Transcript NY FRAMTID

NY
FRAMTID
nummer två tvåtusenfjorton
Innehåll
sida
3.
4.
5.
8.
10.
12.
ANSVARIG UTGIVARE:
Sara Skyttedal
Förbundsordförande
Epost: [email protected]
CHEFREDAKTÖR:
Emil Svensson
Förbundsstyrelseledamot
E-post: [email protected]
Ledare
Ordförande om EU
En vanlig dag som ombudsman
Lars & Ebba
EU’s anatomi
Twinstawall
KDU:S RIKSKANSLI
Box 2373, 103 18 Stockholm
Telefon: 08-723 25 30
E-mail: [email protected]
Ledare
B
ara veckor kvar till EU valet. Ett EU-val som är väldigt
mycket. Under de närmaste åren kommer mycket att
hända i EU. Återhämtning efter krisen, möjlig brittisk
folkomröstning och annat. EU står inför ett vägskäl. Antingen
ska fortsätta på den mer centraliserande vägen, där makt från
medlemsstaterna överförs till Bryssel, eller så ska man stanna
upp och backa.
EU valet kommer också bli en mätstock inför riksdagsvalet om
ett par månader. Ett bra resultat här kan lyfta ett parti medan
ett sämre resultat kan medföra ett arbete i motvind. För alliansen är det viktigt att visa att vi är på g och att vi kan ta ikapp
oppositionens ledning.
I detta nummer kommer vi få möta Kristdemokraternas
toppkandidater till EU valet, Lars Adaktusson och Ebba Busch.
Lars Adaktusson som bytt en journalistiskbana mot en politisk
och Ebba Busch som sedan förra valet varit kommunalråd i
Uppsala och som nu siktar mot Europa. Likaså kommer KDU:
s förbundsordförande Sara Skyttedal prata om sin syn på EU.
Vidare kommer numret innehålla en EU skola och lite annat
smått och gott.
För KDU är alternativ två den rätta vägen. EU är i grund och
botten en bra idé. Fred genom frihandel. Likaså är de fyra
friheterna bra grunder och idéer som leder till mer gemenskap
mellan de Europeiska länderna. Problemet uppstår när EU
börjar lägga sig i frågor där de inte hör hemma. Bankunioner, skatter och mycket mer är sådant som bör beslutas av
medlemsländerna, inte EU. Vissa partier föreslår att Sverige
ska gå ur EU men det är ingen lösning, liksom en EU federation Trevlig Läsning önskar
inte heller är någon lösning.
Emil Svensson, chefredaktör
Redaktion
Emil Svensson
chefredaktör
20 år och sitter i KDU: s förbundsstyrelse med ansvar för internkommunikation. Har varit
aktiv inom KDU i 5 år. Pluggar juridik på Stockholms universitet och brinner för lägre skatter,
starkare försvar och en mindre stat.
Johanna Patricius
skribent
18-årig gymnasist med en genuin passion för politik och film. Har tillsammans med sin familj
en vingård i södra Ungern .Har länge varit intresserad av politik och blev aktiv i KDU för inte
så lång tid sedan.
Oliver Eriksson
skribent
Studerar det tredje året på den samhällsvetenskapliga linjen på LM Engströms gymnasium i
Göteborg. Jobbar vid sidanav det med delikatessosti Saluhallen men siktar på juridikstudier.
Brinner extra mycket för kärnfamiljen, platta skatter och ett starkt svenskt försvar
Jack Jörnmark
layout
Pluggar nationalekonomi i Göteborg och är vice ordförande i KDU distriktet i samma stad.
Gillar bergsklättring, Mad Men och när staten håller sina tassar borta.
Sara har ordet
T
iteln på KDU:s EU-valskampanj
är ”Galen nog att förändra EU”.
Uttrycket anspelar på Steve Jobs
uttalande om att det bara är bara är de
som är galna nog att tro att förändra
världen som faktiskt gör det. Vi i KDU
tror att det går att förändra EU även om
det är svårt och kräver hårt arbete.
