Transcript a fått nytt liv - Fishing Garner

a fått
Området nedströms
järnvägsbron I Stavre är en av
många populära fiskeplatser I Glmån.
nytt liv
AV: RISTO O SEPPÄNEN
istorien om Gimån i Jämtland är
historien om många strömmande
vatten som människan hänsynslöst,
utnyttjat, för kortsiktiga ekonomiska syften. Några kraftverk finns inte i Gimån (en
gammal anläggning har funnits där men
den är riven), däremot har ån utnyttjats
mycket hårt som flottled.
Dessbättre är Gimån också ett bra exempel på att människan kan, om viljan finns
och resurser ställs till förfogande, reparera
en stor del av de skador hon orsakat i
naturen.
Gimån måste ha varit ett helt fantastiskt
H
l
~ ÖSTERSUND
\
\in
I'~
I.
I
,
BRUNFLO
"I
,
\
,
fiskevatten innan flottningen av timmer
startade. Ån "rensades" då från stora stenar, stenkistor och träkistor byggdes och
djupfåror sprängdes, för att skapa fri passage för timret. Skadorna blev förstås
enorma, då ståndplatserna för den större
fisken försvann och då många lekområden
blev torrlagda.
Skräckexempel
Trots flottningen, bjöd Gimån dock fortfarande på bra fiske. Det verkliga dråpslaget
kom först då flottningen avslutades i slutet
av 1960-talet. Enligt lagbestämmelserna,
skulle ån då återställas i ursprungligt skick.
- Det var bra fiske då flottningen fortfarande pågick. Där fanns fina fiskeplatser
bredvid stenkistorna, men då de revs så
bÖljade eländet, minns Hugo Håkansson,
en äldre sportfiskare från Ösjön.
Den s k restaureringen som flottningsföreningen utförde, bestod i att man rev
länsar, timmer- och stenkistor och dammbyggnader som höll vattnet. Resultatet blev
katastrofalt, ett skräckexempel på hur man
inte får "restaurera".
Fisket blev mycket sämre. 1976 gick
därför en grupp entusiastiska sportfiskare
samman och bildade Gimåns Miljögrupp.
Mestadels för hand förflyttades nu stora
stenar ut tillbaka i ån, för att skapa
ståndplatser. Yattenhinder och flottlänsar
återuppbyggdes också bl a i Idsjöströmmen.
Det var ett berömvärt arbete som dessa
frivilliga fiskevårdare utförde. Betydligt
större insatser behövdes dock, för att reparera ån. Fiskenämnden i Jämtlands län som
gjort sig känd som duktig restaurerare av
skadade strömvatten, startade så 1986
mycket omfattande förbättringsarbeten i
Gimån.
- Gimån har den typiska strukturen
som man vill ha på ett strömvatten.
Det vill säga, omväxlande stora och
mindre sjöar och så korta strömpartier däremellan. Det ger
ett väldigt effektivt pro-
, . BRÄCKE
3
"
5
duktionssystem, säger Sven-Ola Öhlund,
länsfiskekonsulent.
Övre Gimåns
Fiskevårdsområde:
1) Högst upp (se karta) har forspartiet från
utloppet från Revsundssjön och ned till
strax ovanför järnvägsbron i Stavre, förbättrats som lek- och uppväxtområde för
Stavreöringen. Området är helt fredat från
allt fiske.
Området nedströms järnvägsbron har
åtgärdats och är främst ett trevligt
torrflugevatten. Nedströms "fiskhuset", ca
en kilometer längre ner, finns ett orört parti
av den gamla "vilda" Gimån, med mycket
sten i strömfåran och två korta strömpmtier,
Mellanströmmen och Kraftverksströmmen,
med fin öringmiljö
2) Grötingströmmen med två korta
strömpartier.
Gimdalens Fiskevårdsområde:
3) Idsjön med trollingfiske (se SPORTFISKE nr 3/91).
4) Idsjöströmmen (se nedan), Grundselströmmen maximalt 150 m lång forssträcka
med stenigare (öring-) miljö än Idsjöströmmen. Grubbselströmmen, ca 500 m
lång, med väg på norra sidan, ca 600 m från
strömmen. Stavselforsen, egentligen två
forsar. Tidigare var Stavselforsen inramad
mellan stenkistor och i princip bara en fåra,
men är nu åtgärdad. Öringmiljö.
Storselforsen var mycket hårt flottledsrensad och hårt forsande, där vattnet leddes
mellan långa stenkistor. Efter åtgärd är
delar av stenkistorna rivna, trösklar och
strörnkoncentratorer har byggts och man
har återskapat lek- och uppväxtområden,
genom att leda över vatten på de tidigare
torrlagda partierna av forsen.
