Transcript KNUT_PV_utbildning_i..

ARBETSFÖRMÅGEBEDÖMNING INOM KNUT3 - Arbetsmaterial för delprojekt Praktiska Verksamheterna/Lena Rogeland sept 2010
BAKGRUND UR ANSÖKAN KNUT3
De praktiska verksamheterna inom kommunerna: som exempelvis snickeri, tvätt, sanering och catering är
arenor för OSA, trygghetsanställningar och olika former av arbetsträning, arbetsbedömning och praktik.
Underlag för detta delprojekt är dels 2 utvärderingar som producerats inom ramen för utbildning i
arbetsmarknadsutvärdering (Södertälje och Nynäshamn) inom KNUT2 samt 1 rapport (Sundbyberg). Dels en
workshop med ett tiotal arbetsledare från de fyra kommunerna.
Arbetet som arbetsledare innehåller en arbetsledande roll, dvs att leda och fördela arbetet samt att ta in
uppdrag och sälja tjänster internt och externt som täcker vissa kostnader. Rollen innebär även att leda
människor i en arbetsrehabiliteringsprocess – under en längre tid - mot ett arbete på en reguljär
arbetsmarknad. Det är ett komplext och svårt arbete som kräver en bred kompetens inom många varierande
områden.
Ur ett könsperspektiv finns mycket att önska: i någon kommun finns bara män i OSA (medelålders för detta
missbrukande män), i en annan kommun är det verksamheter för män ledda av män samt verksamheter för
kvinnor ledda av kvinnor. Man kan ha haft en OSA-anställning mellan 6 månader till 17 år, det ser väldigt olika
ut. Uppdragen är många gånger oklara för både verksamheterna och deltagarna. Det gör det svårt att följa upp
och utvärdera personers utveckling, metoder och processer. Kunskap i uppföljning, utvärdering och
dokumentation saknas, liksom en arbetsprocess steg-för-steg där det går att visa på konkreta resultat för
deltagaren. Det behövs ett bättre samarbete mellan deltagare, arbetsledare och remitterande handläggare,
och en samsyn kring gränser i för ansvar, vem gör vad. Man efterlyser ett nästa steg för deltagarna, och även
mer status för verksamheterna typ gymnasiekompetens i svetsning, språk etc. Mer kunskap och tid för
reflektion och professionell utveckling kommer högt på listan över behov.
Begrepp behöver redas ut, speciellt när det gäller arbetsförmågeutredningar, arbetsprövning, arbetsträning,
arbetsbedömning, praktik (kontrollerande, aktiverande, pröva-på, matchande, bedömande,
kompetenshöjande) samt vad som gäller för olika former av anställningsstöd.
Det krävs en omställning i de praktiska verksamheterna från fokus på att skaffa och leda arbete till att vara en
del i en arbetsrehabiliteringsprocess, i samverkan med andra aktörer.
Behovet av utbildning och kompetenshöjning upplevs som stort och eftersatt av arbetsledarna. För att kunna
utföra uppdragen och vara en professionell samverkanspart behövs både en breddning och en fördjupning av
kunskap och kompetens.
ARBETSFÖRMÅGEBEDÖMNING – INSTRUMENT
ASSESSMENT OF WORK CHARACTERISTICS (AWC)
Beskriver en arbetsuppgifts karakteristika utifrån i
vilken omfattning en arbetsuppgift ställer krav på
olika färdigheter hos individen för att arbetsuppgiften
ska kunna utföras ändamålsenligt och effektivt.
ASSESSENT OF WORK PERFORMANCE (AWP)
Instrumentet bedömer individens arbetsfärdigheter
inom tre områden (14 variabler): motoriska
färdigheter, processfärdigheter samt
kommunikations- och interaktionsfärdigheter.
WORK ENVIRONMENT IMPACT SCALE (WEIS)
Syftar till att identifiera hur personer uppfattar sin
psykosociala och fysiska arbetsmiljö. En bedömning
genomförs via en semistrukturerad intervju som
sedan bedöms utifrån 17 olika variabler.
WORKER ROLE INTERVIEW (WRI)
Beroende på personens situation kan WRI användas
till att bedöma hur psykosociala och miljömässiga
faktorer påverkar personens möjligheter att vara kvar
i, återgå till eller skaffa ett arbete.
