Transcript Läs rapporten här! - Centrala Älvstaden

s
n
e
d
i
t
m
m fra
d
a
t
s
v
l
Ä
o
g
o
l
a
i
D
1
Flygfoto Göta älv. Foto: Flygare Palmnäs
Projekt Centrala Älvstaden, Göteborgs Stad, är ansvarig för denna publikation
Framsida Torgmöte på Selma lagerlöfs torg, Foto: adelina lundell.
Tryck: oktober 2012
.
2
Tack!
Älvstaden ska vara ett välkomnande centrum för alla och
många ska kunna bo och arbeta i området. Under 2011
har därför ett stort antal samtal och möten av olika karaktär
genomförts med göteborgare från hela staden. Syftet har
varit att lyssna på och ta emot så många synpunkter och
idéer som möjligt om hur det framtida livet i staden ska se ut.
Vår ambition har varit att engagera göteborgare med olika
erfarenheter och kunskap från stadens alla stadsdelar.
Att utveckla en stad är en komplex uppgift. Det kräver
delaktighet från så många som möjligt. Genom dialogen om
Älvstaden har vi fått ett underlag för de beslut som ska fattas
om den framtida utvecklingen. Dialogen ligger till grund för
den vision och de strategier som har formulerats för hur
området ska utformas och utvecklas.
Det är viktigt att dialogen fortsätter även i nästa skede
när visionen ska genomföras och de olika delarna av
Älvstaden ska planeras och byggas. Vi vill ge möjlighet för
göteborgarna att engagera sig i utvecklingen av sin stad och
vara med att forma den på olika sätt.
Ett stort tack till er alla som har varit med i
dialogen om Älvstaden!
Anneli Hulthén
Ordförande
Kommunstyrelsen i Göteborg
Jonas Ransgård
Vice ordförande
Kommunstyrelsen i Göteborg
3
”Problemet är
att det är så
svårt att ta sig
över älven. Mest i
rusningstrafik.”
torgmöte på Frölunda torg
”Använd kultur som
verktyg.”
Workshop med boende i Östra Göteborg
”Odla på
taken, samla
regnvatten.”
torgmöte på
Selma lagerlöfs torg
”Utökad älvförbindelse
högre upp för älven mot
Angered med Älvsnabben.”
”Vår stad är
segregerad! Anta
utmaningen att få en
riktig blandstad!”
”Frihamnen, ett nytt City:
modernt, skyskrapor,
’Göteborgs Manhattan’
framtid, befolkningsökning,
hyresrätter, bostadsrätter.”
Workshop med boende i Örgryte-Härlanda
Workshop med boende i Angered
torgmöte på Olskrokstorget
"bygg två torn med hiss för
gång och cykel. på så sätt
kan man ha en hög bro.”
torgmöte på frölunda torg
”Linbana och kafé
till Ramberget från
Masthugget.”
torgmöte på Brunnsbotorget
”Sittplatser vid
gångstråk är viktigt för
äldre och det uppmanar
till friskvård. Att äldre
vågar sig ut. Det blir små
samlingsplaser.”
”Gör festivalområde
på Ringön med
mässmöjligheter.
Ha Göteborgs matkalas
där!”
Workshop med boende i
fyrklövern
Workshop med boende i Lundby
”Gullbergskajen kan bli ett
underbart stråk med båtar,
caféer och restauranger
längs med kajerna.”
Workshop med boende i västra Göteborg
”Bevara det
som finns.
Det ruffa är
göteborg.”
”Ett kulturhus i
Frihamnen för alla
göteborgare.”
Workshop med boende i
Östra Göteborg
Workshop med boende i
Västra Göteborg
”Mer
biologisk
mångfald.”
torgmöte på
bondens marknad
i haga
”Fria idrottsplatser,
exempel tennis och
fotbollsplaner.”
Workshop med boende i Majorna Linné
4
INNEHÅLL
sid 6
HUR SKA LIVET SE UT I DEN FRAMTIDA ÄLVSTADEN?
sid 8
genomförande av dialogensid 14
Reflektion och lärandesid 20
fortsatt dialog om älvstaden sid 24
Introduktion och sammanfattning Torgmöte på bondens marknad i Haga. Foto: Manilla Shillingford
Torgmöte på Selma Lagerlöfs torg. Foto: Adelina Lundell
Framtidsvandring längs Långgatorna. Foto: David Nyberg
5
INTRODUKTION OCH
sammanfattning
Projekt Centrala Älvstaden initierades av Göteborgs Stads
kommunstyrelse för att ta fram en vision och strategi för hur
centrala Göteborg ska växa och utvecklas hållbart på lång sikt.
I projektgruppen har kompetens funnits från olika
kommunala förvaltningar och bolag samt näringsliv och
visionen har utvecklats i dialog med Göteborgssamhället.
Allt eftersom visionsarbetet har framskridit har benämningen
Centrala Älvstaden ändrats till Älvstaden som svar på den
framtidsbild som har vuxit fram: Att knyta hela staden
närmre älven och skapa attraktiva rum i de centrala
delarna av älvområdet för alla göteborgare.
Under perioden april 2011 - april 2012 genomfördes en bred
medborgardialog om älvområdet med syfte att fånga viktiga
kunskaper och erfarenheter från dem som kommer att vara
med och utveckla och leva i Älvstaden. Dialogen har varit
en konsultativ process där cirka 2800 personer bidragit med
sina synpunkter och idéer om livet i den framtida staden.
Med tanke på att Älvstaden ska utvecklas till ett område för
alla göteborgare, har dialogen riktat sig till hela staden. Olika
aktiviteter har genomförts för att nå och involvera så många
som möjligt. Vissa har riktat sig till boende och verksamma i
de olika stadsdelarna, medan andra har inneburit att specifika
grupper identifierats och sökts upp. Processen har även utgått
från verkligheten i området där samtal med de som använder
området bidragit med kunskap om det som finns på plats.
Inkomna synpunkter och idéer har blivit ett underlag för
förslaget till vision och strategi, men också inneburit ett lärande
för tjänstemän och politiker såväl som för boende och andra
verksamma i Göteborg.
Arbetet har genomförts i samverkan med olika parter.
Samverkan har skett med Göteborg & Co genom deras
projekt Göteborg 2021 och arbetet inför Göteborgs 400års jubileum, med utvecklingsavdelningarna i de tio
stadsdelsförvaltningarna, kulturförvaltningen, Göteborgs
Universitet, Chalmers samt med en konsult med erfarenhet
av stadsvandringar. Erfarenhetsutbyte och samtal har även
genomförts med andra aktörer, främst verksamma inom
kommunen. Dialogprocessen om Älvstaden har fått stöd från
Delegationen för hållbara städer då demokrati och delaktighet
ses som en viktig komponent för hållbar stadsutveckling.
6
Utifrån en målgruppsanalys har olika metoder och verktyg
har utvecklats för dialog med olika grupper och för olika
situationer. Särskilt fokus har lagts på att hitta metoder för att
tala om långsiktiga visioner med barn och unga i delprojekt
Unga:Älvstaden.
Den fortsatta dialogen för Älvstaden ska utgå från den
värdegrund som finns i visionen, att området ska vara till för
alla och delaktighet och öppenhet ska prägla alla processer.
Dialog kommer att genomföras utifrån de regelverk och
arbetsformer som finns etablerade i stadens olika förvaltningar.
Stadsledningskontorets principer för medborgardialog i
Göteborgs Stad kommer också att vara en viktig utgångspunkt
för den fortsatta dialogen.
Utifrån erfarenheterna från medborgardialogen i projekt
Centrala Älvstaden följer nedan rekommendationer för den
fotsatta dialogen:
ÆÆ Arbeta fokuserat med medborgardialog i initiala skeden.
ÆÆ För dialog om specifika delområden, samt med dem
som använder området, för att identifiera kvaliteter och
målkonflikter samt formulera värden för området.
ÆÆ Ha en bred och tvärsektoriell samverkan i dialogen.
ÆÆ I dialog med boende och verksamma i staden iscensätta
temporära projekt som kan genomföras under tiden
planering pågår.
ÆÆ Föra samtal med människor från olika delar av staden.
Reflektioner och budskap
från göteborgare
Resultatet av dialogen har sorterats, analyserats och
sammanställts till reflektioner och budskap från göteborgare.
Kort sammanfattat finns en stark längtan att komma nära,
längs med, i och över vattnet, att få möjlighet att använda
älvstränderna och kanalerna som mötesplatser genom olika
aktiviteter. Existerande trafikbarriärer i form av trafikerade
vägar och parkeringar i vattennära lägen ses som ett problem
och fotgängare, cyklister och kollektivtrafik behöver prioriteras
framför biltrafik. Sammanhängande cykel- och gångstråk längs
älven efterfrågas och många trycker på vikten av att på ett
enkelt sätt komma över älven med hjälp av broar eller färjor.
Det gröna i staden är högt värderat och önskan finns om
en stor park i närheten av vattnet men också många små
parker som kan användas aktivt, till exempelvis för stadsodling.
Det finns ett stort behov av större variation av mötesplatser och
aktiviteter och möjlighet att träffas utan att behöva spendera
pengar i tillåtande och trygga miljöer. Handelsplatser som
Nordstan och Backaplan pekas ut som viktiga mötesplatser.