Storåsen-Albacken
fiskevårdsområde:
5) Abborrselforsen, Rotselforsen, Hucksjöforsen. Ganska vilda forsar som ligger
en bit från vägen. Hucksjöforsen är ännu
inte åtgärdad (sker 1991), eftersom det
varit svårt få fram en grävmaskin dit.
6) Skravelforsen och Getingforsen är
ännu ej åtgärdade p g a svår terräng för
grävmaskin. Inför "1991 planeras alternativa metoder. I Skravelforsen har för
flottningen sprängts en smal
ränna.
6---SÖRBYGDEN
7
8
9
60
April 1991
SPORTFISKE
.1
Getingforsen är tvådelad, med en
flottränna och en naturlig Måra. Åtgärden
blir här att stänga av flottrännan och leda
allt vatten till den naturliga Måran. Pengar
finns avsatta i fiskenämndens budget för
åtgärder under 1991.
Måsjöforsen (två grenar) åtgärdades
1989 med bl a höljor för att bromsa upp
vattnet.
7) Svagt strömmande partier, Måsjön..
8-9) Sörbygden fiskevårdsområdes vatten med bl a Båthällaforsen, berörs ej i
denna artikel.
Nya livsvillkor
Biotopvårdsåtgärderna syftar till att för det
första, skapa ståndplatser och djupare höljor
för fisken. Fler fiskar ryms då på samma
areal. Tillväxten ökar liksom vinteröverlevnaden, då utrymmet blir större och
konkurrensen fiskar emellan därmed
minskar. Ju större fisk, desto mer behöver
den dessutom vatten över huvudet.
För det andra, gäller det att skapa nya
lek- och uppväxtområden. Dessa åtgärder
har kompletterats
med utsättning av.
både yngel och rom.
För det tredje,
översvämmas tidigare torrlagda åpartier, så att produktionen av biomassa
ökar med större
artvariation i hela bottenfaunan. Det blir
mer mat och fisken växer sig större.
- I de flottledsrensade strömmarna, som
i stort sett bara bestod aven flottledskanal,
använde fisken all sin energi till att skaffa
sig föda och stå kvar där i den starka
strömmen. Nu har fisken det lättare och
därför ökar tillväxten, säger Lasse Bergvall
vid fiskenämnden som lett restaureringsarbetena.
Mer än 400.000 kr har maskinarbetena
med grävmaskin, rom- och yngelutsättningarna samt verksamheten med översomringskassarna kostat. Dessutom har i
samarbete med AMS utförts en rad av service- och sportfiskefrämjande åtgärder,
bl a byggande av vindskydd, toaletter, eldstäder, bryggor, m.m.
Sammanlagt har alltså ca 1,3 miljoner
kronor satsats på restaureringsarbeten i
Gimån, på sträckan Revsundssjön Albacken. Mycket pengar,ja visst, men väl
satsade pengar! Redan nu, bara ett par år
efteråt, kan man inkassera räntan på det
satsade kapitalet, i form av bättre sportfiske i strömmarna. Långsiktigt är investeringarna i Gimån oerhört värdefulla i miljösportfiske-, rekreation- och turistkronor
mätt.
- Vi har fått mycket beröm för fisket från
de besökande sportfiskarna, säger Lennart
Jakobsson, ordförande i styrelsen för
Gimdalens Fiskevårdsområde.
- Biotopvårdsåtgärderna har gett stor
effekt. Fisket har varit bättre under 1990,
med flera fångade storöringar och storharrar. Mycket återstår dock att göra. Hade
man haft en biotopvårdskunnig man redan
då, man "rättade till" när man slutade med
flottningen, så hade man kunnat restaurera
hela Gimån med de pengarna, säger Holger Olofsson, ordförande i Storås-Albacken Fiskevårdsområdesförening.
Bättre fiske
- Tidigare hade man bara en kort period av
bra fiske just efter vårfloden. Därefter blev
det för litet vatten kvar i strömmarna och
fisken flydde till selen och sjöarna. Nu får
man ett jämnare vattenflöde under hela
säsongen, säger Lasse Bergvall.
Lyckas biotopvårdsåtgärderna, kan produktionen av fisk fördubblas, ja, det finns
extrema exempel därfiskproduktionen blivit fem gånger större. Det brukar ta
några år innan man
ser de verkliga effekterna av åtgärder
na, då några nya årskullar av fisk måste
växa upp, vilket tar
sin tid.
