Transcript Att ta vara på sig själv är den bästa astmavården”

EN GUIDE FÖR ASTMATIKER
”Att ta vara på sig själv är
den bästa astmavården”
Tarja Mäntylä, 51
Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka.
Flickan, vars ögon
rann
Tarja Mäntylä, 51
Tarja Mäntylä har lärt sig att leva med sin
astma. Mad hjälp av glädje och ett sunt förnuft
har hon klarat av svårigheterna, och visat, att
astma inte är ett hinder ens för att löpa ett
maratonlopp.
Tarjas livsglädje har astman inte
tagit kål på. Då vården är i god
balans begränsar astman inte just
alls hennes liv.
Tarja Mäntylä tillreder laxsoppa i sitt kök i Seinäjoki samtidigt som hon berättar. Den livfulla
barnträdgårdsläraren, som med österbottnisk accent berättat om sitt liv, verkar allt annat än sjuk,
men visst har livet också bjudit på perioder med
motgångar. I Tarjas ungdom talades det inte ens
om hela sjukdomen som ”astma”.
”Jag var den flicka vars ögon rann. Barndomens
somrar var ganska hemska, hösnuva och gråboallergi fick ögonen att rinna. Jag hörde ordet ”ast4
En guide för astmatiker
ma” för första gången som 12-åring”, säger Tarja,
”men på den tiden gjorde man ju ingen nummer
av sådana här saker. Man sökte hjälp om det behövdes, men i övrigt sattes inga begränsningar på
livet.”
Astma är en livslång kumpan, och perioder då
sjukdomen förvärras kan förekomma. ”Jag var
första gången på sjukhus som drygt tjugoåring, på
grund av bihåleinflammation”.
Senaste gång tillståndet försämrades verkligt
allvarligt var kring millenniumskiftet, då Tarja
arbetade på ett daghem, där det fanns mögelproblem. ”Då var jag i riktigt dåligt skick, det talades
redan om sjukpensionering.”
Ӂr 2004 sprang jag maraton i Helsingfors och
följande vår i Stockholm”, berättar Tarja med ett
skratt.
Byte av arbetsplats hjälpte och symptomen blev
lindrigare. Tarja beslöt visa, att hon klarar av vad
som helst.
En guide för astmatiker
5
i
FAKTA OM ASTMA
Med hjälp av god vård
och rätt medicinering
fås astma så gott som
symptomfri. Målet är en
symptomfri vardag.
Astma är en allmän inflammationssjukdom i
andningsvägarna
Astma är en långvarig inflammationssjukdom i
bronkerna, d.v.s. i luftrören. Typiskt för sjukdomen är förutom inflammationen i slemhinnorna
det, att luftrören lätt sammandras och tidvis är
förträngda.
Vid astma samlas på luftrörens slemhinna inflammationsceller, som gör att den sväller och att slemutsöndringen ökar. Andningen kan försvåras,
eftersom luften inte kan strömma fritt på grund av
den svullna slemhinnan och det slem som samlats
i luftrören. Speciellt utandningen försvåras.
De inflammerade slemhinnorna är känsliga för
olika slags retningar, så som damm, os och lukter,
rök, kylig luft, tobaksrök eller fysisk ansträngning. Retningarna får lätt musklerna kring luftrören att dras samman. Detta förtränger andningsvägarna och försvårar andningen.
Astma är en allmän sjukdom, cirka 5 procent av
den vuxna befolkningen lider av astma som diagnostiserats av läkare. Över 200 000 får ersättning
för medicinbehandling på grund av astma. Med
hjälp av god vård och rätt medicinering fås astman så gott som symptomfri. Målet är en symptomfri vardag.
Orsakerna till astma är individuella
Bakom astma finns ofta ett ärftligt anlag, om vilket vittnar till exempel astma eller allergi hos nära
släktingar. Allergisk snuva och andra sjukdomar
i de övre andningsvägarna ökar risken för att
insjukna i astma, men genom en god behandling
av allergisk snuva kan risken minskas. Utbrytandet av astma hör ofta samman med retningar i
omgivningen, men man kan inte alls alla gånger
peka på någon särskild orsak. Astma kan bryta ut
i vilken ålder som helst. Astma bland barn avviker
från astma bland vuxna både beträffande orsaker
och också behandling.
