Transcript Mentalisering Fordjupning I - MBT

2014-10-28
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
1
MENTALISERINGSBASERAD
TERAPI
Anna Sten
överläkare
Niki Sundström
leg psykolog, leg psykoterapeut
MBT-teamet Huddinge
www.mbtsverige.se
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
2
Anna Sten & Niki Sundström
3
Mentalisering
• Utvecklingspsykologi
• Psykopatologi
• Psykoterapeutisk teknik
• Behandlingsprogram
2014-10-28
UTVECKLINGSPSYKOLOGI
1
2014-10-28
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
4
Utveckling av mentaliseringsförmågan
• Barnets mentaliseringsförmågan utvecklas i relationer.
Kvalitén på relationerna är central.
• Anknytning.
• Trygga relationer till anknytningspersoner, som speglar
barnets känslor så att barnet lär sig vad det känner, att det
har ett inre, att det har en vilja och att det kan
åstadkomma saker.
• Annorlunda uttryckt: Det krävs att omgivningen
mentaliserar kring barnet.
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
5
Utveckling av mentaliseringsförmågan
• Teleologisk hållning
• Psykisk ekvivalens
• Låtsas läge
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
6
Teleologisk hållning
• Utvecklas vid ca 9 mån.
• Erfarenheter känns giltiga
bara när konsekvenserna
är synliga.
2
2014-10-28
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
7
Teleologisk hållning
• Handlingar bedöms utifrån synbara resultat.
• Känslor kan inte hanteras genom reflektion.
• Hos vuxna ökar risken för impulsiva handlingar (att göra
något för att hantera ångesten).
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
8
Psykisk ekvivalens
• Uppnås vid ca 2 år.
• Barnet likställer den inre verkligheten med den
yttre.
• Barnets egna tankar och känslor måste alltså
vara sanna
.
• Andra måste alltså uppfatta verkligheten på
samma sätt som barnet.
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
9
Psykisk ekvivalens
• Yttre = inre.
• När man hamnar i psykisk ekvivalens som vuxen
vet man att man har rätt.
• Det blir svårt att stå ut med alternativa
perspektiv.
• Negativa tankar om en själv blir outhärdliga.
• Extrema exempel är drömmar och flashbacks.
9
3
2014-10-28
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
10
Låtsas läge (pretend mode)
• Uppnås vid ca 2-3 års ålder.
• Den yttre verkligheten är helt skild från den inre.
Verklighet och fantasi är helt åtskilda.
• Tankar och känslor kan bli dissocierade till den
grad så att de blir meningslösa, tex
intellektualisering (skitsnack).
• Medför ofta känslor av tomhet och
meningslöshet.
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
11
Utveckling av mentaliseringsförmågan
• Utvecklad i 4 – 5 års ålder.
• Handlingar förstås/länkas samman med mentala tillstånd
(i kontrast till teleologiskhållning).
• Tankar och känslor är varken för verkliga (psykisk
ekvivalens)eller för overkliga (låtsasläge), utan ”lagom”
verkliga.
• Fantasi och verklighet skiljer sig åt, men det finns en
förbindelse mellan dem.
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
12
Centralt för utveckling av
mentaliseringsförmågan är:
• Mentala representationer
• Affektreglering
• Joint attention
• Språk
• Pedagogik
4
2014-10-28
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
13
Mentala representationer
• Utvecklingen sker från att förstå mentala tillstånd som
förklaring till handlande - till att förstå att mentala tillstånd
har en representativ funktion.
• Att förstå målinriktat handlande ur ett multipelt perspektiv.
Där flera perspektiv kan jämföras, tex nuvarande-möjliga,
dåtid-nutid-framtid.
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
14
Anna Sten & Niki Sundström
15
Affekter
• Affektreglering
• Impulskontroll
• Känna igen känslor
• Uttrycka känslor
• Dela känslor
2014-10-28
Affekter
• Från att använda
affekter som en signal
för att förutse
beteenden till att
känna igen känslor
som mentala tillstånd i
sig själv och andra.
5
2014-10-28
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
16
Affektrepresentationer
• Utvecklas genom tidiga speglande interaktioner. Hjälpa
barnet med reglering av känslor, tröst.
• Spegling - svarar på, reflekterar över och uttrycker
barnets inre tillstånd.
• Modern visar att det inte är hennes känsla utan en
medvetenhet/förståelse för barnets inre tillstånd.
• Speglingen måste vara ”markerad”, t ex kombinera ett lite
skämtsamt ansiktsuttryck samtidigt som man visar ett
omhändertagande eller visa barnets uttryck fast långsamt
eller uttrycka delar av barnets känsla.
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
17
Spegling
• Markerad kontingent spegling
• Inte markerad, tex att mamman är arg och uttrycker sin
ilska mot barnet.
• Markerad, men inte överensstämmande med känslan. –
Oj, vilken elaking du är! Kan leda till en fragmenterad
känsla av själv.
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
18
Joint attention
• Uppmärksamhet har alltid viktig roll för
mentaliseringsförmågan.
• Detta gäller även under utvecklingen av
mentaliseringsförmågan.
6
2014-10-28
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
19
Med mentaliseringsförmågan på plats
• Mentaliseringsförmågan möjliggör aktion i stället
för bara reaktion.
• Mentaliseringsförmågan gör det möjligt för oss att
själva reglera våra känslor.
• Med mentaliseringsförmågan följer agentskap
(”agency”) = en känsla av att själv styra sitt liv.
• Mentaliseringsförmågan hjälper oss att känna att
vi hela tiden är samma person, även om våra
tankar och känslor förändras. Därmed får vi en
mer kontinuerlig upplevelse av oss själva och en
säkrare känsla för vår egen identitet.
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
20
Med mentaliseringsförmågan på plats
• Mentaliseringsförmågan gör det lättare för oss att
minnas våra egna liv.
• Mentaliseringsförmågan gör att vi kan förstå
andra människor bättre och känna mer
samhörighet med andra människor, eftersom vi
förstår att deras handlingar beror på hur de
tänker och känner.
• Då kan vi fungera bättre i relationer, eftersom det
blir färre missförstånd.
• Då blir världen också mer förutsägbar och trygg.
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
21
Anknytnig - mentalisering
.
.
• Osäkerhet hos föräldrarna i anknytningen – försämrad
mentaliseringsförmåga hos föräldrarna.
• Icke mentaliserande interaktioner med barnet.
• Otrygg anknytning
.
.
• Försämrad mentaliseringsförmåga.
7
2014-10-28
2014-10-28
Anna Sten & Niki Sundström
22
Mentaliseringsförmågan varierar hos alla!
• Mentalisering
Emotionell stress;
”sugighet”
8