Samma på svenska

En utredning om svenskspråkiga tentamina vid Helsingfors universitet

Samma på svenska

En utredning om svenskspråkiga tentamina vid Helsingfors universitet

Utgivare Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS Mannerheimvägen 5 A, 2:a vån.

00100 Helsingfors www.hyy.fi

Arbetsgrupp Mia Haglund, ordförande för HUS tvåspråkighetsutskott Rasmus Kyllönen, styrelsemedlem vid HUS Katja Långvik, socialpolitisk sekreterare vid HUS Layout Niko Metsälä Painojussit Oy Kervo 2010

Sammandrag

Målsättningen med utredningen är att granska attityder, praxis och upplevelser som under visningspersonalen vid Helsingfors universitet har gentemot svenskspråkiga tentamina i sitt dagliga arbete. Utredningen gjordes med ett elektroniskt frågeformulär som skickades ut per e-post till knappt 4 000 medlemmar av personalen. Enkäten besvarades av 562 personer. Al la elva fakulteter var representerade bland respondenterna. I formuläret tillfrågades personalen om hur de går till väga för att skriva tentamensfrågor på svenska samt rätta svenskspråkiga tentamenssvar. Bland respondenterna upplevde 31 procent skrivandet av svenskspråkiga tentamensfrågor som en belastning, medan 13 pro cent upplevde rättandet av svenskspråkiga tentamina eller motsvarande skriftliga arbeten som en belastning. Hälften av respondenterna skriver sina svenskspråkiga tentamensfrågor själva, 24 procent har inte ordnat svenskspråkiga tentamina och 17 procent skriver med hjälp av kollega eller vän. Resten av respondenterna översätter tentamensfrågorna till svenska antingen med stöd av fakulteten, institutionen eller på något annat sätt. På frågan om hur personalen rättar svenskspråkiga tentamenssvar svarade 83 procent att de rättar själv och 13 procent att de ald rig mottagit ett svenskspråkigt tentamenssvar. Övriga rättar med hjälp av kolleger eller vän ner, med hjälp av institutionen eller fakulteten eller på något annat sätt. Respondenter från endast tre fakulteter (juridiska, medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten) hade använt stöd från fakulteten eller institutionen i översättandet av tentamensfrågor. Ju yngre respondenterna var desto fler upplevde översättandet av tentamensfrågor som en be lastning. I åldersgrupperna under 30 år och 30-40 år upplevde 43 procent respektive 40 pro cent översättandet som belastande, medan enbart 17 procent av åldersgruppen 60 och äldre delade upplevelsen. Översättningsarbetet upplevs mera som en belastning av dem som som behöver hjälp med översättningen av kolleger (52 procent) eller av fakulteten (50 procent) än av dem som skriver de svenskspråkiga frågorna själva (19 procent).

Respondenternas osäkerhet kring om det finns etablerade system kring översättning på fakul teterna bekräftas både i flervalsfrågornas resultat och i de öppna svaren. När det gäller över sättning till svenska finns det varken klara instruktioner eller stödfunktioner på en enda fakul tet som alla medlemmar av undervisningspersonalen vore medvetna om. Majoriteten av respon denterna känner inte till om det över huvud taget finns ett etablerat system på fakulteten.

I slutet av utredningen presenteras utvecklingsförslag som undervisningspersonalen har fört fram i samband med enkätsvaren. På basis av dem har studentkåren skrivit sina egna utveck lingsförslag, som är ämnade att främja det tvåspråkiga arbetet vid universitet. Utvecklings förslagen finns även på finska (kapitel 8).

Tiivistelmä

Selvityksen tavoitteena on selvittää Helsingin yliopiston opetushenkilökunnan päivittäisessä työssään kokemia asenteita, käytäntöjä ja kokemuksia ruotsinkielisestä tenttimisestä. Selvi tys toteutettiin sähköpostitse lähes neljälle tuhannelle henkilökunnan edustajalle lähetetyllä sähköisellä kyselylomakkeella. Lomakkeeseen vastasi 562 henkilöä. Kaikki yksitoista tiede kuntaa olivat edustettuina vastaajien joukossa.

Lomakkeessa henkilökunnalta kysyttiin, kuinka he toimivat laatiessaan tenttikysymyksiä ruotsiksi ja korjatessaan ruotsinkielisiä tenttejä. Vastaajien joukosta 31 prosenttia kokivat ruotsinkieliset tenttikysymykset kuormittavina, kun 13 prosenttia taas kokivat ruotsinkielis ten tenttien tai vastaavien kirjallisten töiden arvioinnin kuormittavana.

Puolet vastaajista kirjoittaa ruotsinkieliset tenttikysymyksensä itse, 24 prosenttia eivät ole jär jestäneet ruotsinkielistä tenttiä ja 17 prosenttia kirjoittavat kollegan tai ystävän avulla. Lo put vastaajista kääntävät tenttikysymykset ruotsiksi joko tiedekunnan tai laitoksen avulla tai jollakin muulla tavalla. Ruotsinkielisten vastausten korjaamiseen liittyvään kysymykseen 83 prosenttia vastasivat korjaavansa itse ja 13 prosenttia etteivät koskaan ole vastaanottaneet ruotsinkielistä tenttikysymystä. Muut korjaavat kollegojen ja ystävien avulla, tiedekunnan tai laitoksen avulla tai muulla tavalla. Vain kolmen tiedekunnan (oikeustieteellisen, lääketie teellisen ja matemaattis-luonnontieteellisen tiedekunnan) vastaajat olivat käyttäneet tiede kunnan tai laitoksen tukea tenttikysymysten kääntämisessä. Mitä nuoremmat vastaajat olivat, sitä useammat kokivat tenttikysymysten kääntämisen kuor mittavana. Alle 30-vuotiaiden ja 30–40-vuotiaiden ikäryhmissä kokivat 43 ja 40 prosenttia vastaajista kääntämisen kuormittavaksi, kun vain 17 prosenttia yli 60-vuotiaista jakoi tämän kokemuksen. Useampi heistä jotka tarvitsevat kollegojen (52 prosenttia) tai tiedekunnan (50 prosenttia) apua kääntämisessä koki kääntämisen kuormittavaksi kuin heistä jotka laativat ruotsinkieliset kysymykset itse (19 prosenttia).

Vastaajien epävarmuus omien tiedekuntiensa käytännöistä vahvistuu sekä monivalintakysy mysten että avointen kysymysten vastauksissa. Missään tiedekunnassa ei ole selviä yhtenäi siä ohjeita tai tukipalveluita koskien kääntämistä ruotsinkielelle, jotka jokainen opetushen kilöstön jäsen tuntisi. Enemmistö vastaajista ei tiedä, mikäli heidän tiedekunnassaan ylipään sä on vakiintuneita käytäntöjä.

Raportin lopussa esitellään opetushenkilökunnan kyselyn yhteydessä esittämiä kehitysehdo tuksia. Ylioppilaskunta on näiden ehdotuksien pohjalta laatinut omat kehitysehdotuksensa, joiden tarkoituksena on edistää kaksikielistä työtä yliopistolla. Kehitysehdotukset ovat luet tavissa myös suomeksi (kappale 8).

Innehåll

1 Inledning 2 Ett tvåspråkigt universitet

2.1 Bestämmelser om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet 2.2 Satsningar på tvåspråkighet vid Helsingfors universitet

3 Så här gjordes utredningen

3.1 Upphovet till utredningen 3.2 Målsättningarna med utredningen 3.3 Insamling av materialet 3.4 Beskrivning av materialet 4.2 Olika metoder för att översätta

4 Översättningsarbetet i vardagen

4.1 Översättning som belastning i arbetet

5 Erfarenheter av svenskspråkiga tentamina

5.1 Svenska språket vid Helsingfors universitet 5.2 Studenternas roll för att få tentamensfrågor på svenska 5.3 Kollegernas översättningsbyrå 5.4 Ämnesspecifik terminologi

6 Undervisningspersonalens utvecklingsförslag

I Översättningstjänster II Praxis kring översättning III Språkkurser för personalen IV Språktillägg för kolleger som översätter

7 Studentkårens utvecklingsförslag

I Språkkurser för undervisningspersonalen II En centraliserad översättningsbyrå III Översättningspool på fakulteterna IV Enhetlig praxis kring översättning på fakulteterna V Enhetligt system med tentamensanmälning på universitetet. Automatiserat val av tentamensspråk för alla anmälningar i WebOodi VI Databank för tentamensfrågor och terminologi VII Pilotprojekt om tvåspråkiga tentamina VIII Uppmuntra studenterna och lärarna att använda sitt modersmål

8 Ylioppilaskunnan kehitysehdotukset

I Kielikursseja opetushenkilökunnalle II Keskitetty käännöstoimisto III Käännösrinkejä tiedekuntiin IV Yhtenäiset kääntämisen käytännöt tiedekuntiin V Yliopistolle yhtenäinen järjestelmä tentti-ilmoittautumisille. Tenttimiskielen automatisoitu valinta kaikkiin WebOodin kautta tehtäviin ilmoittautumisiin VI Tenttikysymysten ja terminologian tietopankki VII Kaksikielisten tenttien pilottikokeilu VIII Kannustetaan opiskelijoita ja opettajia käyttämään omaa äidinkieltään

9 Slutdiskussion

Källor Bilagor 26 26 27 27 28 29 30 23 24 24 24 25 25 25 25 26 06

07

07 08

09

09 09 10 10 11 11 14 16 16 16 17 18 20 20 20 21 21 22 22 22 23 23

1 Inledning

Den här utredningen belyser Helsingfors universitets undervisningspersonals syn på svensk språkiga tentamina och hur översättningen av tentamensfrågor syns i deras arbete.

Utredningen har gjorts av Studentkåren vid Helsingfors universitet. Studentkårens arbetsgrupp genomförde enkätförfrågan till undervisningspersonalen under våren 2010 och utredningen publicerades i november 2010. Arbetsgruppen har både sammanställt frågorna och analyse rat svaren. Arbetsgruppen formulerade frågorna med stöd av universitetsläraren i forsknings metodik Christian Starck och personal vid avdelningen för Svenska ärenden vid Helsingfors universitet. Studentkårens utvecklingsförslag har skrivits av studentkårens styrelse.

Enkäten har tagits väl emot på universitetet. Studentkåren har under processen fått mycket respons om att utredningens fokus på svenskspråkiga tentamina ligger i tiden. Utredningen visar att det dagliga arbetet med att upprätthålla tvåspråkigheten vid universitetet ingalunda är någon enkel uppgift.

