Transcript Skrytboken digitalt

SKRYTER
!
VI UNGA SKRYTER
“
Alla barn och ungdomar ska få utvecklas,
känna sig betydelsefulla och ha möjlighet att
förverkliga sina idéer” - Vision
I Vi Unga förverkligar unga människor sina drömmar och idéer. Vi startar egna klubbar, driver projekt och träffar vänner för livet. Under resans gång
lär vi hos oss mycket om hur samhället fungerar,
hur vi kan påverka och göra skillnad. Det tycker vi
är fantastiskt, och värt att skryta om.
Vi Unga är Sveriges bästa skola i ledarskap,
demokrati och arrangörskap. Vi är en riktig ungdomsorganisation, där vi unga själva har makten
och sitter i styrelser och arbetsgrupper. Vi arrangerar och deltar varje år i massor av utbildningar
och workshops. För unga, av unga.
Våra anställda och förtroendevalda jobbar varje
dag med att sprida Vi Unga, som ett sätt för unga
människor att inte bara prata om vad som borde
göras, utan själva göra något åt saken.
Genom denna skrytbok vill vi visa för dig som läser vilka bra saker Vi Unga håller på med.
Kanske kan du hjälpa oss att bli ännu bättre?
HUR VI UNGAS BLEV
SKATEBOARDENS
RIKSORGANISATION
Det har gått snabbt. På bara några år har stora delar av Sveriges skateverksamhet vuxit sig stark och organiserat sig som en del av Vi Unga.
Vi intervjuar Ida Östensson som spelat en nyckelroll i att Vi Unga
numera även kan kalla sig skateboardens riksorganisation.
Redan 2005 började Ida Östensson bygga upp nätverk av skateboardåkare runt om i landet. Det ansågs för komplicerat att dra igång föreningar, så verksamheten fortsatte bedrivas i nätverk. I början av 2008
kom Ida för första gången i kontakt med Vi Unga. Efter en kort presentation insåg Ida potentialen.
1. VI UNGA | DRÖM TILL VERKLIGHET
“
“
“Det
ärsåju
Det är ju
himla enkelt!
så himla
Ida Östensson gjorde om sina befintliga skatenätverk till föreningar
inom Vi Unga, en förändring som gick väldigt smidigt. Vi Unga och
moderorganisationen Studieförbundet Vuxenskolan insåg vilket intresse det fanns för skate och anställde Ida Östensson för Vi Unga i
Stockholm/Uppsala. Idag finns det över 30 föreningar i Vi Unga som
endast eller delvis bedriver skateverksamhet och antalet medlemmar
överstiger flera hundratal.
- Organiseringen av skaten har betytt väldigt mycket för dess utveckling, det är en enorm skillnad i möten med kommuner, bidragsgivare
med mera när vi kan visa att vi är organiserade, seriösa och har två
stora riksorganisationer i ryggen i form av Vi Unga och Studieförbundet Vuxenskolan, säger Ida Östensson och fortsätter.
- I samband med att vi tas mer på allvar blir det också fler skateytor,
fler skateparker vilket i sin tur leder till att fler börjar med skate. En
god uppåtgående spiral helt enkelt. Ida tror att beslutsfattare tidigare
har underskattat intresset, ofta är det bara ett fåtal skatare som syns,
men när föreningar bildas och på bara några dagar får flera hundra
medlemmar så vaknar även beslutsfattarna. Hösten 2008 flyttade Ida
från Stockholm och Uppsala till Umeå. I Umeå fick hon, utöver deltidsjobb med Vi Unga, uppdraget att leda projektet med att bygga en
betongpark.
- Gensvaret för parken har varit väldigt positivt. En väldigt bra park
som ligger väldigt centralt och är lättillgänglig vilket gjort att även
nybörjare och nya målgrupper attraheras, berättar Ida Östensson.