Stormakter och imperier
som har gått under har
ofta gjort det efter att ha
strävat efter en att integrera för mycket. Det är
en sådan strävan vittnar
vi nu i delar av EU. Många
hävdar att EU ska bli ett
United States of Europe
EU är i ett stort behov av reformer. Mån- som ska matcha USA som
ga, inte minst unga, känner en distans
stormakt. USA är visserlitill unionen och de beslut som fattas i
gen federalt, men man har
Bryssel. För mycket byråkrati, bristande lyckats göra motsatsen
transparens och dyra utgifter skymmer
mot vad EU nu gör. I USA
sikten för det som är bra med EU.
värnar man mångfalden.
Delstaterna behåller i
Vi behöver lägga fokus på det som gör
många fall mer suveränitet
oss till EU-vänner och diskutera hur vi
i förhållande till federationen än vad EU:s
kan få vår kontinent på rätt kurs igen.
medlemsstater får. I EU tycks reglerna
En av nycklarna tror jag handlar om att
finnas till för att brytas, men i USA har
vi behöver förstå varför Europa har varit man varit bra på att hålla fingrarna i
framgångsrikt och varför vi lagt grunden styr när det gäller delstaternas bestämför den västerländska civilisationen.
mande. Exempelvis har det i både EU och
USA har det funnits regler om att man
Europas stora värde ligger i mångfalden, aldrig får baila ut stater som befinner sig i
i de unika kulturella bidragen som varje kris. EU har brutit mot nästan varje regel
land har. De stora imperier som har
som satts upp när man i USA står fast vid
blomstrat i historien har tagit tillvara på sina beslut även om det kan bli kortsikoch värnat olikheterna inom respektive
tigt kostsamt och politiskt obekvämt.
region. När man värnar olikheterna
har man också värnat självstyret för de
USA och Europa har brutalt olika
olika regionerna. Om varje region eller
förutsättningar och historia, vilket föreland styr själva får de möjligheten att
språkarna av en europeisk superstat naivt
testa olika lösningar för samhällsutbortser ifrån. EU blir inte ett nytt USA.
maningarna. Precis som det är nyttigt
Oavsett vad som händer och vad vissa
med konkurrens inom en marknad som politiker vill.
består av företag är också konkurrensen
mellan stater är en av de nödvändigaste EU:s stora styrka är subsidiaritetsprincipkomponenterna för att uppmuntra
en. Denna princip som ligger till grund för
reformer för exempelvis risktagande och både för EU och för vårt parti fungerar
entreprenörskap. Något som är nödvän- som en garant för att maktcentreringen
digt för att skapa tillväxt.
stoppas. Men vi måste finnas med för
att försvara den. Subsidiaritetsprincipen
har fått en för svag ställning och varje
vecka begås stora brott mot principen i
korridorerna i Bryssel.
Vi kristdemokrater pratar ofta om
politikens gränser. Det behövs inte
minst i EU. Därför är ett av de viktigaste
förslagen i KDU:s EU-valskampanj att
stärka subsidiaritetsprövningens roll, så
att medlemsstaterna verkligen har en
chans att stoppa förslag som bryter mot
närhetsprincipen. Utan tydliga gränser
för beslutsfattandet kommer EU inte
bara bli en union som gör allt det som
den inte borde göra och glömmer bort
allt den borde göra, utan i slutändan
påbörja det som kan bli slutet på den
gemensamma resan. Vi ska vara med
och se till att EU lägger fokus på det som
kommer fortsätta lägga grunden för
framgångssagan. Vi har reformidéer som
fungerar och är galna nog att tro att vi
kan förändra EU.
Sara Skyttedal, Förbundsordförande
Ombudsmannens vardag
Som heltidsanställd ombudsman för KDU:s största distrikt har Sofi Haack många bollar i luften. Sedan
september har hon varit ombudsman för KDU Stockholm och har vid det här laget hunnit bli varm i kläderna.
