Transcript Metoden Projektträdet

Projektträdet
En effektiv processutbildning
om mångfald och diskriminering
Projektträdet genomförs under en hel dag, som en utbildning och
workshop för att upptäcka, diskutera och förebygga diskriminering i
projekt och för att möjliggöra nyttiggörande av den kreativa kraften
i olikhet och mångfald.
Projektträdet används för att komma igång med och utveckla ett
meningsfullt arbete för jämlikhet, likabehandling, mångfald, och
mot diskriminering, trakasserier och mobbning. Syftet är att diskutera
underliggande attityder och värderingar för att medvetandegöra dem
och komma fram till åtgärder som bidrar till mål och visioner.
Projektträdet genomförs helst med en grupp från ett och samma
projekt, och med projektledaren som en av deltagarna. Projektträdet
kan också genomföras med deltagare från olika projekt inom en verksamhet. Problemet med det senare är att det kan uppstå oklarheter
om vem som ansvarar för att ta hand om resultatet och genomföra
förbättringarna.
Metoden Projektträdet är framtagen vid ProcessIT
i samarbete med Plan Sju kommunikation AB och
Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten.
Projektträdet bygger på Växthuset, en modell
som Diskrimineringsombudsmannen, DO, tog fram
2009 för arbetsplatser.
Projektträdet passar för projektorganisationer
medan Växthuset passar för fysiska arbetsplatser.
Projektträdet fungerar som inspiration och ögonöppnare.
Workshopen kan också blåsa liv i redan påbörjat arbete för mångfald
och mot diskriminering.
För att genomföra Projektträdet krävs en processledare med god
kunskap om normteori och diskriminering i alla dess former. Processledaren ska också klara av att skapa en atmosfär där deltagarna vågar
diskutera även känsliga frågor. Däremot är det inte nödvändigt att
processledaren känner till projektens verksamhetsområden.
Processledaren leder processen i gruppen så att konstruktiva diskussioner främjas och arbetet går framåt. Det krävs en förmåga att lyssna
neutralt och fånga upp det deltagarna säger, och att låta alla deltagare
ta plats.
Projektträdet kräver grundkunskap och reflektion om diskrimineringsgrunderna i lagen, och om norm och normkritik. Därför inleds
utbildningsdagen med ett utbildningspass som bygger på föredrag
varvat med dialog och självreflektion.
Kön
Etnisk tillhörighet
Kön
ighet
ighet
Etnisk tillhörBe
manning Etnisk tillhör
Etnisk tillhörighet
Etnisk tillhör
ighet Beman
ningtillhörighet
Etnisk
Etnisk tillhörighet
ng
Tystnadskultur/
Tystnadskultur/
Bemannidskul
Tystnadskultur/
Rutiner
tur/
norm
Tystna
Rutiner
norm
Rutiner
norm
r
Rutine
Rutiner
Rutiner
Rutiner
Rutiner
norm
KommunikationsKomm
unikationsKommunikationsKommunikationshinder
hinder
hinder
hinder
Etnisk tillhörighet
Workshopen steg för steg
Totalt antal deltagare
Max 30 personer. Deltagarna delas upp
i mindre grupper om 5-7 personer.
Utrustning
1. Projektträdet
2. Symbollappar
3. Fråge- och anteckningsblad
Projektträdet
Seminarium
Projektmöte
Fika och mingel
Fråge- och anteckningsblad till Projektträdet
nder
Funktionshi
er
nktionshind
Fu
TyKönsid
tionshinder
Könsidentitet/
stnadsentite
Funk
kulturt//
Könsidentitet/
ndert/
ng Religion/
entite
Könsid
tionshi
mannittryck
norm
ttryck Religion/TyBe
Religion/ könsu
stkönsu
Funk
na
ttryck
n/
könsu
Religio
ur/ pfattning
könsuttryck
ningtrosuppfattning nodskulttrosup
BemanKön
TystnadsKön
ing
rm
Könngtrosuppfattning
Kön
pfattn
trosup
Funktionshinder
kulturUppgift
1.