På frågan vad som är det bästa med Vi Unga kommer svaret snabbt
- Det är ju så himla enkelt! Det är ett enkelt alternativ som ger skaten
en chans och dyker det upp några problem finns det alltid hjälp att
få.
VI UNGA | DRÖM TILL VERKLIGHET
2.
“
“
festival i Norrköping som lockade
flera hundra besökare.
01
KORT INFO.
Inom Vi Unga arbetar vi med drömmar och idéer. För att förverkliga en dröm
krävs framför allt engagemang och vilja men ibland också pengar. Därför finns
Snabba Slanten. Ur Snabba Slanten söker unga människor pengar för att prova
på något nytt och kunna förverkliga sina drömmar och idéer. Det är löjligt enkelt att söka och svar utlovas inom en vecka.
Snabba Slanten är ett sätt att se till att Vi Ungas pengar verkligen hamnar där
de används bäst, bland de som har idéerna, drivet och engagemanget!
02
YOU SKATE GIRL | FOTO: SARAH THORÉN
03
THE SIGNERS | FOTO: OKÄND
3. VI UNGA | SNABBA SLANTEN
SNABBA
SLANTEN.
01 THE SIGNERS | MODEVISNING
The Signers från Örebro sydde egna kläder och arrangerade en modevisning
med Michael Jackson-tema. “Vi är väldigt glada över att vi fick pengar från
Snabba slanten! Annars hade vi inte kunnat genomföra modevisningen. Pengarna gick till att hyra catwalk, hyra ljud och ljus och lite gick till att fixa affischering” Lisa Nilsson, the Signers
02 YOU SKATE GIRL | SKEJTLÄGER
You Skate Girl i Uppsala arrangerade skejtläger för tjejer i Uppsala.
“Under lägret erbjöd vi deltagarna att vara med på olika workshops. Vi skatade
på dagarna, åkte till Avesta skatepark och bjöd in föreläsare som berättade hur
man på bästa sätt byter griptape. På kvällarna höll vi även lite skatesessions i
ungdomenshus miniramp. Helgen avslutades med skatetävlingar vid Uppsalas
minramplandskap!” Sarah Thorén, You Skate Girl Uppsala
03 NKPG BY NIGHT | FESTIVAL
Östergötlands Vi Unga distrikt arrangerade NKPG by Night, en festival i
Norrköping som lockade flera hundra besökare.
MER INFO?
LÄS MER OM VI UNGAS, SNABBA SLANTEN PÅ WWW.VIUNGA.SE
NKPG BY NIGHT| FOTO: JOSEFINE BJÖRKLUND
VI UNGA | SNABBA SLANTEN
4.
VI UNGAS
UTBILDNINGAR
INTERVJU MEDRANGÖREN/
AR
FÖRFATTAREN/ OCH INSPIRATÖREN
FÖRELÄSAREN
TA
MAN-SLECHRANGÖRSKAP.
MARKUS ÖST
AR
S UTBILDARE I
EN AV VI UNGA
Varför är arrangörskap viktigt?
Arrangörskap är viktigt för att arrangören lär sig extremt mycket, saker som är nyttigt att ha med sig resten av sitt liv. Till exempel att lägga
upp rutiner och strategier och att ha disciplinen att följa dessa. Lära
sig att jobba självständigt och i en grupp samt att motivera sig själv och
andra. Lära sig att förhandla och samarbeta med andra människor
och organisationer. Under utbildningen lär sig deltgarna såklart även
massor med praktiska saker, som till exempel ljudteknik eller grafisk
layout.
Varför är utbildningarna i Vi Unga så bra?
Vi tror mycket på att gruppen hjälper varandra i utbildningen, och
till sin hjälp har de en utbildare som guidar dom i olika metoder och
upplägget, vi har aktiva och lyhörda utbildare som kan lyssna in gruppens behov och anpassa utefter det. Återkommande utbildningar är
ledarskap, arrangörskap och utbildning för utbildare. Vi har även
styrelseutbildningar och valberedningsutbildningar samt att vi kan
arrangera två utbildningar under varje år med speciell inriktning som
våra medlemmar vill ha. Ledarskap och arrangörskap finns i tre olika
steg där steg 1 arrangeras av distrikten och steg 2 och 3 av förbundet.