1
ARBETSFÖRMÅGEBEDÖMNING INOM KNUT3 - Arbetsmaterial för delprojekt Praktiska Verksamheterna/Lena Rogeland sept 2010
FRÅN LINKÖPINGS UNIVERSITETS HEMSIDA
Utbildning sker via Linköping Universitet alt deras bolag; 3 dagar, 7 500 kronor.
SE VIDARE
http://www.isv.liu.se/work-assessment?l=sv
TEORETISK REFERENSRAM
Model of Human Occupation (MOHO)
För att instrument som används vid bedömning av arbetsförmåga ska kunna ge vägledning för fortsatt
rehabilitering bör de vara baserade i en teoretisk grund som tar hänsyn till faktorer som påverkar
arbetsförmågan. På så sätt blir det lättare för en bedömare att förstå bedömningsvariablerna i instrumentet
och det är möjligt att använda modellen för att tolka resultaten av en bedömning. Det blir även enklare att
förmedla bedömningsresultat till en klient om man kan relatera bedömningsresultaten av ett enskilt
instrument till en modell som erbjuder en helhetssyn. Detta är en mycket viktig del i bedömningsprocessen. En
teoretisk referensram som erbjuder detta är the Model of Human Occupation (MOHO).
MOHO utgör en gemensam teoretisk referensram för instrumenten AWC, AWP, WEIS och WRI. Modellen syftar
till att förklara hur människans motivation, livsstil, kapacitet och den sociala och fysiska miljön påverkar
människans möjlighet till aktivitet och delaktighet.
Forskning och utvecklingsarbete kring ovan nämnda bedömningsinstrument sker i nära samarbete med
professor Gary Kielhofner och hans forskargrupp vid University of Illinois i Chicago. Detta samarbete är mycket
viktigt ur kvalitetshänseende eftersom professor Kielhofner är upphovsman till instrumentens teoretiska grund
d.v.s. MOHO.
Även om det inte krävs någon obligatorisk kurs för att använda instrumenten är det en stor fördel om
användaren är bekant med MOHO för att till fullo kunna dra nytta av instrumenten.
Work Assessment
Bedömning av personers arbetsförmåga har en viktig funktion i processen att komma åter i arbete.
Bedömningen kan syfta till att hjälpa personer att antingen hitta ett arbete, återgå till ett tidigare arbete eller
att kunna vara kvar i sitt nuvarande. Tillförlitlighet i bedömning av arbetsförmåga uppnås genom att välja
bedömningsinstrument som är praktiskt användbara, valida och reliabla. Då ett bedömningsinstrument normalt
har ett specifikt fokus och användningsområde, räcker det i allmänhet inte med att använda sig av ett enskilt
instrument vid bedömning av en klients arbetsförmåga.
Fyra instrument som används av såväl landstingsbaserade, statliga, kommunala som privata
rehabiliteringsaktörer i Sverige för bedömning av personers arbetsförmåga är Assessment of Work
Performance (AWP), Assessment of Work Characteristics (AWC), Worker Role Interview (WRI) och Work
Environment Impact Scale (WEIS).
2
ARBETSFÖRMÅGEBEDÖMNING INOM KNUT3 - Arbetsmaterial för delprojekt Praktiska Verksamheterna/Lena Rogeland sept 2010
Vi denna sida presenteras information om forskning och användning av ovanstående bedömningsinstrument
samt erbjuds möjlighet att teckna användarlicenser för instrumenten.
Assessment of Work Characteristics (AWC)
Här nedan finner du information om bedömningsinstrumentet Assessment of Work Characteristics (AWC)
version 1.1. Denna version ersätter AWC version 1.
Syftet med bedömningsinstrumentet AWC är att beskriva en arbetsuppgifts karakteristika utifrån i vilken
omfattning en arbetsuppgift ställer krav på olika färdigheter hos individen för att arbetsuppgiften ska kunna
utföras ändamålsenligt och effektivt.
En bedömning med AWC ger en bild av hur bedömaren uppfattar i vilken utsträckning det ställs krav på en
individs färdigheter, men instrumentet ger exempelvis ej svar på hur individen upplever kraven i
arbetssituationen. AWC kan därför med fördel kompletteras med bedömningar gjorda med alternativa
arbetskravsanalyser som belyser andra faktorer eller krav.
