Transcript Vi i orten måste hitta oss själva - Fittja - Södra sidan

Torsdag 5 jun 2014
NYHETER
Om oss Tipsa oss Kontakta Oss
PÅ TORGET
KULTUR & NÖJE
ÅSIKT & DEBATT
BLOGGEN
GRATTIS
KALENDARIUM ANNONSERA
ARKIV
MATPATRULLEN
Publicerad 2014-03-20
SENASTE NUMRET
Hitta oss på Facebook
BOTKYRKA
< Föregående
Sök artiklar
1/2
Nästa >
Lokaltidningen Södra
Sidan
Gilla
Lokaltidningen
Södra Sidan
1 hr ·
VAD TYCKER DU?
Hem sidan ”O rten i fok us” har fått spridning m yck et snabbare än vad Patricia
Palm a och Daniella Johansson var beredda på. Kontoret ligger i Fittja gård,
m ittem ot Mångk ulturellt centrum .
Foto: Daniel Gunnarsson Greis
Vi i orten måste
hitta
oss själva
Hur noga återvinner du?
Jag återvinner allt som går
Allt går ner i samma soppåse
Ibland ställer jag grovsopor där jag
vet att jag inte får
Jag försöker, men det saknas
behållare
Något gick fel vid en sprängning
på Skärholms​vägen förra
tisdagen. Stenar sköts iväg över
hundra meter och kraschade
rakt ner i radhusområdet på
Stävholmsgränd. Flera hus har
skadats.
– Det är ren tur att ​ingen
människa omkom, säger Jim
Jörnsved som bor i ett av husen.
553 personer gillar Lokaltidningen Södra Sidan.
Svara
LEJLAS BLOGG
AJTT I F
”Hur kan en vettig människa vilja bo i Fittja?” Journalisten Patricia ​Palma,
uppvuxen i Fittja, tröttnade på omgivningens fördomsfulla bild. Tillsammans med
sin syster och en kompis startade hon ”Orten i fokus”, en digital plattform som nu
får spridning över hela Sverige.
Det har inte ens gått en månad sedan hemsidan Orten i fokus smygstartade i slutet
februari. Men det räckte med några delningar på Facebook, sen lyfte sidan som en
raket.
Facebooks sociala insticksprogram
– Vi är fortfarande chockade. Vi har fått in skribenter från flera andra orter i Stockholm,
men också från Umeå och Göteborg. Bemötandet har varit helt galet, säger Daniella
Johansson, som tidigare jobbat mycket med marknadsstrategier och försäljning.
Daniella är precis som systern Patricia uppvuxen i Fittja och trött på att bemöta
kollegors och andras förenklade bild av Stockholms miljonprogramsområden.
Mediernas behandling av Husbyhändelserna förra våren fick bägaren att rinna över.
– Någonting är grovt fel när journalister uppträder som krigskorrespondenter och
beskriver en svensk förort som en krigszon i Bagdad. Det är bara om vi ortsbor själva
tar kontrollen över berättelsen som vi på sikt kan ändra bilden, säger Patricia Palma,
som har en femårig utbildning från Chile i journalistik och social kommunikation.
Ny artikel ute!! - Bröderna gick ner 104 kilo på
1 år
Nu under vintern har båda systrarna stått utan jobb, vilket blev en chans att fundera
över livet och varför samhället ser ut som det gör.
– När man får tid att tänka faller pusselbitarna på plats. Varför har jag haft svårt att få
en anställning? Varför har jag alltid fått negativa kommentarer när folk hör att jag
kommer från Fittja? Vi som bor här ser ju hur mycket bra och fint som finns. Mer och
mer har jag känt att det är just där man måste börja, säger Patricia.
UTEBLIVEN TIDNING
För den negativa bilden får konsekvenser. Hon tar sin 17-årige lillebror som exempel.
– Han säger precis som många andra ungdomar att ”det finns inget att göra i Fittja”.
