Reflektioner Framtidsdagen 2013

Insamlade reflektioner från seminarierna: Storstad, småstad, framtidsstad?

Utbilda väl för framtidens näring

Fråga 1: I de flesta kommuner finns minst en ort som har positiv befolkningstillväxt. Hur främjar vi befolkningstillväxt där det växer?

Attraktiva miljöer för människor Bygga/bo Tillgänglighet/ kommunikationer Attityder

Investera i människor; utbildning, kultur, fritid, tillgång till service Bygga bostäder - valmöjlighet Lyssna på människorna!

Förbättra infrastruktur och kommunikationer.

Borde bygga mer bostäder, i attraktiva miljöer. Hur kan man i övriga länet öka kontakterna med Umeå. Våga säga ja och lägga energin och tiden på det egna (ej "alla andra har") Tänka nytt Genom att skapa attraktiva livsmiljöer, genom kultur blandad bebyggelse inom stadsdelar. Bygga stad!

Bygg ihop "funktionalitet mellan stadsregionen och kringliggande kommuner Mångfald i idéer se till att kvinnor vill stanna kvar - ska vara attraktivt på fritiden Kultur Attraktivitet kultur, sociala mötesplatser,arbetstillfällen Tillgänglighet till kulturutbud.

Bygga mysiga bostäder i attraktiva miljöer Bygga bostäder, Bygg bostäder.

Skapa en fortsatt attraktiv boendemiljö inom olika områden.

Goda kommunikationer, infrastruktur (inkl bredband) och handel.

Sälja sig själv som attraktiv ort Vårda mysfaktorn.

Förmågan att skapa och stärka attraktionskraften Våga prioritera och peka ut det man är speciellt bra på i den orten.

Satsa på det som är "mysigt" för den specifika orten.

Låt fastighetsägare stå för delar av investeringen då de är de som mest räknar hem vinsterna.

skapa attraktiva miljöer i orten för att gynna fortsatt utveckling och befolkningstillväxt Förtätning och attraktivt boende.

viktigt med ett välkomnande klimat, mångfald och olikheter är tillgångar, man skall känna sig välkommen som "främling" Jämställdhet

Bygga/bo

Bostäder Boendemiljöer Skapa en tätortsprofil / livssstilsboende

Fråga 2: Andra orter har en minskande och åldrande befolkning. Hur främjar vi utveckling där befolkningen inte växer?

Attraktiva miljöer

Förbättra attraktiviteten, i första hand för kvinnorna.

Arbete/företagande

Öka mysfaktorn. Jobba på den egna attraktiviteten och unikiteten Göra det vackert, Attrahera personligheter med en stor egen motor Uppmuntra utländska företagare som kan attraheras av bygden Utveckla marknader -ex. turism/kultur/ "intelligenta" näringar. Skapa företags hotell Visa på fritidsmöjligheter.

Möjlighet att försörja sig på orten eller inom pendlingsavstånd. Räcker inte med enbart jobb.

Attityder

Våga säga ja och lägga energin och tiden på det egna (ej "alla andra har Tänka nytt En nischad identitet.

kommunikationer, möjlighet till arbetspendling el distansarbete Utvecklling av klultur- och fritidsverksamheter, mötesplatser o likn.

Möjlighet att bo på den lilla orten och jobba med kvalificerade arbetsuppgifter. Attraktiviteten kommer att vara viktig även här.

Offentligt och privat tjänsteutbud.

- attraktiva mötesplatser, föreningsliv rikt fritidsliv, kulturliv Tillgången till sysselsättning

Forts nästa sida…

…forts från föregående sida

Service Kommunikationer Övergripande

Tillgång till service och infrastruktur. Skola, förskola, hälso- och sjukvård, hemtjänst m.m.

Kommunikationer, möjlighet till arbetspendling el distansarbete Möter efterfrågan på service i centralorten med god tillgång på vård och skola.

Tillgång till service och infrastruktur. 1. behåll vinsterna fr Vindkraftutvecklingen, förändra lagstiftningen 2. skapa fonden för återställning där gruvinvesteringar och andra råvaruuttag skett service Planera för goda kommunikationer till och från en större ort.

Ska vi göra det?

Inflyttning

Marknadsföra oss till de reserver av arbetskraft som finns i ex. miljonprogramsområden - få dessa att flytta hit.

Se över hur vi kan attrahera fler kvinnor att flytta hit. - viktigt med ett välkomnande klimat, mångfald och olikheter är tillgångar, man skall känna sig välkommen som "främling" 3. nya servicelösningar kommersiell och offentlig Infrastruktur, kollektivtrafik, billigt att köra trafik Kan / vågar vi ta debatten?