Utbildning för utbildare arrangeras av förbundet för att säkerställa
utbildare på steg 1 nivån. Efter just denna utbildning får du hålla i
steg 1 utbildningar. Vägen är inte lång från att gå utbildningar till att
hålla egna utbildningar i Vi Unga! - Mårten Gunnarsson
På en arrangörsutbildning lär sig deltagaren skillnaderna mellan
ett “okey” arrangemang och ett suveränt arrangemang samt hur arrangören ska planera och arrangera för att göra ett arrangemang så
bra som möjligt. Deltagaren lär sig både de viktigaste “måste-kunnasakerna” och de detaljer som gör ett arrangemang till en bättre upplevelse för besökare, artister och arrangörer, allt som behövs för att
kunna arrangera suveränt. Det är praktiska saker som tips inför sponsringssamtal, hur en affisch bör utformas, vad som gör att publiken
trivs, hur arrangörerna kan hantera media och mycket mer.
“
“
5. VI UNGA | UTBILDNINGAR
många bra idéer från
engagerade människor
Vad lär sig deltagarna på en arrangörsutbildning?
Roligast med att hålla utbildningar i Vi Unga?
Det roligaste med att hålla en arrangörsutbildning är att ge andra
möjligheten att göra bra arrangemang. Får mycket inspiration och bra
idéer från engagerade människor och man lär sig själv som utbildare
mer om arrangörskap för varje utbildning. Att vara utbildare i Vi Unga
är ett ansvarsfullt jobb, de har höga krav på kvalitet och det är ett
smickrande uppdrag att få utbilda i Vi Unga.
VI UNGA | UTBILDNINGAR
6.
“och vi
ville inte
vara
sämre. Vi
skrek oss
hesa på 10
minuter.”
Björn Torstensson beskriver sitt första rixläger
7. VI UNGA | RIX
N
är jag och en kompis gav oss av
till rix som två rätt blyga grabbar hade vi ingen aning om
vad vi gav oss in på. Det första vi såg
var folk som välkomnade oss, frågade
varifrån vi kom och berättade var
vår tältby skulle vara. När vi kom till
vårt tält såg vi att det var ett jättetält
bland många fler. När vi placerat vår
packning rätt visste vi inte riktigt vad
vi skulle göra; vi vågade ju inte riktigt
gå fram till någon och prata, så min
kompis plockade fram sin gitarr och
började spela. Vi hann inte sitta länge
för oss själva innan en kille kom fram
och sade: ”men hallå, den där låten kan
jag!” Han plockade fram sin egen gitarr
och spelade med, och snart hade det
samlats en liten klunga folk som satt
och sjöng och pratade.
Vi började med att slå upp tält som vi
haft med oss i kanoterna och jag och
min kompis fick i uppdrag att steka pyttipanna i spritkök. Det hela slutade med
att vi brände hälften av pyttipannan
och lyckades orsaka en liten eldsvåda,
men när vi släckt elden var det bara skratt vi hörde från alla hajkdeltagarna.
När vi sedan kom hem till lägerplatsen,
några vänner rikare, såg vi för första
gången hur många det egentligen var
på lägret: Det kom busslast efter busslast med folk som varit på ukulelekurs,
matlagningskurs, rollspels-, eldkonst-,
paintball-, foto och allt möjligt-kurs,
och alla myllrade omkring samtidigt
på lägerplatsen. Till skillnad från på
skolan kände jag mig inte orolig med så
mycket främlingar omkring mig, utan
mera nyfiken.
Senare på kvällen blev vi medsläpade
till något som hette ”nattcaféet”, där en
massa lägerdeltagare satt och åt godis
och toast, sjöng, spelade spel och lekte
lekar. På vägen dit och därifrån skrek
mer än sjöng folk sånger och ramsor
om sina byar, och vi ville inte vara sämre. Vi skrek oss hesa på tio minuter.