Ändå ordnas det hur många grymma saker som helst, av Fanzingo, Megafonen och
andra. Men det når på något sätt inte igenom bilden av att allt är så negativt.
Här anmäler du utebliven tidning.
Orten i fokus utgår från människors egna historier, berättar Daniella och Patricia.
Den här månaden till exempel ber man läsarna berätta om sina minnen och
erfarenheter av rasism (se också Patricias text nedan).
TIDNINGSSTÄLL
– Men det som är kanske viktigast att förstå är att folk som bor här inte alls är särskilt
lika. Man kan inte säga att ”I Fittja är det såhär”. Folk har helt olika erfarenheter och
historier, säger Patricia.
Och även om Orten i fokus också vill diskutera problem så är grundsynen positiv.
– Vi vill alltid styra mot det som är inspirerande och berikande. Din granne kanske är
en grym poet. Han som kör taxi kan fett mycket om juridik. Vi vill att alla grymma
människor ska hitta varandra. Och att vi i orten samtidigt ska hitta oss själva, säger
Patricia Palma.
Fotnot: Den tredje grundaren av Orten i fokus är Paulina ​López som inte kunde vara
med vid intervjun. Hon är självlärd webdesigner och den som har skapat hemsidan.
Petter Beckman
[email protected]
RELATERAD INFORMATION
SvartskallarochKisshuvuden
Här hittar du vår tidning!
Den dagen kom jag hem förvirrad. Jag minns att tårarna rann så snart jag steg in
genom ytterdörren till mitt hem. Jag var riktigt ledsen, sådär som man sällan blir.
Jag frågade pappa:
”Vad betyder det att vara en jävla svartskalle?”
Pappa blev stel i några sekunder. Han gav mig en öm kram och sedan mörknade
hans blick. Jag minns det som igår då pappa alltid varit en mjuk och snäll kille
och det var sällan man såg honom arg eller upprörd. Förutom när han körde bil,
då flög den ena efter den andra grodan ur hans mun.
”Vem sa så till dig?” frågade han seriöst.
”Det var X som ville ta mitt hopprep” berättade jag till pappa. ”Han började bråka
när jag skvallrade till fröken att han hade tagit den och då sa han”: ”Ta ditt fula
hopprep din jävla svartskalle.”
Pappa var snabb med att kontra: ”Ja, det är för att han är en ”jävla dummihiuve”,
sa han. Och så svor han på spanska och sa: ”Y que se cree él? Mocoso
malcriado, cabeza de meao!” (Vem tror han att han är fördömda snorunge,
kisshuvud) Kiss-huvud? Allting bara snurrade i tankarna. Svartskallar och
kisshuvuden. Vad betydde denna galenskap?
Men han, snälla pappa, hade en plan. Nästa gång X sa så, skulle jag säga till
fröken och om det inte hjälpte skulle jag svara med att kalla honom kisshuvud.
Men varför pappa? undrade jag. Och pappa som alltid var skämtsam och försökte
skoja bort svåra stunder sa: Jo, för att han är så blond så det är lika gult som kiss.
Då får han smaka på sin egen medicin menade pappa, men jag skulle inte låta
honom köra över mig. Så kisshuvud blev det.
”Men vad betyder svartskalle?” insisterade jag.
Jag kommer aldrig att glömma det. Det var som att pappa insåg att jag inte tänkte
köpa hans kallprat eller bortförklaringar. Han såg på mig utan att kunna prata och
han bara kramade mig hårt, medan tårarna rann ner för hans kinder. Efter en lång
stund tog han tag om mina axlar, tittade mig rakt in i ögonen och sa:
”Han menade att du ser annorlunda ut. Du är inte som han, svensk. Du har
föräldrar som kommer från Chile.”
”Men pappa, jag har inte svart hår” avbröt jag. (Jag var blond som liten)
”Nej jag vet det och det är därför jag blir ledsen min dotter. Han förstår inte det. Det
handlar egentligen inte om färgen på ditt hår.”
