SKOLA DISTANSKURS BREV 1

Download Report

Transcript SKOLA DISTANSKURS BREV 1

FORSBERGS
SKOLA DISTANSKURS
BREV 1
GRAFISK
FORMGIVING
Grafisk formgivning är en form av kommunikation. Ett samtal mellan formgivare och mottagare. En text uttrycker inte
bara det som står där, den förmedlar
också en känsla genom sitt eget utseende, stil, färg, storlek och placering
i sammanhanget. Former, ornament,
bilder och material samspelar med typografin. Grafisk form omger oss på olika
sätt överallt. Tidningar, böcker, förpackningar, annonser, affischer, stortavlor,
logotyper, skyltar, informationstrycksaker, etiketter, brevpapper, dekaler, sedlar,
filmförtexter, cd-skivor, hemsidor, flygplan
och mycket mer.
Det viktigaste när det gäller all formgivning är att försöka förmedla innebörden,
eller ”sanningen” i orden eller produkten som ska formges. Formgivaren
måste som en skicklig skådespelare
gå in i en rollfigur och uttrycka mesta
möjliga känsla med hjälp av sin design.
Därför ska man alltid börja med att
känna in sitt speciella uppdrag utifrån
vad det egentligen handlar om, vad
formen vill berätta för budskap, vad
orden säger och hur du vill att det ska
kännas för den som tittar på det färdiga
resultatet. Det handlar mycket om att
lära kännas sina kreativa processer, och
att lära sig se vad som fungerar och
varför. När det ibland bara direkt dyker
upp en ”klockren” lösning på ett
problem, så är det samma magi som
inom all konst och skapande. Strålande,
men oförklarligt.
Här är samma bokstav i två olik typsnitt
med helt olika utseende. Titta på formerna, vad uttrycker de för olika egenskaper och känslor?
Typsnitt Brandon Grotesque,
thin. ritad av Hannes von Dohren
2009/2010
Gothiskt typsnitt, okand
A
A
Seriff
Typsnitt har två huvudgrupper: Antikvor
och linjärer. Antikvan/seriffen har olika
tjocklekar i sina linjer, och har klackar, sk seriffer. Den härstammar från
karolinska handskrifter. De är lätta för
ögat att läsa och används ofta i stora
textmängder.
Här är några vanliga antikvor:
Baskerville Times
Från England, 1700-tal
Bodoni
Från Italien i slutet av 1700-talet.
Ritat av Stanley Morrison, 1931
Sabon
Ritat av Jan Tschichold, 1967
Penguin Scores, skapad av Jan Tschichold, 1949.
Typsnitt: Garamond
A
Linjärens/groteskens/san-seriffens
bokstäver har jämntjocka linjer och
saknar seriffer. Linjärerna är användbara
som rubriker och i kortare textstycken.
Här är några vanliga linjärer:
Franklin Univers
Gill Sans Helvetica
Ritat av Morris Fuller Benton, 1905
Ritat av Eric Gill, 1927
Ritat av Adrian Frutiger, 1957
Ritat av Max Miedinger, 1957