Studentkåren har under analysen av materialet valt att fokusera utredningen på metoderna för översättning av tentamensfrågorna, respondenternas upplevelser och deras utvecklings förslag samt slutligen på studentkårens egna utvecklingsförslag. Studentkåren erbjuder gär na både det kvalitativa och kvantitativa materialet till universitetets eget bruk för en vidare, mera specifik analys till exempel på fakulteterna.

2 Ett tvåspråkigt universitet

2.1 Bestämmelser om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet

Helsingfors universitets tvåspråkighet regleras i flera styrdokument, i allt från universitetsla gen, Helsingfors universitets instruktion, universitetets strategi för 2010-2013, åtgärdspro grammen för undervisning och studier samt samverkan med det omgivande samhället, språk principerna, fakulteternas målprogram till universitetets nya verksamhetshandbok. Enligt universitetslagen är undervisningsspråken och examensspråken vid HU finska och svens ka (11 §). Därtill ska det enligt lag finnas 28 professorer för den svenskspråkiga undervisning en. I dagsläget finns det i själva verket 34 svenskspråkiga professorer (och sju professorer vid Soc&kom) och ett hundratal lärare som undervisar på svenska.

Enligt Helsingfors universitets instruktion, som trädde i kraft 2010, leder prorektor tvåsprå kighetsärendena på universitetsnivå, medan dekanus vid varje fakultet övervakar tvåspråkig heten på fakultetsnivå.

Helsingfors universitet har ansvar för att som enda universitet utbilda på svenska inom veten skapsområdena och ämnena juridik, medicin, geografi, farmaci (provisorsutbildningen), so cialpsykologi, socialt arbete, journalistik, agro-forstvetenskap och veterinärmedicin.

Helsingfors universitets språkprinciper lyfter upp bland annat följande målsättningar:

”Helsingfors universitet ska upprätthålla och utveckla en aktiv och fungerande tvåsprå kighet. Emedan universitetet är det akademiska flaggskeppet för ett officiellt tvåspråkigt samhälle, anser universitetet det vara viktigt att den egna tvåspråkigheten är levande och fungerande.” ”Universitetet utvecklar en flexibel användning av språk i olika situationer. Interaktionen mellan finska och svenska i undervisningen förstärks. Flerspråkiga undervisningssituatio ner utnyttjas för att åstadkomma en levande språklig interaktion. Utgångspunkten är att de finskspråkiga förstår svenska och de svenskspråkiga finska och de flesta även engels ka, även om de inte alltid talar dessa språk flytande. I många situationer kan man gå till väga så att var och en talar sitt modersmål.” ”För att främja och upprätthålla språkkunskaperna vid universitetet anskaffas och an vänds inom utbildningen kurs- och forskningslitteratur på flera språk inom ramen för re surserna.” ”Att se till att språkbruket är gott ankommer på varje medlem av universitetssamfundet. Alla lärare vid universitetet ska genom sitt exempel främja ett gott språk och sålunda även vara språklärare. Studenterna har ansvar för utvecklingen av sina skriftliga och muntliga kommunikationskunskaper på modersmålet och på andra språk.” ”Universitetet vidmakthåller kraven i det andra inhemska språket, trots att ämnet har bli vit frivilligt i studentskrivningarna.”

(Språkprinciper för Helsingfors universitet 2007)

2.2 Satsningar på tvåspråkighet vid Helsingfors universitet

Helsingfors universitet jobbar aktivt för att främja det svenska språkets ställning. Satsningar som gjorts den senaste tiden är bland annat pilotprojekten med tvåspråkiga utbildningspro gram och de svenskspråkiga barnträdgårdslärar- och tandläkarutbildningarna som planeras att starta hösten 2011. Helsingfors universitet har år 2009 ingått ett avtal om strategiskt samarbete med Svenska han delshögskolan och Arcada. Helsingfors universitets instruktion stadgar om den så kallade Helsingforsalliansen, som har till uppgift ”att säkerställa ett mångsidigt och högklassigt svenskspråkigt utbildningsutbud i Helsingfors och bära ansvar för tvåspråkighetens framtid i regionen” (16 §).

Satsningarna på den svenskspråkiga undervisningen har också gjort framsteg. Universitet har under 2010 anställt en ny svenskspråkig pedagogisk lektor och campussamarbetet har inten sifierats både vid Campus Vik-Gumtäkt och Centrumcampus. Fakulteternas anslag för två språkigheten har också höjts och utgör år 2010 600 000 euro. Medlen ska uttryckligen an vändas för att utveckla den svenskspråkiga undervisningen.

I samband med universitetsreformen år 2010 förnyades också universitetets instruktion. I den nya instruktionen anges det att det vid varje fakultet ska finnas en dekanus eller prodekanus som ansvarar för tvåspråkigheten vid fakulteten. Den nya paragrafen (83 §) stadgar för för sta gången om en person vid varje fakultet som har ansvar för att utveckla den svenska verk samheten.

3 Så här genomfördes utredningen

3.1 Upphovet till utredningen

Att studera vid ett tvåspråkigt universitet innebär att studenterna ska få använda sitt moders mål, finska eller svenska. Vid Helsingfors universitet är kring 2600 av cirka 35 000 studenter svenskspråkiga. Enligt universitetets föreskrifter har de rätt att tentera och göra skriftliga ar beten på sitt modersmål. Svenska social- och kommunalhögskolan utbildar på svenska och dessutom ordnar fakulteter som juridiska och medicinska separata urval för svenskspråkiga. Ändå är det inte lika självklart att tvåspråkigheten fungerar i verkligheten. Ska man få sina tentamensfrågor på svenska om kursen har gått på finska? Är det faktiskt enklare att skriva på svenska om allt material under kursen och i tentamina är på finska? Får man en rättvis be dömning om man skriver på svenska ifall det har varit för svårt för föreläsaren att översätta tentamensfrågorna?

Tvåspråkighetsutskottet vid Studentkåren vid Helsingfors universitet har under en längre tid varit i kontakt med studenter som upplevt svårigheter med att få svenska tentamensfrågor el ler som fått så dåligt formulerade frågor att det under tentamenssituationen varit svårt att ens förstå vad tentatorn varit ute efter.

Att söka efter svar och lösningar på problemen bland studenterna och genom att aktivt infor mera dem om deras språkliga rättigheter på universitetet kändes som en början och är något tvåspråkighetsutskottet sysslat med de senaste åren. Detta har lett till insikten om att ifall vi vill ha en förändring och bättre praxis måste vi komma i kontakt med dem som ställer tent famensfrågorna och bedömer svaren, det vill säga universitetets undervisningspersonal. Vi har som mål att kartlägga hur undervisningspersonalen förhåller sig till den praktiska två språkigheten. Känner de sig bekväma med de uppgifter som tvåspråkighetsreglementen inne bär och hurdan tvåspråkighetspraxis finns det på deras enheter?

3.2 Målsättningarna med utredningen

Med hjälp av en enkät ville studentkåren samla in uppgifter om hur universitetets undervis ningspersonal upplever tvåspråkigheten i sin vardag. Syftet var att ta reda på hur undervis ningspersonalen går till väga då de översätter tentamensfrågor och bedömer tentamenssvar, vilka metoder och stödfunktioner deras institutioner och fakulteter erbjuder dem i fråga om översättning samt deras attityder gentemot tvåspråkigheten överlag. Därtill samlades utveck lingsförslag om hur den tvåspråkiga vardagen kan göras lättare.

Genom att sammanställa dessa uppgifter ville studentkåren skriva en utredning som fungerar på många plan. Utredningen vill kasta ljus på var problemen ligger och vem som upplever två språkigheten som mest problematisk. Dessutom ville vi ge utrymme för personalens egna upp levelser och utvecklingsförslag. Studentkåren hoppas att dessa kan fungera både som en dis kussionsöppnare på fakulteterna och i universitetets centralförvaltning och samtidigt ge in stitutionerna och fakulteterna idéer om hur översättningen av tentamensfrågor kunde ske för att förorsaka mindre stress. ”Denna enkät är bra för den upplyser en del ovetande lärare om saken.” (Agrikultur-forstve tenskapliga fakulteten)

3.3 Insamling av materialet

Tvåspråkighetsutskottet formulerade ett frågeformulär (Bilaga 2), som per e-post skickades ut till undervisningspersonalen vid Helsingfors universitet. Samplet bestod av knappt 4 000 perso ner, det vill säga alla som innehar något slags undervisningstjänst vid universitetet. Formuläret var indelat i tre avsnitt: uppgifter om respondentens undervisningsarbete, tenta mina på svenska och bakgrundsuppgifter. Respondenterna fick fördjupa sina svar i öppna kom mentarfält. Undervisningspersonalen ombads också komma med specifika utvecklingsförslag. Enkäten kunde besvaras antingen på finska eller på svenska.

3.4 Beskrivning av materialet

Alla av universitetets elva fakulteter var representerade bland de 562 respondenterna (Tabell1). Fakulteten med flest svar var matematisk-naturvetenskapliga fakulteten med 15 procent av sva ren medan farmaceutiska fakulteten bidrog med minst antal svar, 3 procent av alla svar. Andra fakulteter med relativt få svar var juridiska och teologiska. En del av de lägre svarsprocenterna förklaras med att det är frågan om mindre fakulteter. TABELL 1. Andelen respondenter Agrikultur-forstvetenskapliga Beteendevetenskapliga Bio- och miljövetenskapliga Farmaceutiska Humanistiska Juridiska Matematisk-naturvetenskapliga Medicinska Statsvetenskapliga Teologiska Veterinärmedicinska Totalt 8,8 9,3 9,0 2,6 14,8 3,8 15,4 14,1 12,3 3,8 6,0 n=562 Den finska versionen fick 513 svar och den svenska 49 svar. Det bör ändå påpekas att 8 procent av respondenterna i den finska enkäten uppgav svenska som modersmål och 19 procent av re spondenterna i den svenska versionen finska som modersmål. När vi analyserade materialet sam manslogs svaren från båda enkäter.

Könsfördelningen bland respondenterna var väldigt jämn: bland de svarande var 47 procent män och 48 procent kvinnor. Resten ville inte specificera. Även åldersfördelningen var ganska jämn, förutom gruppen under 30 år som endast utgjorde 3 procent av de svarande. Det här var väntat eftersom de flesta som arbetar med undervisning på universitetsnivå oftast inte kan vara så mycket under 30 år. De flesta respondenter har finska som modersmål, 14 procent uppgav svenska som modersmål och 2 procent meddelade något annat språk. 30 procent av de svaran de är professorer och resten övrig undervisningspersonal.