Segregationen i dagens Göteborg identifieras som ett stort
problem och många trycker på vikten av att skapa en stad
som inkluderar alla, där alla kan bidra med sin kompetens och
kunskap i utvecklingen av staden. Att bygga bostäder centralt
även för dem som inte har mycket pengar menar många är
avgörande för att motverka segregation.
Göteborgs själ, den lite ruffa hamnmiljön, och den
småskaliga bebyggelsen lyfts fram som något som är viktigt
att värna om och viktiga kvaliteter även i framtiden. Många
vill vara delaktiga i stadens utveckling och pekar också på
kulturen som en positiv kraft för denna utveckling.
”Anlägg en
urban våtmark
på Kvillepiren,
för fågelliv och
översvämningar.”
evenemang Omställning Göteborg
”Låt staden byggas
organiskt - inte
arkitektoniskt = fyrkantigt
och rutmönster.”
torgmöte på Bondens marknad i Haga
”Jag vill ha mer
utrymme för
stadsodling. Om
man bygger en park
i Frihamnen kan
man då få odla i
närheten av eller
i den! Man bör
också se till att
möjligheten finns på
alla nya hustak.”
Uställning Stadsbiblioteket
7
hur ska livet se ut i den
framtida älvstaden?
Reflektioner och budskap från göteborgare
Vid Bazarbron. Foto: Peter Svensson
På följande sidor presenteras mer utförligt de reflektioner och budskap som inkommit från boende och verksamma i staden. Under
varje rubrik finns både reflektioner kring älvområdet idag och hur man vill att Älvstaden ska se ut och vara i framtiden.
Vi vill komma nära,
längs med och över vattnet
Längtan till stadens vatten är stor. Vattnet är en
tillgång, en naturlig mötesplats och kan fungera som en
sammanfogande länk för staden. Både älven och kanalerna
upplevs emellertid som otillgängliga och kontakten till
vattnet hindras till stor del av stadens trafiklandskap med
stora trafikleder och parkeringsplatser. Avståndet mellan
fastlands- och Hisingssidan upplevs som stort där Göta
älv blir en barriär på grund av bristen på kopplingar mellan
älvsidorna. Utformningen av Göta älvbron och brofästena
försvårar möjligheten för cyklister och gångtrafikanter att
ta sig över älven. Brofästena upplevs som ogästvänliga
och svårtillgängliga på grund av den omgivande bil- och
kollektivtrafiken. Det finns också en känsla av otrygghet både
vid Gullbergskaj och området mellan bron och Backaplan, på
grund av att så få människor rör sig där till fots.
”Icke-kommersiella
mötesplatser vid älven –
även på vintern!”
Workshop med boende i Norra Hisingen
Framtiden i Älvstaden
Vattnet ska ses som den tillgång det är och fungera som en
tydlig symbol för hamnstaden Göteborg. Vattnet ska vara nära
och tillgängligt i Älvstaden. Längs med älven och kanalerna ska
det finnas sammanhängande gröna promenad- och cykelstråk
där icke-kommersiella mötesplatser blandas med caféer och
restauranger. Detta skapar ett levande stadsliv. Älven och
kanalerna ska användas mer. Båtliv och aktiviteter vid och på
vattnet ska främjas som exempelvis ”Styr och Ställ” för båtar,
fler kajplatser för små och mellanstora båtar och badbassänger
i älven.
Den nya Göta älvbron innebär nya möjligheter, både för att
knyta ihop staden och för att skapa ett mer levande stadsliv.
Grönska, caféer, vacker belysning och utsiktsplatser på bron
kan göra det lustfyllt att gå, cykla och vara på bron och därmed
kommer det att bli enklare och roligare att ta sig över älven.
För att förbättra kontakten mellan Hisingen och centrum
behöver brofästena utformas så att de att skapar tillgänglighet,
trygghet och ett fungerande stadsliv.
Fler förbindelser över älven behövs, främst för gång
och cykel. Det bör finnas fler låga broar men också färjor
som går ofta, även nattetid. Det ska finnas många stopp över
stora delar av älven, en bra bit öster om Göta älvbron och hela
vägen ut till skärgården. En tunnel för kollektivtrafiken kan vara
ytterligare ett sätt att förbättra kontakten mellan älvsidorna.
”Central badplats i stan. Skydda vattnet
genom avstängningsmöjligheter för
bra vattenkvalitet. Spärra av Bananpiren
till Cityvarvet.”
Isfiske i Frihamnen. Foto: Gerd Cruse Sondén
8
torgmöte på Selma Lagerlöfs Torg
Det ska vara
grönt i hela staden
Kärleken till det gröna, till parker och naturområden i staden
är oerhört stark. Större grönområden ses som oaser och
andningshål i staden men också enstaka platser med ett
par träd eller en gräsplätt uppskattas. Det gröna är viktigt för
rekreation, aktiviteter, umgänge och lek. Naturvärdet i sig
och grönskan som del av kulturarvet är andra aspekter som
lyfts fram. Grönområden är också självklara mötesplatser
som skapar gränsöverskridande möten mellan generationer
och olika kulturer. Det gröna skapar fria ytor där de flesta
verkar känna sig välkomna och trivs, det är platser för
alla. Ramberget, Trädgårdsföreningen, Slottsskogen,
Flunsåsparken, Kungsparken och Slättadamm är platser som
uppskattas mycket av göteborgarna.
Idrott och rekreation lyfts upp som viktigt för friskvård,
glädje och integration och platser som Heden, Rambergsvallen
och Ullevi är omtyckta.
Många trycker på vikten av miljömedvetenhet och
ekologiskt hållbar utveckling och lyfter problematiken med
framtida klimatförändringar.
”Var jag än går möter
jag grönområden, jag kan
slå mig ner i en park eller
i en grön lund vid
en odling, en trädgård,
ett träd. Staden
respekterar naturen.
De lever i symbios.”
Workshop med boende i Centrum
Framtiden i Älvstaden
I Älvstaden ska det finnas ”gröna oaser” och ”andningshål”.
Till exempel kan detta skapas genom en stor park vid vattnet
i Frihamnen och många små gröna ytor utspridda över hela
området från där grönskan finns på allt från mark till tak och
väggar. Parker och gröna stråk ska kopplas till vattnet, både
vid älven och kanalerna. Promenad- och cykelstråk ska vara
sammanhängande och gröna. Det gröna kan ses som en
sammanlänkande funktion för hela staden både fysiskt och
socialt och kunna användas på olika sätt för friluftsliv, sport-,
fritids- och nöjesaktiviteter. Parkerna ska kännas trygga bland
annat genom god belysning.
Gröna områden kan aktiveras för en miljömässigt hållbar
livsstil exempelvis genom odling, vilket även kan bli viktiga
mötesplatser för kunskapsutbyte. Parker, gårdar, tak och hus
kan användas för odling och rivningstomter kan bli tillfälliga
odlingsplatser.
Vissa naturområden ska bevaras som de är, mer vilda och
oordnade, utan kommersiella inslag. Dessa platser kan bidra
till lugn och återhämtning i kontrast till stadstempot. Andra
områden ska planeras så att en kombination av natur och stad
växer fram genom inslag av caféer, restauranger, nöjes- och
kulturliv i det gröna. Ramberget är en plats med potential för
framtiden där delar kan bevaras som det är medan andra delar
kan lyftas till ett intressant utflyktsmål för göteborgare och
turister. Åsikter om detta går isär.
Vid byggnation av nya bostäder ska tillgång till
grönområden säkras. Att utöka det gröna ökar trivseln för
boende och verksamma i området, men även attraktionskraften
för besökare. Miljöanpassning ska ske och förnyelsebar energi
ska användas för uppvärmning, elektricitet och transporter.
Solceller ska finnas på tak och väggar, och paneler kanske
till och med kan placeras på Göta älvbron. Möjligheter att
utvinna energi från älven bör undersökas och Frihamnens
hamnbassänger skulle kunna användas till säsongslagring
av energi.
”Göteborg kan bygga
mer park nära vattnet.
Bygg inte bostäder
för nära vattnet. Lämna
utrymme för allmänna
platser.”
Torgmöte i Angereds Centrum
Stadsodling i Hamburg. Foto: Camilla Näslund
”Ramberget – ett
grönområde som är
viktigt för rekreation
och biologisk mångfald.
Linbana upp till
toppen, Konstgalleri/
skulpturpark, utsikt som
är magnifik.”
Workshop med Majornas idéverkstad
Strandpark i Berlin. Foto: Gerd Cruse Sondén
9
”Planera inte allt färdigt från början.
Människor ska kunna vara aktiva i det
offentliga. Det ska vara en kreativ miljö
både för barn och vuxna.”
Aktivitetshuset Gyllenkroken
Aktivitet i staden. Foto: Gerd Cruse Sondén
”Se till och bygg en stad
som är tillgänglig för alla
inklusive rullstolsburna.
Ingen gatsten. Bevara gamla
byggnader och skaffa
en kulturintresserad
stadsarkitekt.”
från utställning på Stadsbiblioteket
En inkluderande
trygg stad för alla
Segregationen ses som ett av de största problemen i Göteborg
och att den sociala splittringen inte är bra för staden. Det finns
mentala barriärer mellan Hisingen och fastlandet, mellan olika
delar på Hisingen och mellan ytterområden och centrum.