Skapa service så att det blir attraktivt att bo där.

4. hela infrastruktur och kommunikation Hitta nya lösningar för de som väljer att bo kvar - är det givet att lägga ned ambulanser utifrån perspektivet att det skapar en negativ bild av orten, folk vågar inte flytta dit eller etablera sig där när servicen blir undermålig. Blir en dyr form av negativ marknadsföring Infrastrukturen Tydliga kontrakt med kommunen om hur man ser på utvecklingen, att man investerar i orten och får utveckling. Kan man hantera utveckling och vill man ha utveckling och väljer att satsa på det bör det prioriteras.

bra skolor Skapa starka pendlingsstråk/kommunikationer.

På länsnivå - investera i hela länet (alltifrån bifalla projekt till lokalisering) Närheten till arbete och service. Lägga ner...???

Fråga 3: Ett framtidsscenario är att om 25 år finns inte ålderspuckeln, det är en jämn fördelning mellan åldrar. I vissa kommuner är befolkningen hälften så stor som idag. Hur möter vi det?

Samverkan

Större kommuner? Kommunsammanslagningar??? Öka samverkan mellan kommunerna, dela på tjänster, stärka Region Västerbotten Ökat samarbete, ökat samverkan mellan kommunerna.

Kommunövergripande samarbeten. Kommunövergripande lösningar (kommunsammanslagning) Ökat samarbete, eventuellt sammanslagning, mellan kommuner.

Ökat samarbete om den operativa verksamheten.

Samarbete mellan kommuner om nyckelbefattningar och sällanuppgifter.

Genom en ökad funktionell samverkan kommuner emellan.

Planering Förändring av regelverk Omställning Livskvalitet/attityder

Jobba med strategisk planering för offentliga resurser.

Strategisk planering bl.a. Genom att regionalisera gymnasieskolan.

Utveckla fritids boendet men Gör det Möjlighet för att även fritids kommunens ges möjlighet till att ta del av skatteuderlaget från ägarna. 3. utjämningssystem bör ta större hänsyn till en sådan minskning geografisk kompensation Man måste se över i god tid hur skall använda lokaler och omvandla dem.

Behövs samma regelverk/politiska system för stora och små kommuner eller kan vi hitta former som passar alla.

Tomma fastigheter måste köpas upp av någon typ av kooperativ för att trevliga miljöer skall kunna bildas (utan att äldre fastigheter skall förfula miljön).

Mer kvinnor i fertil ålder. Satsa på möjligheter att kunna få livspusslet att fungera. Arbeta smartare - smartare teknik - när ska vårdinsatser in -bli bättre på förebyggande hälsa (vikten av social hälsa) Livskvalitet, "mysighetsfaktorn".

Bättre välkomnande "open minded" jobba med omställning av näringsliv och offentlig sektor.

Fokusera på service i central orten. Samverkan och visa på jobbmöjligheter IKT-lösningar inom vård och utbildning.

Markägarna de viktigaste aktörerna - om de inte är intresserade sker ingen utveckling.

Ta till vara nya svenskar 2. livslångt lärande, satsningar på barnomsorg, forskningsspridning leder till högre attrativitet 1. frilagda kostnader 4. inflyttningsfrångan ffa kvinnor lika viktigt här Förmågan att skapa en rörlighet på bostadsmarknaden är en viktig faktor.

Fråga 4:I Västerbotten finns det 60 skolor med färre än 60 elever. När ska skolan läggas ner? Finns det några alternativ?

Skäl för nedläggning Alternativ undervisning Planering

När den pedagogiska verksamheten inte kan uppvisa resultat.

Utnyttja den digitala tekniken istället för fysiska byggnader.

Jobba med strategisk planering för offentliga resurser - skapa långsiktiga löften. Behöver alltid alla skolor/kommuner ha samma regelverk/förutsättningar.

Kvalité Ny teknik - utmana skolverkets syn på internetbaserad skola.

Att lägga ner en byskola innebär ett vägval även för tätorten i en kommun, är det för långa avstånd till skolan riskerar man en ännu längre utflyttning. Finns dock exempel på motsatsen, byn kan stärkas och samlas kring motståndet mot en nedläggning Gör skolan till ett nav och mötesplats, ta in byns föreningar, t ex pro, studieförbundens cirklar; en sorts utveckling av lärcentraidén men med en grundskola som bas.

Öht är en utveckling av att samnyttja lokaler och fastigheter på ett mer flexibelt sätt en metod för att utveckla samhällen.

2. Byskolan har en bra kvalité och har även en roll i glesbygdsutvecklingen.

Våga ta ställning sätt en gräns, tex inte under sex elever per klass.