När vi analyserade materialet beslöt vi oss för att lämna bort svaren i den första delen av ut redningen som behandlade respondentens undervisningsarbete eftersom svaren kunde ges i öpp na kommentarsfält och därmed var väldigt svåra att kategorisera och ordna (Bilaga 2, frågorna 2-5). Vi valde att ha öppna svar eftersom en kategorisering på förhand ansågs vara för snäv, men svaren blev istället svåra att jämföra med varandra. Flera respondenter skrev även i de öppna svaren att de hade svårt att svara på dessa frågor. Därav innehåller vår analys inte dimensionen av hur mängden av översättningsarbete påverkar upplevelserna av tvåspråkiga tentamina.

10

4 Översättningsarbetet i vardagen

4.1 Översättning som belastning i arbetet

Det statistiska resultatet fokuserar på att ta reda på vilka grupper som upplever översättan det av tentamensfrågor som mest belastande. Vi ville ge denna fråga mest utrymme eftersom det var den frågan som var grunden för hela utredningen. Vi har även valt att undersöka vil ka fakulteter som har ett etablerat system då det gäller översättning av tentamensfrågor till svenska. I materialet kom det direkt fram att kön inte spelar någon roll i hur man upplever vare sig rättandet av tentamina eller översättandet av tentamensfrågor. Därmed har vi lämnat bort könskategorin i analysen av det statistiska materialet. Det kvantitativa materialet gav förutsättningar för en ännu djupare analys, men syftet med utredningen var att främst ge en överblick av situationen på universitetet. Därför koncentre rar den kvantitativa analysen på de frågeställningar som presenteras nedan. TABELL 2. Upplever du översättningen av tentamensfrågor till svenska som en belastning?

69,0%

Nej Ja

31,0%

TABELL 3. Upplever du rättandet av tentamenssvar eller motsvarande skriftliga arbeten på svenska som en be lastning?

87,2%

Nej Ja

12,8%

De mest centrala frågeställningarna i utredningen var att ta reda på om översättningen av tentamensfrågor till svenska och rättandet av svenska tentamensfrågor upplevs som en be lastning och vem som i så fall upplever det. I tabell 2 och 3 synas de här frågorna mot var andra. Det visar sig att en betydligt högre grad av undervisningspersonalen upplever över sättning av frågorna belastande (31 procent) mot de 12,8 procent som upplever rättandet av skriftliga arbeten som belastande. De nästa tabellerna beskriver vem som upplever översättningen av tentamensfrågor som belastande.

11

TABELL 4. Upplever du översättningen av tentamensfrågor till svenska som en belastning? Per fakultet.

Agrikultur-forstvetenskapliga Beteendevetenskapliga Bio- och miljövetenskapliga Farmaceutiska Humanistiska Juridiska Matematisk-naturvetenskapliga Medicinska Statsvetenskapliga Teologiska Veterinärmedicinska Totalt JA % 40,0 39,6 20,5 15,4 17,4 33,3 37,2 25,0 33,8 15,0 63,3 31,2 NEJ % 60,0 60,4 79,5 84,6 82,6 66,7 62,8 75,0 66,2 85,0 36,7 68,8 Tabell 4 ger en översikt över situationen med synen på översättningen av tentamensfrågorna på fakulteterna. De här resultaten är bra att ha som utgångsläge.

När man jämför om respondenterna på fakulteterna upplever översättningen av tentamensfrå gor som belastande kommer det fram vissa skillnader. Veterinärmedicinska fakulteten har den högsta andelen av personal som upplever översättningen belastande, 63 procent. Det är ock så den enda fakulteten där över hälften av respondenterna upplever översättningen som en be lastning. Veterinärmedicinska är en relativt liten fakultet och respondenterna utgör bara 6 pro cent av hela samplet (tabell 1). Då kanske man kan anta att de som svarat på enkäten är per soner som verkligen berörs av problemet. Dessutom kan större fakulteter ha en utjämnande effekt på resultatet: problemen kan ha koncentrerats till en viss institution eller något ämne, samtidigt som största delen av fakulteten inte upplever att det är belastande att översätta. I så dana fall kommer problemen nödvändigtvis inte fram i en jämförelse fakulteter emellan.

En annan faktor som kan ha påverkat svaren är hur många svenskspråkiga studenter det finns vid fakulteten. Det är skillnader på de svenskspråkigas andel av studenter per fakultet efter som vissa fakulteter, som medicinska och juridiska, har egna kvoter för svenskspråkiga och Svenska social- och kommunalhögskolan verkar i samband med statsvetenskapliga fakulte ten, medan några fakulteter som humanistiska och beteendevetenskapliga har huvudämnes helheter på svenska. Dessutom finns det fakulteter som inte har någon speciell satsning på svenskan. Å ena sidan kunde man tänka sig att en större andel svenskspråkiga skulle öka per sonalens arbetsmängd på grund av mer översättningsarbete och att de därmed kunde känna att arbetet är mer belastande. Å andra sidan kan man tänka sig att de som har en mer statisk mängd svenskspråkiga studenter blivit vana med den arbetsmängd det medför och att det dä remot är undervisningspersonal på de fakulteter med färre svenskspråkiga som upplever över sättandet som belastande.

12

TABELL 5. Upplever du översättningen av tentamensfrågor till svenska som en belastning? Per åldersgrupp ålder under 30 30-40 40-50 50-60 60 eller äldre JA % 42,9 40,7 31,9 30,0 16,5 NEJ % 57,1 59,3 68,1 70,0 83,5 Tabell 5 åskådliggör hur respondenterna i de olika åldersklasserna upplever översättningen av tentamensfrågor till svenska. Resultatet visar att det finns ett samband mellan ålder och hur be lastande undervisningspersonalen upplever att översättningsarbetet är. Ju äldre respondenten är, desto mindre belastande upplever han att översättandet av tentamensfrågor till svenska är.

Det är en drygt 10 procents skillnad mellan åldersgrupperna 30-40 och 50-60 i synen på över sättningsarbetet som en belastande uppgift. De äldre respondenterna upplever översättandet mindre belastande. Bland respondenterna i gruppen 60 år eller äldre svarar betydligt färre att de upplever översättningen av tentamensfrågor som belastande, det vill säga enbart 16,5 pro cent. Det här kan bero på många olika faktorer, bland annat på att de som är äldre jobbat en längre tid på universitetet och därmed kan ha blivit vana med översättningsproceduren och lärt sig bättre svenska med tiden.

Samtidigt är det lätt att dra paralleller till att resultatet också kan ha att göra med hur väl un dervisningen i svenska på grundskolenivå har varit arrangerad under tiden för då denna ål dersgrupp har utbildat sig. Eller att svenskan tidigare har haft en viktigare roll och varit en mer naturlig del av det finländska samhället. Precis som i helhetsresultaten var det även tydligt i jämförelsen mellan åldersgrupperna att det är avsevärt färre i varje åldersgrupp som upplever rättandet av tentsvar som belastande än de som upplever översättandet av tentamensfrågor som belastande. I jämförelsen av arbetsuppgift och upplevelsen av översättandet som en belastning var det tyd ligt att professorer upplever det som mindre belastande än resten av undervisningspersona len. Det har ett tydligt samband med åldern, eftersom man som professor förväntas ha haft en längre arbetskarriär inom universitetet och då lätt är äldre än många medlemmar av den övriga undervisningspersonalen.

TABELL 6. Upplever du översättningen av tentamensfrågor till svenska som en belastning? Per tillvägagångssätt.

Skriver själv Kollega eller vän översätter Institutionen ordnar översättning Fakulteten ordnar översättning Annat tillvägagångssätt Har inte haft svenskspråkiga tenter JA 18,8 51,7 20,8 50,0 23,1 47,4 NEJ 81,3 48,3 79,2 50,0 76,9 52,3 Tabell sex åskådliggör huruvida det finns ett samband mellan metoden av översättning och hur personen upplever översättningsarbetet. Det visade sig att de som inte översätter sina frå-

13

gor själv upplever översättningsarbetet som mer belastande än de som översätter själv. Över hälften av de respondenter som ber en kollega eller vän översätta upplever arbetet som mest belastande. En intressant detalj i resultaten är, att nästan hälften av dem som inte haft svensk språkiga tentamina även upplever en möjlig översättning som belastande.

Vi undersökte också om det finns ett samband mellan hur man rättar tentamenssvar och om man upplever det som belastande. Trots att det procentuellt sett är fler som upplever rättan det som en belastning än de som inte gör det, är det ändå så få som rättar med hjälp av en vän eller kollega. Därmed är resultaten inte signifikanta. När man jämför översättningsmetoderna som används fakulteter emellan kommer det fram att det på veterinärmedicinska och farmaceutiska fakulteten är fler som översätter med hjälp av kol leger än de som översätter själv. På teologiska fakulteten är det däremot ingen som översätter med hjälp av kolleger eller vänner. På fakulteten skriver alla medlemmar av undervisningsperso nalen som svarat på enkäten tentamensfrågorna själv, vilket är ett mönster som inte förekom mer på någon annan fakultet. Vid juridiska fakulteten ordnas det mest aktivt hjälp med översätt ningen på institutions- eller fakultetsnivå, något som också förekommer till viss mån vid medi cinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Däremot använder ingen respondent från de övriga fakulteterna översättningshjälp erbjuden av sin institution eller fakultet.

4.2 Olika metoder för att översätta

Tabellerna nedan tydliggör varierande praxis för hur undervisningspersonalen går till väga med svenskspråkiga tentamensfrågor och -svar i olika situationer.

TABELL 7. Hur går du till väga för att översätta och rätta tentsvar på svenska?

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

50,7 83,1 17,2

Sk rive r s jäl v Rä tta r s jäl v Ko lle ga el öve ler rsä vä tte n r

2,9

Rä tta r m av ed ko hj lle älp ge r I tabell 7 kommer skillnaderna mellan tillvägagångssätten mellan översättning av tentamens frågor och korrigering av tentamenssvar tydligt fram. Det är över 20 procent fler som rättar tentamenssvar själva än som skriver sina tentamensfrågor själv. Det kommer också fram att behovet av kollegers hjälp för att översätta frågor är mycket större än behovet av hjälp för att korrigera svar. Därmed kan man åter dra slutsatsen att det personalen behöver stöd med och det som kräver ökade resurser är översättning av tentamensfrågor.

14

En fråga som ofta väcks bland studenterna är hur rättvis en bedömning av ett svenskspråkigt tentamenssvar kan vara om examinatorn inte kunde skriva tentamensfrågan på svenska själv. Relevansen av denna oro bekräftas av tabell 7 eftersom man tydligt kan se att det finns en stor del av undervisningspersonalen som passar in på kategorin ”rättar svaren själv men kan inte skriva frågorna”. Vilka tillräckliga språkkunskaper som krävs för att examinatorn ska kun na ge en rättvis bedömning är sedan upp till universitetet att definiera.