Pappa förklarade att vissa föräldrar inte lärde sina barn om kärlek till alla
människor oavsett hur de såg ut eller vart de kom ifrån, vissa barn visste inte vad
respekt och tolerans var. Han berättade om vissa som inte var så glada att andra
människor från olika delar av världen skulle komma hit till Sverige. De gillade inte
människor som var annorlunda. Men, sa pappa. Det fanns ett viktigt men. Det
kommer att ta en liten stund men sen så kommer alla att vara vana att vi är här, sa
han med en orubbad säkerhet i rösten.
Samma år fick jag höra om Lasermannen och jag förstod för första gången
allvaret i det hela. Att vissa var villiga att döda andra för att de såg annorlunda ut.
Jag blev rädd och ledsen, jag trodde länge att han skulle komma efter min pappa,
min svartskallepappa. 22 år efter är jag fortfarande ledsen för att väldigt lite har
förändrats.
Och jag tycker att det är viktigt att vi pratar om detta, tar upp samtalet om rasism,
smygrasism, strukturell rasism, vardags​rasism… Vi får inte låta denna
okunnighetens- och rädslans våg att fortsätta sprida sig över vårt land. Vi behöver
bekämpa rasismen starkare än någonsin. Fler överfall som det i Malmö får
absolut inte ske!
Styrka är inte våld, det är kraft, kärlekens kraft som träder fram från alla gator och
alla hörn i Sverige, människor som ropar högt: ”Inga nazister/rasister på våra
VÅRA SYSTERTIDNINGAR
alla hörn i Sverige, människor som ropar högt: ”Inga nazister/rasister på våra
gator!” Och hur börjar vi, när börjar vi? Idag. Här. Nu! Genom att självgranska, ta
sönder egna fördomar. Kasta i papperskorgen, gör om, gör rätt. Låt oss lära våra
barn respekt, tolerans och acceptans för individers olikheter så att vi kan skapa ett
Sverige där alla får plats.
Patricia Palma
Orten i fokus
MERA Orten i fokus
Vår idé är att skapa Sveriges första plattform om orten driven av ”ort”-bor, där vi på
olika sätt arbetar med att lyfta bilden av ”betongförorten”. Det innebär att försöka
ge en rättvisare, mer nyanserad och verklighetsbaserad bild av
miljonprogrammen och dess invånare.
Vi vill att våra barnbarn ska växa upp i ett Sverige som är lika för alla, där rasism är
ett gammalmodigt sätt att betrakta medmänniskor på. En plats där fördomar har
suddats ut och ersatts med samtal där vi lär känna varandra.
Orten i fokus vill vara en plattform som uppmuntrar människor i orten att ta makten
över sin berättelse, att höja rösten och engagera sig i samhällsdebatten och att bli
verksam i demokratiska frågor.
Ett stort fokus ska med tiden vara att arrangera och möjliggöra sociala
evenemang och möten, festivaler, kreativa projekt och volontärarbete runt om i
miljonprogrammen. På så vis ska vi även nå vår dröm och största målet … den
fysiska mötesplatsen.
Läs mer: ortenifokus.se
Share
Share
KOMMENTARER (0) VISA SENAST FÖRST
SKRIV KOMMENTAR
Namn
(Obligatoriskt fält)
E-post
(Obligatoriskt fält, publiceras inte)
Rubrik
(Obligatoriskt fält)
Kommentar
(Obligatoriskt fält)
Jag godkänner villkoren (Läs villkoren här)
Jag accepterar villkoren.
Skicka Avbryt
TIPSA EN VÄN
Meddelande (Max 500 tecken):
Skicka till:
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
Din e-postadress:
(Obligatoriskt fält)
Skicka
FÖRBIFARTSSPRÄNGNINGEN GICK FEL