6
En guide för astmatiker
Allergisk och icke-allergisk astma
Hur känns astma igen?
Av astma bland vuxna uppskattas cirka hälften
vara allergisk astma. Personer med allergisk astma har ofta atopiskt eksem. De reagerar lätt vid
kontakt med ett sådant ämne, mot vilka de blivit
överkänsliga. Då bildar deras kropp IgE-antikroppar mot detta allergen.
Astmans symptom är:
• Andnöd – framförallt på morgonen och
morgonnatten samt efter ansträngning
• Långvarig hosta – speciellt nattetid och i
samband med faktorer som retar andningen
• Vinande och pipande ljud vid utandning
• Ökad slemutsöndring
• Upprepade luftrörsinflammationer kan
tyda på obehandlad astma
Ifall astman är förknippad med allergi, lönar det
sig att behandla allergin så bra som möjligt och
till exempel överväga hyposensibilisering. Tillsammans med läkaren funderar man på, hur de
allergen som förorsakar symptom kan undvikas.
Allergi är en helhetsbetonad sjukdom i kroppen,
som förorsakar symptom i olika organ. Allergisk
snuva är en inflammationsreaktion i näsans slemhinnor. Det är viktigt att behandla inflammationen, eftersom obehandlad allergisk snuva ökar
risken för att insjukna i astma. Hos en astmatiker
kan allergisk snuva förvärra astmasymptomen.
Allergisk snuva och astma förekommer ofta tillsammans, och man talar också om begreppet ”en
andningsväg – en sjukdom. Åtta av tio astmatiker
har allergisk snuva, och av personer med allergisk
snuva har fyra av tio också astma.
En del av astmafallen har inget samband med allergi, och man känner inte heller ordentligt till
uppkomsten av sådan här astma.
Typiskt för astmasymptomen är, att de ger sig till
känna i samband med en andningsvägsinfektion
förorsakad av någon retning, till exempel fysisk
ansträngning, damm, ett allergiserande ämne
eller ett virus. Då misstanke om astma uppstår,
utreds saken hos läkare bland annat genom att
lyssna på lungorna och med andningsmätningar.
I undersökningarna används allmänt s.k. mätning av utandningens toppvärde eller PEFmätning. Mätningarna utförs morgon och kväll
under 1–2 veckors tid. Ofta görs också andra
mätningar av andningsfunktionen, till exempel spirometriundersökning, i vilken lungornas
funktionsförmåga utreds genom att lungornas
volym och luftflöde mäts.
Man kan misstänka astma, om PEF-mätningarnas värden morgon och kväll märkbart skiljer sig
från varandra eller om värdena klart förbättras
då mediciner som öppnar luftrören används. Allt
pipande i lungorna är inte astma, så det lönar sig
att överlåta diagnostiseringen åt en läkare.
En guide för astmatiker
7
Att sköta om astman och den egna
konditionen är en för är en vardagssak
för Tarja. Motionera kan man till och
med framför teven.
”Sjukdomen är bara
en del av personen”
Tarja dukar fram laxsoppa och rågbröd på bordet
i sin tvåa i Seinäjoki. Hon berättar, att hon någon
gång påstått, att astman inte på något sätt inverkat på hennes liv.
farenheter.” Tarja betonar också, att astman inte
bestämmer över människan, hon tycker att var
och en själv har makt att avgöra, hur stor roll man
ger astman.
”Men det är klart att den har, ända från yrkesvalet.
Jag syr inte längre, eftersom det damm som kommer från tråden täpper till lungorna, på grund av
mjöldammet kan jag inte baka, det mögel som
finns i jorden hindrar mig att gräva i trädgården”,
berättar Tarja. ”Man lär sig och valen blir en del
av vardagslivet. Och å andra sidan, jag har fått
mycket annat i stället, nya vänner, studier och er-
”Jag är en sådan person, som inte riktigt orkar berätta om hur det nu viner och vad jag har tagit”,
säger Tarja. ”Sjukdomen är ändå bara en del av
personen.”
