Transcript Tv-spel som känner av din yogateknik

Koppla upp,
logga in, ladda
Tv-spel som känner av din yogateknik. Spinningklasser
som styrs av dina hjärtslag. Communities på nätet där du
kan ladda ner dina resultat och jämföra dig med andra.
Fitness Magazine synar teknikens framsteg i träningsvärlden. Kan tekniken locka fler att träna – eller tvärtom?
Text Minna Tunberger
P
å fitnessmässor runt om i världen är
trenden tydlig: träningsutrustningen blir allt mer högteknologisk för
varje år som går. Här ställs det ut
löpband med lcd-skärmar, där du kan knappa in vilken dvd du vill se. Träningscyklar
för hemmabruk visas upp. Men inte vilka
cyklar som helst, utan sådana som kan
kopplas till datorer och gör det möjligt att
ladda ner en egen spinningcoach.
Men all denna teknik, behövs den verkligen? Vi frågade Monika Björn, välrenom­
merad spinninginstruktör som driver
utbildningsföretaget In-cycle education och
instruerar på Gymnasium i Göteborg.
– Mycket av de nya uppfinningarna är innovativa tekniskt sett, men inte alls användarvänliga. Snittkunden vid löpbandet
värmer upp tio minuter före gymträningen,
och har därför ingen lust att börja bläddra
bland dvd-filmer eller knappa in ålder, vikt,
och program, säger hon.
62
Fitness Magazine 12 08
Monika brukar besöka fitnessmässor både
i Europa och USA, för att hålla sig uppdaterad inom den senaste tekniken. Hon tycker
att en majoritet av de nya uppfinningarna
känns ogenomtänkta.
– Det är som om vissa företag bara vill
vara först med något nytt. Många tillverkare
är dessutom män och producerar utan att
tänka på hur kvinnor vill att prylarna ska
se ut och fungera. Därför är en stor del av
gymutrustningen i dag grå och full av obegripliga siffror.
Pulsträning har slagit brett
Vissa tekniska produkter kommer således
att försvinna rätt snabbt, spår Monika
Björn, medan andra kommer att hitta sin
plats i träningsutbudet. Till de senare hör
produkter som är lättanvända, med till
exempel färgade symboler istället för siffror.
Och så är det förstås viktigt att produkterna
har ett syfte.
En teknisk uppfinning som verkligen
uppfyller det sistnämnda kriteriet, är pulsklockan. Ända sedan den första trådlösa
pulsklockan uppfanns av finska Polar 1977,
har den varit ett populärt hjälpmedel för
motionärer att registrera pulsslag per minut
och vilken procent av maxpulsen användaren för tillfället ligger på.
– Jag har propagerat för pulsträning sedan
början av nittiotalet. I början var det mest
elitmotionärer som använde sig av detta.
Men nu, särskilt de två senaste åren, har
pulsträning även slagit igenom bland vanliga motionärer, säger Monika Björn.
Instruktören slipper gissa
Svenska Activio spelar en stor roll i detta.
Med sin avskalade teknik har företaget på
bara tre år revolutionerat pulsträningen – i
spinningsalarna.
– Activiosystemet lockar många kunder
eftersom det är så enkelt att använda, säger
Monika Björn, som själv leder spinningklasser knutna till systemet.
Allt du behöver göra är att dra på dig ett
pulsmätarbälte med ett personligt nummer på. På en pekskärm utanför salen
knappar du in ditt nummer och din ålder.
Automatiskt får du då din maxpuls estimerad. Känner du redan till din maxpuls kan
du istället knappa in den.
Inne i salen kan du och de andra delta-
Foto: Polar
ner
Fitness Magazine 12 08
63
»De kommer att orka hela klassen och slipper ta ut sig för mycket i början.«
Foto: Wii fit
orka hela klassen och slipper
ta ut sig för mycket i början
och få mjölksyra, säger han.
En fördel för spinning­
instruktörer som använder
sig av activiosystemet, är att
de slipper gissa hur hårt deltagarna jobbar. Instruktören vet
ju hur det känns att ligga i en
viss zon, och när han eller hon
med bestämdhet vet att deltagarna trampar i just denna är
det lättare för instruktören att
kommunicera på rätt sätt med
deltagarna.
