Transcript Autoimmun hepatit

AUTOIMMUN
HEPATIT
(AIH)
Innehåll
Autoimmun hepatit, AIH
.....................................................................................................
Vad är autoimmun hepatit (AIH)?
Vad är orsaken till AIH?
5
...........................................................................
5
.........................................................................................................
5
Smittar AIH? .......................................................................................................................................... 5
Hur vanligt är AIH?
......................................................................................................................
Hur ställs diagnosen vid AIH?
........................................................................................
5
6
Hur är prognosen vid AIH? ................................................................................................ 7
Hur upptäcker man att man har AIH? ................................................................ 7
Hur behandlas AIH?
Allmän behandling
...................................................................................................................
8
......................................................................................................................
8
Medicinsk behandling
Hur verkar kortison?
.............................................................................................................
8
..................................................................................................................
9
När ska du ta din medicin? ................................................................................................. 9
Vad händer om du får en infektion?
Graviditet och AIH
....................................................................
.....................................................................................................................
Vilka biverkningar kan uppstå vid kortisonbehandling?
Behandling med azatioprin
9
10
......
10
..........................................................................................
11
AIH i korthet ...................................................................................................................................... 12
Kontaktuppgifter ........................................................................................................................ 13
Lever
Magsäck
Mjälte
Gallblåsa
Bukspottkörtel
Tjocktarm
Tunntarm
Ändtarm
Autoimmun hepatit, AIH
Vad är autoimmun hepatit (AIH)?
AIH är en kronisk (långvarig, oftast livslång) inflammation i
levern som beskrevs första gången 1950 av en svensk läkare,
professor Waldenström.
Vad är orsaken till AIH?
Orsaken till den kroniska leverinflammationen är oklar. Man
tror att kroppens immunförsvar reagerar mot kroppens
egna leverceller med en inflammatorisk reaktion. Hur den
inflammatoriska reaktionen börjar är idag okänt. Om inflammationen inte behandlas, orsakar den inlagring av bindväv i
levern (ärrvävnad) som kan leda till skrumplever.
Smittar AIH?
Nej, till skillnad från hepatit orsakad av virus smittar inte
autoimmun hepatit.
Hur vanligt är AIH?
AIH har tidigare betraktats som mycket ovanlig, men idag vet
vi att i västvärlden har ca 17 personer per 100 000 invånare
sjukdomen. AIH drabbar främst kvinnor (70-80% av fallen).
Man kan insjukna i AIH i vilken ålder som helst, men oftast är
det unga och medelålders personer som insjuknar.
5
Hur ställs diagnosen AIH?
Det finns inte något enskilt test som säkert kan fastställa att
någon har AIH. Man vet att någon har AIH när:
1. Värdena på leverproverna är högre än normalt. De s.k.
ALAT och ASAT är oftast 2-3 gånger högre än normala värden.
2. Värdena på immunologiska prover, så kallade autoantikroppar och IgG är förhöjda.
3. Man kan utesluta andra orsaker till leverpåverkan.
4. Man kan konstatera att det finns AIH-typiska fynd i levervävnaden.
För att avgöra vilken leverpåverkan som finns, gör man en
mikroskopisk undersökning av levervävnaden, en så kallad
leverbiopsi. Vid en leverbiopsi tar man ett prov i lokalbedövning från levern med en tunn nål. Genom undersökningen kan
man bekräfta att förändringar som är typiska för AIH finns och
om ärrbildning har uppstått.
A
B
Så här ser ett vävnadsprov från levern ut normalt (A) och vid
AIH (B). De blå prickarna är inflammatoriska celler som angriper levern.
6
Hur är prognosen vid AIH?
När AIH upptäcktes på 1950-talet var förloppet mycket allvarligt och många patienter dog i leversvikt. Eftersom AIH-patienter hade så en omfattande inflammation i levern började man
på försök ge inflammationsdämpande behandling med kortison. Man såg då att levern hos patienterna förbättrades avsevärt. Idag vet vi att kortison är livsavgörande för behandling av
AIH. Genom att inflammationen bromsas, minskar risken för
bindvävsinlagring. Den kan till och med gå tillbaka om behandlingen börjar tidigt och är framgångsrik. Patienter med
AIH hade tidigare en kortare livslängd än friska personer, men
med dagens behandling finns ingen uttalad skillnad. Sjukdomen är i de flesta fall livslång, även om den hos en liten grupp
(cirka 20 %) kan gå tillbaka efter flera års behandling.