10
En guide för astmatiker
i
FAKTA OM ASTMA
Målet är ett så symptomfritt liv som möjligt
Målet för behandlingen av astma är en god livskvalitet
och ett så symptomfritt liv som möjligt. Det lönar sig
att sköta om sig själv, men den som insjuknat behöver
inte i onödan begränsa sitt liv. Han eller hon kan arbeta
och ha fritidsintressen som andra, men bör lyssna till
sina symptom. Ingenting behöver undvikas för säkerhets skull – bara det, som ger symptom. Rökning är ett
undantag: den ökar astmarisken, inverkar på lungornas och hela människans kondition, varför det lönar
sig att sluta. Passiv rökning ökar också risken för barn
att insjukna i astma.
Övervikt är en självständig riskfaktor för astma. Det
lönar sig för den som lider av astma, att fästa uppmärksamhet på viktkontrollen, eftersom övervikt
anstränger andningsorganen. Speciellt midjefetma,
d.v.s. fett som samlats kring bukhålan och bröstkorgen, försvårar mekaniskt andningsorganens arbete:
det påverkar lungvolymen, lungventilationen, gasutbytet och andningsmusklernas funktion samt minskar
bröstkorgens elasticitet. En person med övervikt andas
på ett annat sätt än en med normal vikt, och kan lida av
andningsbrist, eftersom andningen är ytlig och snabb.
Lungorna fylls inte ordentligt, varvid lungornas reservolym och funktionsförmåga minskar.
Redan en liten viktminskning underlättar andningen
och gör att man mår bättre. Det lönar sig att ge akt på
sin vikt och fästa uppmärksamhet på vad man äter.
Viktkontrollen underlättas av måttfull, men regelbunden motion. Det lönar sig att röra på sig, fastän det kan
kännas svårt i början. Kroppen anpassar sig snabbt till
motionerandet, och också lungfunktionen förbättras.
Så småningom blir det lättare att röra på sig och att
andas.
Anlaget för astma kvarstår hela livet, men det är möjligt att leva ett fullödigt liv med astma. Cirka 80–85
procent av de människor som lider av astma kan med
förnuftiga val och en riktig medicinering uppnå en god
vårdbalans, och ibland kan astmasymptomen försvinna helt.
Obehandlad kan en astmainflammation förorsaka
strukturförändringar i luftrörens väggar, vilket leder
till att luftrören blir styvare. Lungfunktionen kan försämras bestående, om det i luftrörens väggar bildas
bindvävnad och den glatta muskulaturen förtjockas.
Hos de flesta astmatiker kan inflammationen med
hjälp av medicinering hållas i styr och lindrig.
Handledd egenvård
Med egenvård av astma avses det, att den insjuknade
deltar i planerandet och genomförandet av sin egen
vård, med stöd av yrkespersoner inom hälsovården,
till exempel astmaskötare och läkare. Astmatikern
är den främsta experten på sin sjukdom. Då han eller
hon har tillräckligt med kunskap om sin sjukdom, sin
medicinering och användningen av mediciner samt
om de faktorer som förvärrar sjukdomen, klarar astmatikern av att göra val och fatta beslut i anslutning
till vården.
Målet för egenvård av astma är att garantera den
insjuknade ett så symptomfritt och gott liv som möjligt, att bevara lungornas funktion så normal som
möjligt och att förhindra att det uppstår perioder då
astman förvärras. I praktiken innebär egenvård att
man tar sin medicin regelbundet, följer med sina
symptom och hur man mår, mäter vid behov PEFvärden och justerar medicineringen enligt de direktiv
som läkaren gett.
PEF-mätning är för många astmatiker ett viktigt hjälpmedel i uppföljningen av den egna vårdbalansen. Det
lönar sig att anteckna blåsvärdena, och man bör känna till vilka värden som är normala och inte normala
för en själv. Som hjälp vid uppföljningen av vårdbalansen kan också ett skriftligt astmatest användas, i vilket
man genom att svara på fem frågor kan bedöma om
astmasymptomen förvärrats.