AWC är en arbetskravsanalys baserad på den teoretiska modellen A Model of Human Occupation (MOHO) och
har utvecklats utifrån bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP). Det är därför
fördelaktigt om bedömaren har kunskaper om MOHO och framförallt om bedömningsinstrumentet AWP.
Färdighetsbegreppen är helt identiska i AWP respektive AWC och instrumenten är avsedda att komplettera
varandra. Bedömningsförfarandet i AWC är avsett att vara likt det man använder vid bedömning med AWP för
att underlätta för bedömaren vid användning av båda instrumenten.
Bedömning utifrån AWC är lämplig att kombinera med andra bedömningar såsom AWP, WEIS och WRI.
Assessment of Work Performance (AWP)
Här nedan finner du information om bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP)
version 2.0. Mer information om prövning och utveckling av AWP kan du finna i Jan Sandqvists avhandling:
Development and Evaluation of Validity and Utility of the Instrument Assessment of Work Performance (AWP)
AWP (tidigare BaFiA) är framtaget i Sverige och är ett bedömningsinstrument som används för att via
observation bedöma en individs färdigheter vid utförandet av arbete. Instrumentet bedömer individens
arbetsfärdigheter inom tre områden (14 variabler): motoriska färdigheter, processfärdigheter samt
kommunikations- och interaktionsfärdigheter.
AWP kan användas för att bedöma färdigheterna i arbete hos klienter med alla former av arbetsrelaterad
problematik, dvs instrumentet är ej sjukdoms-, skade- eller diagnosbundet.
Bedömning kan ske i olika arbetsrelaterade uppgifter och i såväl reell som mer artificiell miljö, dvs instrumentet
är ej heller uppgifts- eller kontextbundet.
Skattningar av klientens färdigheter kan matchas mot kravprofil framtagen med instrumentet AWC.
AWP används idag i ett stort antal rehabiliteringsverksamheter i Sverige, såsom Arbetsförmedlingen,
Försäkringsmedicinska Centrum, företagshälsovård, kommunala verksamheter och primärvård.
Instrumentets ”face validity”, innehållsvaliditet, konstruktionsvaliditet och användbarhet har prövats i ett
3
ARBETSFÖRMÅGEBEDÖMNING INOM KNUT3 - Arbetsmaterial för delprojekt Praktiska Verksamheterna/Lena Rogeland sept 2010
flertal studier med goda resultat. Fortsatta studier pågår eller är under planering.
På senare tid har intresse för instrumentet visats från länder såsom USA, England och Nederländerna, varför
engelska och holländska versioner av AWP har tagits fram och kommer att lanseras i respektive land inom kort.
Den engelska versionen har tagits fram i samverkan med Gary Kielhofner och Jenica Lee vid Universrsity of
Illinois i Chicago. Översättning till danska och isländska kommer att initieras inom en snar framtid.
Bedömning utifrån AWP är lämplig att kombinera med andra bedömningar såsom AWC, WEIS och WRI
Information om WEIS
The Work Environment Impact Scale (WEIS) är ett bedömningsinstrument som syftar till att identifiera hur
personer uppfattar sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö. Personer som upplever psykosociala eller fysiska
svårigheter på arbetet och de vars arbete är avbrutet på grund av skada eller sjukdom är lämpliga för
bedömning utifrån WEIS. Den teoretiska grunden för WEIS är Model of Human Occupation (Kielhofner, 2002,
2008). En WEIS bedömning genomförs via en semistrukturerad intervju som sedan bedöms på en fyrgradig
skattningsskala utifrån 17 olika variabler. Vid intervjun efterfrågas information om hur en given arbetsmiljö
påverkar den enskilde personen. Därför är det lämpligt att använda WEIS med personer som har en specifik
arbetsplats att relatera till.
Intervjun utifrån WEIS är semistrukturerad för att arbetsterapeuten ska kunna anpassa intervjustrategin utifrån
den intervjuade personens unika förhållanden. Genom att utföra en bedömning utifrån WEIS erhåller man
personens subjektiva uppfattning av hur arbetsmiljön påverkar henne/honom. Någon objektiv bedömning av
arbetsmiljön i sig sker ej.