Alla känner sig inte som en del av Göteborgs centrala delar
och göteborgs internationella befolkning ses inte alltid som
en resurs. Nordstan och Backaplan omnämns däremot som
tillåtande och öppna, inte bara för shoppingen utan också
som mötesplatser.
Att bo i de centrala delarna och vid Norra Älvstranden ses
av många som exklusivt, dyrt och ouppnåeligt.
”Centrala Älvstaden är stadens
oslipade diamant. Där det är fullt
möjligt att komplettera med att bygga
bra och billiga lägenheter för att
få en mer blandad befolkning i ett
attraktivt läge av staden. Viktigt för
att motverka segregationen i staden.”
Workshop med boende i Askim Frölunda Högsbo
”Det behövs mera
restauranger med olika
ursprung, olika kulturer
och olika traditioner. Det
ska finnas plats för barn.”
Mångkulturella finska folkhögskolan
10
Framtiden i Älvstaden
Älvstaden ska vara en rättvis och respektfull stad där alla ska
samexistera; kulturellt, socialt, ekonomiskt och tankemässigt.
Det ska vara en trygg, kärleksfull och öppen stad för alla
generationer. Den globala identiteten som finns i Göteborg ska
synliggöras genom att ge utrymme för varierad kultur, handel
och mångfacetterat entreprenörskap.
Området ska planeras för aktiviteter som känns attraktiva
för många olika människor. Detta kan ske genom att
göteborgare är med och skapar innehållet. Barn och ungas
idéer är viktiga och ska ha en naturlig plats i utvecklingen.
Ett medborgarcentrum kan skapas för ökat inflytande över
hur staden ska utvecklas. Allt ska inte planeras färdigt utan
luckor ska lämnas så att framtida initiativ och idéer också kan
tillvaratas. Platser för tillfälliga projekt ska finnas. Obebyggda
tomter kan användas som mötesplatser och för verksamheter
under planeringstiden. Fördelen med tillfälliga lösningar är att
de kan vara experimentella och lekfulla.
Det behövs ett brett spektra av olika arbetsplatser och
företag och inte bara kontor som arbetsplatser i centrum.
Göteborg ska bindas ihop med världen för att skapa jobb.
Byggnader på Ringön, med låga lokalhyror, ska användas och
värnas. Handelsplatser ska planeras med tanke på att de är
viktiga sociala mötesplatser.
Det finns en stark önskan om socialt blandade
bostadsområden i den framtida Älvstaden. Billiga bostäder
ska finnas så att olika grupper med behov av lägre hyror som
exempelvis studenter, äldre men även personer med låg
inkomst ska kunna bo i Älvstaden. Området ska kunna ha en
så blandad befolkning som möjligt för att skapa förutsättningar
för ett mer levande stadsliv men också för att minska
segregationen.
Satsa på gång, cykel
och kollektivtrafik
Idag upplever många att stadsrummet är till för bilen och inte
för människorna. Parkering i vattennära lägen och trafiklederna
på båda sidor älven är stora barriärer som motverkar
tillgängligheten till vattnet. Oskarsleden minskar kontakten med
Älven på södra älvstranden. Lundbyleden och Hamnbanan ses
också som problematiska då de motverkar kontakten mellan
Ramberget och Lindholmen och Biskopsgården och Norra
Älvstranden.
Området mellan Kvillestan och brofästet är ett trafikgytter
av bilar, bussar och spårvagnar. Det känns otillgängligt och vid
brofästet känns det otryggt på grund av att det är folktomt.
Gång- och cykelbanor känns många gånger osäkra både
då cykelvägar helt plötsligt upphör eller när de delas med
biltrafiken. Kombinationen av gång- och cykelstråk är också
problematiskt. Kollektivtrafiken behöver bli bättre i hela staden.
Cykel- och gångbana på Linnégatan. Foto: Gerd Cruse Sondén
Framtiden i Älvstaden
Stora områden ska vara bilfria i Älvstaden. Det ska vara
enkelt och säkert att både gå och cykla och planeringen av
området ska anpassas till dessa färdmedel. I älvområdet
ska det finnas breda, långa och gröna sammanhängande
stråk för cykel- och gångbanor. Det ska vara tydligt var man
cyklar och var man går. Bilen ska finnas på gåendes och
cyklisters villkor. Kollektivtrafiken ska utökas, effektiviseras
och vara billig eller gratis. Snabba transporter ska finnas
mellan de olika stadsdelarna, inte bara in till centrum. Det ska
finnas aktiviteter och mötesplatser i anknytning till buss- och
spårvagnshållplatser.
Arbetet med miljövänliga kollektiva kommunikationsformer
som drivs av el ska främjas. Transportmedel ska vara tystare och
inte bidra till luftföroreningar. Bullernivåerna från Lundbyleden och
hamnbanan kan motverkas, till exempel genom att de grävs ned.
Trafikens barriäreffekter ska minskas. Det ska finnas
en god tillgänglighet mellan de olika delarna i området, till
exempel mellan Ramberget och Lindholmen och mellan
Järntorgsområdet och älven vid Masthuggskajen.
"Ta bort bilarna och
satsa på gång och
cykel i staden.”
torgmöte på Brunnsbotorget
Röda Sten, foto: Anna Modin
”Övergång mellan Kvillestan och
Lindholmen är problematisk. Nu
separeras de båda områdena av
Lundbyleden och hamnbanan.”
torgmöte på Flunsåsstråkets dag
11
Mänsklig, blandad
och vacker stadsmiljö
Dagens arkitektur upplevs som ensidig och färglös. Exempelvis
Lindholmen pekas ut som ett område som saknar liv på kvällar
och helger. Staden har områden som är uppdelade efter
olika funktioner vilket gör den tråkig. Göteborgs småskaliga
karaktär uppskattas och områden som innerstaden, Haga och
Kvillestan anses ha goda kvaliteter men Göteborg behöver
också bygga högt och tätt i vissa lägen.
Utflyktslekplatsen Plikta i Slottsskogen. Foto: Peter Svensson
Blomstermarknad på Gustav Adolfs Torg. Foto: Gerd Cruse Sondén
Framtiden i Älvstaden
Älvstaden ska vara fysiskt och socialt blandad där olika
människor vistas och bor och att det finns bebyggelse
från olika tidsepoker. Bostäder, lokaler, handel, caféer,
restauranger, offentlig service och lugna gröna platser ska
finnas inom samma område. Lokaler på bottenvåningar med
olika verksamheter behöver finnas för att skapa liv i staden
fler timmar på dygnet. Det internationella Göteborg ska synas
i de verksamheter som finns i Älvstaden och i stadens fysiska
utformning. En mat- och grönsaksmarknad med mångkulturella
förtecken kan skapas liksom ”matkvarter” där många
restauranger delar på ett gemensamt serveringsgolv som ett
smörgåsbord för mat från hela världen.
Skönhet, kultur, god design och roligare arkitektur med
varierad färg och form är viktigt när Älvstaden ska utformas.
Blommor och grönt är också viktiga komponenter.
Det småskaliga, gamla, lite ruffa och typiskt göteborgska
ska värnas när området ska byggas. På vissa ställen,
exempelvis i Frihamnen kan också drömmen om en riktig
storstad med höga hus förverkligas.
Älvstaden ska planeras så att det går att mötas på många
olika sätt, både inom- och utomhus. Folk från alla stadsdelar
ska kunna och vilja samlas på allmänna mötesplatser oavsett
ålder, kön, bakgrund eller storlek på plånbok. Tillgång till
kreativa lekmiljöer för alla åldrar ska finnas. Älven och de
vattennära områdena ska användas för ett rikare stadsliv.
"Sveriges eget new york. det
skall finnas alla sorters
affärer och ställen och
människor."
caritas i hjällbo
Kvillestaden, foto: Emma Josefson
”Snåla inte
med lokaler i
bottenvåningen - för
en levande stad - fler
timmar på dygnet.”
torgmöte på Flunsås stråket dag
”Kvillestaden. kan bli ett
nytt Haga i framtiden.
Småskaligt.”
Workshop med utvecklingsavdelningar
12
”Mer hög music och festival
till staden! Folkglädje!”
workshop med Angereds gymnasiet
Skulpturen Lingaphone i Frihamnen
av Olav Christopher Jenssen.
Foto: Bo Aronsson
”Frihamnen: Caféer
och restauranger med
anknytning till havet.
Båtmuseum. Mycket
växtlighet.”
torgmöte på Frölunda torg
Cityvarvet. Foto: Adelina Lundell
Var rädd om Göteborgs
identitet - använd kulturen
Göteborgs gamla bebyggelse, det småskaliga och det
historiska arvet är viktiga kvaliteter i staden. Älven, vattnet och
hamnen är viktiga beståndsdelar i Göteborgs ruffa identitet,
en identitet att värna om, för vilken kranarna utgör en symbol.
Ringön och Frihamnen är områden som är viktiga att både
vara rädd om och att utveckla.
Göteborg har ett levande kultur- och musikliv som lyfts fram
som en identitetsmarkör.
Gullbergskaj, foto: Helena Bråtegren
Framtiden i Älvstaden
Utvecklingen av Älvstaden ska utgå från det som redan finns.