Det lönar sig att av läkaren begära skriftliga anvisningar som stöd för egenvården. I anvisningarna är
det lätt att kontrollera, hur man ska handla i olika
situationer och justera medicineringen. Skriftliga
anvisningar är stöd för minnet också efter besöket på
läkarmottagningen.
Astma är en typiskt varierande sjukdom, som lever
och förändras; därför ändras också behovet av medicinering. Kom ihåg att komma överens med läkaren
eller astmaskötaren om följande kontrollbesök.
En guide för astmatiker
11
”Den viktigaste vården är
att sköta om sig själv”
Motion är en central del i egenvården av astma. Då man motionerar är det viktigt att lyssna på sig
själv. ”Man måste komma ihåg att
börja i lugn takt”
Förutom den dagliga motionen
har Tarja motiverat sig själv med
ordentliga utmaningar, som att löpa
maraton.
Tarja berättar oavbrutet, bara med en paus för att
mäta upp kaffe. Förutom maraton har hon deltagit i kyrkbåtsrodd och vandrat i bergen i Slovenien. ”De här projekten har varit ett slags delmål,
med vars hjälp jag har kunnat motivera mig också
för den dagliga motionen”.
Grundtanken i motionerandet är ändå, att stöda
det allmänna välbefinnandet. ”Och att försöka
undvika att samla på sig extra kilon”. Att motionera och sörja för den egna hälsan är enligt Tarja
A och O för en astmatiker.
”Man måste alltid minnas, att andfåddhet och
andnöd är två skilda saker”, säger Tarja. ”Man ska
14
En guide för astmatiker
lyssna på sig själv, men inte med ett negativt öra,
inte bara höra sådant som låter illa”.
Medicinbehandling är viktig också för Tarja i hennes astmavård. Hon använder både behandlande och vid behov också öppnande medicinering.
Dessutom använder hon tablettkortison under
långa perioder då astman förvärras. Sidoverkningen av kortison, benskörhet förebygger hon med
kalcium och motion.
”Medicinerna utvecklas och det lönar sig alltid
att följa med vad nytt vindarna för med sig. Från
Andningsförbundet får jag mycket nyttig information”.
i
FAKTA OM ASTMA
I vårdbalans med medicinering
En central del i astmavården är regelbunden användning av mediciner som behandlar astmainflammationen i luftrören.
I astmavården strävar man till att hitta en god vårdbalans, d.v.s. att uppnå ett så symptomfritt liv som
möjligt. Detta kräver att astmatikern konsekvent
följer med sin sjukdom och enligt läkarens anvisningar justerar medicineringen så att den är lämplig.
Med behandlande mediciner ser man till, att astmainflammationen i luftrörens slemhinnor hålls i
styr. Grunden i medicineringen är kortikosteroider
som inandas. De behandlar luftrörens astmainflammation och med dem kan inflammationen
minskas, ibland t.o.m. helt avlägsnas. Det är viktigt att man fortsätter att använda den behandlande medicinen, fastän symptomen skulle försvinna. Risken för inflammation i slemhinnorna är
bestående för en astmatiker: inflammationen återvänder, om medicineringen avslutas. I medicinerna som inandas finns ofta förutom kortison långtidsverkande sympatomimet.
Förutom kortison använder en del av astmatikerna
också mediciner i tablettform, så som leukotrienhämmare eller teofyllin. Också dessa mediciner
dämpar inflammationen och öppnar luftrören.
Symptommediciner används då, när astmasymptomen förvärras och till exempel andnöd förekommer. Med symptommediciner kan man öppna
luftrören, som på grund av någon retning sammandragits, eller på förhand förebygga sammandragningar i luftrören. Till exempel inför en fysisk
ansträngning kan sammandragningar i luftrören
förhindras med hjälp av en symptommedicin, som
intas på förhand.
Symptommedicinerna är i allmänhet snabbverkande sympatomimeter. De gör att den glatta muskulaturen i luftrören slappnar av och öppnar luftrören.