TABELL 8. Har din fakultet ett etablerat system då det gäller översättning av tentamensfrågor till svenska? Agrikultur-forstvetenskapliga Beteendevetenskapliga Bio- och miljövetenskapliga Farmaceutiska Humanistiska Juridiska Matematisk-naturvetenskapliga Medicinska Statsvetenskapliga Teologiska Veterinärmedicinska Totalt JA % 5,5 1,8 0 3,6 10,9 1,8 12,7 25,5 9,1 1,8 0 n=55 NEJ % 8,7 5,8 11 2,9 12,8 3,5 8,1 14,0 1 6,3 3,5 15,1 n=172 VET INTE % 9,6 12,8 9 2,2 16 4,2 19,9 12,5 10,9 4,2 2,2 n=312 I de öppna svaren som diskuteras senare i utredningen kom det fram mycket osäkerhet kring om fakulteterna eller institutionerna hjälper till med översättning eller inte. Den här osäker heten bekräftas i tabell 8 där alla fakulteter förutom bio- och miljövetenskapliga samt veteri närmedicinska har fått både jakande, nekande och osäkra svar på frågan om fakulteten har något etablerat system då det gäller översättning av tentamensfrågor. Också de två nämnda fakulteterna har fått både nekande och osäkra svar. Den största gruppen respondenter är de som inte känner till om det över huvud taget finns ett etablerat system på fakulteten.

Som det redan tidigare framkommit använder endast respondenter från juridiska, medicin ska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten översättningshjälp som erbjuds av fakul teten. När det gäller översättning till svenska finns det varken klara instruktioner eller stöd funktioner på en enda fakultet som alla medlemmar av undervisningspersonalen vore med vetna om.

15

5 Erfarenheter av svenskspråkiga tentamina

5.1 Svenska språket vid Helsingfors universitet

I flera av de öppna svaren konstaterades att tenterande på svenska är en naturlig del av var dagen vid ett tvåspråkigt universitet. Goda kunskaper i finska, svenska och engelska ansågs av flera som självklarheter. Det påpekades också att undervisningspersonalen vid HU enligt bestämmelserna ska ha goda kunskaper i svenska och att ingen längre är enspråkig i dessa da gar. Bland universitetets personal finns det många som har goda kunskaper i svenska. Perso ner med finskspråkiga tjänster kan också ha svenska som modersmål även om de huvudsak ligen undervisar på finska. Personal med både finsk- och svenskspråkiga tjänster undervisar också på engelska. Som motiveringar till bruket av svenska framfördes i svaren för det första att universitetet är tvåspråkigt, vilket medför att det borde vara möjligt att använda sig av svenska på alla nivå er inom universitetet. För det andra hänvisades det till att det också behövs svenskspråkig ex pertis på olika områden. Både finska och svenska behövs i arbetslivet. För det tredje påpeka des att möjligheten att tentera på svenska är en grundrättighet för studenter och att det är vik tigt att studenter har möjlighet att tentera på svenska och vara säkra på att det inte försämrar deras resultat.

5.2 Studenternas roll för att få tentamensfrågor på svenska

Av svaren framkom också att vissa av respondenterna upplevde att antalet studenter som ten terar på svenska har minskat under de senaste åren. Ur respondenternas synvinkel förefaller universitet i dag vara mer eller mindra helt finskspråkigt. I svaren resonerade respondenter na också över varför så få svenskspråkiga studenter verkar vara intresserade att be om att få tentamensfrågorna på svenska. Som möjliga förklaringar till det här erbjöds bland annat att svenskspråkiga studenter inte vill ”ställa till besvär” genom att be om frågorna på svenska. Studenter måste alltid be om “extra service” vid tentamensanmälningen, då svenska frågor inte ges automatiskt. Önskemål om att få tentamensfrågor på svenska kan enkelt uppfattas som att ställa till med bråk, även om studenter på riktigt kan vara oroliga för att inte förstå de finskspråkiga frågorna i tentamenssituationen. Som andra möjliga orsaker till att färre tenterar på svenska föreslogs också att studenter upple ver att översättningarna inte alltid varit tillräckligt bra och förståeliga. Som en lösning på det ver kar flera studenter be om att få frågorna på både finska och svenska. En del tentatorer ger frågor na automatiskt på båda språken, medan andra inte har någon förståelse för förfaringssättet.

Studentkåren frågade undervisningspersonalen om hur många tenter som de ansvarat för un der läsåret 2009-2010, hur många av de här tentamina som studenterna bett om att få på svenska och hur många som besvarat dem på svenska. Svaren tyder på att de svenskspråkiga tentamina är få till antalet eller till och med icke-existerande. Arbetsgruppen har inte gått in för en djupare analys av det här materialet (se kapitel 3.4).

”Jag är förvånad över att det tidigare har funnits flera studenter som tenterat på svens ka, men att de numera helt har försvunnit.---” (egen översättning). (Statsvetenskapliga fakulteten)

1

”Jag har fått den uppfattningen att studenterna är rädda för att tentatorerna inte kan be döma prestationerna lika väl på svenska som på finska och därför hellre svarar på finska. Det är enligt mig synd, för universitetet borde förbli ett äkta tvåspråkigt universitet. Så ser det inte ut för tillfället.” (egen översättning) (Humanistiska fakulteten)

Ett problem i samband med tenterandet på svenska är att studenternas kunskaper i moders målet inte är tillräckligt starka för att räcka till för att formulera korrekta svar. Om man inte har fått någon terminologi på svenska inom sitt ämnesområde kan det också leda till ovilja att använda svenska i studierna. Studenters bland- och halvspråkighet lyftes fram som ett pro blem i några av de öppna svaren. Särskilt nämndes IB-studenter och studenter med invand rarbakgrund som inte har någon stark språklig grund att stå på med någotdera av de inhem ska språken. Svaga språkliga kunskaper syns i tentamenssvaren som otydliga formuleringar, stilistiska problem och blandspråk. En möjlig förklaring till att färre studenter ber om att få sina frågor på svenska kan också helt enkelt vara att studenterna inte känner till sina rättigheter.

Bland respondenterna finns personer som inte förstår behovet av tentamensfrågor på svens ka. Om föreläsningsspråket har varit ett annat kan man tänka sig att studenterna borde kun na förstå frågorna på det språket. Frågans formulering är ändå viktig därför att svaret byg ger på den. Det kan vara svårt att själv översätta centrala begrepp i tentamenssituationen. I de öppna svaren framkom också tankar om att undervisningspersonalen på vissa håll inte behöver använda svenska därför att sådana studenter som inte kan finska kan söka sig till Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsing fors universitet eller ta kurser vid den motsvarande svenskspråkiga utbildningslinjen i ämnet. Några av respondenterna såg det som en självklarhet att finlandssvenskarna i Helsingfors kan bra finska, vilket ändå inte alltid är fallet.

”För några år sedan då jag ännu undervisade i vetenskaplig kommunikation uppmuntra de jag studenter med svenska som modersmål att använda svenska i muntliga tentamina och även andra att kommentera fastän man inte behärskar det andra inhemska helt. Ib land gick den övningen riktigt bra.” (egen översättning) (Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten)

5.3 Kollegernas översättningsbyrå

Det som framkom i svaren av flervalsfrågorna, konstaterades även i de öppna svaren: på många håll saknas klara förfaringssätt för dem vars kunskaper i svenska inte räcker till för att översätta tentamensfrågorna själv. Det verkar vara vanligt att be en svensk- eller tvåspråkig kollega översätta frågorna. Hjälp från kollegerna uppfattas som värdefullt, men arrangemang et brister i en ojämn fördelning av arbetsbördan. Såväl personer som översätter som sådana som behöver hjälpen anser att det behövs klarare system och förfaringssätt, dels för att man inte ska behöva vara till besvär för andra, dels för att man inte ska behöva utföra mängder av arbete som inte hör till ens uppgifter eller belönas på något sätt.

”Jag utför mycket översättningsarbete för vår fakultet, det allra mesta på kvällar och veckoslut.” (Medicinska fakulteten)

1

”Som enda svenskspråkiga inom läroämnet översätter jag vid behov andras tentamens frågor. Också urvalsprovets frågor har jag översatt till svenska under tjugo års tid. Det ses som en del av mitt arbete.” (Humanistiska fakulteten) ”Att översätta [tentamens]frågorna är frustrerande på grund av det låga deltagarantalet. Dessutom svarar en del av studenterna ändå på finska. Oftast har översättningen också varit onödig, då de få, för vilka man översatt frågorna, inte ens har kommit till tentamen.” (egen översättning) (Juridiska fakulteten)

På vissa håll verkar det finnas tydliga strukturer för översättning, men inte tillräckliga resur ser för att använda sig av tjänsterna. På ämnesnivå finns det inte tillräckligt med budgeterade medel för ändamålet i förhållande till det verkliga behovet. Flera av respondenterna önskade en centraliserad översättningstjänst på fakultetsnivå, då man exempelvis kunde få tentamens frågorna översatta eller korrekturlästa utan att behöva anlita vänner, kolleger eller andra be kanta med kunskaper i svenska. Några av respondenterna påpekade åter att universitetets knappa resurser borde koncentreras på att utveckla det vetenskapliga arbetet, inte läggas på något med så marginell nytta som nya översättningstjänster. Flera respondenter påpekade att de i princip förhåller sig positivt till tenterande på svenska men att det i samband med en för övrigt ansträngd arbetsbild upplevs som alltför belastande. De strama tidtabellerna för översättning av frågor lyftes upp som en utmaning. En del tenta torer använder sig av egna frågebanker, där de har en färdig uppsättning frågor med färdiga översättningar. Möjligheten att använda svenska i arbetet sågs av flera som positivt och nyttigt för de egna språkkunskaperna. En del svarande önskade möjligheter att förbättra sina språkkunskaper genom språkkurser för personalen. Å andra sidan sågs ökade satsningar på språkutbildning som orealistiska med tanke på tidsramarna i vardagen. Det fanns också respondenter som in te såg någon nytta med att upprätthålla eller utveckla sina kunskaper i svenska därför att de upplevde sig inte ha tillräckligt med användning för de kunskaperna.