Funktionshinder
ni der
/
manonshin
Funkti
Be
norm
Tystnadsku
Funktionshinder
dskultur/
Tystna
lt
anning
tur/
m
dskul
Tystna
Be
dskultur/
TystnaJargong
och jobb JargongJargong norm ur/
JargongTystnadskultur/
Barn
Jargong
Jargong
norm
jobb
och
Barn
norm
norm Barn och jobb Rutiner
jobb Rutiner
BarnJaoch
Rutiner
Rutiner Diskutera i grupp:
norm
Kommunikationsrg
on
Finns det jargong som hindrar öppen dialog och kreativitet? I vilka
g
KommunikationsKomm
unikations-Ja
situationer och vid vilken typ av möten kan det förekomma nedunikationsFråge- och antecknin
hinder
rgonKomm
hinder
gsblad till Projektträ
sättande eller negativ jargong som har samband med:
g
hinder
det
hinder
Jargong
Kön
Funktionshi
Könsidentitet eller könsuttryck
nder
ng
Etnisk tillhörighet
ell läggni
Funktio
xuhi
Sens
nder
Religion eller annan trosuppfattning
ning
Funktionshi
Funktionshinder
Sexuell lägg
ng
ni
nd
gg
Sexuell läggning
er
Tystnadsku
xuell lä
Se
Uppgift 2.
Ålder Funktio
ltur/
ng
nshinder
ni
ighet
ng
gg
tillhör
ni
lä
Etnisk
ell
ighetTystnadskuBeman
no
Profession
tillhör
xu
rm
Etnisk
Se
ighet
tillhör
Etnisk
Kön
Hi
Föräldraskap
Kön
Kön
Kön
Kön
nder
lt
ur
raskap
Etnisk tillhörighet
ng
/
Föräld
ni
an
m
Föräldraskap
Betillhörighet
Sätt upp symbolerna på de ställen där ni anser att det är relevant.
no
rm tillhörighetTystnaEtnisk
Föräldraskap
Etnisk
Etnisk tillhörighet
Etnisk
dskulttillhörighet
Profession
Diskutera i grupp:
ur/ Anteckna: varför satte ni symbolerna just där?
Profession Kön
anning
Bemsion
Profes
no
Ty
st
rm
Profes
na
sion
dskultur/
Kö
2 A: Fysiska hinde
Tystnadskultur/
Bemanning a hinde
r
Tystnadskultur/
tur/n a
Jargong
dskulFysisk
norm
I vilka situationer
Tystna
r Jargong
Jargong
tur/
kan det finnas fysiska
norm
TystnadskulFysisk
hinder Jargong
Kön a hinder Jargong
hinder som begrä
norm Fysisk
möjligheterna för
nsar
personer?
norm
Rutiner
Rutiner
Rutiner Fysiska hinder Rutiner
normJargong
Funktionshinder
Jargong
2 B: Kommunika
Fråge- och
tionshinder
anteckning
Kommunikation omfat
sblad till
tar skriftlig, muntl
Jargong
ig och digital komm
Projekttr
nikation. I vilka situati
uädet
Sexuell lä
oner och vid vilken
typ av möten kan
finnas informations
det
ggning
- eller kommunikat
ionshinder som begrä
möjligheterna för
nsar
personer som har
Ålder
Sexuell lä
samband med:
gg
Etnisk
ni
tillhör
ng
ighet
Ålder
Sexuell lä
Funktionshinder
ggning
Profession
Tyrstnadsku
Ålde
Religion/
Sexuell lä
n/
1
Religio
lt
Könsidentit
ur
n/
/
Uppgift 3
Religio
gg
r
Sätt upp symbolerna
de
ning
Könsidentitet/
Könsidentitet/
Könsidentitet/
Könsidentitet/ norm trosup
ReligioÅln/
pfattning
Tying
på de ställen där
stnadskult trosup
.