En del av patienterna använder också antikolinergi,
som också minskar slemutsöndringen.
Det är viktigt, att den behandlande medicinen tas
regelbundet enligt läkarens ordination och symptommedicinerna vid behov. Genom att följa med
sitt eget mående lär sig astmatikern märka, när
symptomen förvärras, andnöd uppstår och det är
dags att ta sin symptommedicin.
De mediciner som används i behandlingen av
astma är trygga. De vanligaste biverkningarna
av mediciner som inandas är heshet och svampinfektioner i mun och svalg, och dessa kan lätt
förebyggas. Efter att man tagit sin medicin är det
viktigt att skölja mun och svalg med vatten och
därefter spotta ut vattnet. Eftersom medicinerna
kan göra munnen torr är det bra, att efter att ha tagit medicinen suga på en pastill eller tugga på ett
xylitoltuggummi för att öka salivutsöndringen.
Det är viktigt att en astmatiker sköter sina
symptom i de övre andningsvägarna, eftersom
speciellt allergisk snuva och bihåleinflammation ökar astmasymptomen. För behandling
av dessa problem används ofta kortikosteroider som sprayas i näsan samt antihistaminer.
En god vårdbalans:
• God funktionsförmåga och livskvalitet
• Symptomfria nätter
• Symptommedicin högst 2 x i veckan
• Ifall vårdbalansen uppnås inom ½ år, kan
man med läkaren diskutera om att minska
mängden behandlande medicin.
FPA – ersättning för astmamediciner
Astmamedicinerna hör till FPA:s specialersatta
mediciner. FPA ersätter astmamediciner med
72 %. I FPA-kortet ska då finnas antecknat koden
203. Läkaren skriver ett utlåtande som skickas till
FPA. Efter att ha behandlat ärendet skickar FPA
hem ett nytt FPA-kort, med vilket ersättning fås
på apoteket vid inköp av medicinen.
En guide för astmatiker
15
i
FAKTA OM ASTMA
Känn igen perioderna då astman förvärras
Sjukdomen astma kännetecknas av en vågformighet och variationer i symptomen. Goda
perioder kan följas av perioder då sjukdomen
förvärras, vilka kan bero på yttre faktorer, t.ex.
infektioner, gatudamm eller kall luft.
Tecken på att astman förvärras kan vara:
• ökat behov av öppnande medicin
• en känsla av tilltäppthet, flunsa
• andnöd och andningssvårigheter - speciellt
nattetid
• ökad hosta och slemutsöndring
• försämrad ansträngningstolerans
• sänkta PEF-värden
Den egna läkaren ger direktiv om, hur de ökade
symptomen ska skötas. Förutom användningen av symptommediciner ökas ofta tillfälligt
dosen av behandlande medicin. Vid perioder
av svårt förvärrande används tablettkortisonkurer. Om perioderna då astman förvärras
inte kan lindras med hjälp av anvisningarna
för egenvård, måste man uppsöka läkare.
Då man motionerar
får man och bör man
bli andfådd, låta
lungorna arbeta! I
princip är så gott som
alla motionsgrenar
lämpliga för en
astmatiker.
16
En guide för astmatiker
Motion är en viktig del i behandlingen av
astma
Motion är förutom medicinbehandling en viktig
del av självvården av astma. En god fysisk kondition främjar lungfunktionen: den effektiverar
lungventilationen och avlägsnandet av slem
ur andningsvägarna samt förbättrar kroppens
förmåga att klara av andningsinfektioner och de
perioder då astman förvärras. En god kondition
underlättar vardagen: en människa med god kondition blir inte så lätt andfådd och orkar röra sig
raskare och längre. Varje infektion i andningsvägarna försämrar lungornas funktionsförmåga.
En astmatiker som motionerar klarar sig med
mindre medicindoser, mindre sjukledighet och
färre sjukhusbesök än sin kamrat, som trivs bäst
hemma på soffan.
En astmatiker har alltid nytta av att motionera.