5.4 Ämnesspecifik terminologi

Bristande kunskaper i ämnesspecifik terminologi behandlades i de öppna svaren ur flera syn vinklar. Inom vissa ämnesområden är engelskan så dominerande att varken studenter eller tentatorer kan vokabulären på de inhemska språken. Speciellt på grundämnesnivå upplevs det här som problematiskt. Det vore nyttigt för studenter att få bekanta sig med relevant ter minologi på båda inhemska språken. Studenter borde också få lära sig att hantera ämnet med relevant terminologi på sitt modersmål i början av studierna. Som en av respondenterna ut trycker det: ”Det vore viktigt att lära sig grundläggande terminologi också på sitt modersmål, att tänka med sitt allra bästa verktyg.”

”I samband med översättningsarbetet blir man medveten om de finskspråkiga frågornas brister och därmed blir de också korrigerade. Det är nyttigt att inte enbart de svensksprå kiga utan också de finskspråkiga får se termerna på svenska, låt vara att det bara är un der tentamenstillfället ...” (egen översättning) (Medicinska fakulteten)

1

Möjligheten att få korrekta tentamensfrågor på svenska kan ses som motiverat och värdefullt ur studenters rättsskyddsperspektiv. I nuläget finns det risk för att studenter missförstår frå gorna som de bygger sina svar på. Det att en del av undervisningspersonalen upplever sina språkkunskaper som alltför svaga påverkar enligt deras egen utsago också formuleringen av frågorna och bedömningen av svaren. Av rädsla för att inte få språkversionerna att motsvara varandra håller sig vissa respondenter till enkla och korta essäfrågor. Flervalsuppgifter, som skrivs utan översättningshjälp, ses av några närmast som en omöjlighet. Det finns givetvis ock så personal med starka kunskaper i svenska eller med svenska som undervisningsspråk och institutioner där översättningarna är satta i system i samarbete med svenskkunnig personal.

”Om svenskspråkiga studenter anmäler sig till tentamen funderar man noggrannare på formuleringarna och frågorna blir tydligare och kortare. ---” (egen översättning) (Be teendevetenskapliga fakulteten)

Svaren som berättar om hur svaga språkkunskaper påverkar bedömningen väcker oro. De flesta respondenter försäkrade att det största problemet ligger i själva formuleringen och över sättningen av tentamensfrågorna och att deras språkkunskaper räcker till för att läsa och be döma svaren rättvist. En del av respondenterna medgav ändå att de i regel bedömer svensk språkiga texter med en lättare hand i och med att de inte kan vara lika säkra på nyansskillna der i texten som på finska eller engelska.

1

6 Undervisningspersonalens utvecklingsförslag

I enkätutredningens öppna svar (Bilaga 2) gav respondenterna tacksamt många förslag om hur tvåspråkighetsstrukturerna kunde utvecklas inom universitetet. De flesta utvecklingsför slag gäller praxisen med översättning av tentamensfrågorna men också om hur personalens förutsättningar att använda svenska kunde förbättras med till exempel flera språkkurser. I detta kapitel listas de förslag som fått mest stöd bland respondenterna.

I Översättningstjänster

Den mest akuta åtgärden som undervisningspersonalen efterlyser i sina enkätsvar är att uni versitetet ser över möjligheterna att anslå mera resurser för översättningstjänster. Många av respondenterna föreslår en centraliserad översättningstjänst vid universitetet, antingen vid varje fakultet eller en gemensam tjänst för hela universitetet. Den kunde stå till tjänst med att översätta frågor eller med att bara korrekturläsa språket i de fall som tentatorn redan har översatt sina tentamensfrågor.

Samtidigt påminner en respondent om att de anställda bland undervisningspersonalen visser ligen enligt sina kunskaper i den så kallade tjänstemannasvenskan borde ha förutsättningar för att kunna översätta till svenska, men att så inte är fallet i praktiken.

Respondenterna framhåller att kraven på den centraliserade översättningstjänsten är att den borde vara fri från fördröjande byråkrati, eftersom översättningarna måste göras väldigt snabbt. Oftast har examinatorn bara några dagar på sig att göra tentamensfrågorna.

Förslaget om att universitetet skulle styra mera resurser till översättningstjänster får inte stöd bland alla respondenter. Vissa respondenter framhåller att sådant som bara ger ”marginellt mervärde” inte borde få mera resurser. Problematiken kring att en som inte är insatt i ett visst ämnes terminologi och expertis skulle översätta frågor togs också upp.

II Praxis kring översättning

I enkätresultaten efterlyser många respondenter klarare praxis på fakultetsnivå för hur un dervisningspersonalen ska gå till väga för att uppnå målen för en fungerande tvåspråkighet. Som det tidigare konstaterats i den här utredningen är praxis vid fakulteterna väldigt varie rande vad gäller tillvägagångssätten för att översätta tentamensfrågor. Ett förslag som läggs fram är att man inom fakulteterna, enheterna eller studieområdena utser personer ”som kan besväras med översättning”. En annan respondent anser att de svenskspråkiga i personalen borde förpliktigas att hjälpa till med översättningen - medan en annan (svenskspråkig respon dent) anser att alla svenskspråkiga gemensamt borde ”dela på bördan” att översätta tenta mensfrågor.

I enkäten framkommer att det redan i dagsläget finns projekt som ska systematisera sätten att göra översättningar. Enligt en respondent håller odontologiska institutionen på att systema tisera sin praxis för översättning till svenska.

20

III Språkkurser för personalen

De svårigheter som undervisningspersonalen upplever med det svenska språket har i många fall inget att göra med attityder som till exempel ens ovilja att använda språket. Enkätsvaren tyder på att en stor del av undervisningspersonalen helt enkelt känner sig osäkra på svensk an. Därmed efterlyser många respondenter mera språkkurser för att stimulera sina kunska per i svenska. En respondent påpekar att personer som inte kan perfekt svenska också ska uppmuntras att använda språket. Samtidigt undrar en respondent om det alls skulle finnas tid över för att gå på språkkurs vid sidan av det dagliga arbetet.

En respondent kastar bollen till universitetet: ”Så länge som universitetet kräver ett intyg om kunskaperna i svenska kunde universitetet mera aktivt erbjuda kurser för att upprätthålla kunskaperna” (egen översättning). (Teologiska fakulteten.)

IV Språktillägg för kolleger som översätter

Respondenterna påpekar att översättning inte bara kräver kunskap i det andra språket, utan också kunskap om substansen i frågorna. Ett förslag är att universitetet skulle utreda om per sonal som korrekturläser och översätter skulle kunna få ett lönepåslag för det extra arbetet. Lönetillägget ska också vara lika stort vid alla fakulteter, påpekar en respondent.

21

7 Studentkårens utvecklingsförslag

Studentkåren vill med sina egna utvecklingsförslag belysa bredden av eventuella åtgärder som kan förstärka tvåspråkigheten i både undervisningspersonalens och studenternas vardag vid universitetet. Förslagen är uppgjorda med respondenternas egna förslag som utgångspunkt. Därtill lägger studentkåren fram egna förslag som är ämnade att leva vidare i diskussionerna på universitetet om hur tvåspråkigheten kunde förstärkas. Förslagen presenteras inte i någon speciell ordning. Trots det vill studentkåren påpeka att de mest brådskande åtgärderna handlar om att stöda undervisningspersonalen i sin tvåspråkig het, till exempel genom att erbjuda mera språkkurser, och att utveckla enhetliga system vid fakulteterna för hur undervisningspersonalen ska gå till väga för att översätta tentamensfrå gor och överlag få stöd att tvåspråkigheten ska fungera i praktiken.

I Språkkurser för undervisningspersonalen

Beskrivning:

Enkätsvaren tyder på att många har rostiga kunskaper i svenska.Många respon denter konstaterade att de har lättare för att läsa svenska än att använda språket själva. Stu dentkåren stöder undervisningspersonalen i deras önskan om att få öva sina praktiska färdig heter i det svenska språket.

Effekt:

Språkkurser uppmuntrar undervisningspersonalen till att använda både finska och svenska i sitt arbete. Studentkåren anser att intensivkurser i svenska sannolikt har positiva ef fekter på hur tvåspråkigheten fungerar i vardagen. Vi påpekar ändå att effekterna av enstaka språkkurser inte nödvändigtvis är långvariga.

II En centraliserad översättningsbyrå

Beskrivning:

En möjlighet att koordinera översättningen och korrekturläsningen av tenta mensfrågorna och därmed stöda undervisningspersonalen i dess arbete är att inrätta en cen traliserad översättningstjänst, antingen vid varje fakultet, varje campus eller på hela univer sitetet. En översättningsbyrå kunde också bygga upp en databank för tentamensfrågor och ämnesspecifik terminologi (se förslag 6). Universitetet har en översättningstjänst redan i nu läget, men resurserna är alltför knappa för att stå upp till behovet.

I nuläget finns det redan konkreta exempel på ovannämnda förslag. Veterinärmedicinska fa kulteten har kört igång ett pilotprojekt, i syfte att utöka samarbetet mellan fakulteten och uni versitetets språkcenter i fråga om översättningstjänster. Vid språkcentret har funnits bered skap att språkgranska och hjälpa till med att bygga upp en tentamensfrågebank för fakulte ten. Det här samarbetet kunde fungera som ett pilotprojekt för universitetets översättnings tjänst.

Effekt:

En fördel med en centraliserad översättningstjänst vore att universitetet skulle enhet liggöra varierande praxis kring översättning på hela universitetet samtidigt. En nackdel i tjäns ten är att svenskan riskerar att skyfflas över till en separat enhet och därmed i värsta fall för svinna från vardagen på fakulteterna. Det är också osäkert om en översättningsbyrå kan ar beta tillräckligt effektivt för att stå upp till de snabba tidtabellerna vid fakulteterna.

22

III Översättningspool på fakulteterna

Beskrivning:

Enkätsvaren visar att kolleger i hög grad ställer upp och översätter tentamens frågor och att översättningsarbetet också då görs vid sidan av de egentliga arbetsuppgifterna. Ett alternativ till en centraliserad översättningsbyrå är att man inom fakulteterna och enhe terna utvecklar metoderna för att också i fortsättningen sköta översättningarna inom den eg na arbetsgemenskapen. En idé är att samla ihop en pool av personer som är beredda att mot skälig kompensation ställa upp som översättningshjälp. Ansvaret för att översätta tentamens frågor och att korrekturläsa översättningar kunde vara roterande.

Effekt:

Om översättningsarbetet också i fortsättningen sker på ämnes- och fakultetsnivå kan det förstärka flerspråkigheten i arbetsgemenskapen. Även om en översättningspool skulle fin nas tillhands ska den inte vara det första alternativet för tentatorerna. I första hand ska ten tatorn uppmuntras att själv översätta frågorna och sedan be om hjälp vid behov. Det här för utsätter naturligtvis att tentatorerna erbjuds möjligheter att förstärka sina kunskaper i det an dra inhemska språket.

