Transcript Arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet
Motion gällande: Hur kan Stockholm stad skapa förutsättningar
för fler arbeten åt ungdomar?
Problemformulering
Dagens ungdomsarbetslöshet är inte bara att allvarligt problem med förödande konsekvenser, utan också ständigt växande. Under finanskrisen 2009 ökade ungdomsarbetslösheten i Sverige med 25 % vilket är 5 procentenheter högre än EU genomsnittet
. Finanskrisen bidrog till ökningen, dock existerade problemet redan innan i vår tidigare högkonjunktur.
I dagsläget ligger Stockholm stads ungdomsarbetslöshet på 17.3 %, alltså åker ungefär vart femte studentflak rakt ut i arbetslösheten.
För att definiera begreppet ungdomsarbetslös citerar vi Svenskt Näringsliv ”[...] arbetslösa i åldersgruppen 15-24 år med antalet personer som ingår i arbetskraften i samma åldersgrupp. Som arbetslös räknas personer som kan arbeta och som också aktivt söker arbete. Arbetskraften utgörs av summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa, alltså alla personer som antingen redan har jobb eller söker jobb”.
Vår uppfattning inom Arbetsmarknadsutskottet är att det blir allt svårare för ungdomar att få sin fot in på arbetsmarknaden. Detta leder till långtidsarbetslöshet och att ungdomar bor kvar hemma. Istället för att ungdomarna blir en tillgång, blir de en belastning.
Konsekvenserna
av detta kan uppdelas i tre perspektiv; samhällsperspektivet, grupperspektivet och individperspektivet. Ur ett
samhällsperspektiv
ser vi i Arbetsmarknadsutskottet att ungdomar blir en ekonomisk börda för samhället. När ungdomar inte anställs blir staten ansvariga för deras försörjning. Ungdomarna blir 1 www.ekonomifakta.se” http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet per-manad/?awc=&gclid=CP3XrLX556sCFQV-mAodUmNMHw 2 www.ekonomifakta.se” http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet per-manad/?awc=&gclid=CP3XrLX556sCFQV-mAodUmNMHw 3 http://www.scb.se/Pages/Product23262.aspx 4 http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/ungdomsarbetsloshet/hur-stor-ar-ungdomsarbetslosheten_111732.html Trekantsvägen 3, plan 5 Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se
alltså bidragsberoende och skattetrycket i samhället ökar. Detta missgynnar företagens egen ekonomi, då konsumtionen minskar eftersom en större del av individernas inkomst försvinner i form av skatt. När företagens ekonomi missgynnas drar sig företagen för att anställa folk – och framför allt för att anställa ungdomar. Med färre skattebetalare minskar den offentliga sektorns insatser i skola, sjukvård och dylikt. När ungdomsarbetslösheten ökar i Stockholm minskar attraktionskraften att studera och flytta hit. Ur ett
grupperspektiv
ser vi att ungdomsarbetslösheten ger upphov till gruppbildning vilket i sin tur leder till ett segregerat samhälle – vilket aldrig är gynnsamt för en ekonomi vars utopi är stor tillväxt. Gruppen arbetslösa har en tendens att söka sig till samma områden, liksom personer med fast anställning söker sig till samma områden då inkomsten är avgörande för var man kan bo någonstans. Detta leder till ännu mer segregation och uppdelning i samhället.
Känslan av utanförskap förstärks. Som tidigare nämnt är gruppbildning en negativ konsekvens av ungdomsarbetslösheten på samhällsnivå. Detta innebär alltså även problem på gruppnivå. När ungdomar inte anställs får de inte heller någon jobberfarenhet. Detta är negativt sett ur
individperspektivet.
Banker dras från att ge lån till ungdomar utan referenser vilket motarbetar ungdomens initiativ till eget företagande. Utanförskap i samhället kan leda till psykisk ohälsa och ge upphov till kriminalitet och missbruk. Ungdomar väntar generellt med att skaffa barn tills de har uppnått en fast anställning, ekonomisk stabilitet och ett fast boende. Undersökningar som LO tagit del av visar att genomsnittsåldern för när unga känner sig vuxna har ökat från 25 år till 28 år de senaste 3 åren.
Barnafödandet minskar nödvändigtvis inte, men det förskjuts i den demografiska transitionen.