Hennes arbete består av alltifrån att ordna talarkvällar, till att träffa nya medlemmar men framför allt att
kampanja på olika skolor då det i hela Stockholms län finns cirka 200 skolor. En vanlig dag kan se ut ungefär
så här…
A
larmet ringer kring 6.30 och jag
stiger snabbt upp trots morgontröttheten. Vid kvart över åtta
anländer jag till kontoret på Munkbron
och ser till att köpa frukost innan debatten som idag är på Engelbrektskolan på
Östermalm. Frukosten i sig är en smart
Sofis tre bästa kampanjtips:
1) Le och var glad
2) Var välklädd och fräsch
3) Var saklig och trevlig hela tiden
vana för att få folk att kampanja och
även det perfekta tillfället att uppdatera
sig med lite skvaller och annat kul. Dessutom är dagens första kaffe rena rama
himmelriket och jag bokstavligt talat
lever på kaffe.
Distriktordförande Carl-Johan Schiller
håller i debatten på Engelbrektskolan
som går jättebra och avslutas med
frågestund och intressanta diskussioner
med nyfikna elever. Tillbaka på kontoret
köper Carl-Johan och jag lunch för att
förbereda oss inför nästa debatt på Sjölins gymnasium på Södermalm.
Efter ännu en bra debatt åker vi tillbaka
till kontoret och jag betar av dagens mail
och dylikt, vilket är skönt då mobilen
plingar konstant av nya mail, sms och
push-notiser från Facebook och Twitter.
Det händer att folk smsar klockan ett på
natten därför har jag som regel mobilen
avstängd mellan 00.00-06.00.
Därefter åker jag hem för att hämta bilen
och ordna några sista-minuten saker
inför helgens kommun och landstingsdagar i Göteborg med partiet, innan
jag är tillbaka på kontoret igen. Det
blir mycket åkande fram och tillbaka
för kampanjer i hela Stockholm och i
stunder som dessa är jag extra glad över
min lilla fina svarta Ford.
Väl på kontoret igen ser jag till att uppdatera KDU Stockholms Facebooksida,
något jag inte hunnit med tidigare. Vår
Facebooksida är otroligt viktig då de
flesta ungdomar har Facebook och det är
ett perfekt sätt att visa vad som händer
i Stockholm och engagera fler. Genom
Facebookannonser riktade till ungdomar
mellan 15-25 i Stockholmsområdet har
vi dessutom i skrivande stund 951 likes.
Även hashtaggen #kdusthlm används
flitigt på Twitter för att nå ut till fler. Men
dagen är inte slut än, utan det är dags
för ännu en debatt med alla ungdomsförbunden tillsammans med Christian
Delhage. Som vanligt blir det lyckat
och jag åker tillbaka på kontoret för att
förbereda inför nästa veckas debatter,
kampanjer och andra aktiviter.
Klockan nio lämnar jag tillslut kontoret
för en välförtjänt natts sömn…
Johanna Patricius
Lars & Ebba
Ebba Busch och Lars Adaktusson hade kunnat vara varandras motsatser. Den ena lugnet själv och före detta
journalist. Den andra superenergisk och känd som Sveriges yngsta kommunalråd.
Men två saker har de gemensamt: Båda brinner för politik och båda ställer upp i Europaparlamentvalet.
J
ag möter både Ebba och Lars i riksdagen. Lars har ett bestämt handtag
och leendet är vänligt. Jag kommer
på mig själv med att tänka att han är
van vid det här. Sedan den dagen för
lite mer än ett år sedan då han valde att
bli kristdemokrat och inte långt därefter förstanamn på Kristdemokraternas
Europaparlamentsvalslista har det hänt
mycket. Med sig i bagaget har han en
cirka 35 år lång journalistkarriär som
bland annat programledare för Agenda
och utrikeskorrespondent. Det senaste
året har hans fokus legat på att åka runt i
distrikten och diskutera EU-frågor.
Steget från att gå från den som granskar till att bli den som granskas skulle
i mångas ögon vara stort men Lars
påpekar att det mestadels är kul. Han
ser det som en stor fördel att gå från en
lång framgångsrik journalistkarriär till
politiker.
“Jag känner att jag kommer in i det här
nya uppdraget med bra grund samtidigt
som jag har stor ödmjukhet inför att lära
mig nya saker.”