– Instruktörerna blir därmed bättre och
deltagarna nöjdare. Vi har märkt att beläggningen ökar med mellan 50 och 150 procent
inom ett och ett halvt år på de anläggningar
som väljer activiosystemet, säger Daniel
Magnergård.
Het community för löpare
Ett annat företag som har satsat på användar­
vänlig teknik är Nike. Tillsammans med
Apple gör företaget produkten Nike plus,
ännu en teknikpryl som ska motivera sina
användare att träna.
Genom att stoppa i en sensor i din löpsko
(det finns rum för detta i alla Nikes löpskomodeller) kan du via din ipod få reda på hastighet, distans och kaloriförbrukning under
passet. Samtidigt som musiken spelas kan du
bli coachad av en röst som berättar hur långt
det är kvar till målet, bland annat. Vid passets
slut summerar rösten löprundan.
När du kommer hem kan du plugga in din
ipod i datorn och då skickas informationen till
Nike plus mötesplats på nätet.
Aristotelis Baroutsis, nordenchef på Nike,
säger att de som använder nikeplus, gör det
till stor del för att komma åt just communityn.
– De tycker att den är lättanvänd och att det
är roligt att komma i kontakt med andra
löptränande. Många sporras också av
att andra kan se deras resultat.
Han berättar om en tjej som
tappade sin Nike plus-sensor och
därför slutade träna. Hon såg ingen
mening med löpningen när hon inte
kunde visa sina framgångar för andra.
Den som inte har en ipod kan numera träna
med Nike plus uppföljare, samma sensor
i skon men som nu sänder signaler till ett
armband. Informationen kan sedan föras över
till communityn på samma sätt som med den
tidigare modellen.
Activio är inte sena att haka på communitytrenden. Snart kommer de som tränar gruppträning med activiosystemet automatiskt att
kunna se sina resultat på en mötesplats på
Internet och även där kunna komma i kontakt
med andra tränande.
Monika Björn håller med om att communities ligger i tiden och hon är säker på att detta
har kommit för att stanna:
– Yngre generationerna är så vana vid
Internet att det är självklart för dem att vara
interaktiva med sin träning. l
Foto: Activio
garna följa era respektive hjärtfrekvenser i
olika färgzoner på en
väggfäst monitor.
Samtliga tränar
efter sina egna
förutsättningar
och är anonyma
– på väggen syns
inga namn, bara
nummer.
Activios
vd, Daniel
Magnergård,
menar att pulsträningssystemet hjälper till
att kvalitetssäkra
träningen.
– De som håller
sig inom de zoner
som instruktören
säger, kommer att
få ut maximalt
av passet. De
kommer
att
Monika Björn leder en pulsbaserad spinningklass.
Teknisk utveckling
på svenska
Daniel Magnegård, 31, och hans tvil­
lingbror Tom grundade Activio under sin
studietid på KTH. Det hela började som
ett examensarbete 2002 tillsammans med
svenska fotbollslandslagets fysiolog Paul
Balsom. Då han samarbetade med eng­
elska klubben Bolton, fick laget prova på
Activios pulsträningssystem. Det visade
sig att spelarna förbättrade sina tränings­
resultat så markant att mängder av stora
idrottsklubbar började tillämpa systemet.
Bland annat Real Madrid, Arsenal och
Chelsea – och svenska fotbollslandslaget
använder sig av Activiosystemet under
sina träningar.
2005 tog Activio klivet in i grupptränings­
salen, och finns i dag på nära 100
svenska träningsanläggningar. Främst
används tekniken i spinningsammanhang,
men även inom cirkelträning. I Tyskland
används systemet flitigt i aerobicssalen.
I år blev Activio utsett till »Årets unga
gasell« av Dagens Industri. För att kunna
utses till en »ung gasell« ska ett företag
bland annat ha en omsättningsökning på
minst 50 procent och en vd som inte fyllt
40 år.
