Transcript 1 Magnus Andersson Jordbruksverket Arbetsgruppen

1
Magnus Andersson
Jordbruksverket
Arbetsgruppen
yrkesfiskestrategi
Några förslag till mål
Bevarande av flottstrukturen
För att möjliggöra andra viktiga mål och behålla det svenska yrkesfiskets betydelse som
leverantör av färsk fisk och skaldjur året om, vill vi så långt som möjligt bevara nuvarande
struktur med mindre, mellanstora och stora båtar.
Ökad flexibilitet till fiskemöjligheter
Det är önskvärt att ge bättre möjlighet till att bedriva ett mer differentierat fiske, naturligtvis
anpassat till tillgängliga resurser. De s.k. särskilda tillstånden låser idag in fisket på ett sätt
som blir till ett hinder för yrkesfiskets överlevnad, samtidigt som det kan ge negativa effekter
på resursen när alternativ till annat fiske inte ges.
Öppna vägar för nyetablering
Det finns idag trots allt fisken som mycket väl kan tåla ett nytillskott av fiskare. Vi vet också
att genomsnittsåldern är hög inom näringen. Här krävs en ordentlig översyn av regelverket,
och behov av att skapa en attraktiv ingång i fisket. Näringen har ett stort värde i att den kan
erbjuda en framtida försörjning, en möjlighet som efterfrågas i samhället.
Öka utbudet av svenskfångad fisk på hemmamarknaden
Kan ske genom ökad förädlingsgrad, nya produkter. Bearbeta lokal, regional marknad.
Marknadsföring, spårbarhet, miljömärkning - en kortare väg från fiskaren till konsumenten.
Efter kampanjen mot östersjötorsken, som under många år fick stort utrymme i media, finns
det ännu, trots msc-märkning av östra beståndet, ett kvarvarande motstånd till att konsumera
östersjötorsk. Rapporteringarna kring fisket lider av en kraftig obalans och här krävs insatser.
Minskad påverkan på havsmiljön
Avgörande inte bara för fiskets framtid är att utsläppen till våra hav och vatten minskar.
De som lever på havets resurser, kan notera att fiskets miljöpåverkan nagelfars av i stort sett
hela samfundet, allt medan ökad produktion och utsläpp som påverkar och skadar havsmiljön
under lång tid framåt, inte tillnärmelsevis får den uppmärksamheten.
Stärka fiskenäringen i våra kustsamhällen
Det finns behov av att skapa möjligheter och uppmuntra till kompletterande verksamhet för
yrkesfiskare, framför allt i områden där fisket inte medger en full sysselsättning. Satsningar på
fisketurism och annan turistverksamhet i hamnarna kan vara en sak, lokal förädling en annan.
Här kan ett samarbete mellan Leader och fisket skapa mervärde. Angeläget är också att arbeta
för att service och infrastruktur i fiskehamnarna inte ytterligare försämras, en förutsättning av
stor betydelse även för det småskaliga fiskets överlevnad.
2
Minimera oönskad fångst.
Fisket har en stor utmaning att ta sig an i och med att landningsskyldigheten träder i kraft.
Ändå bedrivs i vårt land många fisken med väl selekterande redskap, till skillnad mot vad som
sker i våra grannländer och andra medlemsstater i EU. Vårt bekymmer är de små kvoterna
vilket gör att även en mindre mängd bifångster kan innebära stora problem. Därför finns det
ändå ett behov av att försöka ytterligare förfina fiskeredskapen. Ett arbete som på sina håll
redan har påbörjats.
Ett fiske i balans
Vi behöver öka kunskapen om fisk, fisket och dess betingelser. Historiskt har många gånger
yrkesfisket och forskare varit oense om tillståndet i våra hav och ibland har fel åtgärder satts
in. Det finns behov av ökade forskningsinsatser i samarbete och i dialog med näringen. Fisk
av en viss art är inte alltid lika stationär som kvoterna i ett område. Yrkesfiskets påverkan på
ekosystemet är som vi vet bara en del av problematiken. För att nå målet, ett fiske i balans,
krävs mera av kunskap, och lika viktig som försiktighetsprincipen är för att skydda en resurs,
är det av vikt för yrkesfiskets överlevnad att få tillgång till de resurser som faktiskt är möjliga
att nyttja.
Regelförenkling
Ett stort hot mot yrkesfiskets framtid är de massiva regelverken som omgärdar fisket och dess
kringverksamhet. Risken att göra fel skapar olust och en osäkerhet hos fiskaren, och fungerar
avskräckande för presumtiva fiskare att ge sig in i fisket. Det är dags att vi tar tag i frågan; hur
långt är det rimligt att gå i jakten på den sista decimalen? Finns det ens en tillstymmelse till
motsvarande insatser i andra näringar? Regelverket har svällt ut efterhand, har blivit allt
snårigare, och är i en del fall kontraproduktivt. Svenska myndigheter har även gjort egna
tillägg till EU:s regelflora. I våra grannländer har de gjort tvärtom - i praktiken har delar av
EU:s förordningar inte genomförts. HaV har tidigare i år lämnat en rapport till regeringen om
regelförenkling inom fiskets område, en rapport som är en ypperlig grund i arbetet med
regelförenklingar.
Stärkt konkurrenskraft
En stor del av det svenska fisket är hårt ansatt av konkurrens från omvärlden. Det kan vara att
våra konkurrenter har bättre tillgång till kvoter, billigare arbetskraft, rationellare hantering,
eller lägre omkostnader i sitt fiske. Som ett exempel har i Sverige (fartyg på 22 m) kostnaden
för besiktning fyr- eller femfaldigats på bara några år. Mycket kan inte påverkas, men det är
ett angeläget område att bringa klarhet i för att få input till eventuella åtgärder som kan stärka
fiskets konkurrenskraft.
Slutligen, vi tycker det är bra om samrådsgruppen i arbetet behåller ordet yrkesfiskestrategi,
så att fokus blir på rätt sak. Yrkesfisket är ju som enda aktör bundet till inhemska, begränsade
resurser för sin överlevnad. En bra näringsutveckling för yrkesfisket kommer att ge positiva
effekter även till fiskeindustrin och handeln.
Träslövsläge den 16 oktober 2014
Hallandsfiskarnas Producentorganisation
Tommy Lang