Tiden som utrikeskorrespondent och
kriget i Bosnien är någon han lyfter fram
mer än en gång, och det märks att det
präglat honom mycket. Han har ofta
fått frågan om hur det är att träffa stora
politiska ledare, men det är de enskilda
människoödena som han tar med sig.
Det internationella intresset har funnits
med honom länge och där uppväxten i
frikyrkan har spelat en stor roll. I frikyrkan fanns en internationell solidaritet
och ett engagemang som Lars anser
finns kvar idag och som har påverkat
honom. På frågan om hur det känns
att ha så stora skor att fylla i efter Alf
Svensson skrattar han och säger:
“Jag inser att man måste ha en skruv
lös någonstans när man efterträder Alf
Svensson.“
En beundran och respekt för Alf
Svensson går som en röd tråd genom
hela vårt samtal. Lars poängterar att
Alf Svensson haft en förmåga att tala
till människor om ett så svårt ämne
som politik på ett engagerande och
berörande sätt har varit viktigt.
Men det som Lars mest beundrar hos
Alf är hans övertygelse till värderingar,
något han även själv brinner för.
I den svenska EU-debatten skulle Lars
vilja att man fokuserade mer på ideologi och människosyn, men framför allt
just värderingar istället för pengar och
ekonomi. Mänskliga fri- och rättigheter
är även något han anser är viktigt, där
en mer värderingsbaserad politik med
mänskliga rättigheter borde stå i fokus.
Han tar tiggarna i Sverige som ett
exempel där han tycker att det är lika
viktigt att ta hand om minoriteter som
att man faktiskt lever upp till det man
lovat.
Efter intervjun småpratar vi lite om
KDU och Ny Framtid och säger hejdå. Han ska vidare till nästa punkt på
agendan och jag ska hem och skriva
en artikel. Själv känner jag mig mer än
nöjd med intervjun.
Johanna Patricius
var och medmänsklighet. Att EU därmed
tar ett steg tillbaka i vissa frågor som t ex
EU:s region och strukturstöd är viktigt för
henne. Medlemsländerna ska i så stor utsträckning få bestämma själva, men man
ska samarbeta mycket kring fri rörlighet,
företags möjligheter att handla och sälja
över gränserna och bekämpningen av
den gränsöverskridande brottsligheten.
5 snabba svar med Lars Adaktusson
Margaret Thatcher eller Winston Churchill
McDonalds eller Max
Twitter eller Facebook
Mac eller PC
Storstadssemsester eller sol och badsemester
Vill du läsa mer om Lars Adaktusson
Gilla hans Facebooksida: www.facebook.com/adaktusson
Twitter: @Ladaktusson
E
bba ler glatt igenkännande mot
mig när jag träffar henne på riksdagen och vi småpratar om KDU
på väg upp till KD:s riksdagskansli för
själva intervjun. Jag känner mig lugn när
jag träffar henne, kanske för att hon så
ofta är med och talar på KDU:s riksaktiviteter.
Att hålla fast vid ideologin och sina
värderingar är något Ebba tar upp när
jag frågar henne om hennes största förebild, William Wilberfroce som avskaffade
slaveriet. Hon beundrar honom för hur
han kämpade trots att han inte fick veta
förrän på sin dödsbädd att slaveriet var
avskaffat.
Ebba var kring 14 år då hon för första
gången upptäckte politiken och hur det
faktiskt påverkade henne. Hon minns
hur Ylva Johansson, dåvarande skolminister för Socialdemokraterna satt med
sitt röda läppstift i TV-soffan och sa att
nationen skulle falla sönder om man
bestämde sig för att släppa skolvalet
fritt. För Ebba som just hade börjat fundera på vilken gymnasieskola hon ville
gå i var det här en katastrof. Om Ylva fick
bestämma skulle hon inte få gå på den
kristna friskolan inne i Uppsala som hon
så gärna ville.