IV Enhetlig praxis kring översättning på fakulteterna

Beskrivning:

Studentkåren uppmuntrar universitetet att arbeta vidare med att förenhetliga sin praxis kring översättning och överlag i att upprätthålla tvåspråkigheten. En del förbättring ar kan göras genom att anvisa mera resurser till enskilda projekt. Vi påpekar ändå att de för bättringar som åstadkoms med större ekonomiska resurser inte nödvändigtvis är permanen ta. För att åstadkomma en bättre praxis borde fokus därför ligga på att arbeta fram ett över sättningssystem, vilket i främsta hand kräver förändringar inom universitetets strukturer och inte till exempel i fråga om personalresurserna.

Effekt:

Om tillvägagångssätten blir klarare på fakulteterna känner undervisningspersonalen till hur de ska gå till väga för att få språklig hjälp och vet också vem som ansvarar för kvali tetssäkringen av tvåspråkigheten vid fakulteterna.

V Enhetligt system med tentamensanmälning på universitetet. Automatise rat val av tentamensspråk för alla anmälningar i WebOodi.

Beskrivning:

För närvarande varierar systemen för tentamensanmälningar från fakultet till fakultet och även inom fakulteterna. Universitetet har gjort många framsteg under de senas te åren i att modernisera sina tentamensanmälningar i och med den elektroniska anmälan på WebOodi. Trots det lever systemet med tentamensanmälning via kuvert kvar på vissa ställen. Studentkåren uppmanar universitetet att en gång för alla slopa kuvertanmälning till fördel för ett enhetligt elektroniskt tentamensanmälningssystem på hela universitetet.

Nästa steg i att göra den elektroniska tentamensanmälningen ännu bättre är att förbättra an mälningsblanketten. Studentkåren föreslår att universitetet lägger till valet av tentamensspråk som en automatisk funktion i alla tentamensanmälningar i WebOodi. Funktionen är redan i nu läget tekniskt möjlig, men används väldigt sporadiskt på universitetet. Därför önskar student kåren att universitetet i fortsättningen kräver att alla tentatorer använder sig av funktionen.

Effekt:

I och med förbättringen vet studenterna, oberoende vilken fakultet de studerar vid, hur de anmäler sig till tentamina vid universitetet. Studenterna blir mera medvetna om sina språkliga rättigheter ifall tentamensanmälningsblanketten i WebOodi automatiskt innehåller

23

ett fält för val av tentamensspråk (finska/svenska/eventuellt engelska). Enligt studentkåren skulle det från universitetets sida vara en tydlig markering som uppmuntrar såväl studenter som undervisningspersonal att upprätthålla och vårda flerspråkigheten i vardagen. Föränd ringen förutsätter en uppföljning av hur väl den har genomförts på gräsrotsnivå.

VI Databank för tentamensfrågor och terminologi

Beskrivning:

Ett verktyg för att underlätta översättningen av tentamensfrågor är att koordi nerat samla ihop tentamensfrågor på alla de språk som används vid universitetet. Det här kan ske på ämnes-, fakultets- eller till och med på universitetsnivå. Genom att använda en elek tronisk plattform (till exempel universitetets nya intranät Flamma) kan man bygga upp en da tabank med till exempel tentamensfrågor och ofta använda fraser i dem. Databanken kunde också innehålla ämnesspecifik terminologi på olika språk.

Effekt:

Arbetet med att bygga upp en databank är en ständigt pågående process. Trots det är redan ett litet förråd till hjälp för undervisningspersonalen. Med hjälp av ”tentamensordbo ken” skulle undervisningspersonalens ordförråd också förbättras med tiden.

VII Pilotprojekt om tvåspråkiga tentamina

Beskrivning:

Studentkåren föreslår att universitetet vid en eller flera fakulteter kör igång ett pilotprojekt för att utreda om automatiskt tvåspråkiga tentamina vore belastande. Idén är att alla examinatorer inför varje tentamen utan undantag låter översätta sina frågor till svenska (alt. till finska). Tentamensfrågorna ges automatiskt på båda språken, utan att studenten i samband med sin tentamensanmälan behöver välja språket för frågorna (se förslag 5).

Effekt:

Genom pilotprojektet kan de svenskspråkiga tentamenssvaren öka, i och med att stu denterna från universitetets sida uppmuntras att svara på sitt modersmål. Examinatorernas kunskaper i svenska skulle förbättras och tröskeln att översätta frågorna själv sänkas med ti den. Pilotprojektet kan dock inte genomföras om universitetet inte erbjuder tillräckligt med resurser för översättning av frågor. I så fall skulle pilotprojektet förmodligen motverka sitt syfte och åstadkomma ytterligare negativare attitydklimat bland undervisningspersonalen gentemot svenskan.

VIII Uppmuntra studenterna och lärarna att använda sitt modersmål

Beskrivning:

Universitetets språkprinciper uppmuntrar till en flexibel användning av språk i olika situationer, till exempel för att stärka interaktionen mellan finska och svenska i under visningen. I principerna heter det att man i många situationer kan man gå till väga så att var och en talar sitt modersmål. Studentkåren framhåller vikten av att alla medlemmar i universi tetssamfundet är medvetna om sitt ansvar för att personligen främja flerspråkigheten. Under visningspersonalen uppmanas att i högre grad upplysa studenterna om möjligheterna att an vända sitt modersmål, i allt från skriftliga arbeten till muntlig aktivitet på föreläsningarna.

Effekt:

Arbetet med att förstärka flerspråkigheten vid universitetet på gräsrotsnivå är utma nande. Med små steg, som att uppmuntra alla att använda sitt modersmål, kan tvåspråkighe ten - eller parallellspråkigheten - förankras bättre i universitetsmiljön. Både undervisnings personalen och studenterna drar nytta av om båda parter använder de inhemska språken pa rallellt. Det akademiska samfundet måste också inse sin värdefulla roll i arbetet för tvåsprå kigheten ska fortleva i det finländska samhället.

24

8 Ylioppilaskunnan kehitysehdotukset

I Kielikursseja opetushenkilökunnalle

Kuvaus:

Kyselyn vastauksista käy ilmi, että ruotsin kielen taidot ovat monella ruosteessa. Moni vastaaja totesi ruotsin lukemisen olevan helpompaa kuin kielen oma käyttäminen. Ylioppilaskun ta tukee opetushenkilökunnan toivetta saada harjoitella ruotsin kielen taitojaan käytännössä.

Vaikutukset:

Kielikurssit kannustavat opetushenkilökuntaa käyttämään sekä suomea että ruotsia työssään. Ylioppilaskunnan mielestä ruotsin kielen intensiivikursseilla todennäköi sesti on positiivisia vaikutuksia siihen, miten kaksikielisyys toimii arjessa. Tiedostamme kui tenkin, että yksittäisten kielikurssien vaikutukset eivät välttämättä ole pitkäkestoisia.

II Keskitetty käännöstoimisto

Kuvaus:

Henkilökuntaa voi tukea työssään järjestämällä tenttikysymysten käännöksille ja oi koluvulle keskitetyn käännöspalvelun. Tämä voisi toimia joko tiedekunnittain, kampuksittain tai koko yliopiston kattaen. Käännöstoimistossa voitaisiin myös laatia tietokanta tenttikysy myksille ja ainekohtaiselle sanastolle (katso ehdotus 6). Yliopistolla on keskitetty käännöspal velu jo tällä hetkellä, mutta sen resurssit eivät riitä läheskään täyttämään tarvetta.

Käytännön esimerkkejä yllä olevasta ehdotuksesta on jo nyt olemassa. Eläinlääketieteellinen tiedekunta on aloittanut kokeilun, joka lisää tiedekunnan ja yliopiston kielikeskuksen välis tä yhteistyötä käännöspalveluissa. Kielikeskuksesta on löytynyt valmiuksia kielentarkastuk siin ja tiedekunnan tenttikysymyspankin rakentamisessa auttamiseen. Kyseinen yhteistyö voi si toimia kokeiluna yliopiston käännöspalvelun perustamiselle.

Vaikutukset:

Keskitetyn käännöspalvelun hyvänä puolena olisi, että yliopisto yhtenäistäisi kääntämiseen liittyvät vaihtelevat käytäntönsä samanaikaisesti. Palvelun heikkoutena voisi nähdä sen, että ruotsin kieli olisi vaarassa työntyä erilliselle yksikölle ja pahimmillaan kado ta tiedekuntien arjesta. On myös epävarmaa, voiko käännöstoimisto työskennellä tarpeeksi tehokkaasti vastatakseen tiedekuntien tiukkoihin aikatauluihin.

III Käännösrinkejä tiedekuntiin

Kuvaus:

Kyselyn vastaukset osoittavat, että kollegat auttavat tenttikysymysten kääntämi sessä merkittävissä määrin ja että käännöstyö silloinkin tehdään omien varsinaisten työteh tävien ohessa. Vaihtoehtona keskitetylle käännöstoimistolle on se, että tiedekuntien ja yksi köiden sisällä kehitetään käytäntöjä, joiden avulla käännökset jatkossakin hoidetaan oman työyhteisön sisällä. Yhtenä ajatuksena on kerätä rengas henkilöistä, jotka säällistä korvaus ta vastaan ovat valmiita auttamaan käännöksissä. Vastuu tenttikysymysten kääntämisestä ja käännösten oikoluvusta voisi olla kiertävä.

Vaikutukset:

Työyhteisön monikielisyyttä voi vahvistaa sillä, että käännöstyöt jatkossakin tehdään aine- ja tiedekuntatasolla. Vaikka käännösrinki olisikin käytettävissä, ei sen kuiten kaan tulisi olla ensisijainen vaihtoehto. Ensisijassa tentaattorin tulee itse kääntää kysymyk set ja pyytää apua tarvittaessa. Tämä edellyttää luonnollisesti sitä, että tentaattoreille tarjo taan mahdollisuuksia vahvistaa toisen kotimaisen kielen taitojaan.

25

IV Yhtenäiset kääntämisen käytännöt tiedekuntiin

Kuvaus:

Ylioppilaskunta kannustaa yliopistoa jatkamaan työtä kääntämiseen liittyvien käytän töjen yhtenäistämiseksi ja yleensäkin ylläpitämään kaksikielisyyttä. Osa parannuksista voidaan tehdä erillisillä projekteilla resursointia lisäämällä. Huomautamme kuitenkin, että lisätyin talo udellisin resurssein aikaansaadut parannukset eivät välttämättä ole pysyviä. Siksi käytäntöjen parantamisen painopisteen tulisi olla kääntämisjärjestelyjen kehittämisessä. Parannuksia tarvi taan ensisijaisesti yliopiston rakenteissa eikä esimerkiksi henkilöstöresursseissa.

