Transcript Bostadsutskottet - Ungdomsparlamentet

Bostadsutskottet
Motion gällande: Hur och var ska Stockholm bygga bostäder för
en framtida befolkning?
Problemformulering
I Stockholmsregionen råder ett akut behov av nya bostäder, vilket beror på att vi inte
hinner med att bygga bostäder i samma takt som befolkningen ökar. Att befolkningen
ökar är inte ett problem i sig, då det gynnar den ekonomiska tillväxten och utvecklingen
av samhället. Det är alltså inte tillväxten vi vill stoppa, utan bostadsbyggandet vi vill
effektivisera. Behovet av nya bostäder i Stockholms län har tidigare år ansetts uppgå till
13 000 men den uppfattningen har nu ändrats. Efter nya utredningar uppskattas nu
behovet ligga på 20 000 bostäder per år, vilket idag inte motsvaras av hur mycket man
bygger. 1
Konsekvenser
Bristen på hyresrätter, och de ökade bostadspriserna resulterar i att många måste ta lån
och blir svårt skuldsatta. Detta gäller de flesta medelinkomsttagare, då majoriteten inte
har flera miljoner sparade på banken. Många får till och med svårt att över huvud taget
få en bostad. De som drabbas hårdast av detta är de unga och låginkomsttagare som inte
har råd med en bostadsrätt. I detta inkluderar vi även arbetssökande. Universitet och
arbetsliv blir lidande eftersom ungdomar och arbetskvalificerade personer tvingas söka
sig till andra orter för studier och arbeten. Detta beror på att denna målgrupp saknar
bostadsmöjligheter (då hyresrätter ej finns tillgängliga), och påverkar stadens tillväxt
och utveckling. Om vi inte har tillgång till ett brett spektra av studerande går vi miste
om betydelsefull kompetens på universiteten, vilket på sikt leder till att andelen
högutbildade i staden minskar.
1
http://www.hemhyra.se/Sidor/Byggandet-i-Stockholm-beh%C3%B6ver-f%C3%B6rdubblas.aspx
Utbildningsförvaltningen, uppdragsavdelningen · Box 220 49 · 104 22 Stockholm · Besöksadress
Trekantsvägen 3, plan 5
Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se
Det är förstås oundvikligt att bortse från det faktum att hemlöshet ökar i
och med ökad bostadsbrist. Detta kan leda till ökad kriminalitet och olika form av
missbruk. Statistik visar att fyra av tio hemlösa personer får eller har psykiska problem.
Det framgår också att sex av tio lider av missbruk av narkotika eller alkohol. 2
I och med att bostadspriserna ökar samt att bostadsförmedlingar har för
långa kötider, blir invånarna pressade till att ta del av den svarta bostadsmarknaden. I
desperata försök till att få tag på en attraktiv lägenhet så blandas illegala överlåtelser av
bostadskontrakt in i bilden.
Bostadslösa ungdomar tvingas i dessa fall till att bo hemma längre eller att
bo som inneboende hos någon. Det resulterar i att självständighetsutvecklingen hämmas
vilket i sin tur leder till att man kan får mindre erfarenheter och utvecklas senare än
andra som egen bostad.
Orsaker
Orsakerna till bostadsbristen ligger främst i att det byggs för få bostäder.
Byggandet har blivit dyrare, vilket gör att små byggföretag konkurreras ut
av de stora byggföretagen, eftersom att de inte kan ligga ute med så mycket pengar
innan de vet att verksamheten går med vinst 3 . Detta gör att de stora byggföretagen, som
Skanska, Peab och NCC, blir de enda starka på marknaden – konkurrensen minskar (om
inte försvinner) och de stora bostadsföretagen ta mer betalt. Att bostadspriserna stiger,
resulterar i större bostadsbrist. Att byggandet har blivit dyrare gör också att det över
huvud taget byggs färre bostäder.
En av orsakerna till att det inte byggs tillräckligt med bostäder är att de
byggbara platserna begränsas av de meningsskiljaktigheter som råder. Berörda grupper i
områden som diskuteras som möjliga byggplatser utnyttjar sitt medborgarinflytande för
att förhindra att nya byggnader minskar värdet på deras egendom, genom att t.ex.
skymma sikten eller försämra närmiljön. Även stadgar och lagstiftningar kan förhindra
eller förlänga byggprocessen, syftande på att man inte bör förstöra stadsprofilen eller
skada närmiljön.