Under de följande dagarna hittade vi
våra första norrländska vänner någonsin, för det fanns folk från hela Sverige på lägret, och min annars ganska
tystlåtne kompis gjorde ett riktigt lyckat
framträdande på en ”öppen scen” med
karaoke. Det lät förmodligen hemskt,
men hans plötsliga hårdrocksattityd till
AC/DC- och Alice Cooper-låtarna gjorde
succé. När lägret var slut blev det många sorgsna farväl, men det kändes lite
som om Rixet inte lämnade kroppen.
Det har det inte gjort än.
Två dagar senare hade vi lärt känna
några i vårt tält, som bara var ett bland
många på åkern. Vi fick då berättat för
oss att det var dags att välja en ”hajk”.
Vi hade ingen aning om vad vi skulle
välja, så vi tog den som kompisens
storebror skulle vara ledare för; Kanothajken.
Vi åkte med en buss ner till havet, skaffade oss en kanot vid en paddlingsklubb och paddlade ut till en ö. På vägen
blev det en del racing och vattenkrig,
så när vi kom fram var de flesta blöta,
varma och glada.
Kompisarna från Norrland har vi fortfarande kontakt med, och min tidigare så blyge kompis läser på Malmös
musikhögskola, med inriktning på
sång.
Jag tror att det var på Rix vi lärde oss att
våga upptäcka nya människor, ny kunskap och nya platser, men inte minst
nya drömmar.
VI UNGA | RIX
8.
VI UNGAS ALLA DISTRIKT
” VI FINNS I HELA
SVERIGE”
Norrbotten
Västerbotten
Västernorrland
Jämtland
Gävleborg
Dalarna
Uppsala & Gotland
Örebro-Västmanland
Södermanland
HITTA KONTAKTUPPGIFTER TILL
DITT VI UNGA-DISTRIKT PÅ
WWW.VIUNGA.SE
Stockholm
Värmland
Västra
Östergötland
Kronköpinge
Kalmar
Halland
Skåne
9. VI UNGA | KARTA
VI UNGA | KARTA
10.
Demokrati
Vi Unga bildades 1955 och sedan dess har vi varit en organisation som
vilat på en demokratisk grund. Under åren har vi utvecklat och förbättrat
demokratin. I våra grundidéer kan vi läsa ”...hela tiden arbeta för att utveckla nya demokratiska former...” Detta ser vi som något självklart när
samhälle och målgrupp förändras, växer och byter förutsättningar, behov
samt krav. Detta är en av anledningarna varför Vi Unga fortsätter utveckla
demokratin.
I våra grundidéer kan läsas:
”Vi som är unga vill påverka och ta ansvar i samhället.”
Detta är något vi ser som självklart. För att ha möjlighet att påverka samhället behöver du också lära dig reglerna. Vi Unga är den skolan, vi kallar oss Sveriges roligaste demokratiskola och med hjälp av det naturliga
demokratiska lärandet i Vi Unga ser vi också hur vi utbildar aktiva samhällsmedborgare.
11. VI UNGA | DEMOKRATI
“
“
Vi Unga fortsätter
utveckla demokratin
”Vårt mål är att alla vi barn och ungdomar ska ha självförtroende och verktyg att göra det som är viktigt för oss. Vi vill att våra röster blir hörda och
att vi blir tagna på allvar.”
Genom vår demokratiska uppbyggnad får unga människor möjlighet att
ta ansvar. Både för sig själv men också för andra. Vi lär våra unga genom
styrelseposter och demokratiska möten att ta ansvar för både ekonomi, andra medlemmars åsikter och sin egen fritid. Våra medlemmar bidrar med
sina drömmar och idéer, Vi Unga är verktyget och det är medlemmarna
själva som förverkligar. Därför tar våra medlemmar för sig och vågar testa
sina idéer. ”Vi Ungas verksamhet ska alltid vara demokratisk och jämställd. Att hela
tiden arbeta för att utveckla nya demokratiska former är en självklarhet för
att alla ska komma till tals och för att öka delaktighet i beslutsfattandet.”
