Transcript Av Anna Lundgren från Hemmingsmark som studerar Politics med

Av Anna Lundgren från Hemmingsmark som studerar Politics med inriktning mot
statsvetenskap vid Umeå universitet. I somras var hon volontär på EFS:s Rafiki-konfirmation
i Luleå och Tanzania.
Som en av fem volontärledare vid Rafiki-konfirmationen Luleå/Tanzania i somras fick
jag möjligheten att möta ett nytt land, en ny kultur och se hur deras samhälle,
jämställdhet, miljö, rättsystem och mycket annat är uppbyggt och fungerar. Det gav mig
värdefulla erfarenheter inom det ämne jag studerar.
Det är mycket nytt man möter i ett land som Tanzania. Det är vänstertrafik, vilket säkert
baseras på att Tanzania är en gammal brittisk koloni. Kan vara häftigt att uppleva det med!
Även om man redan varit i exempelvis England som jag, så är man absolut inte van
vänstertrafik blandat med ett galet tempo på trafiken. Vår busschaufför staplade väskor längst
bak i bussen ända upp till taket – utan tanke på att man lätt kunde bli mosad av resväskorna
vid en inbromsning eller om passagerare har bälten (ibland saknades fungerande bälten) eller
att motorcyklister skippar att ta på sig hjälmen. Det är lag på att använda hjälm, men många
skiter i det helt ekelt. Ibland åker de tre på samma motorcykel – utan hjälm!
Ett läger med brett innehåll
Under lägret hade vi även lektioner såklart. Bibelkunskap. Där kunde det till exempel handla
om "Who is Jesus?", "Varför dog Jesus på korset?" eller "Vad är den helige anden?". Ofta
delade vi in oss i smågrupper, bläddrade lite i bibeln på olika bibelverser och diskuterade. Sen
träffades vi i stor grupp och pastor Marie Edfast gick igenom och lyssnade och pratade. Det
var riktigt bra och fick konfirmanderna att själva grunna på olika saker kring bibeln,
kristendom, Jesus och sig själva.
Vi hade även något som kallades "cultural understanding" där vi volontärledare var
gruppledare för diskussioner om olika frågor: Har flickor och pojkar samma rättigheter? Hur
mycket får man som barn/ungdom bestämma angående sitt eget liv i samhället eller i
hemmet? Hur det är att vara ung och kristen? Hur man tillber/worship i Sverige jämfört med i
Tanzania? Fördelar och nackdelar med kristendomen? Vad är det som tilltalar folk med
kristendomen och motsatsen? Även ämnen som förlovning, giftemål, droger, kriminalitet och
ungdomskultur (musik, kläder, idoler) diskuterades.
Under dessa diskussioner upplevde jag tydliga skillnader mellan våra länder, som att Tanzania
är ett land där kvinnor inte alls har samma rättigheter som kvinnor i Sverige har. Barns
rättigheter är också större i Sverige än i Tanzania - i Tanzania är det inte ovanligt att man slår
barnen både hemma och i skolan. Det är inte heller tillåtet att vara homosexuell i Tanzania,
vilket också påverkade tanzanierna ståndpunkt.
Sport på agendan
På eftermiddagarna hade vi en och en halv timmas sport. Då fick vi svenskar lära oss Netball
– en sport som är vanligt i Tanzania och som vi spelade mycket. Vi lärde även tanzanierna
brännboll, men vi saknade slagträ så vi kastade bollen istället.
Sen spelade vi även fotboll. Det var alltid mycket barn vid fotbollsplanen eftersom barn från
byn kom dit för att idrotta och leka på eftermiddagarna. Grundaren av Mbagala spiritual
center där vi bodde, tycker det är roligt att barnen kommer dit. Han tycker det är viktigt att
satsa på ungdomarna i Tanzania för att mer än hälften av befolkningen är under 25 år gamla.