Regelbunden motion höjer ansträngningstoleransen, minskar ansträngningssymptomens
svårighetsgrad och deras förekomst. Då konditionen stiger minskar behovet av medicin mot ansträngningssymptom, en del kan helt lämna dessa
mediciner. Konditionen ökar endast då man blir
andfådd under motionerandet. Man behöver inte
vara rädd för att bli andfådd. Astmatikern bör
ha klart för sig, vad som är skillnaden mellan att
vara andfådd och att ha andnöd och hur dessa
båda situationer känns. Andfåddheten går om, då
motionerandet avbryts, men andnöden fortsätter
och blir ofta värre, också efter det att motionerandet avbrutits.
En astmatiker kan tryggt motionera, men bör
minnas några grundläggande saker. Om man av
ansträngningen får ökad andnöd, hosta och vinande i andningsvägarna, bör man med läkaren
diskutera om användning av medicin som skulle
förebygga ansträngningssymptom. Om man ofta
får symptom under ansträngning, tas den ordinerade medicinen före motionsutövningen. Om
symptom förekommer endast sällan, tas medicinen först då symptomen kommer.
I samband med astma kan förekomma perioder
då sjukdomen förvärras och allmänkonditionen
snabbt sjunker. Efter dessa perioder är det viktigt,
att man inleder motionerandet i lugn takt och
stegvis ökar ansträngningen, då konditionen
stiger.
I alla motionsformer kan man använda sig av
intervallmotion, d.v.s. turvis ansträngning och
vila. På detta sätt kan man kontrollera eller helt
förhindra ansträngningssymptom i samband
med motionen. En tumregel är, att ju sämre
kondition motioneraren har, desto kortare bör
ansträngningsfasen vara. Till en början kan
ansträngningsfasen till exempel vara från 10
sekunder till ett par minuter. Med vilofas menas
aktiv vila, d.v.s. man rör sig endast så pass, att
andningen utjämnas. Vilofasen bör vara minst
hälften längre än ansträngningsfasen. En astmatiker med god kondition kan motionera oavbrutet, utan vilofaser.
Omåttlig trötthet under eller efter motionerandet
kan bero på en otillräcklig medicindos eller alltför ansträngande motion. Detta bör tas i beaktande nästa gång man motionerar.
Hitta den gren som passar dig bäst
Det lönar sig för en astmatiker att dra nytta av de
möjligheter vardagsmotionen erbjuder och att
motionera minst en halv timmer per dag flera
dagar i veckan. Dessutom behövs konditionsmotion, som får en att bli andfådd, till exempel rask
promenad, stavgång, simning och för den som har
god kondition jogging från en halv till en timme,
två till tre gånger i veckan. Då man motionerar får
man och bör man bli andfådd, låta lungorna arbeta! I princip är så gott som alla motionsgrenar
lämpliga för en astmatiker. Konditionssimning,
vattengymnastik och vattenlöpning kan speciellt
rekommenderas. Simhallens fuktiga och varma
luft förhindrar effektivt ansträngningssymptom.
Motionsvinkar för en astmatiker
• Inled motionerandet i lugn takt efter en sjukdom eller en period då astman förvärrats.
• Ta vid behov öppnande medicin innan en
motionsprestation eller använd medicinering
enligt symptom.
• Håll alltid med dig mediciner (som öppnar
luftrören), se till att de är lättåtkomliga och
vid behov nära kroppen, för att medicinen ska
vara i funktionsskick då den behövs.
• Kom ihåg att värma upp dig genom att tänja
grundligt.
• Skydda vid behov ansiktet från kyla, fäst speciell uppmärksamhet på halsen, munnen och
näsan.
• Lär dig att andas in genom näsan och ut
genom munnen vid måttligt ansträngande
motion.
• Använd vid behov andningsluftsvärmare.
• Sträva till att motionera på sådana ställen, där
det finns så litet avgaser och luftföroreningar
som möjligt. Undvik att motionera i rusningstid då trafiken är livlig.
• Utöva intervallmotion.
• Om du är i fysiskt dålig kondition, ta en vän
med på motionsrundan.
