Transcript Samverkan ska vara brokig

SAMTALET
”Inom humaniora kan man
faktiskt behöva samverka
för att kunna göra adekvata
och meningsfulla analyser.
Samverkan är också ett
fantastiskt sätt att utmana
sig själv och sin forskning.”
MILDA RÖNN
”Samverkan ska vara
MEDVERKANDE
Tommy Fabricius: Produktionsdirektör i
Danderyds kommun med ansvar för bland
annat skola, barn- och äldreomsorg. Har
tidigare varit lärare, rektor, skolinspektör
och skolchef. Hans kontakt med Stockholms
universitet har främst gällt den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom lärarutbildningen men kommunen har även
köpt uppdragsutbildningar, och gymnasiets
lärare har direktkontakter med olika universitetsinstitutioner.
Milda Rönn: Fil. dr i nordiska språk. Som
doktorand var hon särskilt engagerad i
samverkansfrågor. Idag driver hon företaget
Praxikon, där hon använder teorier, metoder
och resultat från samtals- och textforskning
för att hjälpa organisationer och företag
med deras kommunikation. Hon undervisar
och handleder även vid universitet
och högskolor.
Lennart Bergström: Professor vid
Institutionen för material- och miljökemi
(MMK). Har tidigare jobbat vid Ytkemiska
institutet och har patent på flera processer han utvecklat tillsammans med industrin och även på andra sätt kommersialiserat forskningsresultat. Samverkar även med
industri och institut i flera nationella forskningscentra och EU-projekt.
28
Universitetsnytt Februari 1/2011
Vad kännetecknar samverkan och hur bör den
bedrivas? Integritet och ömsesidighet var återkommande ord i samtalet mellan två forskare och en
kommunföreträdare.
Milda: Jag ser det som att jag samverkar
åt två håll genom mitt forskningsföretag:
å ena sidan med praktiker i organisationer
och företag och å andra sidan med forskare,
lärare och studenter. För mig innebär samverkan samarbeten som leder till ömsesidig
kunskapsutveckling. Det kan till exempel
handla om att göra undersökningar tillsammans med uppdragsgivare, diskutera uppdrag med min vetenskapliga referensgrupp,
handleda studenter eller ta in studenter i
uppdrag. Tanken är att forskningsföretaget
på så sätt ska fungera som en intermediär
mellan akademi och samhälle.
Lennart: Verksamheten vid MMK visar
på en positiv syn på samverkan i alla dess
former. Industriprojekt, kommersialisering
av forskningsresultat och myndighetsstöd
för kemikaliekontroll är några exempel.
Samverkan innefattar också kultursektorn,
ett exempel är Åke Bergman som var vetenskaplig rådgivare när Stefan Jarl gjorde sin
film ”Underkastelsen”. Samverkan ska vara
brokig och inte enbart begränsas till kommersialisering!
Milda: Integritet är en av poängerna med
att samverka med forskare. Jag tror också
många vill samverka med någon som är tydlig. Man behöver inte heller vara överens om
allt när man samverkar. Om samverkanspartnern upplever att resultaten kan bli för
tuffa kan de avbryta eller förhandla om hur
resultaten publiceras, till exempel vilken
grad av anonymisering och sekretess man
ska ha.
Tommy: Öppenhet är också ett bra sätt
att skydda integriteten. Då kan ingen annan
avslöja dig.
Milda: Inom humaniora kan det vara
”fult” att starta företag, just för att det
kan ses som motsatsen till integritet. Men
om man driver ett forskningsföretag är ens
integritet som forskare en av poängerna för
uppdragsgivarna. Annars kan de lika gärna
anlita ett vanligt konsultföretag.
Tommy: Inom VFU har vi väl upparbetad samverkan. Däremot förekommer en
del logistikproblem i kontakt med universitetet – att exempelvis hitta fram till rätt
person att samtala med. När samarbetet väl
”Det gäller att lyfta fram goda
exempel och visa på vad man vinner
på att samverka.”
LENNART BERGSTRÖM
”Långsiktigt tycker jag även att man kan
tala om rekryterande samverkan – som ett
led i att stimulera nya krafter att ta över
inom forskningen i framtiden.”