Untitled (I shop therefore I am),
Barbara Kruger 1987. Typsnitt: Futura
Förutom dessa två grupper, Antikvor och
linjärer finsn det Egyptienner, Scripter
och en mängd mer eller mindre fantasifulla typsnitt som kan se ut lite hur
som helst.
En Egyptienn har jämntjocka staplar
men dessutom seriffer.
Som detta typsnitt:
Rockwell
Här är ett exempel på en script:
Edwardian Script
och ett fantasitypsnitt:
True Lies
Många vanliga typsnitt går dessutom
att få i olika varianter:
Abc
Typsnitt: God Bless America av Maelle.K, 2013
ATLAS
Kerna betyder att jämna till avståndet
mellan bokstäverna för att skapa balans. (Se på ordet ATLAS. Mellan L och
A blir det mycket vitt – man tittar på hela
utrymmet mellan bokstäverna, inte bara
i nederkant – här borde man spärra lite
mellan övriga bokstäver för att skapa
samma luftiga känsla.)
Knipa betyder att
minska mellanrummet.
Spärra betyder att öka mellanrummet.
Versaler (stora bokstäver) blir mer
lättlästa av att spärras.
Gemener (små bokstäver) funkar
bäst ospärrade.
GEOMETRISKT, OPTISKT
OCH ORGANISKT
Man kan sitta vid datorn eller skrivbordet och konstruera ytor och proportioner, rita upp exakt med en linjal och sen
ändå upptäcka att något inte stämmer,
att det ser märkligt ut det man gjort.
Våra ögon och estetiska känsla måste ändå vara det som avläser hur vi
behandlar balanser mellan svarta och
vita ytor. Ögat tenderar till att förstora
vågräta former och minska lodräta.
11. Cirkeln ser bredare ut än dess höjd.
12. Två halvcirklar som bildar ett S blir
inte en organisk enhet. Bägge rörelserna stannar av vid skarven och måste
optiskt göras om för att passa.
13. Ett U kan inte heller
konstrueras geometriskt.
Till bildexemplen:
1. Kvadraten är för ögat större i
bredden än i höjd. En optisk kvadrat
måste därför ökas något i höjd.
14-15. De helsvarta cirklarna ser olika
ut beroende på var man placerar dem
på ytan. Den översta verkar flyga upp
(ballong) medan den nedre verkar tung
och klumpig.
2. Då man delar av kvadraten verkar den
nedre halvan smalare.
16. Triangeln ser ut som en pyramid och
står stadigt.
3. Den feta horisontella ytan ser fetare
ut än om man hade lagt den nederst.
Tyngden gör att den ser bredare ut.
17. Vänder man den upp och ned verkar
den osäker och ostadig.
4. Den tjocka balken placerad på
högkant ser mycket lättare ut.
5-10. Om man minskar en svart
kvadrat i storlek ser den till slut ut som
en rund prick.
18-19. En fet balk placerad vågrät och
lodrät. Formen känns tyngre vågrätt och
lättare och rörligare lodrätt.
20-21. Vita och svarta kvadrater i
samma storlek. Den vita verkar större
än den svarta fast de egentligen är lika
stora.
GRAFISKA SERIER,
RÖRELSE OCH FÖRLOPP
KONTRASTER
Då man sammanför två värden och får
dem att stå i kontrast mot varandra ökar
eller minskar kontrast- effekten. Runda
träd ser rundare ut om de står intill ett
fyrkantigt hus. Ett torn verkar större och
högre om det placeras på en platt yta.
En varm färg ser varmare ut om den
placerar brevid en kall.
kombinerar kontrasterande element,
bör man vara försiktig så man inte gör
åverkan på helheten. Om kontrasterna
är våldsamma, som t ex vitt och kolsvart, eller stort och överdrivet litet, kan
ett element bli så dominant att balansen mellan det och ett kon- trastvärde
skapar överdrift, kontrasten uteblir.
Skönheten och läsbarheten av bokstavsformer beror på den kombination av
kontraster man skapar; runt mot kantigt,
spaciöst eller trångt, stort eller smått,
tunnt och tjockt osv. Den tryckta ytan på
ett papper måste stå i ett förhållande
till den vita pappersytan och det uppnår
man genom att arbeta med kontraster. Samma tyngder kombinerade med
varandra ska- par enformighet. Kontrastverkan är viktig, kontraster kan förenas i
en harmonisk helhet.
Kontraster mellan bokstavsformer:
1. Kontrast ljust-mörkt, smalt-tjockt
och linjeyta.
Idéer blir verkliga.
Det finns ord som behöver kontrast för
att bli starka, t ex ”uppe” i förhållande till ”nere” vågrätt i förhål- lande till
lodrätt etc. Vi tänker ofta i kontraster.
För oss är yta och rymd, långt borta och
nära, inne och ute, inte längre oförenliga. För oss finns det inte bara antingen
eller, utan också både och. När man
2. Kontrast lodrätt-vågrätt och aktivtpassivt. Det passar ofta den
typografiska tekniken.
3. Kontrast rakt-lutande, statiskt-dynamiskt, geometriskt-organiskt och
symmetri-assymetri.
4. Kontrast liten-stor, mörk-ljus och
linje-punkt.
5. Kontrast mörk-ljus, tunn-tjock och
yta-linje.
8. Kontrast rund-rak, mjuk-hård och obegränsad- begränsad.
9. Kontrast precis-diffus, hårt-mjukt och
ljus-mörker.
10. Kontrast labil-stabil. Den på sin
spets ställda triangeln verkar osäker,
medan A:et verkar stabilt, säkert (pyramid).
6. Kontrast linje-punkt och rörelse-vila
11. Kontrast yta-punkt, liten-stor och
mörkt-ljust.
7. Kontrast assymetri-symemtri och
rörelse-vila.
12. Kontrast rörelse-vila, mörkt-ljust
och yta-linje.
13. Kontrast brett-smalt.
14. Kontrast konsentriskt-eksentriskt
och stängt-öppet.
15. Kontrast versal-gemen och
dynamisk-statisk.
Här bildar svärtan i de feta bokstavsformerna en dynamisk kontrast mot
den vita bak- grunden. Genom att sätta
typerna tätt ihop så uppstår ett spännande grafiskt mönster i svart och vitt.
Det här är ett bokomslag för en antologi
om dadaistisk poesi. De många kontrasterna, uppenbart utan ordning, är ett
försök att ge ett visuellt intryck av
dada- istisk poesi.
Bokstäverna i ordet BERLIN är arrangerade för att skapa maximal kontrast mellan linjen och ytan. De feta bokstäverna
bildar en plan yta och det vita luftrummet mellan bokstäverna skapar en linjär
verkan. På samma gång skapar hålrummen mellan bokstäverna dramatik.
LET’S
TYPE TALK
Lek med bokstäver och ”Typetalk”.
Exemplen är hämtade ur:
Emil Ruder, Typography.
Exemplen är hämtade ur:
Pioneers of Modern Typography.
UPPGIFT
GRAFISK FORM
1: KONTRAST
Arrangera orden så att de illustrerar en
grafisk kontrast. Illustrera någon av följande motsatser så uttrycksfullt och kontrastrikt som möjligt.
MANLIGT-KVINNLIGT
STARK-SVAG
DAG-NATT
2: TAKEAWAY MUGG
Gör två takeaway muggar från Gevalia, en
stor för latte och en liten för espresso.
Fokusera på typografin, där du kan välja
mellan orden: hel - halv, stor - liten eller
mörkt - ljust. Utgå ifrån en grafisk kontrast
när du formger.
Lycka till!
Coffee Supreme
av Hardhat Design
De enda människorna
förmig är de galna,
de som är galna i livet,
galna i att prata,
galna i att bli räddade,
hängivna i allting samtidigt,
de som aldrig gäspar
eller säger
vardagliga saker,
utan brinner,
brinner, brinner
som ett sagolikt fyrverkeri.
- Jack Kerouac
Litteraturtips
“Typografisk handbok ”
Christer Hellmark
“Typografi, bild och grafisk design”
Henriette Koblanck
“Thinking with Type”
Ellen Lupton
“Typography A Textbook of Design”
Emil Ruder
“Vandring bland bokstavsformer.”
Karl-Erik Forsberg