• Undvik att motionera då du är sjuk och då
astman förvärras.
Vid vintermotion är köldgränserna individuella.
En andningsluftsvärmare fuktar och värmer upp
luften som inandas. Värmaren ökar dock luftmotståndet, varför det är tyngre att andas genom
den och motionens ansträngningsgrad bör anpassas enligt det.
En varm, lämpligt fuktig och dammfri motionsmiljö rekommenderas för en astmatiker. Ifall
andningsvägarna reagerar till exempel på avgaser
eller björkpollen, lönar det sig att undvika utomhusmotion vid sådana tidpunkter, då partikelhalterna i luften är höga.
En guide för astmatiker
17
Kunskap, stöd
och framförallt
glädje från
Andningsförbundet
Tarja har redan i åratal verkat i Andningsförbundet, tidvis aktivare, tidvis som vanlig medlem. I
de rehabiliteringskurser som Andningsförbundet
anordnat har hon deltagit både ensam och också
med familjen. ”Där har varit en otroligt god anda”,
berättar hon, ”och där har jag fått en massa kunskap. Jag har kunnat diskutera med sakkunniga
och naturligtvis med andra astmatiker.”
Medlemskapet för med sig välbehövlig information och kunskap om sjukdomen och vården av
den. ”I början av insjuknandet kan människan
18
En guide för astmatiker
egentligen inte tillgodogöra sig all kunskap. Det
har blivit att samla in den i portioner från läkare,
rehabiliteringskurser och tidningen Hengitys”,
berättar Tarja. ”I föreningen kan man verka på
många olika sätt. Vi har tillsammans anordnat
infotillfällen på hälsocentraler, arrangerat teaterresor och genomfört rökfrihetskampanjer. Också
en enda människa kan påverka, bara det finns vilja och krafter. Viktigast är ändå att det är roligt.
Utan glädje kan man inte göra något”, säger Tarja
och brister ut i ett klingande skratt som bevis.
i
FAKTA OM ASTMA
Kontroll över sjukdomen med rehabilitering
Stöd av likställda från Andningsförbundet
Rehabilitering ingår som en väsentlig del i behandlingen av sjukdomen. Det lönar sig att söka
sig till rehabilitering, då man är i behov av mera
färdighet för att klara sig med sjukdomen, eller
om man funderar på frågor i anslutning till sjukdomen, vården eller kontroll av symptomen.
En av de mest centrala verksamhetsformerna i
Andningsförbundet och dess lokalföreningar i
olika delar av Finland är erbjudandet av stöd av
likställda. Med stöd av likställda menas det, att
människor som befinner sig i liknande livssituationer stöder varandra. Det är fråga om växelverkan, utbyte av erfarenheter och känslor samt
det, att man granskar sin sjukdomshistoria och
delar den med andra. Framför allt är det fråga om
att få stöd i vardagslivet. Stöd av likställda ger de
insjuknade möjlighet att tillsammans med andra
begrunda sin egen situation, jämföra erfarenheter samt få och ge stöd. I diskussionerna mellan
likställda kan var och en fundera på, hur det egna
livet, krafterna och sjukdomen både avviker från
eller också liknar de andras.
Med rehabilitering strävas till att bevara arbetsoch funktionsförmågan så god som möjligt. Bästa
nyttan har man av rehabilitering, då man söker sig
till den i god tid. I det inledande stadiet av sjukdomen är det viktigt att få kunskap om sjukdomen
och socialskyddstjänster, men under rehabiliteringen får man framförallt färdigheter för att leva
med sjukdomen. Behandlingen av sjukdomen
kan kräva förändringar i levnadsvanorna, också
för detta får man hjälp och stöd under rehabiliteringen.
Det lönar sig att själv söka sig till rehabilitering,
och ta upp saken med sin läkare eller rehabiliteringshandledaren. Man ansöker om rehabilitering med läkarremiss. FPA:s rehabilitering är avgiftsfri för den som deltar.
Tilläggsinformation fås från FPA:s kundservice
för rehabilitering vardagar klockan 8.00–18.00
på numret 020 692 225 eller www.kela.fi. Om det
är fråga om en yrkessjukdom ansöker man om rehabilitering via arbetspensionsanstalten.
