Transcript Att göra i ordning en byrett för titrering

Att göra i ordning en byrett för titrering
Utrustning
Byrett, liten tratt, dekanterglas, byretthållare, stativ.
Utförande

Sätt fast byretthållaren i stativet, se figuren.

Skölj byretten med lite av titrerlösningen (lösningen som du ska
titrera med) och låt den rinna ner i ett dekanterglas (”slaskkärl”). Detta gäller särskilt om byretten inte är helt torr.
0
1
0
2
0
3
0
4
0

Placera byretten lagom högt i byretthållaren. Byrettspetsen ska
vid titreringen nå ca 1 cm ned i kolvens hals.

Stäng byrettkranen.

Låt samma dekanterglas (”slaskkärl”) vara under byretten.
(När byretten görs i ordning får du inte ha en E-kolv eller
dekanterglas med provlösning under byretten.)

Häll titrerlösning i byretten via tratten (lyft ibland på tratten så att luften kommer ut ur
byretten). Vätskeytan ska vara några cm ovanför nollstrecket. Om det blir luftbubblor på
byrettens väggar kan du knacka försiktigt på byretten. Då stiger bubblorna uppåt. Om de
inte gör det, måste du tömma byretten, diska den (se nedan) och fylla den på nytt.

Öppna byrettkranen så att byrettspetsen under kranen fylls med lösning. Om det blir
luftbubblor i spetsen, måste lösningen rinna ut tills bubblorna fås bort.

Ta bort tratten.

Justera vätskenivån så att meniskens lägsta punkt kommer vid 0,00 cm3 (menisken är
vätskepelarens krökta yta).

Om menisken ligger under 0,00 cm3 kan du justera till ett passande värde (t.ex. 1,00 cm3)
och anteckna detta. Byretten är nu klar att användas.
5
0
Diskning
Efter avslutad titrering ska du tömma byretten och därefter skölja den flera gånger med
vatten medan den fortfarande är fastsatt i byretthållaren (ställ ett större dekanterglas under
byretten). Skölj till slut byretten med lite avjonat vatten, innan du svänger den upp och ner
med öppen kran i byretthållaren.
1
Syra i mjölkprodukter
Mjölksyra bildas genom mjölksyrabakteriers aktivitet. Genom att välja olika typer av mjölksyrabakterier kan olika mjölksyraprodukter s.s. fil, yoghurt och surmjölk framställas. I det här
arbetet jämförs mängden mjölksyra i olika surmjölksprodukter.
Analysmetoden (undersökningsmetoden)
0
Titrering är en analysmetod som kan användas för att bestämma hur
mycket det finns av ett ämne i en produkt (t.ex. mjölksyra i surmjölk).
Produkten har man löst upp eller blandat i vatten. Vid titreringen
tillsätter man från en byrett droppvis av ett ämne, som reagerar med det
ämne vars mängd man vill bestämma. Man tillsätter exakt så mycket, att
allt av ämnet som undersöks har reagerat. För att veta när man skall
sluta titrera har man, före titreringen påbörjades, till lösningen med
ämnet som undersöks satt en indikator (färgämne), vars färg då ändrar.
Det undersökta ämnet finns ofta i en E-kolv.
10
20
30
40
50
En syra kan bestämmas genom att reagera den med en bas (en neutralisationsreaktion). I den här undersökningen reagerar mjölksyran med
den starka basen natriumhydroxid, NaOH, som tillsätts från byretten
vid titreringen. Det är fråga om en s.k. syra-bastitrering.
Säkerhet
Natriumhydroxidlösningen svagt frätande. Använd skyddsglasögon.
Material
- byrett, stativ och byretthållare
- E-kolvar, 100 ml
- mätglas, 10 ml
- NaOH-lösning (0,1 M; anger natriumhydroxidlösningens
koncentration, d.v.s. halt eller styrka)
- indikatorn fenolftalein (färglös i sur lösning, ljusröd i basisk)
- surmjölksprodukter (fil, surmjölk, yoghurt)
Teoribakgrund: Kemisten 1 (Söderströms) sid. 77-81, (113-114, 117). (Kemisten 3 sid. 22, 28-31, 85.
Kemisten 5 sid. 64-65, 69-73.)
2
Utförande
1. Fäst byretten i byretthållaren, stäng kranen och fyll byretten med NaOH-lösning med
hjälp av en tratt till ca 2 cm över nollstrecket. Ställ ett dekanterglas under.
2. Nollställ byretten genom att tappa ur droppvis. Kontrollera att det inte finns luft i
byrettspetsen under kranen.
3. Väg upp i vardera av två E-kolvar 10,0 g av en surmjölksprodukt (prov och parallellprov).
Tillsätt 10 ml vatten och 3-4 droppar fenolftalein. Blanda väl.
4. Tillsätt NaOH-lösning droppvis ur byretten, samtidigt som du blandar om genom att röra
kolven i cirklar. Där droppen slår ner bildas en ljusröd fläck som nästan genast försvinner.
När du närmar dig färgomslaget hålls den ljusröda färgen kvar något längre än tidigare.
Tillsätt nu NaOH långsamt, så att du kan stänga kranen genast när du första gången ser
att hela lösningen förblir svagt, svagt ljusröd. Anteckna volymen tillsatt NaOH. Är du
osäker på färgomslaget kan du, efter att du antecknat volymen, tillsätta ytterligare en
eller ett par droppar NaOH, för att kontrollera att färgen blir lite rödare. All mjölksyra har
nu reagerat med natriumhydroxid. Titrera det andra provet på samma sätt.
5. Beräkna för vardera provet volymen NaOH som behövs per 1 gram surmjölksprodukt och
sedan medelvärdet.
6. Undersök de båda andra surmjölksprodukterna på samma sätt.
7. Jämför volymerna NaOH som behövdes per 1 g av surmjölksprodukterna. Placera
surmjölksprodukterna i ordningsföljd enligt stigande mjölksyrahalt.
Alternativ: Beräkna halten mjölksyra i surmjölksprodukten som mass-% (vikts-%).
Skriv upp reaktionsformeln för hur mjölksyra reagerar med natriumhydroxid. Beräkna
utgående från volymen tillsatt NaOH-lösning och NaOH-lösningens koncentration massan
mjölksyra som fanns i det uppvägda provet. Beräkna sedan halten mjölksyra i surmjölksprodukten som mass-% (vikts-%). Beräkna skilt för vardera provet och sedan medelvärdet.
Uppgifter
1. Vad är mjölksyrans rationella namn?
2. Rita en vanlig och en förenklad (förkortad) strukturformel för mjölksyra.
3. Vad heter mjölksyrans funktionella grupper.
4. Skriv upp reaktionsformeln för reaktionen mellan mjölksyra och natriumhydroxid.
5. Mjölksyra används också som tillsatsämne i vissa livsmedel. För vilka ändamål används
den och vilken är dess E-kod?