yttre cylindrarna, i den
”gröna” lösningen.
Så här ser illustrationen till avsnittet om vipparmarnas upphängningspunkter ut. Ventilen till vänster, vippan med sin nya upphängningspunkt i
mitten och kammen till höger.
Så här ser det ut i standardlösningen med en förgasare. Hastigheten
är relativt jämn men insugsrören
är mycket längre till yttercylindrarna än till mittencylindrarna. Detta
ger parvis ojämn fyllning.
Ovan en titt in i blandningskammaren på en standardförgasare. Det
ljusblå är ventori-vingarna avsedda
att skapa lagom bränsleblandning
vid mellan och lågt pådrag. Diagonalt över bilden syns choken som
ligger bakom vingarna och hindrar
strömningen.
Nedan har ventori-vingarna minskats och vridchoken ersatts av en
förskjutbar plåt som i ’34 förgasarna. Detta ger mindre motstånd.
Hela skissen ser ut så här — oredigerad. Solklart, eller hur!
35
Skåne Rundt, 44 varvet
Årets upplaga av rallyt samlade
126 anmälda motorcyklar från
1911 till 1944! Som vanligt gick
starten från Örenäs slott strax norr
om Landskrona och Skåne rundades motsols. Nytt för i år var en
kontroll på torget i Svedala i samband med en veteranfordonsmarknad på lördagen och en kontroll vid
Kågeröd på söndagen i samband
med en skördedag och uppvisning
av lantbrukets äldre maskinpark.
Klass A, motorcyklar äldre än
1905, samlade inga deltagare i år,
medan klass B, 1905-1918, bestod
av tre anmälda. En Wanderer och
två Indian. Klass C, 1919-1930
omfattade 58 cyklar däribland fem
Kakelugnsrör och slutligen klass D
fram till och med 1945, med 57
anmälda varav fem typ C, de fyra
kom till start.
Skåne bjöd på fint, men kanske lite
blåsigt, sensommarväder. I Svedala var det som sagt en veteranmarknad och utställning av äldre
fordon längs gågatan. Bland
många fina bilar och motorcyklas
syntes också två typ C! Men där
fanns mycket annat. Bland tvåhjulingarna synte bland annat en
ovanlig trehjuling, en GoGoscooter med sidovagn och längre
upp på gatan en flakmoppe med
vita däcksidor. Snobbigt! Utanför
utställningen, i andra ändan av torget stod ett verkligt fullblod parkerat, en Vincent 1000 kubikare, det
bör ha varit en Black Shadow.
Rören kommer till Svedala. Här syns Mogens, Henning, Lars och Ole.
Hans var för snabb för att fastna på bilden!
Rallyt hade en kontroll på torget
med frågor om Moto Guzzi och
många människor hade samlats.
Långt om länge började motorcyklarna droppa in. Länge var de bara
tre men så gick korken ur flaskan
och det blev riktig trängsel på torget. Bosse Bildoktorn hade engagerats för att intervjua deltagarna
och presentera cyklarna. Alla verkade trivas.
I Smygehamn var det lunch och
tillfälle att se cyklarna mera samlat
och sedan gick färden vidare längs
syd– och östkusten fram till dagens
mål, Åhus. Dag två, söndagen den
25 augusti styrdes kosan först
norrut över Bäckaskog och Vånga
och sedan mot väster tillbaka mot
målet vid Örenäs.
36
37
Rubrik Arial 18 fet
Tomrad Arial 8
Författare Arial 12 fet
38
Kalender 2013
Det är endast Nimbusrelaterade träffar som tas med här! Flera träffar i Danmark hittar du på DNTs
hemsida!
21-22 sept.
Museumsløbet på Fyn, se sidan 11!
16 oktober
Föredrag om Morian Hansen, Nødeboklubben, se sidan 12
Nimbuslänkar
Lars Perssons Nimbus-sida med mycket nyttigt. http://mcnimbus.info
Klubbar
Danmarks Nimbus Touring, den landsomfathttp://www.nimbus.dk/
tande danska klubben. Svensk avdelning under
Om klubben. Här kan äldre nummer av tidningen hämtas! Även Fladtjerns Nyt finns här!
Nødebo Nimbus som vi ordnar
Öresund Rundt tillsammans med!
http://www.nodebonimbus.dk/
Roskilde og omegns Nimbusklub
http://www.roskilde-nimbus-klub.dk/
Århus Nimbusklubb, en av många lokalklubbar
klubben har en trevlig tidning på hemsidan!
http://www.aarhuusnimbusklub.dk
Fyns Nimbus Klub
http://www.fynsnimbusklub.dk/
Teknik
Sten Weidinger. Med många praktiska
tips och handböcker
http://www.nimbuster.dk
Ole och Jens Nimbus, en svensk sida om
Nimbusägande och teknik
http://www.thronborg.com/nimbus
Reservdelar och verkstäder
JC Nimbus, John Carlsen i Köpenhamn
http://www.jcnimbus.dk/index.htm
Århus Nimbus, Carsten Nielsen
http://www.nimbus-aarhus.dk/
Fyns Nimbus Center, Tage Johansen
http://www.fynsnimbus.dk
Niels Nielsen`s MC og Cylinderservice
http://www.nn-nimbus.dk
Smeden, Ole Nielsen
http://www.smeden-i-undlose.dk
Møllers Nimbusser
http://www.mollersnimbusser.dk
PH's Nimbus Service, Preben Herskind
http://www.nimbus-service.dk
39
Privata sidor
Steffens sida
http://www.123hjemmeside.dk/nimbus35/38841738
Makis Classic. En sida om Horex och Nimbus
http://makismc.adr.dk/
En sida om ett Rör!
http://www.lokalhistorie.ellinge.dk/page97.html
Sök på Youtube efter exempelvis Nimbus mc så hittar du mycket trevligt att titta på!
Tidningar
Fladjerns Nyt. Ole Sommer och Arnth Mörk
ger ut tidningen fyra gånger om året. Liksom
Svenska Nimbus-tidningen är den gratis och
distribueras som .pdf över nätet.
http://www.nimbusabc.dk/
Läsa om Nimbus
Den här sidan är en guldgruva om du letar
artiklar och litteratur om Nimbus. Det är ett
arbete som sträcker sig över många år och
fortfarande pågår för fullt!
http://www.nimbuslitteratur.dk/
Matdags i klubbstugan på Orø, under Öresund Rundt.
40