Vaikutukset:

Jos toimintatavat selkeytyvät tiedekunnissa, voi opettava henkilökunta tietää, miten toimia kielellistä apua saadakseen ja kuka vastaa kaksikielisyyden laadunvarmistami sesta tiedekunnissa.

V Yliopistolle yhtenäinen järjestelmä tentti-ilmoittautumisille. Tenttimiskielen automatisoitu valinta kaikkiin WebOodin kautta tehtäviin ilmoittautumisiin.

Kuvaus:

Tentti-ilmoittautumisten käytännöt vaihtelevat nykyisellään tiedekunnasta toiseen ja myös tiedekuntien sisällä. Yliopisto on tehnyt viime vuosien aikana tentti-ilmoittautumi sen modernisoinnin osalla monia edistysaskelia WebOodin sähköisen ilmoittautumisen kaut ta. Tästä huolimatta joissakin paikoin käytetään yhä tenttikuoria tenttiin ilmoittautumiseen. Ylioppilaskunta kehottaa yliopistoa kerralla luopumaan kuori-ilmoittautumisista koko yli opiston kattavan sähköisen ilmoittautumisjärjestelmän hyväksi.

Seuraava askel sähköisen tenttiin ilmoittautumisen parantamisessa on ilmoittautumislomak keen parantaminen. Ylioppilaskunta ehdottaa, että yliopisto lisää tenttikielen valinnan auto maattitoiminnoksi WebOodin kaikkiin tentti-ilmoittautumisiin. Toiminto on jo nykyisellään teknisesti toteutettavissa, mutta hyvin vaihtelevasti käytössä yliopistolla. Siksi ylioppilaskun ta toivoo yliopiston jatkossa vaativan kaikkia tentaattoreita käyttämään kyseistä toimintoa.

Vaikutukset:

Parannuksen ansiosta opiskelijat tietävät tiedekunnasta riippumatta, kuinka he ilmoittautuvat yliopistolla tenttiin. Opiskelijat tulevat paremmin tietoisiksi kielellisistä oi keuksistaan, jos WebOodin tentti-ilmoittautumislomake automaattisesti sisältää kentän tent tikielen valinnalle (suomi / ruotsi / mahdollisesti englanti). Ylioppilaskunnan mukaan tämä olisi yliopistolta selkeä merkki, joka kannustaisi sekä opiskelijoita että opetushenkilökuntaa ylläpitämään ja hoitamaan monikielisyyttä arjessa. Uudistus edellyttää myös sen toteutumi sen seurantaa ruohonjuuritasolla.

VI Tenttikysymysten ja terminologian tietopankki

Kuvaus:

Tenttikysymysten kääntämistä voidaan helpottaa keräämällä koordinoidusti tenttiky symyksiä kaikilla yliopistolla käytössä olevilla kielillä tietopankkiin. Tämä voisi tapahtua ai ne-, tiedekunta- tai yliopistotasolla. Sähköistä alustaa, kuten yliopiston uutta intraverkko Flam maa, hyödyntämällä voidaan koota tietopankki esimerkiksi tenttikysymyksille ja niissä usein ilmentyville lauseille. Tietopankki voisi myös sisältää ainekohtaista sanastoa eri kielillä.

Vaikutukset:

Tietopankin kokoaminen on jatkuva prosessi. Siitä huolimatta jo pienikin va rasto on avuksi opetushenkilökunnalle. “Tenttisanakirjan” avulla opetushenkilökunnan sa navarasto myös paranisi ajan myötä.

2

VII Kaksikielisten tenttien pilottikokeilu

Kuvaus:

Ylioppilaskunta ehdottaa, että yliopisto joko yhdessä tai useammassa tiedekunnas sa käynnistää kokeilun, jonka tarkoituksena on selvittää automaattisesti kaksikielisten tent tien kuormittavuus. Ajatuksena on, että tentaattorit ennen jokaista tenttiä poikkeuksetta kään nättävät kysymyksensä ruotsiksi (vaihtoehtoisesti suomeksi). Tenttikysymykset annetaan au tomaattisesti molemmilla kielillä ilman että opiskelijan tenttiin ilmoittautumisen yhteydessä erikseen täytyy valita kysymysten kieltä (katso ehdotus 5).

Vaikutukset:

Kokeilun yhteydessä ruotsinkieliset tenttivastaukset voivat lisääntyä yliopiston kannustaessa opiskelijoita vastaamaan äidinkielellään. Tentaattoreiden ruotsintaidot paran tuisivat ja omatoimisen kääntämisen kynnys voisi ajan myötä laskea. Kokeilua ei kuitenkaan voi toteuttaa, jos yliopisto ei tarjoa tarpeeksi resursseja kysymysten kääntämiseen. Muussa tapauksessa kokeilu todennäköisesti kääntyisi tarkoitustaan vastaan ja aiheuttaisi opetushen kilökunnan parissa entistä kielteisemmän asenneilmaston ruotsia kohtaan.

VIII Kannustetaan opiskelijoita ja opettajia käyttämään omaa äidinkieltään

Kuvaus:

Yliopiston kieliperiaatteet kannustavat joustavaan kielen käyttöön eri tilanteissa, esi merkiksi suomen ja ruotsin kielen vuorovaikutuksen lisäämiseen opetustilanteissa. Periaat teissa kirjataan, että monissa tilanteissa voidaan toimia kukin omaa äidinkieltään käyttäen. Ylioppilaskunta korostaa kaikkien yliopistoyhteisön jäsenten oman vastuun tiedostamista monikielisyyden edistämisessä. Yliopistohenkilökuntaa kehotetaan suuremmissa määrin tie dottamaan opiskelijoille heidän mahdollisuuksistaan käyttää äidinkieltään eri tilanteissa, kir jallisista tehtävistä suulliseen osallistumiseen luennoilla.

Vaikutukset:

Monikielisyyden vahvistaminen ruohonjuuritasolla on vaativa tehtävä. Pienin askelin, kuten kaikkien oman kielensä käyttöön kannustaen, voidaan monikielisyys - tai rin nakkaiskielisyys - kytkeä vahvemmin yliopistoympäristöön. Opetushenkilökunta ja opiske lijat hyötyvät vastavuoroisesti, jos kaikki osapuolet käyttävät kotimaisia kieliä rinnakkain. Akateemisen yhteisön tulee myös nähdä tärkeä roolinsa suomalaisen yhteiskunnan kaksikie lisyyden jatkuvuuden rakentajana.

2

9 Slutdiskussion

De nya dekanerna med ansvar för tvåspråkigheten har inom den nya universitetsförvaltning en en central roll i att förverkliga tvåspråkigheten vid fakulteterna. Därför hoppas student kåren att utredningens resultat och utvecklingsförslag tas till vara speciellt på fakultetsnivå – och i bästa fall omsättas i praktiken ända in på ämnesnivå.

Undervisningspersonalen måste sporras att använda och utveckla sina kunskaper i svenska. Ett starkt motiv för att undervisningspersonalen ska uppmuntras att vårda sina språkkunska per är ett ökat nordiskt samarbete. Det nordiska samarbetet kan utöver den vetenskapliga nyttan fungera som en påminnelse om att det svenska språket inte enbart har ett värde för de svenskspråkiga studenterna vid Helsingfors universitet. Den nordiska växelverkan är en re surs som ökar konkurrenskraften för universitetet som helhet.

Studentkåren anser att studenterna också bär en del av ansvaret för en mera levande tvåsprå kighet vid universitetet. De svenskspråkiga studenterna måste känna till sina rättigheter och kunna kräva service på sitt modersmål – och samtidigt också använda sitt modersmål i den – dagliga interaktionen. För att kunna uppmuntras till att använda sitt modersmål i sina stu dier måste studenterna försäkras om att valet av språk inte påverkar studieresultaten nega tivt. Studenterna ska inte heller behöva känna sig vara till besvär för att till exempel be om att få tentamensfrågorna på svenska. En av utredningens respondenter sammanfattade problematiken i ett nötskal: om tvåspråkig heten är ett ledord för Helsingfors universitet borde universitetet också ge verktyg och bättre förutsättningar för att förverkliga den i praktiken. Universitetet behöver klara tillvägagångssätt och tillräckliga resurser för att möjliggöra väl fungerande, svenskspråkiga studier inom hela universitetet. Det här arbetet sker inte av sig självt.

2

Källor

Helsingfors universitet 2007.

Språkprinciper för Helsingfors universitet.

Helsingfors univer sitets förvaltningspublikationer 45. Strategier och planer. Helsingfors.

Instruktion för bedömning av studieprestationer och tentamina samt för examensnämnden för studieprestationer vid Helsingfors universitet 1999.

www.helsinki.fi/svenskaarenden/forfattningar

Språkkravsinstruktion för Helsingfors universitet 1992.

www.helsinki.fi/svenskaarenden/forfattningar

2

Bilaga 1 Enkätutredningens följebrev

Bästa undervisningspersonal vid Helsingfors universitet!

Tvåspråkighetsutskottet vid Studentkåren vid Helsingfors universitet låter i vår utföra en ut redning om svenskspråkiga tentamina vid Helsingfors universitet. Utredningens syfte är att kartlägga god praxis samt samla erfarenheter och förbättringsförslag om hur svenskspråkiga tentamina kan göras smidigare vid universitetet. Enkäten riktar sig till alla dem som ansvarar för tentamina och därmed jämförbara skriftliga arbeten.

Om du har ansvarat för tentamina av ett eller annat slag under läsåret 2009-2010 hör du till utredningens målgrupp.

Observera att vi gärna vill att du fyller i formuläret också om du inte har haft orsak att an vända svenska i anslutning till tentamina.

I fall du inte alls har haft tentamina, bedömt föreläsningsdagböcker e.dyl. under läsåret 2009 2010 berör enkäten inte dig.

Att fylla i blanketten tar ungefär tio minuter. Vi ber dig besvara enkäten senast 31.5.2010. Bland dem som har svarat lottar vi ut biobiljetter.

Länk till enkäten: Mera information: Rasmus Kyllönen, tvåspråkighetsansvarig i HUS styrelse ([email protected], 050-325 8041) Katja Långvik, HUS sekreterare med ansvar för tvåspråkighet ([email protected], 050-543 9608) Mia Haglund, ordförande för HUS tvåspråkighetsutskott ([email protected])

30

Paras Helsingin yliopiston opetushenkilöstö!