Andningsförbundets rehabiliteringscenter finns i
Uleåborg och St Michel. Tillägguppgifter om rehabilitering på adressen www.hengitysliitto.fi/rehabilitering och www.verve.fi.
Sjukdomen prövar också familjen och andra närstående. Många upplever, att det känns befriande
att tala om sjukdomen med andra i samma situation, då man inte behöver vara rädd för att belasta
sina anhöriga för mycket med sina egna bekymmer och sjukdomserfarenheter. På träffarna för
likställda kan man tala om sin egen sjukdom och
också om svåra saker kan man öppet tala om, också med humor. I bästa fall ger stöd av likställda ny
kraft både åt den som får stöd och också åt den
som ger.
Andningsföreningarna anordnar grupper för stöd
av likställda för olika sjukdomsgrupper. Träffarna
inleds ofta av en sakkunnig, men tid är alltid reserverad för diskussioner och utbyte av tankar.
Man kan också få stöd av likställda på diskussionsspalterna på Andningsförbundets nätsidor.
Som sakkunnig för guiden har fungerat Jussi Karjalainen, specialläkare
i lungsjukdomar och allergologi, TAYS Allergicenter.
Tilläggsuppgifter om astma hittar du på adressen www.hengitysliitto.fi.
En guide för astmatiker
19
Kom med i verksamheten – du får
kunskap, stöd och råd för vardagen!
Från Andningsförbundet får Du kunskap, stöd och nya vänner. Du träffar andra som är i
samma situation, antingen på nätet eller i grupperna för stöd av likställda. Du kan själv
påverka i frågor som berör andningssjuka och delta i det viktiga arbetet för främjande av
hälsa. Som medlem kan Du också utnyttja den lokala andningsföreningens och
Andningsförbundets tjänster.
Till Andningsförbundet hör cirka 40 000 människor från hela Finland.
Anslut Dig på adressen www.hengitysliitto.fi/jaseneksi eller beställ en anslutningsblankett genom att ringa Andningsförbundet, tel. 020 757 5000.
Astma
Astma är en långvarig inflammationssjukdom i luftrörens slemhinnor. Över 200 000 människor lider av astma. Det är den vanligaste långtidssjukdomen bland barn. Av Andningsförbundets medlemmar är ungefär hälften astmatiker.
KOL
Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, COPD eller KAT, är luftrören som transporterar luft till
lungorna förträngda. I samband med KOL förekommer i allmänhet också lungemfysem och
långvariga inflammationer i luftrören. Cirka 200 000 människor lider av KOL. Ett lika stort
antal uppskattas lida av kronisk luftrörsinflammation, ett förstadium till KOL.
Mögelutsatta
Människor som utsatts för fukt- och mögelskador i byggnader och därför fått symptom utgör
Andningsförbundets nyaste medlemsgrupp. I många föreningar har man för dem inlett verksamhet för stöd av likställda. Det är svårt att uppskatta hur stort antal människor som utsatts
för fukt och mögel i Finland, det uppskattade antalet varierar från 20 000–200 000 personer.
Sällsynta andningssjukdomar
Förutom de allmänna och kända andningssjukdomarna finns det också en stor grupp sällsynta
andningssjukdomar, som bara några tiotal eller hundratal människor i Finland lider av. Resurscentret Helin harvinaiset stöder människor som lider av till exempel cystisk fibros och alfa1antitrypsinbrist och deras närmaste.
Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka.
www.hengitysliitto.fi - tel. 020 757 5000
Foto: Jouko Lehtola - Design: Työmaa - Edita Prima 2011 - 3 000
Sömnapné
Vid sömnapné förekommer upprepade andningsavbrott under sömnen. Dessa förorsakar
kraftig trötthet under dagen och en benägenhet att slumra till. Cirka 150 000 människor lider
av sömnapné. Av Andningsförbundets medlemskår utgör sömnapnétikerna en växande grupp,
och allt fler ansluter sig som medlem.