Det unika med Göteborg och dess själ ska vårdas och bäras
med in i framtiden. Älvstaden ska lyssna till nuet och blicka
både bakåt och framåt samtidigt. Kulturlivet kan användas som
en drivkraft för områdets utveckling.
Ett konst- och kulturhus i Frihamnen med flera olika
funktioner, för många olika grupper, kan bli en symbol för
områdets identitet. Det kan utgöra en mötesplats för konstoch kulturutövande.
Andra typer av kultur- eller samhällsinstitutioner,
exempelvis ett varvsmuseum, kan skapas som knyter an till
hamnens historiska identiet. Frihamnen skulle även kunna bli
ett fisk- och skaldjurscentrum med fiskauktioner, restauranger
och barer. Ringön med sin näringslivskaraktär kan å andra
sidan bli ett festivalområde med mässmöjligheter där till
exempel Göteborgs matkalas kan hållas.
Ett förstärkt kulturstråk mellan Operan och Marieholm
kan både bidra till att det som händer vid Gullbergsvass och
Gullbergskaj tas till vara samt att stärka kopplingen till
Gamlestan och området öster om centrum.
Öppna platser och fria scener för konserter och fler
festivaler i centrum ska finnas. En utomhusbio i Lundbystrand
ska spegla den växande filmbranschen i Göteborg och konsten
ska synas i de offentliga rummen.
”Gullbergskaj: Vackert, fint
ljus. Fint att sitta vid vattnet. en
viktig koppling till Gamlestan.”
torgmöte i Angereds Centrum
13
genomförande
av Dialogen
Förutsättningar
för dialogen
INFLYTANDE
Dialogen om Älvstaden har genomförts som en konsultativ
process där visionära synpunkter och idéer om livet i den
framtida staden har samlats in. Dialogen har genomförts i ett
mycket tidigt och abstrakt skede av Älvstadens utveckling
och resultatet av dialogprocessen har fungerat som ett viktigt
underlag för Älvstadens visions- och strategidokument.
För att skapa så goda förutsättningar för dialogen som
möjligt har det varit viktigt att tydligt kommunicera syftet
med dialogen och klargöra vilket inflytande man som
deltagare kan förvänta sig. Sveriges kommuner och landsting
(SKL) har utvecklat en dialogtrappa för medborgardialog
som illustrerar olika nivåer av delaktighet och inflytande i
beslutsprocesser. Denna dialogtrappa har använts som stöd
i Älvstadens dialogprocess. När planeringen av området går
in i senare skeden och därmed blir mer konkret kan dialogen
konkretiseras och nya steg kan tas i dialogtrappan.
Dialogtrappan, en modifiering av Sherry Arnstein ”Ladder of
Bemanning och kompetens
ÆÆ implementering in i visionsarbetet sammanfattande
återkoppling till deltagare och allmänhet
Olika typer av kompetens och kunskap har använts i
genomförandet av dialogen. Utgångspunkten har varit
hållbar stadsutveckling och kommunikation. Servicedesign
har använts för metodutveckling vilket har bidragit till en
målgruppsanpassad struktur och processledning och
pedagogik har varit viktigt för genomförandet. Fyra personer,
från projektgruppen, har ansvarat för metodutveckling,
planering och genomförande av dialogen. I genomförandet
har även två praktikanter från Samhällsvetenskapliga
miljövetarprogrammet på Göteborgs universitet medverkat.
Flera medarbetare i projektgruppen samt tjänstemän från
andra förvaltningar har också deltagit i dialogprocessen
i varierad omfattning. De tjänstemän som deltagit från
stadsdelförvaltningar och kulturförvaltningen har tillfört kunskap
och erfarenhet om dialog, stadsutveckling, historia och kultur
till processen.
Dialogprocessens olika faser
En tidsplan och struktur för processen har lagts upp för de
olika faserna av dialogen, vilket har varit en viktig del för att
kvalitetssäkra genomförande och uppföljning. De olika faserna
har varit:
DIALOG
KONSULTATION
INFORMATION
participation”. Bild från Sveriges kommuner och landsting (SKL)
ÆÆ direkt återkoppling till deltagare
ÆÆ analys och tematisering
Målgruppsanalys - metodval
och metodutveckling
Vision och strategier för Älvstaden ska fungera över lång tid
och med tanke på projektområdets centrala placering har
uppdraget även varit att de ska utformas utifrån ett "hela
staden"-perspektiv. Detta har påverkat valet av metoder på
olika sätt. För att hitta relevanta metoder har valet av dem
baserats på en målgruppsanalys. Inspiration har även tagits
från visionsarbete i Storbritannien, Danmark och Kanada
för att finna och utveckla dialogmetoder för samtal om en
framtida Älvstad.
Val av metod och metodutveckling har också utgått
ifrån behovet att få kunskap om området, att nå och
engagera grupper i olika åldrar och med olika bakgrund.
Ytterligare metoder har utvecklats utifrån olika teman och
intresseområden. Hänsyn har tagits till att personer har
olika mycket tid för och olika förutsättningar för att delta i
dialogprocessen. Vi har därför försökt hitta metoder utifrån
följande variabler hos den tänkta målgruppen:
ÆÆ tid att lägga på dialogen
ÆÆ formulera syfte med dialogen
ÆÆ ålder
ÆÆ målgruppsanalys och metodutveckling
ÆÆ bostadsområde
ÆÆ skapa samverkan runt dialog
ÆÆ bakgrund
ÆÆ rekrytering av deltagare
ÆÆ förkunskap om och intresse för stadsutveckling
ÆÆ genomförande av dialog
14
MEDBESLUTANDE
ÆÆ intresseområde
Utifrån målgruppsanalysen har flera olika metoder
valts för att skapa möjlighet för så många som möjligt att
kunna och vilja delta. Workshopar och vandringar har
genomförts för människor som haft mer tid och ett stort
intresse av stadsutveckling eller ett specifikt ämnesområde.
Hemsidan har skapat möjlighet för intresserade personer
med lite tid att lämna synpunkter. Extra insatser har lagts
på att nå samhällsgrupper som sällan kommer till tals i
stadsutvecklingsprocesser. I sådana sammanhang har möten
skett i flera steg först för att mer grundligt informera om
Centrala Älvstaden och syftet med projektet och dialogen.
Därefter har workshopar eller gruppdiskussioner genomförts.
Geografiskt anknutna workshopar och torgmöten i alla
stadsdelar har fångat upp människor från olika delar av staden.
Genom intervjuer har vi mött användare av området och de
som är aktiva i dess sociala liv. Delprojekt Unga:Älvstaden
samt möten med klasser från gymnasiet har vänt sig specifikt
till barn och unga och möten med seniorer i Lundby har
bidragit med ett äldreperspektiv. Ett flertal aktiviteter har
genomförts med en specifik frågeställning i fokus exempelvis
kring studenters liv i staden, miljö, interreligiösa och
interkulturella frågor samt tillgänglighet.
Kommunikation
Öppenhet har varit ledordet för Centrala Älvstadens arbete
och därmed även dialogen. Kontinuerlig information och kommunikation med de som deltagit har därför varit en viktig del i
processens gång. En första återkoppling har skett genom utskick av minnesanteckningar från workshopar. Sammanställning av resultat från olika aktiviteter har successivt lagts ut på
projektets hemsida där den som varit intresserad också kunnat
kommentera det som lagts upp. Efter genomförd analys och
tematisering har allmänheten bjudits in till ett antal återkopplingstillfällen där resultatet av dialogen presenterats.
Samverkan runt dialogen
I enlighet med projektets uppdrag har samverkan med flera
olika parter skett runt dialogen, vilket har varit betydelsefullt för
att få in olika kompetensområden. Samverkan har även varit
avgörande för att skapa utrymme för en bredare läroprocess,
ett bredare underlag för visionen och strategierna samt att
skapa goda förutsättningar för en stark förankring av visionen
för Älvstaden.
Detta uppdrag har haft många likheter med Centrala Älvstadens
uppdrag, att föra dialog, varför det har varit naturligt att genomföra
aktiviteter gemensamt. Under projektens gång har processerna
tätare knutits allt tätare till varandra vilket inför nästa steg i
utvecklingen. En gemensam ambition finns också för att hitta
former för fortsatt dialog både inför 400-årsjubileet och förverkligandet av Älvstaden.
Sedan 2011 har Göteborgs tio stadsdelsförvaltningar fått
ett utökat uppdrag, att i större utsträckning arbeta med medborgardialog och stadsutveckling. För att få stöd i metodutveckling, samt nå ut till och rekrytera personer från olika delar
av staden till dialogen, har samverkan skett med förvaltningarnas utvecklingsavdelningar. Tjänstemän från utvecklingsavdelningarna har även fungerat som samtalsledare för, samt
dokumenterat resultatet av, de workshopar som genomförts
för dialogen i respektive stadsdel. Samverkan har också
skett med SDF Lundby, Centrum och Majorna-Linné samt en
konsult med erfarenhet av stadsvandringar i genomförandet av
fem framtidsvandringar i området.