Orsakerna
till detta är flera. Barnakullarna under 1980- och 1990-talet är betydligt större än genomsnittet. Jobbens tillväxt har inte ökat i samma takt som barnakullarnas tillväxt. De människor som föddes då är de som i dagsläget skall in på arbetsmarknaden. 5 http://www.tco.se/FileOrganizer/TCOs%20webbplats/Publikationer/rapporter/%C3%96vriga%20rapporter/2009/Ung domsarbetslosheten_o 6 http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/03459E28C4121333C1256E93002A3E7D Trekantsvägen 3, plan 5 Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se
Gapet mellan efterfrågan och utbud har ökat. En annan orsak är att utbildningsnivån och jobberfarenheten är på tok för låg för att företag och arbetsgivare skall våga anställa ungdomar. Arbetsgivarna finner inte det lönsamt att anställa en ung, outbildad och oerfaren ungdom, i förhållande till en äldre arbetssökande som besitter dessa egenskaper. Dessutom är löneskillnaden marginell. Ungdomars brist på kontakter inom arbetslivet är även en bidragande faktor till att ungdomar inte anställs. Äldre, erfarna personer har oftast kontakter från tidigare anställningar. Om de då skulle bli arbetslösa finns det möjlighet för dem att söka jobb via sina kontakter. Detta gör att ungdomar lämnas i efterhand, eftersom – som tidigare sagt – de erfarna prioriteras.
Åtgärdsförslag
Mot bakgrund av dessa fakta föreslår vi följande:
1.
Att ett samarbete mellan entreprenörer och kommun initieras
Vi föreslår att Stockholms kommun inför kommunalt finansierade kurser där entreprenörer lär ungdomar om hur man omvandlar en affärsidé till ett vinstdrivande företag. Med detta åtgärdsförslag sporras och motiveras ungdomarna i fråga att starta eget. Eget företagande skapar jobb.
Dessutom visar rapporter och statistik tydligt på att intresset bland unga finns när det gäller eget företagande.
Trots dessa fakta är det få ungdomar som startar egna företag. Det beror på att kunskapen om hur man ska gå till väga när man startar eget företag saknas bland unga i Stockholm. Vi menar att detta åtgärdsförslag skall underlätta problemet. Vi är väl medvetna om att det redan finns liknande kurser på vissa gymnasieprogram och högskolor. Men de kurserna som vi föreslår skiljer sig från dessa på det sättet att de fokuserar mer på hur man går till väga rent praktiskt istället för ren teoretisk undervisning. Dessutom skall dessa vara mer tillgängliga än de som redan finns. 7 http://www.dn.se/ekonomi/ungdomars-fortagande-skapar-jobb. Publicerad: 2011-02-03 8 http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2008/Oktober/Fler-unga-vill-starta-foretag/ Trekantsvägen 3, plan 5 Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se
2.
a)
Att ett ökat samarbete mellan kommun och näringsliv inrättas
Att det skall erbjudas praktikplatser och dylika chanser till att skaffa jobberfarenhet. På så sätt ökar attraktionen som arbetsgivare att anställa eftersom de arbetssökande ungdomarna besitter jobberfarenhet. Företag skall informeras om den gratis arbetskraft som praktikplatser ger via kommunen. Kommunen skall agera som mellanhand och därmed underlätta kommunikationen mellan arbetsgivare och ungdomar. b) En webbsida som liknar arbetsförmedlingens med skillnaden att företagen erbjuder praktikplatser istället för arbete. Hit skall ungdomar kunna vända sig när de är ute efter praktikplats. På så sätt kan de erhålla arbetslivserfarenhet samt ett bredare kontaktnät.
3
.
Att information om utbildning når ungdomar
Att Stockholms kommun ska se till att löpande information om hur viktig utbildning faktiskt är når fram till alla ungdomar. Genom informationen om vad som faktiskt kan ske om man väljer att inte slutföra sin gymnasiala utbildning kommer ungdomar inse allvaret i deras val. I och med det minskar avhoppen från gymnasiet. Storsatsning på skolan måste inrättas, eftersom företagen idag har en negativ inställning till att anställa ungdomar med otillräcklig utbildning.
4.
Att införa kommunala arbeten
Fler erbjudanden av
enkla kommunala
jobb. Vi talar om städjobb, saneringsarbete, tillfälliga dagsjobb, och dylikt. Anställning, erbjudanden och ansökan sker via kommunen. Finansieringen står skattebetalare för.
Med dessa åtgärdsförslag tror vi att Stockholms stad kan skapa förutsättningar för fler arbeten åt ungdomar.
Trekantsvägen 3, plan 5 Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se