pfattn
ni anser att det är
könsuttrycet/
ingonshinder Religion/
pfattn
Könspfattn
dertrosup
urReligion/
Religion/
Religion/
könsuttryck
Funkti
/könsuttryck
könsuttryck
könsuttryck
ingetonshin
idFunkti
k
entit
T
trosup
Anteckna : varför satte
ydär? relevant.sk
Funkti
onshin
no
Ty
der
/
ni symbolerna just stnad
rm
st
Funkti
na
onshin
dskuder
könsuttryc
trosuppfattning
trosuppfattning
trosuppfattning
trosuppfattning
ultur/no
lt
Kö
ur
ns
/
id
k
entit
Diskuter
norm
Tystnadsku
rm
a i grupp
könsuttrycet/
:
I vilka situ
ltur/
Könsidentit
ationer kan
Symbollappar
k
det finnas
(”det här
Jargong
et
no
/
ber
tys
rm
Kommunikations- Jargong
ta överen
ör inte oss
Jargong
könsKomm
skommelse
Kommunikations- Jargong
Finns det
,
uttryckunikations- Jargong
normer krin det är inget vi beh
r
över tala
g familje
Vem får rep
Jargong hinder Barn och jobbhinder Barn och jobb
Barn ochKomm
jobb unikationsBarn och jobb
om...”)?
bildning,
resentera
kläder, upp
utåt? Var
ningsföre
förandekod
hinder
/när kan
träde, en
er?
det finnas
underförstå
hinder
en given
Jargong
dd förvänt
norm, tolk
an som har
samband
Kön
med:
Ja
Könsidentit
rgong
Spontan diskussion
et eller kön
Utbildning
suttryck
Etnisk tillh
Ålder
örighet
Religion
eller ann
an trosupp
Ålder
Funktionsh
fatt
inder
2 ning
Sexuell läg
gning
Ålder
Ålder
Tystnadsku
Profession
ltur/
Ålder
norm
Tystnadsku
Sätt upp
Etnisk tillh
symbolern
Etnisk tillhörighet
a på de stä
ltur/ Etnisk tillhörighet
örighet
Etnisk tillhörighet
Etnisk tillhörighet
Etnisk tillhörighet
Etnisk tillhörighet
llen där ni
anser att
Etnisk
notillhör
Ty
Anteckn
ighet
rm
Etnisk tillh
st
det är rele
na
Etniskdstillhör
a: varför sat
ighet
vant.
kultur
Föräldraskap
Föräldraskap
Föräldraskap
Föräldraskap
Fråge- och
te ni sym
örighet
/
bolerna just
där ?
norm
Tystnadsku
Etnisk tillh
anteckningsblad
lt
ör
ur
ighet
/
Jargong
no
Etnisk tilJargong
Kommunikations- Jargong
Jargong rm
KommunikationslhKomm
örighetunikations- Jargong
Jargong
Kommunikationshinder
hinder
hinder
hinder
Jargong
Jargong
Profession
Arbetsmöte
Profession
Profession
Ledningsmöte
3
Profes
Religion/
Religion/
Religion/
Religion/
Religion/sion
trosuppfat
Re
Funkti
onshin
ligio
tning
der trosuppfattning
Funktionshinder trosuppfattning
trosuppfattning
Funktionshinder trosuppfattning
trosuppfatn/
Funktionshinder
Religio
tning
trosuppfatn/
Religion/
tning
Kommunikationsosuppfattn
Kommunikatrtionsin
Komm
unikationsg
Kommunikations- Grupperna får börja med att bekanta sig med projektträdet och
hinder
hinder
hinder
hinder
fundera på om de vill ta bort eller lägga till några benämningar
Extern kommunikation
Profession
Offentlighet
SMF
Universitet
Profession
Basindustri
Profession
Profession
på
löven. Finns det arenor för möten och samarbeten i projektet som
de saknar? Det finns möjlighet att klistra ord i tomma löv och/eller
klistra över tryckta ord.
Sedan får de bekanta sig med symbollapparna som de ska
använda under övningen. Symbollapparna har olika färger och symboler och representerar olika diskrimineringsgrunder och uppgifter.
Varje uppgift presenteras av processledaren och grupperna får en
viss tid på sig att arbeta med den.
Uppgift 1:
Uppgift 3:
Jargong
Tystnadskultur
/norm
Finns det jargong som hindrar idéflöde och
innovation? I vilka situationer och vid vilken
typ av möten kan det förekomma nedsättande eller negativ jargong?
Symbollappar: kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, ålder, profession.
Den som har varit med på det utbildningspass
som föregår workshopen känner igen alla
diskrimineringsgrunderna utom ”profession”.
Denna grund kom till i arbetet med Projektträdet för att adressera eventuell hierarki i akademisk miljö samt i samarbetet mellan akademi
och industri.