Planering och genomförande av Unga:Älvstaden har skett
i samverkan med kulturförvaltningen, utifrån den kunskap som
förvaltningen har om dialog med barn om arkitektur och stadsutveckling. Centrum för Urbana Studier i Hammarkullen har
också varit en viktig samverkanspart i denna process.
Andra relevanta dialogprocesser
Den medborgardialog som genomförts för Skeppsbron på
södra älvstranden har haft stort värde för Centrala Älvstadens
visions- och strategiarbete både utifrån de idéer och
synpunkter som kom fram men också utifrån de erfarenheter
som gjorts av dialogarbetet.
SMS-projektet är ett EU-finansierat projekt kopplat till de
centralt belägna stadsdelarna. Projektet syftar till att säkerställa
sociala aspekter i stadsplaneringen och ska resultera i verktyg
för dialog i fysisk planering. Verktygen kan vara användbara i
framtida dialogprocesser om Älvstaden.
I augusti 2012 presenterade stadsledningskontoret
principer för medborgardialog för Göteborgs stad.
Dessa principer kommer att ligga till grund för det
fortsatta dialogarbetet om Älvstaden. Erfarenheter från
Centrala Älvstadens dialog har varit ett bidrag till både
stadsledningskontorets och SMS-projektets arbete.
År 2021 firar Göteborg 400-årsjubileum. För att få kraft
inför denna händelse har Göteborg & Co haft i uppdrag av
kommunsstyrelsen att samla in göteborgarnas idéer för jubiléet.
Göteborg 2021 och Centrala Älvstaden på Bok- och biblioteksmässan. Foto: Adelina Lundell
15
VI HAR FRÅGAT EFTER:
Kvaliteter…
problem…
potential...
...i den befintliga staden.
Hur vill du att livet ska se ut i den framtida Älvstaden?
Metoder för dialog
om Älvstaden
Workshopar med boende i tio stadsdelar
Dialogmöten med intressegrupper
Workshopar med boende och verksamma i de tio stadsdelarna
har genomförts i samverkan med stadsdelsförvaltningarna.
Varje workshop har inletts med en film om älvens historia
därefter har samtal först i mindre grupper, om 4-6 personer,
med stöd av en samtalsledare från projektgruppen eller
stadsdelen. Utifrån ett flygfoto över området och tre
klistermärken, markerade varje workshopdeltagare platser/
stråk/områden med goda kvaliteter, problem och potential i
den befintliga staden. Namn på vald plats/stråk/område och
motiveringar för varje klistermärkes placering skrevs ned på
post-it lappar och delades med övriga gruppmedlemmar.
Under det sista momentet skrev varje person, i obegränsad
omfattning, ner sina visioner om livet i den framtida Älvstaden.
Därefter samlades alla visioner in, kategoriserades och
placerades under teman som respektive grupp valt med stöd
av samtalsledaren. Workshoparna avslutades genom att varje
grupp presenterade sina förslag och diskussion fördes därefter
i helgrupp.
Workshoparna leddes av en workshopledare
och samtalsledarna ansvarade både för att hålla i
gruppdiskussionerna samt föra anteckningar. Allt material
samlades in, sammanställdes digitalt och skickades ut till
workshopdeltagarna efter ett par veckor. Materialet har även
lagts upp på hemsidan.
Dialog runt specifika intressområden har skett med grupper
som projektet själva har tagit kontakt med eller som själva tagit
initiativ till samtal och dialog. Ett antal möten har genomförts
där samma metod använts som för stadsdelsworkshoparna
medan andra har genomförts utifrån en specifik frågeställning.
I vissa sammanhang har en serie möten genomförts för att
utveckla en kunskapsplattform kring stadsutveckling och
projektet utifrån vilken samtal lättare kunnat föras och idéer
utvecklas om den framtida Älvstaden.
Torgmöten i hela staden och evenemang
Tillsammans med Göteborg 2021 har 13 torgmöten genomförts
i hela staden. Gemensamma dialoginsatser har också gjorts
under evenemang som till exempel Göteborgs kulturkalas och
Bok- och biblioteksmässan. Vid dessa tillfällen har idéer och
tankar samlats in på samma sätt som under workshoparna:
besökare har utifrån ett flygfoto placerat klisterlappar för olika
platser/stråk/områden med kvaliteter, problem och potential i
den befintliga staden, samt skriftligt motivera sina val på post-it
lappar som synliggjorts för övriga besökare. Besökare på dessa
torgmöten och evenemang har också kunnat lämna in sina
visioner. Materialet har allt eftersom lagts upp på hemsidan.
Workshop, foto: Manilla Shillingford
”Vi måste ha lågbroar över
älven som man kan cykla
över utan att dö.”
torgmöte på Kyrkbytorget
Torgmöte i Lundby. Foto: Camilla Näslund
16
”Tänk på att främja olika
kulturer – Det som är bra
för turister är också bra
för oss. En nattmarknad
är intressant – bygg ett
China town.”
Workshop med boende i Östra Göteborg
Framtidsvandring på Lindholmen. Foto: David Nyberg
Framtidsvandringar
Intervjuer i området
I samverkan med arkitekt Einar Hansson har ett koncept
tagits fram för framtidsvandringar där man i grupp har fått lära
känna Älvstaden till fots. Genom att uppleva befintliga värden
i området har vandringarna varit tänkta att bidra till inspiration
och tankar om den framtida utvecklingen av området.
Vandringarna har inletts med en kort historik om området som
helhet och guidningar har genomförts för en handfull utvalda
platser. På varje plats har samtal förts om platsens karaktär
och möjligheter. Efter vandringen har gruppen samlats i
närliggande lokal för att samtala kring de tankar om platserna
som uppkommit och synpunkter om den framtida utvecklingen.
Vandringarna har genomförts tillsammans med SDF Lundby,
Centrum och Majorna-Linné. Alla tankar och idéer som
uppkommit har dokumenterats, sammanställts och lagts upp
på hemsidan.
En viktig del av processen har varit att identifiera det som
skapar områdets identitet och utgör betydelsefulla inslag i
stadslivet, med andra ord de delar som är viktiga att värna
om i den framtida utvecklingen av Älvstaden. Fler nedslag
har därför gjorts för att undersöka och dokumentera det
pågående mänskliga livet i de olika delområdena. Intervjuer
har genomförts med små verksamhetsutövare och boende
på Ringön, båtägare på Gullbergskajen och användare av
”Hjultomten” – plastgräset på Kanaltorget vid Älvrummet samt
personer som deltog i manifestationen Occupy Nordstan.
”Involvera kulturarbetare
genom att skapa
gränsöverskridande
produktioner med människor
från hela Göteborg.”
Workshop med boende i Centrum
Hemsida och sociala medier
På Centrala Älvstadens hemsida har personer, som inte haft
tid eller möjlighet att på annat sätt delta i dialogen, kunnat
lämna synpunkter. Allt material från dialogprocessen har,
tillsammans med andra nyheter om projektet, lagts upp
kontinuerligt. Projektets arbete har även kunnat följas på
Facebook och Twitter.
”Båtförbindelser med
resten av Göteborg
saknas från centrala
staden t ex till
skärgården men också
till Angered.”
”Starta med centralt
stråk Nordstan –
Backaplan.”
”Backaplan har stor
potential. Många
bra affärer speciellt
second hand, men för
mycket fokus på bilar.
Det behöver bli bättre
att promenera och mer
småskaligt.”
Workshop med boende i Östra Göteborg
torgmöte på Olskrokstorget
Workshop med boende i Angered
17
Park i Centrum, förslag från Noleredsskolan.
Båttur på älven. Foto:Thomas Larsson
Unga:Älvstaden
Unga:Älvstaden har varit ett delprojekt där barn och unga
bidragit med sina tankar och visioner för den framtida utvecklingen av Älvstaden. Projektet har omfattat tolv klasser, från sju
stadsdelar, med barn från årskurs två till åtta. En metod särksilt
anpassad för att tala med barn och unga om stadsutveckling
på lång sikt har tagits fram i samverkan med en arkitekturkonsulent på kulturförvaltningen och en arkitekturpedagog. För
att skapa kontakt med skolorna i stadsdelarna har kulturförvaltningens nätverk KULF/KULIS (Kultur i förskolan och Kultur
i skolan) använts. En viktig samverkanspart i denna process
har också varit Centrum för Urbana Studier i Hammarkullen.
Projektet har varit ett av sex pilotprojekt i ett regeringsuppdrag
om dialog med barn och unga som drivs av Trafikverket.
Visionsarbetet med Unga:Älvstaden startade med en
introduktionsworkshop för att ge kunskap om projektet och
om stadsutvecklingsfrågor. En stor flygbild över området
visades utifrån vilken eleverna skulle försöka orientera sig.
Förutsättningarna med visionsarbetet klargjordes och
eleverna byggde en modell av sitt favorithus i grupp.
Modellerna ställdes sedan ihop till ett ”torg” och
arkitekturpedagoger ledde samtalet kring vilken plats det
faktiskt blev och hur den kunde användas.
I nästa moment identifierade eleverna sin favoritplats i staden
och beskrev den utifrån kvaliteter och användbarhet. Vissa
elever intervjuade också en äldre person om dennes favoritplats.
Därefterg fick varje klass lektioner av sina respektive lärare
utifrån ett läromedel med 25 landmärken utefter Göta Älv.