Helsingin yliopiston ylioppilaskunnan kaksikielisyysvaliokunta toteuttaa tänä keväänä kyse lyn ruotsinkielisestä tenttimisestä Helsingin yliopistossa. Kyselyn tarkoituksena on kerätä ko kemuksia sekä kartoittaa käytäntöjä ja hyviä kehitysehdotuksia siitä, miten ruotsinkielistä tenttimistä voisi sujuvoittaa yliopistossa.

Kysely on suunnattu henkilöille, jotka vastaavat tenteistä ja muista tähän rinnastettavissa ole vista kirjallisista töistä Helsingin yliopistossa.

Kuulut kyselyn kohderyhmään mikäli olet pitänyt tenttejä lukuvuonna 2009–2010.

Pyydämme ystävällisesti vastaamaan kyselyyn myös mikäli et ole käyttänyt ruotsia tenttiesi yhteydessä.

Kysely ei koske sinua, mikäli et lukuvuonna 2009–2010 ollenkaan ole kuulustellut, arvioinut luentopäiväkirjoja tms. yliopistolla.

Kyselyyn vastaaminen kestää noin 10 minuuttia. Vastaa kyselyyn viimeistään 31.5.2010. Kyselyyn vastanneiden kesken arvomme elokuvalippuja.

Linkki kyselyyn: Lisätietoja: Rasmus Kyllönen, HYYn hallituksen kaksikielisyysvastaava ([email protected], 050-325 8041) Katja Långvik, HYYn kaksikielisyydestä vastaava sihteeri ([email protected], 050-543 9608) Mia Haglund, HYYn kaksikielisyysvaliokunnan puheenjohtaja ([email protected])

31

Bilaga 2 Enkätutredningens frågeformulär

Samma på svenska: Enkät om svenskspråkiga tentamina vid Helsingfors universitet

Enkäten riktar sig till alla dem som ansvarar för tentamina och därmed jämförbara skriftliga arbeten (inte seminarieuppsatser o.dyl.) vid Helsingfors universitet. I utredningen kartläggs frågor som gäller tentamina på svenska. Om du har ansvarat för tentamina av ett eller annat slag under läsåret 2009-2010 hör du till utredningens målgrupp.

Observera att vi gärna vill att du fyller i formuläret också om du inte har haft orsak att an vända svenska i anslutning till tentamina. I fall du inte alls har haft tentamina, bedömt före läsningsdagböcker e.dyl. under läsåret 2009-2010 berör enkäten inte dig.

I samband med några frågor i enkäten finns möjligheten för öppna svar. Vi hoppas att du här kommer med synpunkter!

Att fylla i blanketten tar ungefär tio minuter.

Vi ber dig besvara enkäten senast 31.5.2010. Bland dem som har svarat lottar vi ut biobiljet ter. Om du vill delta i utlottningen ska du skriva in din e-postadress i slutet av enkäten. Vi kon taktar vinnarna personligen.

Utredningen görs av tvåspråkighetsutskottet vid Studentkåren vid Helsingfors universitet.

Uppgifter om ditt undervisningsarbete

1. Vilket är ditt huvudsakliga undervisningsspråk?

1. Finska 2. Svenska 3. Engelska 4. Annat 5. Undervisade inte läsåret 2009-2010

2. Omkring hur många skriftliga tentamina har du sammanlagt ansvarat för under läsåret 2009-2010?

3. I hur många av dessa tentamina har du ombetts ställa frågorna även på svenska?

4. Ungefär hur många studenter har sammanlagt tenterat för dig under läsåret 2009-2010?

5. Hur många av dessa tentamina har besvarats på svenska?

6. På vilken nivå är merparten av de tentamina som du ansvarar för?

1. Grundstudier 2. Ämnesstudier 3. Fördjupade studier

Tentamina på svenska

7. Hur går du till väga för att skriva svenskspråkiga tentamensfrågor?

1. Skriver själv 2. Kollega eller vän översätter

32

3. Institutionen ordnar översättning 4. Fakulteten ordnar översättning 5. Annat tillvägagångssätt 6.Har inte haft svenskspråkiga tenter

8. Hur går du till väga för att rätta tentsvar på svenska?

1. Rättar utan hjälp 2. Rättar med hjälp av kolleger 3. Rättar med hjälp av översättare 4. Annat tillvägagångssätt 5. Har inte haft svenskspråkiga tenter

9. Har din fakultet ett etablerat system då det gäller översättning av tentamensfrågor till svenska?

1. Ja 2. Nej 3. Vet inte

10. Upplever du översättningen av tentamensfrågor till svenska som en belastning?

1. Ja 2. Nej

11. Upplever du rättandet av tentsvar eller motsvarande skriftliga arbeten på svenska som en belastning?

1. Ja 2. Nej

12. Beskriv dina erfarenheter och allmänna reflektioner kring svenskspråkigt tentande: 13. Eventuella utvecklingsförslag:

Bakgrundsuppgifter

14. Fakultet

1. Agrikultur-forstvetenskapliga 2. Beteendevetenskapliga 3. Bio- och miljövetenskapliga 4. Farmaceutiska 5. Humanistiska 6. Juridiska 7. Matematisk-naturvetenskapliga 8. Medicinska 9. Statsvetenskapliga 10. Teologiska 11. Veterinärmedicinska

15. Ämne 16. Arbetsuppgift

1. Professor 2.Övrig undervisningspersonal

33

17. Kön

1. Man 2. Kvinna 3. Vill ej uppge

18. Ålder

1. under 30 2. 30 - 40 3. 40 - 50 4. 50 - 60 5. 60 eller äldre

19. Modersmål

1. Finska 2. Svenska 3. Annat

20. Hur många år har du undervisat vid Helsingfors universitet?

Genom att meddela oss din e-post deltar du i utlottningen av biobiljetter.

E-post: Tack för ditt deltagande i utredningen! Studentkåren vid Helsingfors universitet skriver en ut redning på basis av enkätsvaren och offentliggör den under hösten 2010.

Samma på svenska: Kysely ruotsinkielisestä tenttimisestä Helsingin yliopistossa

Kysely on suunnattu henkilöille, jotka vastaavat tenteistä ja muista tähän rinnastettavissa ole vista kirjallisista töistä Helsingin yliopistossa (pois lukien seminaarityöt jne.). Tutkimus kar toittaa kysymyksiä, jotka koskevat ruotsinkielistä tenttimistä. Kuulut kyselyn kohderyhmään mikäli olet pitänyt tenttejä lukuvuonna 2009-2010. Pyydämme ystävällisesti vastaamaan ky selyyn myös mikäli et ole käyttänyt ruotsia tenttiesi yhteydessä.

Kysely ei koske sinua, mikäli et lukuvuonna 2009-2010 ollenkaan ole kuulustellut, arvioinut luentopäiväkirjoja tms. yliopistolla.

Kyselyn yhteydessä sinulla on mahdollisuus vastata myös avoimiin kysymyksiin. Toivomme, että kerrot näkemyksistäsi!

Kyselyyn vastaaminen kestää noin 10 minuuttia.

Vastaa kyselyyn viimeistään 31.5.2010. Kyselyyn vastanneiden kesken arvomme elokuvalip puja. Mikäli haluat osallistua arvontaan pyydämme sinua ilmoittamaan sähköpostiosoittee si kyselylomakkeen lopussa. Otamme yhteyttä voittajiin henkilökohtaisesti.

Kyselyn toteuttaa Helsingin yliopiston ylioppilaskunnan kaksikielisyysvaliokunta.

Tietoa opetustyöstäsi

1. Mikä on pääasiallinen opetuskielesi?

34

1. Suomi 2. Ruotsi 3. Englanti 4. Muu 5. En opettanut lukuvuonna 2009-2010

2. Kuinka monesta kirjallisesta tentistä olet vastannut lukuvuoden 2009-2010 aikana?

3. Kuinka monessa näistä tenteistä kysymykset ovat olleet myös ruotsiksi?

4. Kuinka monta opiskelijaa keskimäärin on vastannut tenttiisi lukuvuoden 2009-2010 aikana?

5. Kuinka moneen tenttiin on vastattu ruotsiksi?

6. Millä asteella suurin osa tenteistäsi on?’

1. Perusopinnot 2. Aineopinnot 3. Syventävät opinnot

Ruotsinkieliset tentit

7. Miten menettelet kirjoittaessasi ruotsinkielisiä tenttikysymyksiä?

1. Kirjoitan itse 2. Kollega tai ystävä kääntää 3. Laitos järjestää kääntämisapua 4. Tiedekunta järjestää kääntämisapua 5. Muu menettelytapa 6. En ole järjestänyt ruotsinkielisiä tenttejä

8. Miten menettelet arvostellessasi ruotsinkielisiä tenttivastauksia?

1. Arvostelen itse 2. Arvostelen kollegan tai ystävän avulla 3. Arvostelen kääntäjän avulla 4. Muu menettelytapa 5. En ole vastaanottanut ruotsinkielisiä tenttivastauksia

9. Onko tiedekunnassasi järjestelmällistä menettelytapaa ruotsinkielen kääntämiseen?

1. Kyllä 2. Ei 3. En tiedä

10. Koetko tenttikysymysten kääntämisen ruotsiksi kuormittavaksi?

1. Kyllä 2. En

11. Koetko ruotsinkielisten tenttivastauksien arvostelemisen kuormittavana?

1. Kyllä 2. En:

12. Kerro kokemuksistasi ja ajatuksistasi ruotsinkielisestä tenttimisestä: 13. Mahdollisia kehitysehdotuksia: 35

Taustatietoja

14. Tiedekunta

1. Bio- ja ympäristötieteellinen 2. Eläinlääketieteellinen 3. Farmasia 4. Humanistinen 5. Käyttäytymistieteellinen 6. Lääketieteellinen 7. Maatalous-metsätieteellinen 8. Matemaattis-luonnontieteellinen 9. Oikeustieteellinen 10. Teologinen 11. Valtiotieteellinen

15. Oppiaine 16. Työtehtävä

1. Professori 2. Muu opetushenkilökunta

17. Sukupuoli

1. Mies 2. Nainen 3. En halua sanoa

18. Ikä

1. alle 30 2. 30-40 3. 40-50 4. 50-60 5. 60 tai vanhempi

19. Äidinkieli

1. Suomi 2. Ruotsi 3. Muu

20. Kuinka monta vuotta olet opettanut Helsingin yliopistossa?

Mikäli haluat osallistua elokuvalippujen arvontaan, ilmoita sähköpostiosoitteesi.

Sähköpostiosoite: Kiitos osallistumisesta!

Helsingin yliopiston ylioppilaskunta laatii raportin kyselyn vastauksien perusteella ja julkai see sen syksyllä 2010.

3