WEIS är uppbyggt kring 17 variabler, som behandlar följande fyra arbetsmiljöområden; den fysiska
arbetsmiljön, den sociala arbetsmiljön, föremål som används i arbetet och arbetsuppgifter. Till var och en av de
17 variablerna finns information som bör inhämtas under intervjun identifierad. För att erhålla informationen
finns rekommenderade frågor till varje variabel. De rekommenderade frågorna finns också sammansatta till en
intervjuguide. Variablerna i WEIS skattas, efter att intervjun genomförts, på en 4- gradig skala som indikerar hur
miljöfaktorerna påverkar personens utförande av arbetsuppgifter och känsla av tillfredsställelse och
välbefinnande.
Genomgång av manualen, kunskap om Model of Human Occupation och praktisk tillämpning är det som krävs
för att lära sig att använda WEIS.
Bedömning utifrån WEIS är lämplig att kombinera med andra bedömningar såsom WRI, AWP och AWC
Information om WRI
The Worker Role Interview (WRI) är ett bedömningsinstrument vars syfte är att identifiera hur psykosociala och
miljömässiga faktorer påverkar personers möjligheter att vara kvar i, återgå till eller skaffa ett arbete. En WRI
bedömning genomförs genom en semistrukturerad intervju som sedan bedöms på en fyrgradig skattningsskala
utifrån 16 olika variabler. Genom WRI intervjun erhålls information om personens tidigare och nuvarande
arbetssituation, personens livssituation i relation till att ha en arbetsroll och hur personen ser på sin framtida
arbetssituation. Den teoretiska grunden för WRI är Model of Human Occupation (Kielhofner, 2002, 2008). WRI
kan användas som en komponent vid bedömning av en persons arbetsförmåga och för att identifiera
arbetslivsinriktade rehabiliteringsbehov. För att få en så rik och mångsidig bild som möjligt av personen bör
4
ARBETSFÖRMÅGEBEDÖMNING INOM KNUT3 - Arbetsmaterial för delprojekt Praktiska Verksamheterna/Lena Rogeland sept 2010
WRI bedömningen kompletteras med andra bedömningar och bedömningsmetoder.
Den tredje svenska versionen av WRI bygger på WRI 10.0 (Braveman et al, 2005) som utvecklats i samarbete
mellan forskare i USA, Storbritannien och Sverige. De förändringar som genomförts mellan version 2 och 3 har
sin grund i resultat från vetenskapliga studier och utifrån diskussion med erfarna användare. I den tredje
svenska upplagan har variablerna och skattningsnivåerna reviderats och instrumentet har bearbetats för att
kunna användas för att bedöma personer som:
• har svårigheter på sitt arbete
• har någon skada eller sjukdom som medfört frånvaro från arbetet
• har ringa eller ingen arbetslivserfarenhet
• har varit ifrån arbetsmarknaden under en längre period och inte har något specifikt arbete att återgå till
Beroende på personens situation kan WRI användas till att bedöma hur psykosociala och miljömässiga faktorer
påverkar personens möjligheter att vara kvar i, återgå till eller skaffa ett arbete.
Manualen innehåller bakgrund och teoretisk referensram till WRI samt tillvägagångssätt för intervju och
efterföljande bedömning. Den som använder WRI bör ta del av manualen och ha tillägnat sig en grundläggande
kunskap om Model of Human Occupation för att kunna använda WRI på ett ändamålsenligt sätt.
Bedömning utifrån WRI är lämplig att kombinera med andra bedömningar såsom WEIS, AWP och AWC.
Användarlicenser
inkl. 6% moms:
Ett instrument – 600 Sek
Två instrument – 550 Sek/st => totalt 1100 Sek
Tre instrument – 500 Sek/st => totalt 1500 Sek
Fyra instrument – 450 Sek/st => totalt 1800 Sek
Instrumenten distribueras via en webbportal (It’s Learning) till vilken du får tillgång när du tecknat en/flera
användarlicenser. Via webbportalen får du även möjlighet till att utbyta erfarenheter med andra användare av
instrumenten i diskussionsforum.
Efter tecknande av en/flera användarlicenser kommer du inom ca två veckor via e-post få användarnamn,
lösenord samt instruktioner om hur du får tillgång till webbportalen och bedömningsinstrumenten.
Två månader innan licenstiden löper ut kommer du att meddelas och erbjudas att teckna en ny användarlicens.
Möjlighet finns även för organisationer/företag att teckna en gemensam användarlicens för flera användare
inom organisationen/företaget. Exempelvis har Arbetsförmedlingen i Sverige valt att teckna ett sådant avtal.
Om detta är intressant kan ett specifikt kostnadsförslag tas fram.
5