2
3
http://www.dn.se/sthlm/skilda-varldar-i-samma-kvarter
http://www.byggvarlden.se/nyheter/naringsliv/article89128.ece
Utbildningsförvaltningen, uppdragsavdelningen · Box 220 49 · 104 22 Stockholm · Besöksadress
Trekantsvägen 3, plan 5
Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se
Det otillräckliga samarbetet med kranskommunerna har inneburit en
bristfällig utbyggnad av lokaltrafiken. Det har i sin tur inneburit att flera geografiskt bättre
tillgängliga områden förbises i utvecklingsprojekt, som ”Vision 2030” 4. Således är även en
orsak det dåliga samspelet mellan Stockholms stad och kranskommunerna.
Eftersom förorter har blivit ett oattraktivt alternativ till innerstaden på grund
av dåligt rykte, dåliga kommunikationer och oattraktiv miljö, kan man inte utnyttja ytan
som faktiskt finns tillgänglig, till skillnad från i innerstaden.
Åtgärdsförslag
1. Använda redan befintliga byggnader som inte används.
a) Man kan dra stor nytta av att bebygga gamla hamn- och industriområden. Vi ser
förebilder i projekten i Frihamnen/ Norra Djurgården och Hammarby Sjöstad.
b) Stockholms stad bör främja projekt som innebär att man bygger bostadsområden
ovanpå exempelvis stora trafikleder och spårområden. Då kan man ta vara på
områden som annars splittrar staden. Exempelvis projektet Hagastaden och en
del andra som presenteras i ”Vision 2030”.
2. Större initiativ från politikerna
a) Behovet av hyresrätter sträcker sig utöver studenterna. Ungdomar som ger sig ut i
arbetslivet och invandrare som saknar utbildning och arbete behöver också boende.
Här krävs kommunala initiativ för att möta efterfrågan. Ett byggande av hyresrätter
kommer underlätta för hårt utsatta grupper.
3. Överklaganden från privatpersoner
a) Det är ett känt faktum att många bostadsbyggen stoppas på grund av de närbelägna
invånarnas rätt att överklaga bygget 5. Givetvis ska man inte hindra folks rätt att
överklaga, utan snarare införa prioriteringsordning där man väger varje
överklagandes argument mot vikten av stadens utveckling. Följden skulle bli att fler
fall av överklagande avslås om de inte syftar till konsekvenser som påverkar en stor
4
5
http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Bostadsbyggande/Vision-2030/
http://www.dn.se/nyheter/sverige/bostadskris-bromsar-stockholm-
Utbildningsförvaltningen, uppdragsavdelningen · Box 220 49 · 104 22 Stockholm · Besöksadress
Trekantsvägen 3, plan 5
Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se
andel av befolkningen negativt. Om man anser att argumenten bara är själviska, och
endast rör exempelvis några familjers utsikt, skall stadens utveckling och lösningar
på bostadsfrågan prioriteras.
4. Samarbeten mellan de olika kommunerna
a) Stockholm stad bör öppna för ytterligare samarbeten med kranskommuner, både
inom byggnadsprojekt och lokaltrafiken.
b) Det finns stor potential för att bygga bostäder i många av de närliggande
kommunerna, men utan samarbeten med till exempel regler för byggnation minskar
möjligheterna för bostadssamarbeten. Om dessa samarbeten skulle genomföras
skulle det gynna framför allt studenter som skulle få nära till universitet.
c) Detta bygger som sagt också på att lokaltrafiken utvecklas och anpassas för att man
ska kunna ta sig obehindrat och smidigt mellan kommunerna. Därför vill vi utöka
kollektivtrafiken mellan de olika kommunerna.
5. Restaurera miljonprogrammet
a) Ett stort hinder för attraktiviteten i förorterna är områdenas begränsning av
smakfull design. Ett första steg skulle kunna vara att rusta upp och förfina
miljonprogrammet, dvs. rusta upp husen. Exempelvis att måla om fasaden skulle
göra stor skillnad för helhetsintrycket.
b) Denna förändring skulle göra dessa områden mer attraktiva, vilket skapar
möjligheter att bygga fler bostäder där. Om förorterna blir mer attraktiva
minskar trycket på att tätbebygga innerstaden, då fler väljer att flytta ut.
Genom att lägga fram förslag om hur vi kan utnyttja olika områden för byggande av
bostäder, öppnar vi möjligheter för var man kan bygga.
Med dessa åtgärdsförslag är vi övertygade om att vi kan motverka bostadsbristen i
Stockholm Stad!
Utbildningsförvaltningen, uppdragsavdelningen · Box 220 49 · 104 22 Stockholm · Besöksadress
Trekantsvägen 3, plan 5
Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se