Transcript Introduktion till startmomentet

Startanalys med Qualisys system --- Introduktion
Vad kan mätas - - - Vad vill simmaren/tränaren ha?
Ovan är bild från en simstart som visar några av de olika varianterna av simstarter som
finns.
Några tydliga skillnader:
Simmare 1, närmast i vit badmössa, har händerna i streamline och raka ben.
Simmare 2, blå badmössa, händerna bakåt vilket anses ge högre utgångsfart, men vad
händer när händerna ska tas fram?
Simmare 3, händerna i streamline, förmodligen via raka armar i en pendelrörelse
framåt, och ena benet kraftigt uppåt, finns ingen bra teori för benrörelsen.
Simmare 4, händerna på väg framåt, har dragit händerna nära kroppen i framåt
rörelsen. Michael Phelps gör/har använt sig av denna armrörelse. Denna simmare har
ett ben väldigt högt.
Simmare 5, streamline i hela kroppen.
Att de är olika långt gångna i sin start beror nog mer på reaktionstid än på teknik och
effektivitet i start.
Frågor man kan ställa sig är;
-Finns det en optimal simstart?
-Vilka detaljer av en simstart är intressanta att förstå?
-Hur använder man sig av mätdata?
-Vad ska man mäta?
Det finns i huvudsak tre starter; grab-starten, track-starten och pendel eller om man så
vill swing-starten. Grab-starten är den tradionella starttekniken medan track-starten
började användas i slutet av 70-talet. Såväl den bakåt- som framåt-lutande trackstarten
har ökat i popularitet och har gått från att vara en accepterad start till att vara en
alltmer populär och effektiv start. Studier från 70-talet till tidigt 2000-tal visar att
Track-starten är konkurrenskraftig med Grab-starten. Track-starten medför snabbare
reaktionstid och högre utgångshastighet från startpallen. 1 Man ska dock vara medveten
om att dessa studier utfördes på startpallar utan fotstöd. Införandet av startpallar med
startblock har påskyndat Track-startens popularitet och effektivitet. 2 På senare år har
en så kallad pendel eller Swing-start utvecklats för individuella starter från att tidigare
använts mestadels vid lagkappsväxlingar. I denna start startar man med en arm uppåt
och vid startsignalen förs den uppsträckta armen i en pendelrörelse moturs;
bakåt,neråt för att ge extra kraft och därmed högre fart ut från startpallen. Det finns få
systematiska studier på denna start men den påstås utifrån biomekaniska aspekter vara
effektiv och ge högre utgångshastighet från startpallen eftersom armens pendelrörelse
anses ge mer kraft till startmomentet.
Bild 1a-c; En simmare stående i a) Grabstart, b) trackstart och c) pendel eller swingstart.
Oavsett vilken start man använder sig av så bör man reflektera över vilken av dessa
starter som är mest effektiv för den enskilde simmaren och hur man ska mäta hur
snabb starten är. Från en studie i USA där man jämförde sambandet mellan den start
som simmaren trodde var deras bästa start och den start som utifrån mätdata visade sig
vara deras bästa start fann man lågt samband. Vid intervjun fick simmarna svara på
vilken startteknik de föredrog, vilken start de ansåg vara den bästa starttekniken och
varför de använder den starten de gör. Därefter lät man simmarna genomföra starter
med olika startteknik. Vid jämförelse mellan deras svar och utifrån mätningarna fann
man väldigt liten korrelation mellan den start som tränaren och simmaren ansåg vara
den mest effektiva starten och den start som enligt mätningarna var den effektivaste
starten för simmaren. 3 Utifrån detta kan man konstatera att det är oerhört viktigt att
använda sig mätdata och inte enbart förlita sig på erfarenhet och känsla.
1
grab; Costill et al.,1992; Allen et al., 1999 (Ayalon et al., 1975; Zatsiorsky et al., 1979; Counsilman et al.,
1988; Kruger et al., 2002)
2
(Lyttle & Benjanuvatra, 2005)
3
(Welcher et al., 1999)
Tabell 1 svarsalternativt jämfört med mätdata för 20 simmare.
Svar från simmare
Start
Ansågs bäst
Grab
5
Track-bakåt
4
Track-framåt 10
Vet ej svar
1
används mest föredrar
8
6
3
4
8
10
1
uppmätt resultat
snabbast
4
11
5
näst snabbast
9
7
4
Från tabellen kan man utläsa i kolumn 1 ”Ansågs bäst”att 5 personer anser Grabstarten bäst, 4 Track-bakåtlutad och 10 personer anser Track-framåt lutad vara den
effektivaste starten. I kolumn 4 ”snabbast” visas de uppmätta resultaten för simmarna
och man kan konstatera att 4 personer har Grab-starten som den snabbaste starten och
11 personer har Track-starten bakåtlutad som den snabbaste starten. Utifrån denna
studie kan man konstatera att fyra av de simmare som deltog i studien ansåg att en
bakåtlutad Track-start var den effektivaste starten men att denna start var effektivast
för 11 av simmarna i studien. Likaså för den framåtlutade Track-starten ser man en
stor skillnad mellan vad simmaren tror är deras effektivaste start och vad
mätresultaten visar. Dessutom visade studien att för de fem personer som enligt
mätdata hade Track-starten framåtlutad som sin effektivaste start så hade inte alla fem
personerna vid intervjun svarat att de trodde att en framåtlutad Track-start var deras
bästa start. Utifrån denna studie kan konstateras att väldigt få simmare använde sig av
den starten som var deras bästa.