Levercirros (s.k. skrumplever) drabbar 5 % av patienter
med AIH. Även om en levercirros utvecklas, kan det ta många
år innan leverns funktion sviktar.
Hur upptäcker man att man har AIH?
Hälften av alla patienter som kommer till oss idag med AIH,
känner inte av sin sjukdom. Den har upptäckts vid t.ex. en
hälsokontroll. De vanligaste symptomen är trötthet, klåda,
ledbesvär och gulfärgade ögonvitor. Klådan kommer främst
på natten och drabbar armar, rygg och nedre delen av
benen. Det finns flera olika mediciner mot klådan. Tillsammans med din läkare får du prova dig fram till vilken som
lindrar bäst. Humöret kan också påverkas, dels av symptomen, dels av vetskapen om att du har en kronisk sjukdom.
En del patienter kan också ha andra autoimmuna sjukdomar, exempelvis sköldkörtelsjukdom (struma) eller ledbesvär.
7
Hur behandlas AIH?
Allmän behandling
Vi brukar rekommendera patienter med AIH att försöka leva
ett så normalt liv som möjligt. Det är viktigt att du äter en
allsidig kost och har en låg alkoholkonsumtion. Motion är
bra för det allmänna välbefinnandet och för skelettet. Mår
du bra kan du mycket väl resa utomlands, men det kan vara
bra att ha med ett intyg om vilken sjukdom du har och vilka
mediciner du tar. Det är också klokt att du vaccinerar dig mot
gulsotsvirus, hepatit A och B. Det kan du göra på en vanlig
vaccinationsmottagning.
Medicinsk behandling
De flesta AIH-patienter behöver behandlas, men inte alla.
Om behandling inte behövs, bör du ändå fortsätta med
regelbundna blodprovskontroller. Behandlingen inleds oftast med en hög dos kortison som sedan minskas stegvis. Kontroller är nödvändiga för att följa effekten av behandlingen.
En stor del av alla patienter får även behandling med azatioprin, en medicin som också har en inflammationsdämpande effekt och som kan göra att kortisondosen kan minskas.
Eftersom dessa mediciner kan ha vissa biverkningar är målet
att du ska ta minsta möjliga mängd medicin och ändå hålla
leverinflammationen i schack.
De flesta patienter med AIH kommer att behöva livslång behandling med kortison och/eller azatioprin. Först efter minst
två års behandling kan vi se om du kan minska mängden
medicin. Oftast behöver vi göra en ny leverbiopsi för att följa utvecklingen och se hur behandlingen fungerar. För de patienter där behandling med kortison eller azatioprin inte är
effektivt, finns det idag flera andra medicinska alternativ.
8
En liten grupp av patienter kan behöva göra en levertransplantation om den medicinska behandlingen inte är
framgångsrik. Detta gäller endast de patienter som utvecklar
levercirrhos (s.k. skrumplever) och tecken till leversvikt.
Hur verkar kortison?
Prednisolon är ett kortisonpreparat. Kortison är ett hormon
som produceras i binjurarna. Tablettdosen är högre än den
egna produktionen av kortison, vilket leder till att inflammationen i kroppen bromsas. Kroppens egen kortisonproduktion minskar efter en tids behandling med prednisolon. Om
medicinering med prednisolon avbryts plötsligt, kan det uppstå tillfällig kortisonbrist med symtom som svaghet, yrsel och
blodtrycksfall. Därför måste en dosminskning ske långsamt
och i samråd med din läkare. Ett alternativ till prednisolon
kan vara budesonid
När ska du ta din medicin?
Vanligen en gång per dag i samband med måltid, oftast till
frukostmålet på morgonen.
Vad händer om du får en infektion?
Om du har feber, genomgår en operation eller dylikt, behöver
kroppen en större mängd kortison. När du äter kortison minskar binjurarnas förmåga att öka den egna produktionen av
kortison vid allvarlig stress eller sjukdom. Du kan därför behöva
ta extra kortison om du har feber eller genomgår en operation.
Kontakta din läkare om du har en infektion med hög feber.