Som andranamn för Kristdemokraterna
på Europaparlamentslistan har Ebba stora planer för EU, men hon ser samtidigt
skeptiskt på den utveckling som skett de
senaste 20 åren. Ebba menar att EU har
gått mot en överstatlighet, detaljstyrning och brist på ansvarstagande genom
att länder till exempel låtit sig skuldsättas mycket mer än vad EU tillåter. Albert
Einsteins citat om att “Definition av
galenskap är att göra samma sak om
och om igen och förvänta sig ett annat
resultat.” är något hon gärna ser som en
bra beskrivning på det.
Det tog några år innan Ebba väl blev
aktiv i politiken men i den stunden kände
hon att självbestämmande var otroligt viktigt och att en kvinna med rött
läppstift sittande i en TV-soffa inte skulle
bestämma över vilken skola hon skulle
gå i. Resten är historia med hennes
engagemang i KDU och med jobb som
skolinformatör och 42 skoldebatter på
en 2,5 veckor. Från skolinformatör är hon
som många vet Sveriges yngsta kommunalråd i Uppsala. Om det jobbet och de
erfarenheterna därifrån säger hon:
Hon vill istället se en ny generations EU
där Europas Förenta stater står så långt
ifrån hennes världsbild som man kan
komma och hon tror på en EU-reform
som bygger på principen om frihet, ans-
“Jag har märkt att det faktiskt går att
vara en så pass värderingsdriven och ideologisk driven politiker även i realpolitiska
frågor. Det går och det är inte omöjligt.
Dem som säger det vill inte hålla fast vid
värderingar som håller över tiden utan
vinna kortsiktiga politiska segrar skulle
jag säga.”
Men Ebba har lika mycket en ambition
att vara en närvarande politiker om hon
kommer in i Europaparlamentet och hon
tror att svenskarna känner att besluten
hamnar allt för långt bort och att det var
därför EU-valdeltagandet var så lågt.
Hennes ambition är att arbeta mycket
med sociala medier. Hon driver sin Facebook, Twitter och Instagram själv och
har även planer på att använda sin You
Tube kanal och berätta vad som händer
i Bryssel.
Samtidigt vill hon kräva fler svar av de
svenska ministrarna i olika frågor då för
Sveriges talan.
- Ett sånt exempel var i vintras när jag
skrev en debattartikel och krävde svar
från EU-minister Birgitta Ohlsson om hur
hon skulle förhandla om kvotering till
kvinnor i bolagsstyrelse när hon åkte ner
till Bryssel. Och det vill jag göra mer utav
om jag blir invald, säger Ebba.
Jag går ut från min intervju, lika nöjd som
intervjun med Lars Adaktusson.
Solen skiner och det märks att våren är
på väg. Under min promenad till Gamla
Stans tunnelbana tänker jag på hur bra
Ebba och Lars kompletterar varandra. De
är så olika men samtidigt så lika och precis de två personer som Kristdemokraterna behöver för att göra ett lyckat
Europaparlamentsval. Team Adaktusson/Busch - nu vinner vi val!
Johanna Patricius
5 snabba svar med Ebba Busch
Margaret Thatcher eller Winston Churchill
McDonalds eller Max
Twitter eller Facebook
Mac eller PC
Storstadssemsester eller sol och badsemester
Vill du läsa mer om Ebba Busch
Gilla hennes Facebooksida: www.facebook.com/ebbabuschthor
Twitter: @BuschEbba
Instagram: BuschEbba
- men hur funkar det?
EU brukar kritiseras för att vara byråkratiskt och invecklat och meningen med denna EU-skola är att ge en
inblick i vad direkt effekt är och vad europakommissionen egentligen har för betydelse.
Kort historik
År 1951 bildades den Europeiska kol- och stålgemenskapen
(EKSG) som ett utflöde utav den så kallade Schuman-deklarationen. 1957 följdes EKSG av Romfördraget vilket innebar
skapandet utav Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG).
EEG var en tullunion som skulle upprätta en gemensam
marknad, vidare innebar detta att det skapades ett ministerrådet, det som idag är Europaparlamentet, domstolen
och kommissionen. Vidare bildades även den Europeiska
atomenergigemenskapen för att samarbeta på atomenergins
område. Dessa tre gemenskaper slogs ihop 1967 och blev då
Europeiska gemenskapen. 1986 antogs den Europeiska En-
hetsakten vilket ledde till skapandet av den inre marknaden.