Idag jobbar Vi Unga aktivt med att minska negativa maktstrukturer och
bryta normer. Detta ser vi som något självklart för att alla barn och unga
ska ha möjlighet att ta plats och uttrycka sin åsikt. Alla som vill ska ha
möjlighet att sitta på en beslutsfattande position och alla ska ha möjlighet
att växa och utvecklas. I Vi Unga finns det flera vägar att växa och utvecklas, det innebär att ingen ska behöva gå samma trappa utan kunna forma
sin egen väg efter sina egna behov och förutsättningar. Läs mer om vårt
arbete med normkritik och med att minska negativa maktstrukturer på
nästa sida.
”Det som förenar klubbarna är att de är demokratiskt organiserade av barn
och ungdomar. I Vi Unga är det viktiga att ha roligt och vara delaktig, inte
att prestera fina resultat.”
Och det är precis därför vi är Sveriges roligaste demokratiskola.
VI UNGA | DEMOKRATI
12.
VI UNGAS
MOD
ATT MÄTA.
Vi Unga har genom projektet Mod att mäta utvecklat en unik metod
för att mäta makt på möten. Att göra en mätning innebär att kartlägga maktstrukturer på exempelvis organisationers årsmöten och att
koppla resultatet till diskrimineringsgrunderna. På det sättet kan vi
exempelvis se hur ålder eller funktionsförmåga påverkar vem som
får makt på möten
Diskrimineringsgrunder: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På det sättet kan vi exempelvis
se hur ålder eller funktionsförmåga påverkar vem som får makt på
möten.
För att uppnå en levande demokrati måste det finnas utrymme att
uttrycka olika åsikter och debattera dessa åsikter under fria former.
Normer och maktstrukturer begränsar människors möjligheter att
fritt uttrycka sina åsikter, och därför påverkar det demokratin. Eftersom Vi Unga vill vara en demokratiskola och eftersom vi vill ha ett
demokratiskt samhälle, anser vi att det är väldigt viktigt att arbeta
med normer och maktstrukturer i civilsamhällets organisationer. Vi
menar att de normer och maktstrukturer som finns internt i organisationerna har stor inverkan på vilka som söker sig till organisationer och känner sig välkomna där.
”
Vi kan exempelvis se hur ålder eller
funktionsförmåga påverkar vem som
får makt på möten
”
I ageraguiden får organisationer hjälp med att exempelvis ta fram
en likabehandlingsplan och att bjuda in till möten på ett tillgängligt
och öppet sätt.
Vi Unga vill att alla människor ska kunna delta i det civila samhället
på lika villkor. När Vi Unga gjorde sin första jämställdhetsmätning
på sin egna stämma år 2001 var resultatet sämre än väntat. Då började processen för att förändra strukturerna inom organisationen.
Tack vare det är Vi Unga nu också en mer jämställd organisation än
vad vi tidigare varit. Vi hoppas att fler vågar vara lika modiga!
Vi menar att det är viktigt att som organisation kartlägga sig själv,
sina normer och maktstrukturer och att på det sättet ha möjlighet
att vara självkritisk i varför till exempel organisationens medlemsbas ser ut på ett visst sätt. Genom självkritik blir viljan till förändring mer rotad i organisationen.
Vi tror, att genom att synliggöra makt och normer genom konkreta
siffror, blir det svårt att blunda för de strukturer som existerar. Och
vi vet att folkrörelser inte är avskärmade från resten av samhällets
normer.