Läromedlet, som togs fram av pedagoger från Stadsmuseet
och Sjöfartsmuseet, användes därefter som "landmärkesbingo"
när eleverna åkte båt längs med älven. Båtturerna omfattade två klasser åt gången som fick samarbeta med att pricka
av landmärkena i ett ”båtblad” allt eftersom de blev synliga
längs älven. I mesta möjliga mån blandades årskurser och
klasser från olika stadsdelar för varje tur. Turerna gjordes med
Sjöfartsmuseets Färjan 4 som sköts och drivs av Sällskapet
Ångbåten.
18
Efter båtturen fortsatte tio av de tolv klasserna med sina
visioner om Älvstaden på hemmaplan. Första momentet var att
fundera kring ordet VAD? Vad vill jag ha för liv i staden, i min
stadsdel och i centrala staden, i framtiden eller redan kanske
nästa sommar? Vad vill jag att jag, min familj, mina vänner
och andra skall kunna göra? Vad behöver göras för att jag ska
vilja bo och arbeta här när jag blir vuxen? Vad ska hända på
fritiden? Vad är en bra stad för alla? Nästa steg blev att ställa
sig frågan HUR? Hur ska staden vara organiserad för att det
där ”VADET” ska uppfyllas. Hur ska staden byggas vidare? Hur
ska vi förflytta oss? Hur ska vi mötas? Hur ska platser, parker,
vattenområden, gator och byggnader se ut och fungera?
Resultatet från arbetet i projekt Unga:Älvstaden har
sammanfattats i en film samt i en blogg: ungatarplats.se,
som är tänkt att användas också för framtida projekt med
barn och unga.
Unga:Älvstaden har fått en direkt fortsättning under våren
2012 då Kulturförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag
genomfört en dialog med 16 skolklasser kring utvecklingen av
Kanaltorget vid Älvrummet. Resultatet från denna dialog finns
tillgängligt på bloggen.
”Nordstan: En plats
som ger uttryck för
liv, energi och annat
i den riktningen
men framförallt
bjuder mycket ljus
under de mörka
vintermånaderna.”
”Under Göta Älvbron
på Hisingssidan. Det är
jättemysigt. Man känner
sig nära vattnet – det
saknas i Göteborg. Ett
intressant och fritt liv.
Oplanerat och folk lever
annorlunda.”
torgmöte på Gustav Adolfs Torg
Workshop med boende i Norra Hisingen
2800 personer har varit med
Under workshopar, torgmöten, framtidsvandringar och
genom intervjuer har cirka 2550 personer lämnat synpunkter,
idéer och visioner. De flesta har vi mött ute på torg och
under evenemang så som Bok- och biblioteksmässan och
Göteborgs kulturkalas. Utöver detta har 270 personer lämnat
skriftliga synpunkter via hemsidan, på torgmöten och under
utställningen om den internationella workshopen RiverCity
Gothenburg som visades på bibliotek under höst och vinter
2011-2012.
Analys och implementering
Alla inkomna synpunkter är nedskrivna och systematiserade
digitalt. Sammanställningar från alla processer har kontinuerligt
publicerats på projektets hemsida. Det ursprungliga materialet
finns samlat i dokument som gör att det går att använda det
som komplement vid andra planeringssammanhang.
Utifrån det material som inkommit har mönster identifierats.
De idéer och åsikter som återkommit flertalet gånger har getts
större tyngd. Resultatet har därefter samlats under ett antal
teman som omvandlats till rekommendationer för arbetet med
att ta fram en vision och strategi för Älvstaden. De unika och
mer konkreta idéer som finns, sparas och förvaltas och kan
lyftas i nästa skede av processen.
Genomförandet av dialogen och sammanställning/analys
av resultatet har setts som en sammanhängande process där
båda delarna har varit lika viktiga och har fått ta lika lång tid.
Det har också funnits en tydlig koppling till, och en plan för, hur
resultatet från dialogen använts i visions- och strategiarbetet.
”sätt vinklingsbara
solpaneler på göta
älvbron”
från utställning på stadsbiblioteket
Många processer är underlag till
visions- och strategidokumentet
Arbetet med att ta fram vision och strategi för Älvstaden har
varit öppet och har skett i dialog med många olika parter.
Medborgardialogen är ett av flera underlag för arbetet.Flertalet
möten och processer med näringsliv, akademi och kommun
är andra viktiga underlag liksom workshopar som genomförts
med experter inom de tre hållbarhetsdimensionerna samt
den internationella workshop, RiverCity Gothenburg, som
genomfördes juni 2011 med 10 lag från Europa. Ett antal
utredningar har genomförts inom ramen för projektet och flera
nationella och internationella erfarenhetsutbyten har gjorts med
företrädare för likande stadsutvecklingsprocesser.
”All takyta på Ringön
kan göras grön – gröna
tak för rekreation,
men också för att
absorbera regnvatten
och möjliggöra för
stadsodling.”
Stadsbiblioteket
Rapport från Advisory Board och slutrapport från den
internationella workshopen RiverCity Gothenburg
19
Reflektion
och lärande
Ordmoln som visar viktiga värden för den framtida Älvstaden.
Workshop med Interreligiösa rådet
”Det kan finnas en
liknande loppmarknad
på Hisingen som den som
finns på Kviberg.”
Tydlighet i struktur
och planering en framgångsfaktor
Att från början ha en klar bild om dialogens förutsättningar
och en tydlig struktur för dialogens olika faser, reglerade i en
tidsplan, har varit en framgångfaktor och en stor fördel för alla
inblandade i dialogen. Både för de tjänstemän som genomfört
arbetet, men också för de medborgare som bidragit med sina
synpunkter. Det har bidragit till att det funnits en realistisk
föreställning om den grad av påverkan som varit möjlig i
processen, vilket i sin tur medfört att flertalet av de synpunkter
som kommit in har hållits på en visionär och strategisk nivå.
Genom planeringen har processen synliggjorts i sin helhet,
vilket har lett till att det som kommit fram i dialogen har hanterats
på ett medvetet sätt från början till slut. Det har funnits en
bild av slutprodukten redan innan dialogen sattes igång och
metodutveckling och övningar har genomförts med tanke på
slutresultatet, implementering och återkoppling. Det slutgiltiga
resultatet av dialogen i form av rekommendationer har därför på
ett seriöst sätt kunnat användas till visionen och strategierna.
Genomförandet, sammanställning, analys och implementering
har fått samma vikt vilket bidragit till att resultatet av
medborgardialogen fått full kraft in i visions- och strategiarbetet.
Alla synpunkter som ligger till grund för denna rapport
går att spåra och kan därför användas av fler aktörer och vid
andra sammanhang.
20
workshop med Interreligiösa rådet
Samverkan
Samverkan kräver tid och förståelse för varandras situation
samt resurser i form av personal. I och med att dialogen
om Älvstaden varit en mycket tidsbegränsad process har
det inte vid alla tillfällen funnits utrymme att förankra och
befästa samverkan tillräckligt. Ambitionsnivån med många
samverkanparter har varit högt satt, vilket har påverkat
processen som inte alltid varit helt enkel. Samtidigt har det
varit en stor styrka att många tjänstemän och organisationer
varit involverade och fått egna upplevelser av dialogen om
Älvstaden. Det har också inneburit att fler kunnat bidra med
sina erfarenheter från tidigare dialogprocesser i staden.
Dialogprocessens skede har haft betydelse för samverkan.
Då det har funnits utrymme för ett gemensamt ägande av
processen initialt, när samverkansparterna gemensamt kunnat
förbereda och genomföra dialogen har det blivit en givande
och lärorik process. Metoder som använts i projektet har också
kunnat vidareutvecklas gemensamt för att användas i andra
sammanhang. I vissa fall har samverkansparten inte haft
tillräckliga resurser för och inte heller upplevt att dialogarbetet
för Älvstaden varit relevant för det egna uppdraget.
Samverkan mellan olika parter som har liknande
uppdrag och liknande syfte med sina möten med medborgare
har fungerat bra och har lett till att processerna stärkt och
berikat varandra.
Dialogmetoder - så har det fungerat
Att reflektera över målgruppen för dialogen har varit
nödvändigt för att skapa ett relevant utgångsläge i
metodutvecklingsarbetet. Att utveckla metoder utifrån
projektets syfte och olika gruppers intresse och förutsättningar
är nödvändigt. Målgruppens mångfald har mynnat ut i många
olika metoder vilket i slutändan också resulterat i att vi har fått
möta en mångfald av människor. Det har varit ett extra fokus
på barn och unga samt lagts extra resurser på att nå grupper
som oftast inte söker sig till stadsutvecklingsprocesser men
vars kunskap och tankar varit mycket viktiga att få med
i processen.
Workshopar
Workshopmetoden har fungerat bra i och med att den
innehållit ett moment som gett alla deltagare en förkunskap
om projektet. Att gå från historien, via nuet in i framtiden
satte uppgiften med att lämna synpunkter och idéer i ett
relevant sammanhang som alla kunde relatera till. Det styrda
visionsarbetet i smågrupper gav också ett jämlikt utrymme
för alla deltagare och allas röst blev värderad likvärdigt. Detta
var ett sätt att undvika att enstaka personer med hög verbal
förmåga tog över övningen. Att pröva samma metod i olika
delar av staden visade också på att det finns geografiska
skillnader på hur människor ser på sin framtida stad och på
den problematik som finns i staden idag.