Om du inte lyckas få kontakt med din läkare, rekommenderar
vi en doshöjning med en tablett à 5 mg prednisolon per dag
för varje grads temperaturhöjning, (1 extra tablett/dag vid
feber som är högre än 38 grader C, 2 extra tabletter/dag vid
9
feber som är högre än 39 grader C). Den högre dosen tar du
under feberperioden och går därefter tillbaka till din vanliga
kortisondos. Om du har hög feber >5 dagar ska du kontakta sjukvården.
Graviditet och AIH
AIH utesluter inte graviditet. Det är bra om du kan rådgöra med din läkare om du planerar graviditet. Anpassning av
medicineringen kan krävas under graviditet och att sluta med
medicinen innebär stora risker för mor och barn.
Vilka biverkningar kan uppstå vid kortisonbehandling?
Risken för biverkningar ökar med högre dos och längre
behandlingstid. Prednisolon kan irritera slemhinnorna i magsäcken. Risken minskar om du tar tabletterna i samband med
måltid. Sugningar och sveda i maggropen kan motverkas
genom att du tar någon av medicinerna Novaluzid®, Link®
eller Andapsin®, som är receptfria och finns på apoteket. Du
kan samla på dig vätska i kroppen som i vissa fall kan leda till
viktökning, rundare ansiktsform eller svullnad i benen. Aptiten kan öka och därför är det bra att om du kan fortsätta äta som tidigare, så att du inte går upp i vikt. Blodsockret
ökar något, vilket kan ha betydelse för diabetiker. Humöret
kan påverkas, vissa känner sig piggare, andra blir irriterade.
Benägenheten att få små blåmärken eller punktformiga
underhudsblödningar kan öka. I vissa fall kan infektionsförsvaret sättas ned något. Längre tids behandling (mer
än 1 år) kan leda till urkalkning av skelettet och ibland
till benskörhet. Därför får många patienter som tar kortison
under lång tid kalk och D-vitamin i förebyggande syfte. Regelbunden motion är alltid bra för att hålla skelettet starkt.
10
Behandling med azatioprin
De positiva effekterna med azatioprin är antiinflammatorisk,
vilket gör att du kan minska eller sluta helt med kortison. I
sällsynta fall kan medicinen ha biverkningar och därför bör
du gå på regelbunden blodprovstagning. Syftet med dessa
kontroller är att konstatera en eventuell påverkan innan det
uppstår några symtom.
Oftast får du i början en lägre tablettdos för att undvika
biverkningar, exempelvis illamående och huvudvärk. Dessa
problem brukar gå över efter en kort tid, om du skulle drabbas av dem. Om du får oklar feber och/eller buksmärtor under
behandlingen bör du kontakta sjukvården för en extra blodprovskontroll och då tala om vilken sjukdom du har och vilka
mediciner du tar.
Du bör undvika att sola under azatioprinbehandling.
11
AIH i korthet
1. Autoimmun hepatit - AIH – är en kronisk inflammatorisk
leversjukdom, vars orsak inte är känd. AIH smittar inte.
2. Hälften av alla patienter har inga symtom när diagnosen
ställs.
3. Eftersom diagnostiken har förbättrats, kan AIH upptäckas
i ett tidigt stadium, långt innan skrumplever utvecklas.
4. Förloppet är mycket varierande hos olika patienter. Alla
patienter behöver inte medicin, men de flesta behöver
livslång medicinering med kortison och/eller azatioprin.
5. Behandling med inflammationsdämpande mediciner är
oftast mycket framgångsrik.
6. Om AIH inte behandlas finns det risk för att skrumplever/
cirros utvecklas.
12
Kontaktuppgifter
Om du vill veta mer om AIH och din behandling är du alltid
välkommen att kontakta din sjuksköterska eller din läkare.
Notera gärna kontaktuppgifterna här:
Min sjuksköterskas namn: .........................................................
.....................................................................................................
Telefontid: .................................................................................
Telefon nr: .................................................................................
Min läkares namn: .....................................................................
.....................................................................................................
Telefontid: .................................................................................
Telefon nr: .................................................................................
Övrigt: ........................................................................................
.....................................................................................................
.....................................................................................................
.....................................................................................................
13
Anteckningar:
14
410-d027
Dr Annika Bergquist
i samarbete med levergruppen vid Gastrocentrum Medicin
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Meda AB, Pipers väg 2A, Box 906, 170 09 Solna, Sverige
Telefon: 08 630 19 00, Fax: 08 630 19 50, E-post: [email protected]
www.meda.se