Tack vare att fisken nu stannar kvar i
strömmarna syns dock effekterna snabbare
i ett förbättrat sportfiske. Fångsterna har
blivit bättre redan efter ett par år, men
fiskarna är inte lika lättfångade som tidigare, vilket är bra. Den större fisken hade
tidigare i stort sett bara en djupfåra att
vistas i, numera finns fiskarna utspridda
vid ståndplatser över en större areal.
Flera storharrar rapporterades åter 1990,
däribland två fina fiskar på 1,3 kg vardera
från Idsjöströmmen.
Gimån har
fått nytt liv
P'
Får beröm
För de utförda biotopvårdsarbetena i Gimån
får fiskenämnden mycket beröm:
SPORTFISKE
Mera öring
Gimån är i första hand en harrå, men där
finns även grov öring; den nedströmslekande "Stavreöringen" och uppströmslekande "Båthällaöringen". 1990 rapporteras från bl a Storåsen-Albackens Fiskevårdsområde, fina fångster med flera
öringar på mellan 2-3 kg och en toppöring
på över fyra kilo.
Tillgången på öring i Gimån ökar också
tack vare översomringsverksamheten med
odlingskassar i Idsjön på Gimdalens FVO:s
område och Alan på Storås-Albackens
FVO:s område.
Öringsmolten matas så att de kommer
över insektsstadiet och släpps fria, då de
uppnått omkring sju hektos vikt. Detta ger
en ordentlig puff framåt för sjöfisket, men
öringarna gör även, liksom de naturligt
födda sjölevande öringarna i vattensyste-
met, näringsvandringar till stömmarna i
ån.
Jag hade turen att under sommaren 1990,
möta en sådan öring, en urstark kämpe på
drygt 1,5 kg, som lät sig luras av min fluga.
Eftersom jag använde ett mjukt klass 5 spö
och hade 0,18 mm tunn tafsspets, krävdes
det en hel del lirkande, innan den ville
krypa in i håven. Vilken skön fisk!
Att det var en sjölevande öring som bara
tillfälligt besökte strömmarna för nattsländekalas, var den silverblanka färgen ett
säkert tecken på. Den strömlevande öringen
är nämligen mörkare guldbrunfärgad.
Girnådalens Fiskevårdsområde har fredat
nacken ovan landsvägsbron i Idsjöströmmen och gör också utsättningar av både .
rom och yngel där.
Utökat fredningsområde i Stavre vid
utloppet från Revsundssjön har också gett
mycket fint resultat. Den grunda strömsträckan fungerar som fiskens barnkammare. Dessutom gör övre Gimåns fiskevårdsområde stödutsättningar för ca 15.000
kr årligen med 3-somriga öringsmolt.
Flugfiske i Idsjöströmmen
Idsjöströmmen är den mest kända forssträckan i Gimån. Denna ca 1.100 m långa
och 50 m breda sträcka, ärjämt strömmande
och relativt grund och skiljer sig till sin
karaktär en hel del från de övriga
strömsträckorna i ån. Ett typiskt harrvatten,
brukar man säga. Sedan 1988 är Idsjöströmmen utarrenderad till Lars-Åke
Olsson i Gimdalen.
Endast flugfiske är tillåtet i Idsjöströminen och antalet samtidigt fiskande är begränsat till 10 personer per dag. 1990 var
minimimåttet för harr och öring 35 cm,
alltså det klart högsta i hela Gimån, och
antalet fiskar som fick tas upp var högst tre
per fiskare och dag. Men även fiskekortspriset, 100 kr/dag, var också flera gånger
högre än i övriga delar av ån.
Varje fiskare fick alltså ta tre stycken
fiskar över 35 cm. Men de flesta fiskarna
tog bara en eller två fiskar, resten släppte
de tillbaka. Varför gjorde de så?
- Jo, därför att de vet att de' fiskar med
likasinnade, med samma inställning till
kvalite, natur och fiske. De slipper att
trängas och får en service som är mycket
ovanlig, säger Lars-Åke Olsson.
För att ytterligare höjakvaliten på fisket,
ökas minimimåttet 1991 till 40 cm och
endast en fisk får tas upp per fiskare och
dag.
För arrendet betalar Lars-Åke Olsson
35.000 kr plus moms pedro 1989 besöktes
Idsjöströmmen av 130 betalande flugfiskare, vilket innebar ett underskott på 27.000
kr från fisket. 1990 ökade antalet fiskedygn
till ca400 och verksamheten gav ett plus på
13.600 kr, som efter skatt och sociala avgifter ska fördelas som lön på fem månader.
April 1991
61
- Hårda begräns-ningar i fisket
måste göras om man vill skydda
fiskebestånden, säger Lars-Ake
Olsson som arrenderar
Idsjöströmmen.