Det har inte varit helt enkelt att kommunicera en så
abstrakt process som att ta fram en vision för ett område
som ska utvecklas på lång sikt, på ett sätt så att allmänheten
känt sig personligt berörd. I kombination med relativt svag
marknadsföring om projektet har det många gånger varit svårt
att rekrytera personer till workshoparna.
Projektets prioritering, att ha ett hela stadens perspektiv i
processen, har inneburit att vi velat ha möten med människor
från olika delar av staden där alla som är intresserade kunnat
delta. Alternativet, att söka upp befintliga nätverk i de olika
stadsdelarna, hade troligtvis inneburit en större uppslutning
men skulle samtidigt innebära att personer utanför dessa
nätverk hade exkluderats. De cirka 200 personer som deltog
i workshoparna gjorde det med stor entusiasm och kunnighet
och bidrog till spännande diskussioner vilka resulterade i viktiga
synpunkter och idéer. Deltagarna har varit personer i olika åldrar
med olika bakgrund och ett starkt samhällsengagemang
Vid de tillfällen då dialogmöten genomförts med nätverk i
form av organisationer, skolor och föreningar har många personer
deltagit men förkunskap och det individuella intresset hos var
och en har varierat vilket har påverkat arbetssättet. Större kraft
på kunskapsöverföring och motivationsarbete har behövts
läggas för att genomföra workshopar eller diskussioner. Dessa
insatser har gett projektet värdefulla kunskaper då det breddat
samtalet som kommit att handlar mer om samhällsutveckling än
den fysiska miljön.
”Släpp in utrikesfödda i
det svenska samhället så
att ”svenska” ungdomar och
utrikesfödda ungdomar
blandas och får kontakt och
lär känna varandra och lär
sig av varandra, för från min
perspektiv handlar det mesta
om livet om att ta och ge.”
Workshop med boende i Biskopsgården
Bok- och biblioteksmässan. Foto: Adelina Lundell
”flytta stena ut ifrån
staden. låt göteborgsrna
komma närmre havet.
göteborg känns inte som
en nära-havet stad”
torgmöte på kyrkbytorget
”Riv inte den
nuvarande Göta Älvbron
när den nya är klar.
Den kan fungera som
park, och gång- och
cykelbro.”
från utställning på Stadsbiblioteket
21
”Älvsnabben Lindholmen –
Rosenlund: Fantastiskt att
man kan åka med cykeln
över gratis. Det utesluter
inte att cykelbro vore
bra.”
Torgmöte på flunsåsstråket
Torgmöte i Lundby. Foto: Gerd Cruse Sondén
”Göteborg behöver
gamla byggnader som
minner om förr i tiden. ”
torgmöte i Bergsjön
22
Torgmöten
Framtidsvandringar och intervjuer
Torgmötena genomfördes för att kunna samla in synpunkter
från förbipasserande. Flera av dessa mötena bidrog till längre
samtal om staden, demokrati och delaktighet. Metoden med
flygfoto och klisterlappar har fungerat väldigt bra, den skapade
intresse och engagemang vilket resulterade i att ett stort antal
synpunkter samlades in från områden i hela staden. Metoden
var lättkommunicerad och krävde ingen specialistkunskap
utan har byggt på tankar om det liv man lever här och det liv
man vill se i det framtida Göteborg. Många som först ansåg sig
inte kunna att bidra med något upptäckte att de hade viktiga
synpunkter att komma med. De som valde att delta hade en
stor åldersmässig spridning och även en stor variation sett
till bakgrund och förkunskap. Torgmötena innebar också en
informationsinsats och bidrog till att göra processen med
utbyggnaden av stadens centrala delar mer känd.
Det har underlättat att ha samma metod, med flygfoto och
klisterlappar, för både workshopar och torgmöten då arbetet
med dokumentation och analys har blivit mer effektivt. Den
gemensamma metoden har bidragit till att mönster och teman i
det inkomna materialet lättare kunnat identifierats.
Torgmötena har nästan uteslutande kopplats till andra
arrangemang såsom miljöfester, knallemarknader och
familjedagar vilket gett draghjälp i marknadsföringen.
Vid det enda tillfälle då torgmöte genomfördes utan
annat sammanhang blev intresset från förbipasserande
betydligt mindre.
Framtidsvandringar och djupintervjuer i lokalområdet är båda
metoder som syftat till att fånga det liv som finns i det specifika
utbyggnadsområdet. Dessa metoder har varit bra redskap att
använda i visionsarbetet och är kanske ännu mer betydelsefullt
inför program- och planskeden i området. Det har mestadels
varit engagerade och redan initierade vuxna som deltagit i
vandringarna, medan intervjuerna har fångat olika grupper som
använt området på olika sätt. Projektets fokus på dialog utifrån
ett hela stadens perspektiv har inneburit att det inte funnits
resurser att göra mer omfattande dialogstudier i närområdet.
Framtidsvandring på Lindholmen. Foto: David Nyberg
Hemsida
Inflödet av idéer till hemsidan har inte fungerat i tillräckligt
stor utsträckning. En anledning till detta är förmodligen att
det tagit lång tid att få igång hemsidan samt att det har varit
svårt att nå ut med information om att den finns både internt
inom kommunen men också utåt. Resultatet är att relativt få
idéer och synpunkter har inkommit på hemsidan. Dialogen
och projektet hade behövt marknadsföras tydligare för att göra
processen känd för fler. Det kan vara en förklaring till att det
är ett underskott av inspel i processen från upptagna vuxna
med intresse för stadsutveckling men med för lite tid att delta i
fysiska möten.
Unga:Älvstaden, modellbygge. Foto: Gerd Cruse Sondén
Unga:Älvstaden
Inom Unga:Älvstaden har ett unikt sätt att tala med barn om en
långsiktig vision utvecklats. Dialogen har varit en dubbelriktad
läroprocess. De elever som deltagit har fått ny kunskap om
staden och om stadsutveckling och i sin tur har de bidragit med
idéer och förslag för framtiden utifrån sina egna perspektiv.
Processen har bidragit med viktig kunskap kring vilka problem
eleverna ser i dagens Göteborg och hur dessa skulle kunna
lösas. Många ansåg att det, eftersom det är de som ska leva i
staden i framtiden, är viktigt bidra redan nu.
Den film och blogg som tagits fram för att presentera
resultatet av delprojektet kommer att kunna användas som
inspiration för andra som vill arbeta med dialog tillsammans
med barn.
”Möjliggör för ett
fritt demokratiskt
deltagande på de
offentliga ytorna som kan
göras tillgängliga för
exempelvis odling
och konst, som
allmänningarna förr!”
Workshop med boende i Lundby
www.centralaalvstaden.goteborg.se
”Många förbindelser
över älven behövs,
alternativt:
klaffbroar i
gatuplan´, cykeloch gångfärjor, en
ö eller pontonstad i
mitten av älven.”
Framtidsvandring på Lindholmen
"Bygg ett
hotell för
hemlösa på
heden."
unga älvstaden
Gröna bron - illustration: Tynneredsskolan
23
fortsatt dialog
om älvstaden
I vision Älvstaden står att arbetet med området ska utgå ifrån
aktiv öppenhet. Detta innebär att delaktighet och öppenhet
ska prägla alla processer och dialog är ett viktigt verktyg som
kan bidra till att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av
Älvstaden. Området ska formas utifrån hela stadens perspektiv
där öppenhet ska finnas för olika initiativ och idéer och alla ska
kunna engagera sig i utvecklingen av området.
Rekommendationer
För utvecklingen av Älvstaden ska dialog genomföras
utifrån de regelverk och arbetsformer som finns etablerade
i stadens olika förvaltningar. Det finns en bred kunskap om,
och erfarenhet av, dialog i staden bland annat från samråd
som är lagstiftat i Plan- och bygglagen och från den dialog
som förs av stadsdelarna utifrån befolkningsansvaret.
Den framtida dialogen om Älvstaden kommer att knytas till
plan- och byggprocesser men även omfatta andra former
av stadsutveckling exempelvis genom olika aktiviteter och
temporära projekt i stadsrummet. Den framtida dialogen ska
utgå från de principer som Stadsledningskontoret formulerat
för medborgardialog för Göteborgs Stad.
Utifrån erfarenheterna från medborgardialogen i projekt
Centrala Älvstaden följer här rekommendationer för den
fortsatta dialogen i området:
ÆÆ Arbeta fokuserat med medborgardialog i initiala skeden.
ÆÆ För dialog om specifika delområden, samt med dem
som använder området, för att identifiera kvaliteter och
målkonflikter och kunna formulera värden för området.
ÆÆ Ha en bred och tvärsektoriell samverkan i dialogen.
ÆÆ I dialog iscensätta temporära projekt som kan genomföras
under tiden planering pågår.
ÆÆ För samtal med människor från olika delar av staden.
Planering av dialogen
Innan beslut fattas om att föra dialog om en utvecklingsprocess
bör följande frågor besvaras:
ÆÆ Vad är syftet med och tidsramen för den
specifika processen?
ÆÆ Är det relevant för medborgare att delta i processen?