Vi hade med oss en fotboll, volleyboll och några tennisbollar som vi gav till barnen. Vilken
lycka! Dom blev superglada att få kasta bort deras hemmagjorda, fingervirkade fotboll till en
riktig fotboll. Vilken grej! Helt fantastiskt att något som vi uppfattar som ”litet” kan skänka så
mycket glädje för någon annan!
Annorlunda inslag
När man skulle sova på Mbagala spiritual center så lät det mycket från trafiken (tutor etc),
musik, trummor, folk som sjunger/ropar/pratar,tuppar som gal på morgon och bönerop. Så
efter två nätter började jag sova med öronproppar haha.
I matsalen kunde fåglarna flyga in och ut genom matsalens "fönster" (hål i väggen), väldigt
häftigt faktiskt. Lite ovant.
Vi hade inte heller mycket till varmvatten i duschen. Toan gick inte alltid att spola, speciellt
inte om det var nyspolat. Så när man bodde tre personer i ett rum kunde vi ibland gå alla tre
på toa och sen spola. Vi fick varna de andra att "nu har jag varit på toa här och det går inte att
spola så det ligger kvar!". Så det gällde inte att vara blyg av sig:-)
Det bästa på hela lägret var nog när tanzanianerna hade planerat kvällen och visade upp deras
traditionella danser med traditionella kangas och traditionella sånger! Otroligt häftigt! Precis
som på tv när man ser afrikaner som dansar och spelar musik! Riktigt pampigt! Går inte att
beskriva hur underbar den stämningen var! Så mycket kärlek, värme och vänskap!
En dag fick vi gå utanför murarna i Mbagala, ut "på byn". Se alla stånd med torkade
småfiskar, stekta majskolvar, frukter, avokado, kött, frisörsallonger, godis, pepsi och
vodacomreklam överallt. Det var supervarmt och det var en stickande illaluktande lukt. Antar
att lukten kom från dikena längs den större vägen, där det samlades sopor av alla de slag.
Flugor överallt. Dammigt. Motorcyklar som tutar sig fram på de jordiga gatorna. Fattigdom.
MEN trots allt detta är befolkningen underbara. Glada, trevliga och nyfikna.
För hett för asfalt
Jag fick även höra att man inte kan ha asfalt på vägar på vissa ställen för att det blir för varmt!
Asfalten smälter och blir mjuk. Då kan det bli väldigt spårigt/halkigt/gropigt, så man måste
cementera vägarna istället. Helt otroligt att det kan bli så varmt.
Vi reste även iväg till Mikumi National Park och fick se giraffer, apor, bufflar, antiloper,
elefanter, zebror, vårtsvin och säkert något mer djur på en safari. Riktigt häftigt det med! Man
kan inte förstå att de faktiskt lever där i naturen. Att det inte bara är ett stort zoo!
Tanzanierna kunde å andra sidan inte förstå att det inte levde lejon, elefanter och noshörningar
hos oss. Vi försökte förklara att vi har älgar, renar, björnar och lodjur men de kände knappt
till dessa djur. Så det var nästan som om de inte trodde på oss att lejon inte fanns. Dom kunde
fråga flera gånger under dessa två veckor.
Det finns väldigt mycket fattigdom i Tanzania. Det är inte säkert att elen räckte till varje dag.
Samma med vattnet. Några av tanzaniska ungdomarna hade inte så många ombyten av kläder
med sig och de kläder de hade kunde vara trasiga. Vissa tanzanier hade råd att gå utanför
spritiual center och byta frisyr lite då och då, medan andra hade bara rakad skalle oavsett om
du var kille eller tjej. När man åker buss är det enda man ser "sticktak" eller plåttak. Många
hus är utan dörrar och fönster. Kossor, getter och höns är små och smala och varken malaria
eller hiv/aids är ovanligt.
Jag saknar våra vänner i Tanzania och hoppas att de mår bra och får ett fortsatt bra liv.
Hoppas jag får träffa dem igen. Dom har en alldeles särskild plats i mitt hjärta och jag
kommer aldrig glömma den här resan som jag är så tacksam för att jag fått följa med på.