Kritik mot arrendet
Rik lär Lars-Åke alltså inte bli på fisket.
Mot utarrenderingen av Idsjöströmmen har
dock riktats stark kritik, främst bland
sportfiskare inom Bräcke kommun:
- Så här får man inte göra. Först restaurerar samhället strömmarna för dyra pengar
och sedan får en privatperson ta den bästa
biten. Det är bara ett priviligierat, litet antal
personer som får fiska där. Det har gjorts
business av det hela.
Eftersom biotopvårdsarbetena till största
delen (70%) bekostats med statliga
fiskevårdsbidrag vilka är återbetalningspliktiga om allmän upplåtelse av fisket inte
sker, har fiskenämnden måst ge sitt godkännande till arrendeavtalet.
- Ett av skälen till att vi sade okey, var att
detta var en annan, alternativ typ av kvalitativt bra fiskeprodukt. Men vad jag är
väldigt rädd för när det gäller det här är, att
om flera skulle slå in på den här vägen, så
finns det risk för att vi skulle råka illa ut.
Grundprincipen här i länet har ju varit, och
är, att alla vatten skall vara upplåtna för
alla, säger länsfiskekonsulent Sven-Ola
Öhlund.
Lennart Jakobsson, ordförande i Gimdalens fiskevårdsområdesförening säger att
han mottagit fler positiva yttranden över
arrendeavtalet, är negativa sådana. Det är
majoriteten av fiskerättsägarna (den största
är skogsbolaget SCA) som har fattat beslutet om arrendet.
-För att kunna hålla på med kassodlingen,
behöver vi det häi tillskottet av direkt
öronmärkta pengar. Det är ett rent plus.
Dessutom har vi fem forsar kvar som är
öppna för allmänheten utan begränsningar
av antalet fiskande, säger Lennart Jakobsson.
Begränsningar i fisket
Lars-Åke Olsson lyssnar på kritiken och
förklarar att fisket ingår som en del i en
större turistsatsning
O
Imed bl a ett planerad världshus på
övriga sträckor har fisket begränsats.
Minimimåttet för harr och öring har höjts
till 30 cm.l Turister får endast fiska
med
.
drag och fluga och ta upp maxImalt fem
fiskar per kort och dygn. Fiskerättsägare
och boende inom skifteslaget får dock fortfarande fiska med mask och "blindsill",
d v s småfisk typ kvidd på kroken.
Både övre Gimåns Fiskevårdsområde
och Storåsen-Albackens Fiskevårdsområde
följer däremot länsfiskestadgans minimimått på 25 cm för harr och öring. Inte heller
finns speciella bestämmelser om sportfiskemetod eller antal fiskar.
Fiskekort
Fiskekorten för övre Gimåns Fiskevårdsområdes sträcka av Gimån kostar (1990)
25 kr/dag, 75 kr/vecka. Säsongen börjar
sista lördagen i maj och slutar sista augusti.
Kortförsäljare: Texaco bensinstation i
Stavre, Rickards Sport i Bräcke samt Jonas
Åkerman vid strömnacken där Gimån börjar (Stavre).
Turistfiskekortet inom Gimdalens Fiskevårdsområde kostar 40 kr/dygn (1990)
och då får m,an ta upp fem fiskar/kort/dygn.
Säsongen börjar l juni och slutar för
öringfisket den 31 augusti, harrfisket slutar
30 september. Kort
kan köpas hos Konsum i Nyhem eller
G man har
[~:~l;;:l~~ faO tt
nytt
len i b y n . .
- Då det gäller
jakten, ärregleringar självklara, men då det
gäller fisket, tror man att man kan fiska år
efter år utan begränsning av antalet uppdragna fiskar och med ett minimimått på
25 cm, utan att fisket påverkas negativt.
Det är därför som vi inte har bra fiske idag
i våra norrländska älvar, säger Lars-Åke
Olsson.
Även på Girridalens fiskevårdsområdes
l-IV ~~;'~i~:::~:';d'
sJostrommen(lOOkr/
dag, 600 kr/vecka)
kan köpas hos Lars-Åke Olsson i Gimdalen.
Fiskekort inom Storåsen-Albackens
Fiskevårdsområde kostar 25 kr/dag, 75 kr/
vecka. Säsongen börjar i juni och slutar 31
augusti (öring), l oktober (harr). Fiskekort
kan köpas hos bl a sportaffärer i Kälarne
och Bräcke samt hos kortförsäljare i
Hucksjöåsen, Albacken och Ösjön.
MI
Ett "vildare"
parti av Gimån
sett genom
regndiset. Här
trivs den större
öringen.
62
April 1991
SPORTFISKE