TOMMY FABRICIUS
brokig”
genomförts är nästan alla nöjda med resultatet. Jag tror att det generellt är stor skillnad
mellan statlig och kommunal verksamhet.
Det känns som universitetet är formaliserat, med en hierarki som försvann i kommunerna på 50-talet. I kommunerna har vi idag
mycket höga krav på tillgänglighet. Sådana
här kontaktproblem känns lite onödigt, när
resultatet i slutänden brukar bli så bra.
Milda: Jag tror också det handlar om
intresse och status. Att jobba med samverkan är inte prioriterat.
Tommy: Ja, statusfrågan är viktig. Lärare
från Danderyd som kontaktar universitetet
får ofta en känsla av att många där inte ser
extern samverkan som en viktig del av deras
jobb.
Milda: Ibland kan det finnas en von obenattityd vid universitetet. Men det kan även
finnas hos samverkanspartners, lite ”välkommen till verkligheten”. Jag tror att det
delvis kan handla om rädsla. Som forskare
inom humaniora kan man till exempel vara
rädd för att praktiker ska avslöja att man
inte har något nytt eller substantiellt att
komma med och praktiker kan vara rädda
att forskare ska avslöja att de gör ”fel”.
Lennart: Forskare vill samtidigt inte vara
allt för tillgängliga. Då äts arbetstiden lätt
upp. Det gäller att lyfta fram goda exempel
och visa på vad man vinner på att samverka.
Milda: Precis, enbart intresse hos forskarna räcker inte, det måste även finnas för-
utsättningar. Universitetet kan t.ex. satsa på
att ge forskare mer administrativt stöd och
se till att det finns personer som arbetar specifikt med samverkansfrågor. Samverkan
kan också ges större meritvärde.
Tommy: Långsiktigt tycker jag även att
man kan tala om rekryterande samverkan –
som ett led i att stimulera nya krafter att ta
över inom forskningen i framtiden.
Milda: Inom humaniora kan man faktiskt
behöva samverka, för att kunna göra adekvata och meningsfulla analyser. Om man
till exempel studerar människors kommunikation i en verksamhet kan man behöva
både deras kunskaper om verksamheten
och deras inifrånperspektiv. Samverkan är
också ett fantastiskt sätt att utmana sig själv
och sin forskning.
Lennart: Grunden för all samverkan är
en stark kunskapsbas. Det är viktigt att göra
ett aktivt val av såväl former som områden
för samverkan. Visst kan eventuella intäkter vara ett viktigt tillskott till verksamheten
men samverkans största värde ligger enligt
min mening i den stimulans samverkan kan
ge till vår forskning och undervisning i till
exempel val av problemställningar och bra
exempel till undervisningen. Vi måste välja
vår samverkan med omsorg.
Milda: Det tråkiga är att samverkan lätt
kan misstänkliggöras. Att bara informera
allmänheten om sin forskning är inget problem. Däremot kan forskningen ifrågasättas
om praktiker är involverade i den på något
sätt. Då ifrågasätts forskarnas integritet.
Tommy: Tror ni att samverkan med industrin kan skada akademins oberoende?
Lennart: Det är viktigt att vara professionell, till exempel om immaterialrätt och
sekretess och eventuellt konkurrerande
verksamheter. Reglering i avtal är oftast
nödvändig både för att skydda den externa
partens rättigheter och för att garantera våra
egna intressen gällande till exempel publicering.
Milda: Jag tror också att man kommer att
bli tvungen att satsa på mer samverkan av
rent ekonomiska skäl. Man är van vid att det
rullar in statliga pengar. I framtiden kommer man att bli allt mer beroende av extern
finansiering.
Tommy: Även mediakontakter kan vara
en form av medveten samverkan. Som utomstående uppfattar jag det som att förhållandevis få forskare svarar för de flesta expertkommentarer. Även om media naturligtvis
gärna använder inarbetade kontakter så tror
jag att vore det bra om en högre tillgänglighet och ett mer offensivt kontakttagande
kunde bredda forskningens exponeringsyta
mot allmänheten.
TEXT: PER LARSSON
FOTO: BJÖRN DALIN
Universitetsnytt Februari 1/2011
29