År 1993 trädde Masstrichtfördraget i kraft vilket kanske är ett
utav de viktigaste fördragen genom EU: s historia. I o m detta
blev EG, EU, grunden för EMU lades, man började samarbeta
på säkerhetsområdet samt man införde ett unionsmedborgarskap. 2009 trädde till sist Lisssabonfördraget i kraft vilket
medförde vissa förändringar av Unionen. Man har numera två
fördrag plus en rättighetsstadga om grundläggande rättigheter, vidare har man en utrikesrepresentant och Europeiska rådets ordförande.
Institutioner
EU-domstolen
Domstolens uppgift är att se till att fördragen och EU-bestämmelser följs och har. Domstolen har vidare en ensamrätt på
tolkning utav EU-lagstiftning och hur den ska följas. Detta sker bland annat genom förhandsavgörande, där EU – domstolen på
en inhemsk domstols begäran berättar för den inhemska domstolen hur regleringen ska tolkas, vilket är bindande för den inhemska domstolen. Under vissa omständigheter måste en inhemsk domstol begära förhandsavgörande. Vidare har domstolen
rätt att pröva om en lagstiftningsåtgärd är korrekt. Vidare kan man döma en medlemsstat begått ett fördragsbrott.
Europeiska Rådet
Detta är det högsta politiska organet inom Unionen och består utav
medlemsstaternas regeringschefer och
beslutar framförallt genom koncensus.
Vanligtvis tar ER endast vägledande
beslut men har ibland formell makt, till
exempel gällande GUSP.
Ministerrådet
Består utav ministrar från medlemsstaterna. Den minister som är ansvarig
för det ämnet som ska diskuteras är
den som deltar. Ministerrådet har stor
politisk och lagstiftande makt. Har i vissa
frågor delad makt med Europaparlamentet.
EU-kommissionen
Fungerar i viss mån som en regering och
har fyra funktioner: Initiativtagande,
övervakande, Verkställande och företrädande. EU-kommissionen har i princip
förslagsmonopol. De ska också se till så
att medlemsstaterna följer EU-lagstiftningen.
Europaparlamentet
Europaparlamentet består utav ledamöter från alla medlemsstater som väljs vid val vart 5 år.
Besluten fattas med absolut majoritet vilket innebär att mer än hälften av de röstande ska stå bakom beslutet (en avstådd röst
innebär alltså i praktiken ett nej).
Inom de flesta områden har parlamentet medbeslutanderätt tillsammans med rådet, t.ex. gällande budget och miljöpolitik.
Vidare har EP viss kontrollmakt och har möjlighet att misstroendeförklara hela kommissionen.
Viktiga principer
EU bygger på ett flertal principer om hur unionen ska styras dessa är kortfattat:
Lojalitetsprincipen
Innebär dels att medlemsstaterna och
EU: s institutioner ska arbeta tillsammans samt att medlemsstaterna ska uppfylla de förpliktelser EU-rätten ger dem.
Legalitetsprincipen
EU får bara fatta beslut inom ramen
för den makt de blivit tilldelad utav
medlemsstaterna, detta betyder att EU
inte kan ta sig mer makt än vad fördraget säger.
Likabehandlingsprincipen
Medlemsstaterna får inte diskriminera
EU-medborgare på grund utav nationalitetsskäl
Proportionalitetsprincipen
En åtgärd unionen vidtar får inte gå
utöver vad som är nödvändigt för att nå
de mål föredragen medger.
Inre marknaden
Är medlemsstaternas territorium där det
ska råda fri rörlighet för Varor, tjänster,
kapital och personer. Vidare föreligger en
tullunion vilket innebär att det inte finns
några tullar mellan länderna (dock mot
övriga världen)
Subsidiaritetsprincipen
Beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå
Europarättens företräde
Europadomstolen har slagit fast att europarättsliga regler har företräde framför nationell rätt. Detta skedde i det klassiska
rättsfallet Costa mot ENEL. Eu domstolen har vidare påpekat att detta även gäller grundlagar och författningar.