Vi slutar inte vid ett konstaterande. Inom projektet Mod att mäta
har Vi Unga tagit fram en ageraguide, en processledande bok för
organisationer som vill arbeta mot diskriminerande strukturer internt i organisationen. ageraguiden handlar om hur maktstrukturer
kan synliggöras och om hur vi kan bli medvetna om vilka normer
som finns inom våra organisationer. Den handlar också om positiv
förändring, om hur normer inte nödvändigtvis måste återskapas
och om hur orättvisa maktstrukturer kan bli mer rättvisa.
13. VI UNGA | MOD ATT MÄTA
VI UNGA | MOD ATT MÄTA
14.
Organisationen
Vi Unga bildades 1955. Syftet var att skapa verksamhet där ungdomarna själva var ledare och initiativtagare. Målet var att fostra ansvarskännande samhällsmedborgare. Under de 55 år Vi Unga har funnits har
organisationen hunnit skriva en enorm historia. Totalt har organisationen haft 1,3 miljoner medlemmar. Vi Unga har varit med och organiserat volleybollen och innebandyn i Sverige. På senare år har även
Vi Unga spelat en stor roll för organiseringen av skateboardkulturen.
Vi Unga organiserade även Svenska Ungdomsmästerskapen som samlade över 100 000 skolungdomar runt om i landet i frågesport. Tävlingen utvecklades senare till Vi i femman.
* = Läs mer om våra utbildningar på sidorna 5-6
** = Läs mer om hur Vi Unga utvecklar demokratin på sidorna 11-12
15. VI UNGA | INFORMATION
UNGDOMAR
ENGAGERADE
I VI UNGA
IDAG
44,1%
Historia
70000
ANTAL UNGDOMAR ENGAGERADE I VI UNGA GENOM ÅREN
55,9%
Vi Unga är Sveriges bästa barn- och ungdomsorganisation. Alla får bli
medlemmar och bilda sina egna klubbar inom vårt förbund, oavsett
vem eller vad medlemmarna vill göra på sin fritid. Därför skiljer sig
verksamheterna väldigt mycket mellan klubbarna, somliga arrangerar
tävlingar, dansar, ser på film, åker skateboard, helt enkelt det medlemmarna själva vill göra. Det finns ingen gräns för vad våra medlemmar
får göra, så länge det är alkoholfritt. Gemensamt i Vi Unga är att det är
medlemmarna själva som bestämmer över sin fritid. Alla klubbar är
organiserade i distrikt. Ett distrikt innefattar oftast ett län. Distrikten
finns till för att stötta klubbarna. Bland annat genom läger, utbildningar*, nätverk, kontakter, ekonomi. Exakt vad distrikten ska jobba med
bestäms av medlemmarna och klubbarna i det distriktet.Distrikten får
i sin tur hjälp av en riksorganisation. Riksorganisationen stöttar distrikt och klubbar med de behov som finns. Utbildningar, utvecklingen
av demokrati**, förenkling av administration, ekonomi, kontakter, för
att nämna några få.
1 282 883
ÖVER
INFORMATION
OM VI UNGA
ANTAL KILLAR
OCH TJEJER
0
3
KLUBBAR
RUNT OM
I SVERIGE
1634 km
AVSTÅNDET MELLAN NORDLIGASTE OCH
SYDLIGASTE VI UNGA KLUBBEN
Våra åsikter
Vår organisation är partipolitiskt och religiös obundet. Vi tycker att det
är viktigt att alla får vara delaktiga och att det är bra att unga med olika
åsikter och bakgrunder får träffas och knyta kontakter. Främlingsfientlighet är alltså inte accepterat inom vårt förbund som bygger på människors lika värde. Vi vill att våra medlemmar ska känna att de kan
påverka vår organisation och samhället. Vi anser att unga ska få ökat
inflytande i hela samhället.
Vår vision:
”Alla barn och ungdomar ska få utvecklas, känna sig betydelsefulla och
ha möjlighet att förverkliga sina idéer”.
VI UNGA | INFORMATION
16.
ETT EXEMPEL PÅ HUR DIN DRÖM KAN BLI VERKLIGHET VIA