Vilken start som är mest lämplig för den enskilde individen beror bland annat på
kroppsanatomi, muskeluppbyggnad och rörelseförmåga och det finns idag inte
tillräckligt med studier för att säga att en simmare med en viss kroppsbyggnad ska
starta på ett visst sätt. Från de studier och den kunskap som finns publicerad så kan
man se trender och därmed få guidning i hur man kan vägleda simmaren till en
effektivare start. Oavsett vilken start som simmaren använder sig av så finns det några
gemensamma moment som man vill att simmaren ska uppnå
i) reagera så fort som möjligt på startsignalen.
ii) lämna startpallen med så hög fart som möjligt i framåtriktningen.
iii) komma så långt som möjligt innan simmaren träffar vattenytan.
iv) vinkeln när simmaren bryter vattenytan ska vara optimal för att bibehålla
farten genom bågrörelsen under vattnet.
v) bibehålla streamlinje position genom hela kickarbetet.
vi) optimal glidfas innan kickarbetet påbörjas.
vii) kickarbetet ska ha ett rörelsemönster som ger maximal fart genom vattnet.
viii) övergången från kickfas till simfas ska ge maximal simhastighet.
Bild 2; några av de parametrar som kan vara värdefulla att mäta för att få fram en effektivare start.
Eftersom startmomentet beror på flera olika saker som är beroende av varandra så går
det inte att maximera varje enskilt moment av starten. Ett exempel på detta är att en
kroppsposition som ger kortaste reaktionstiden inte nödvändigtvis ger högsta
hastigheten ut från startpallen.Det är därför mer lämpligt att optimera de olika
delmomentet i starten så att hastigheten vid 10 och 15 meter är så hög som möjligt och
att tiden till dessa två distanser är så låg som möjligt.
Nedan visas ett exempel från 50m Fj finalen vid EJM i Belgrad 2011 på att reaktionstid
och tid vid 15 meter, 15m split, inte följer ett mönster att den som har snabbast
reaktionstid behåller samma övertag vid 15 meter. Intressant att notera är att
snabbaste reaktionstid är 0.19 sekunder och långsammaste reaktionstid är 2.6
sekunder, en skillnad på 2.4 sekunder. Vid 15 m är den med långsammast reaktionstid
fortfarande långsammast men har tagit in nästan 2 sekunder på övriga simmare.
Bild 3 tid vid 15 m markerad med vit text, reaktionstid markerad med svart text.
Tidsuppgifter och bild är hämtad från http://www.swim.ee/competition/index.html där
tävlingsanalyser från merparten av europeiska mästerskap finns.
Jämförelse grab start och trackstart
Flera studier har genomförts för att finna skillnaden mellan trackstart och grabstart.
Från dessa studier kan man konstatera att en framåtlutat trackstart ger en snabbare
reaktionstid. 4 5Det förklarar man med att vid en framåtlutat trackstart kan simmaren
flytta tyngdpunkten längre fram än vad som är möjligt vid en grabstart, vilket får till
följd att fötterna kan lämna startpallen på kortare tid. 6 Att tyngdpunkten går att ha
längre fram vid en framåtlutad Track-start jämfört med en Grab-start beror på att
fötternas placering skapar en bredare balansbas. 7 Dessutom kommer simmaren
närmare vattnet vid en framåtlutad Track-start och kan därmed nå vattnet på kortare
tid.
Bild 3 Förenklad tyngdpunkt markerad med blå punkt a) rak Grab start, b) rak track start c)
framåtlutad track start
Det har visat sig att en bakåtlutad Track-start ger en längre reaktionstid än en Grabstart och en framåtlutad Track-start men att den skapar en högre hastighet ut från
startpallen vilket resulterar i att simmaren har mer fart ut från startpallen. Som en
konsekvens så blir reaktionstiden längre men tack var den högre hastigheten ut från
startpallen så jämnas tidsskillnaderna ut vid 5 och 7.5 meter. 8
Eftersom startmomentet och simmomentet genomförs med helt olika rörelsemönster
och därmed kräver olika färdigheter hos simmaren så anser en del tränare och forskare
att effektiviteten hos startmomentet måste även beakta sluttiden och allra helst
splittider och hastigheter för de första 15 metrarna. Vid en studie så mättes
reaktionstid, tid till träff av vattenytan, tid 5 meter och tid 7.5 meter då det första
armtaget var avslutat varvid startmomentet och övergången till simning kan betraktas
som helt genomförd. 9 Tabell nedan visar tider för en simmare som genomförd
sammanlagt nio starter, tre upprepningar av respektive start.
Start
Reaktionstid
Grab
Bakåt lutad Track
Framåt lutad Track
0.87 ± 0.05
0.87 ± 0.08
0.80 ± 0.06
4
Tid till
vattenträff
1.21 ± 0.04
1.20 ± 0.08
1.11 ± 0.06
Tid 5m
Tid 7.5m
1.87 ± 0.10
1.85 ± 0.12
1.81 ± 0.08
3.18 ± 0.23
3.14 ± 0.26
3.17 ± 0.23
kortare tid från det att startsignalen ljuder till det att fötterna lämnar startpallen.
(Ayalon et al., 1975; Fitzgerald, 1973; Shin and Groppel, 1986)
6
(Blanksby, Nicholson, and Elliott, 2002)
7
(Breed & McElroy, 2000).
8
Breed and McElroy (2000), Blanksby et al. (2002)
9
Miller et al. (1984) Blanksby et al. (2002).
5