Områden att besluta inom
När det gäller EU: s möjligheter att
besluta i olika frågor så är det uppdelat
på olika områden, närmare bestämt tre
stycken. Dessa brukar kallas för där EU
har exklusiv kompetens, delad kompetens och kompetens att företa handling-
ar för att stödja, samordna eller komplettera. Exklusiv befogenhet har EU
inoom områden som tullunionen, EMU
samt ytterligate flera.Delad kompetens
med medlemsstaterna har EU inom den
inre marknaden och jordbrukspolitiken.
Med delad kompetens menas att en
medlemsstat har rätt att besluta inom
ett visst område så länge EU inte använt
sin rät inom samma område. Delad
kompetens är det som råder i de flesta
områden.
Förordningar och direktivs verkan
Man skiljer på primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten
består bland annat utav fördragen medan sekundärrätten
består utav förordningar och direktiv.
När det gäller bestämmelser inom EU talar man ofta om att de
har direkt och indirekt effekt. Direkt effekt innebär att bestämmelsen kan åberopas utav en enskild, ofta då det handlar om
rättigheter och skyldigheter. Vidare talar man om indirekt
effekt. Detta innebär att en inhemsk bestämmelse ska tolkas i
enlighet med EU-bestämmelser.
De vanligaste rättsakterna är förordningar och direktiv.
Förordningar anses oftast ha direkt effekt. Vidare har EU-dom-
stolen konstaterat att fördragens bestämmelser kan ah direkt
effekt bestämmelser kan ha direkt effekt. Direktiv har framförallt indirekt effekt men kan under särskilda omständigheter
få direkt effekt.
Vad händer om svensk lagstiftning inte följer EU?
Med tanke på EU-rättens företräde ska egentligen en svensk
domstol inte tillämpa svenska regleringar som strider mot
EU-rätten. Vidare kan kommissionen föra en så kallad
fördragsbrottstalan mot Sverige vilket kan leda till vite.
Kvitter i KDU
Christian Carlsson @ChristianCkd
"Många har glömt hur det såg ut i Sverige 2006" säger
@goranhagglund . Vi i ska påminna dem! #kdu14
#svpol @kdriks @KDUSverige
Sara Skyttedal @skyttedal
Förstärkt försvar och pröva frågan om svenskt NATO-medlemskap. Viktiga budskap från @goranhagglund #kddagar
Mimmi Westerlund @mimmiwesterlund
@Ladaktusson: “När jag står här önskar jag inget
hellre än att även jag varit en del av KDU” #kdu14
#svpol
Felicia Lundqvist @FeliciaLundqvis
@skyttedal @KDUSverige Bra jobbat!!!! Eleverna vill
se en borgerlig politik.
David Bruhn @dbruhn
...”I mitt hem står Anders Borg” ang utspelet om 3:e
kvot. mån. i föräldraf. #kdu14 #svpol
Sara Skyttedal @skyttedal
Elever ska lära sig läsa i 1:an, få betyg i 4:an och få
sina nationella prov rättade externt. Finfin politik helt
i enlighet med @KDUSverige
Aron Modig @aronmodig
Inger Enkvist: “Tro inte på dem som kräver mer pengar, mindre klasser och fler lärare utan att samtidigt
nämna krav på eleverna.” #svpol
KDUSverige @KDUSverige
Idag deltog ett gäng KDU:are vid en manifestation
för Ukraina. KDU will not keep calm! #kdu14 #kd14
#euromaidan pic.twitter.com/TtggTlQSlH
Martin Hallander @marhallander
Viktigt att vi borgerliga förstår hur sossesverige
såg ut. Tack till @segerfeldt för väldigt viktigt och
intressant föredrag #kdu14
Carl-Johan Schiller @CJSchillerkd
@KDUSverige har varit tydliga hela tiden. Sverige
behöver ett starkt försvar! Nu börjar andra politiska
partier äntligen vakna!
Christian Carlsson @ChristianCkd
Sänkt skatt för fler jobb och starkare familjer, rättvisa
straff, fritt skolval och ordning i klassrummet är fokus
för @KDUSverige #kdu14