ÆÆ Vilket utrymme finns för påverkan?
ÆÆ Vilken kunskap och erfarenhet behövs från medborgare?
24
Göta Älvbron. Foto: Manilla Shillingford
När beslut om dialog fattas behöver följande punkter beaktas:
ÆÆ Syftet med dialogen
ÆÆ Dialogens omfattning
ÆÆ Vem som är avsändare för dialogen
resurser (personella och ekonomiska) som ska avsättas för
genomförandet. Det är en fördel om olika former av dialog kan
erbjudas inom samma projekt, särskilt med tanke på att det
behöver vara enkelt för människor att delta.
ÆÆ Vem som är ansvarig för genomförandet av dialogen
Förhållningssätt och kommunikation
ÆÆ Hur resultatet av dialogen skall kommuniceras
och tas om hand
Ett öppet samtalsklimat är en grundförutsättning för dialog.
En processledare bör därför sträva efter att skapa ett tillåtande
samtal som lyhört fångar upp olika ställningstaganden,
synpunkter och idéer.
Det behöver finnas en tydlighet i dialogens förutsättningar
och en transparens genom hela processen. Återkoppling
är en viktig del under pågående process och det är av
stor vikt att slutresultatet görs tillgängligt. Kontinuerliga
uppdateringar bör ges till de som deltar under planerings- och
utbyggnadsprocesser som pågår under längre tidsperioder.
Barn och ungdomars möjligheter att delta i dialogen
behöver ges särskild uppmärksamhet och deras kunskaper är
viktiga när staden planeras eftersom de har andra erfarenheter
av att använda staden än vad vuxna har. Då dialogarbete
genomförs i skolan är det viktigt att tänka på att barn har
skolplikt och därmed inte har möjlighet att välja bort att delta.
Därför är det av stor vikt att allt som görs skapar mening för
involverade elever, att det relaterar till verkliga behov och att
det kopplas till läroplanen. Lärarna bör involveras och staden
kan användas som klassrum. I dialog med barn och unga är
det extra viktigt att vara ute och känna, lyssna och lukta på
staden. Barn och unga kan behöva hjälp att sätta ord på det
som finns runtomkring dem. Avsaknad av vissa ord kan göra
det svårare att formulera tankar och idéer vilket ställer krav på
stor noggrannhet med introduktionsfasen i dialogprocesser
med barn.
ÆÆ Vilken kompetens och vilka resurser som behöver avsättas.
Dialogprocessens olika faser: genomförande,
sammanställning/analys, implementering och återkoppling
till deltagare bör läggas in i den övergripande planeringen
för det aktuella projektet. Genomförande av dialog samt
sammanställning och analys av resultat ska ses som en hel
och sammanhängande process där alla delar är lika viktiga.
Målgrupp och metod
För att identifiera vilka som ska involveras bör en
målgruppsanalys genomföras. Målgruppsanalysen är en viktig
del i att säkerställa syftet med dialogen samt att få med hela
stadens perspektiv. Den är betydelsefull för att identifiera så
många samhällsgrupper som möjligt och hitta grupper som ofta
inte kommer till tals i sammanhang som rör stadsutveckling.
Målgruppsanalysen bidrar till att inventera verksamheter och
sociala nätverk i utvecklingsområdet som kan bidra med viktig
kunskap om de olika delområdena.
Varje dialogtillfälle är unikt och olika planerings- och
utvecklingsprocesser har olika förutsättningar som i sin
tur kräver olika former av dialog. Val av dialogmetod
och metodutveckling bör utgå från situationens specifika
förutsättningar, syftet med dialogen, målgruppsanalysen,
hur många som bör involveras inom en viss tidsram samt de
25
tack allA ni som
har varit med!
Mångkulturella finska folkhögskolan i Angered
Caritas frivilligcentral Hjällbo
Boende i Fyrklövern Lundby
Seniorer i Lundby
Interreligiösa rådet
Studenter
Omställning Göteborg
Pantrarna i Biskopsgården
Idéverkstan’ Majorna
Aktivitetshuset Gyllenkroken
Fryshuset
Samrådsgrupp för fysisk tillgänglighet
Skolhusgruppen i Västsverige
Lärare och elever på:
Angeredsgymnasiet
Schillerska gymnasiet
Tynneredsskolan
Bräckeskolan
Noleredsskolan
Brännö skola
Gärdsmosseskolan
Gårdsstensskolan
Nya Varvets skola
Hammarkulleskolan
Glöstorpsskolan
Gustaviskolan
HDK
Besökare och deltagare på:
Train of ideas
Energi- och miljödagen
Kulturkalaset
Bok- och biblioteksmässan
Utställning på stadsbiblioteket
Besökare och deltagare
på Framtidsvandringar:
Ringön – Frihamnen
Brämaregården och Kvillestaden
Lindholmen
Långgatorna – Stigbergstorget
Gullbergsvass
Boende i alla stadsdelar
Besökare och deltagare på:
Gustav Adolfs Torg
Kyrkbytorget
Galaxen i Bergsjön
Vårväderstorget
Flunsåsstråkets dag
Brunnsbotorget
Kortedala torg
Olskrokstorget
Selma Lagerlöfs torg
Eriksbergs torg
Bondens marknad Haga
Frölunda torg
Angered Centrum
Göteborg 2021
Göteborgs stads stadsdelsförvaltningars
utvecklingsavdelningar
Göteborgs stads kulturförvaltning
Personal på Älvrummet
Einar Hansson
...och många fler
26
27
28
29
”Göteborgs moské ligger fint och ger en
bra bild av Göteborg som
en öppen stad.”
”Inga bilar
innerstaden, gör
om Heden till
Göteborg Central
park.”
Torgmöte i Angereds Centrum
Train of ideas
”Bort med
fientligheten
mot bilismen.”
Bok- och biblioteksmässan
”Spårväg till Backa.”
torgmöte på Kyrkbytorget
”Eriksberg: Nära
havet. Det är som
Medelhavet, mycket
charmigt.”
”Jobb för
unga!!”
Torgmöte i
Bergsjön
torgmöte på Brunnsbotorget
”Studentbostäder ska
sprängas in. Undvik
kategoriboende. Vi ska
samsas i samhället. Det byggs
alldeles för många
bostadsrätter idag.”
”Rosenlund: Här ska
det bli ett bad.”
torgmöte på Brunnsbotorget
”Båtförbindelser med
resten av Göteborg
saknas från centrala
staden t ex till
skärgården men också
till Angered.”
Workshop med boende i angered
Workshop med boende i Fyrklövern
”En bilfärja
mellan
gullbergsvass
och Ringön
som inte
hindrar
båttrafiken.”
torgmöte på Selma
Lagerlöfs Torg
”Ringön kan bli
en inkubator.
Bra att det
finns olika
hyresnivåer för
verksamheter.”
torgmöte på
frölunda Torg
30
”Det är viktigt
att området inte
får gentrifieras
så att folk inte
kan bo kvar.”
”Jag vill ha en
minigolfbana för
det finns inte
så många och
jag vill ha mer
aktiviteter för
barn.”
framtidsvandring
brämaregården &
Kvillestaden
”Förortskulturen
in till stan.”
Workshop om
hållbar utveckling
Unga:Älvstaden
”I Nordstan är
det roligt att
shoppa och man
träffar folk från
hela stan.”
torgmöte i Angereds
Centrum
”Riv inte den nuvarande
Göta Älvbron när den
nya är klar. Den kan
fungera som park, och
gång- och cykelbro.”
från utställning på stadsbiblioteket
”Jag vill njuta av vattnet
där generationer
kan umgås. En stad
som flyter på vatten.
Fritidsmöjligheter i
älven, typ lekbåtar för
barn
och vuxna.”
Workshop med boende i Angered
Textproduktion och formgivning:
Centrala Älvstadens projektgrupp
Se inkomna idéer från medborgardialogen på centralaalvstaden.goteborg.se
Följ utvecklingen av visionen på alvstaden.goteborg.se
Ansvariga för medborgardialogen är Centrala Älvstadens projektgrupp genom
Camilla Näslund, Gerd Cruse Sondén, Adelina Lundell och Manilla Shillingford
31
I en bred medborgardialog om framtidens Älvstad har synpunkter från
cirka 2800 personer tagits emot. Det som har kommit fram i dialogen
har blivit ett underlag för vision och strategi för Älvstaden som ska
utvecklas till ett område för alla göteborgare. Genom workshopar,
torgmöten, framtidsvandringar och intervjuer har människor från hela
staden kunnat delta i samtalet om Älvstaden och bidra med sina
visioner. I delprojekt Unga:Älvstaden har barn och unga gett med sina
bilder av det framtida livet i staden.
Resultatet av dialogen har sorterats, analyserats och
sammanfattats till "Reflektioner och budskap från göteborgare"
ÆÆ vi vill komma nära, längs med och över vattnet
ÆÆ det ska vara grönt i hela staden
ÆÆ en inkluderande trygg stad för alla
ÆÆ satsa på gång, cykel och kollektivtrafik
ÆÆ mänsklig, blandad och vacker stadsmiljö
ÆÆ var rädd om Göteborgs identitet - använd kulturen
Följ utvecklingen av visionen på
alvstaden.goteborg.se
32