Deltagarna diskuterar sinsemellan i sina
grupper vilka symbollappar de vill sätta var. Det
krävs inte konsensus. Det räcker att en person
vill ha en symbollapp i ett av löven. Någon
eller några från gruppen går fram och klistrar
lapparna i rätt löv.
Gruppen för minnesanteckningar på sina
fråge- och anteckningsblad: Varför satte ni
symbolerna just där?
Uppgift 2:
Hinder
2 A: Fysiska hinder.
I vilka situationer och vid vilken typ av
möten kan det finnas fysiska hinder som
begränsar möjligheterna för personer?
Symbollappar: funktionshinder.
2 B: Kommunikationshinder. Kommunikation
omfattar skriftlig, muntlig och digital kommunikation. I vilka situationer och vid vilken
typ av möten kan det finnas informationseller kommunikationshinder som begränsar
möjligheterna för personer?
Symbollappar: etnisk tillhörighet, funktionshinder, profession.
Gruppen för minnesanteckningar på sina frågeoch anteckningsblad: Varför satte ni symbolerna
just där?
I vilka situationer kan det finnas tysta överenskommelser (”det här berör inte oss, det
är inget vi behöver tala om...”)? Finns det
normer kring familjebildning, kläder, uppförandekoder? Vem får representera utåt?
Var/när kan det finnas en given norm, tolkningsföreträde, en underförstådd förväntan.
Symbollappar: kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning,
profession.
Gruppen för minnesanteckningar på sina frågeoch anteckningsblad: Varför satte ni symbolerna
just där?
Uppgift 4.
Rutiner
I vilka situationer kan
det finnas rutiner, skrivna
och oskrivna regler, som riskerar att missgynna personer?
Symbollappar: kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning.
Gruppen för minnesanteckningar på sina frågeoch anteckningsblad: Varför satte ni symbolerna
just där?
Uppgift 5.
Summering 7.
Barn och jobb
Finns det mönster?
I vilka situationer kan
det vara svårt att vara
föräldraledig? Eller att
förena barn och jobb?
Grupperna får nu analysera den bild som
vuxit fram i takt med att de alla klistrat
lappar på samma projektträd. De analyserar
i grupp och plenum; vad är det vi ser?
Vad kan ligga bakom symbolernas placering?
Är det särskilt många av vissa symbollappar? Saknas några symbollappar helt på
projektträdet? Vilka löv har flest? Finns det
tomma löv?
Symbollappar: föräldraskap.
Gruppen för minnesanteckningar på sina frågeoch anteckningsblad: Varför satte ni symbolerna
just där?
Grupperna dokumenterar sin diskussion.
Uppgift 6:
Bemanning
Summering 8.
Är bemanningen optimal
för att gynna idéflöde
och innovation? I vilka situationer kan det
förekomma begränsningar i samband med
bemanning av projekt?
Åtgärder
Symbollappar: kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, ålder.
Deltagarna får i sina grupper komma fram till
minst en konkret åtgärd för varje diskrimineringsgrund som kan genomföras för att arbetsprocesser och metoder ska förändras. Vad behöver göras när det gäller: kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, ålder, profession, föräldraskap?
Beroende på hur gruppen är sammansatt
strävar processledaren efter att komma så
långt som möjligt i konkretiseringsgrad. Om det
redan finns åtgärdsplaner från projektledningen
kan grupperna jämföra dessa med sina egna
åtgärder. Vilka åtgärder saknas? Vad vill de
skicka vidare från sina analyser? Om det inte
finns åtgärdsplan får grupperna börja sammanställa en sådan utifrån sina åtgärdsförslag. Vad
behöver göras? Hur ska det göras? Vem ansvarar
för att det blir gjort?
Gruppen för minnesanteckningar på sina frågeoch anteckningsblad: Varför satte ni symbolerna
just där?
Hur ska förändringsarbetet starta? Vem ska
vara ansvarig för åtgärderna? Hur ska vi
kunna veta att åtgärderna ger resultat?
plansju.se
Boka utbildning:
Plan Sju kommunikation
tel 0920-775 70
[email protected]
0920-491000 (vx) · www.processitinnovations.se