Läs mer på:
www.polarpuls.com
www.activio.se
www.nikeplus.com
www.nintendo.com
Fitness Magazine 12 08
65
Hur använder du modern teknik i din träning?
Per Svalkvist
Ålder: 33
Bor: Norrtälje
Yrke: It-tekniker
Tränar: Gymtränar och kör minst tre löp­
pass i veckan utrustad med pulsklocka,
gps och Nike plus.
Harriet Egerlund
Ålder: 55
Bor: Göteborg
Yrke: Sjukgymnast
Tränar: Fyra till fem pass i veckan – bland
annat spinning med activiosystemet, step,
bodypump, kettlebell och yoga.
Sofia Plymkvist
Ålder: 24
Bor: Eskilstuna
Yrke: Just nu hemma med sina tre små
pojkar i åldrarna 1, 2 och 3 år.
Tränar: Nintendo wii fit (på nätterna).
»Jag har tre små barn, så jag har inte mycket
tid att träna på dagarna. Därför måste jag
utnyttja tiden när barnen sover – nämligen
kvällar och nätter. För en tid sedan fick jag
låna min brors Nintendo-utrustning och
spelet wii fit, samt en liten vit, rektangulär
balansbräda som hör till spelet. Man kan
köra allt från stepup till yoga och jogging på
brädan.
På tv:n visar en animerad tjej eller kille hur
man ska träna. Brädan känner direkt av om
man har fel tyngdpunkt och på tv:n visas det
samtidigt hur man ska rätta till sin teknik.
Till skillnad från vanliga tränings-dvd:er vet
man verkligen om man gör rätt eller fel, det
känns tryggt.
Jag kan hålla på hela nätterna med det
här, för varje gång man klarar en övning
felfritt så »låser man upp« en ny övning och
kan därmed gå vidare till mer avancerade
sådana. Det går inte att sluta, jag blir nästan
besatt.«
66
Fitness Magazine 12 08
»Jag älskar teknik och tycker att det är ett
roligt tillskott i träningen. När jag ger mig
ut och springer har jag alltid med mig min
gps. Den hjälper mig att hålla reda på tid,
hastighet och sträcka. Om jag till exempel
vill springa ett intervallpass med 400-meterssträckor så piper den varje gång jag har
sprungit 400 meter. Det gör att jag slipper
tänka och istället kan fokusera helt på träningen.
Och så är det kul att kunna synka gps:en
med datorn. Då får jag roliga kartbilder,
snitthastighet per kilometer och annat roligt.
Det är ett bra sätt att hålla koll på sin träning,
det blir ett slags träningsdagbok.
Min pulsklocka är också en favorit. Jag
använder den bland annat för att se att jag ligger på rätt intensitet när jag tränar eller vill
springa pulsbaserade intervaller.
Jag kör även med Nike plus. Den mäter hastighet och distans den också. Men det roliga
med Nike plus är att man kan dela
med sig av sin träning till
människor över hela världen genom Nike plus
community. Där kan
man göra allt från att
jämföra träningsresultat till att bjuda in till
träningsutmaningar.«
»Jag har tränat spinning i några år, och när
mitt gym satte igång att använda sig av activiosystemet för ett par år sedan började jag
automatiskt köra efter detta.
Spinning är den träningsform som jag
tycker sämst om, men med activiosystemet
blir jag mer sporrad att ta i. Det syns ju direkt
på en tavla på väggen om man inte håller sig
inom den pulsintervall som instruktören vill.
Dessutom känns den här träningsformen
effektiv och säker. Om man håller sig inom
rätt pulsintervall orkar man köra maximalt
efter sina egna förutsättningar under passets
alla olika delar. Tidigare var det lätt att köra
för hårt i början och sen ibland ha svårt att
orka resten av passet. Eller så trodde jag att
jag körde hårdare än jag gjorde och tog därför
i mindre än jag klarade.
Det är också kul att följa sin konditionsutveckling genom att se hur snabbt pulsen går
ner mellan passets intensiva sekvenser och
hur snabbt det tar för pulsen att gå ner till
utgångsläget vid passets slut.«