Behöver tänka på barnen - bättre om man lägger ner.

det finns två linjer: 1. Kommuner skall leverera utbildning till barnen i kommunen, utbildningskvaliteten är viktigast Se på andra modeller för hur verksamheter ska bedrivas tex för skola för låg & mellanstadie. Låt klasser få undervisning via nätet och ha lokala handledare. Våga tänka nytt - digitalt lärande, Trevligt att bo.

Behåll en mötesplats i byn istället!

Alternativ till att platsens invånare får vara med att investera i skolan. Man avstår från någon resa eller så och investerar tid och energi i barnens skola.

Samverkan

Regionalisera gymnasieskolan för möjlighet för specialisering?

Regionalisera gymnasieskolan Samverkan mellan orter digital undervisning!

Samarbete mellan kommuner om skolor som ligger i gränslandet mellan kommunerna. Barn behöver barn Beror också på det geografiska avståndet, inte bara elevantalet, ex Ammarnäs och Saxnäs. Distansutbildning på grundskolenivå måste bli laglig. använd e-education men skolan är en social mötesplats Går inte att generalisera. Det finns en gräns.

Utveckling av streamad undervisning och undervisning via länk o s v. Vindelns kommun håller på med ett sånt utvecklingsarbete just nu.

Man bör våga prata mer om det pedagogiska värdet när en skola börjar nå "smärtgränsen" vad gäller antalet elever. När den pedagogiska verksamheten blir lidande blir det svårt att motivera en fortsatt drift.

Barns behov Alternativ kan exempelvis vara nya tekniska lösningar som överbryggar avståndet.

Se på andra modeller för hur verksamheter ska bedrivas tex för skola för låg & mellanstadie. Virtuella klassrum Internat

Fråga 1: Välutbildad betyder många års studier. Utbildad väl handlar istället om matchning mellan den kompetens som behövs och den kompetens som finns. Vad behöver vi för att utbilda väl?

Dialog/samverkan Kunskapsunderlag

Dialog mellan utbildningsplanerare och näringsliv på orten.

Analys Branschvisa mötesplatser. Behövs samverkan mellan många olika utbildningsaktörer.

Ökad kunskap om arbetslivets krav

Livslångt lärande

Utbilda mer de som också finns i arbete.

Kunskaper

Alla barn ska ha behörighet till gymnasiet. Näringslivet behöver ta ett större ansvar när det gäller att arbeta med det livslånga lärandet.

Alla ska ha möjlighet att gå från gymnasiet till högskoleutbildningar.

Det informella lärandet behöver få plats och nya platser. Skapa vilja till lärande hos eleverna, barn med kunskapstörst - Bra lärare med andra ord.

Kartlägga kompetens, Dialog mellan utbildning och arbetsmarknad, för att utbilda mot efterfrågan.

Träföretag - studie att utbildning inte matchar behov av kompetens.

Samtidigt behöver vi ha en uppfattning och en plan för att fånga framtidsyrkena.

Utvecklad samordning svårt att kunna se vilka kompetensbehov som finns i ramtiden Folkbildningen behöver hitta en ny form, få en ny roll. Fokus på att skapa individer som är förändringsbenägna och villiga till att utvecklas.

5 personliga egenskaper är också mycket viktigt att bygga vidare på Förmåga att leverera - att ta ansvar Språkkunskaper viktigt / Muntlig framställan / Socialt förändringsbenägna / förmåga att samverka/samarbeta SKOLAN MÅSTE UTVECKLAS TILL ATT VARA ENTREPRENÖRIELL OCH EJ LIKRIKTANDE OCH ENDAST FÖRVARANDE AV BARN.

Skapa kluster för utbildning , bransch råd med tyngd. Ökad dialog och samverkan mellan utbildningsanordnare och avnämare: Kompetensplattform Västerbotten!

Samordna i länet kommunikation mellan näringslivet och utbudssidan ( skolan) Branschkännedom, mötesplatser och god kommunikation mellan utb.anordnare och näringsliv/branschrepr 1 Dialog med lokal arbetsgivare om vilka kompetensbehov man har utbilda entreprenörer, företagsamhet i skolan, Arbeta för högre genomströmning i gymnasiet.

2 Högutbildad är inte alltid attraktiv, man är ganska nöjd men vill inte alltid växa SME

Forts nästa sida…

…forts från föregående sida

Skolsystemet Yrkesvägledning Validering

Ett system där vi kan gå in och ut ur en utbildningsinriktning, efter egna preferenser.

man måste fundera över utbildningssystemet, det är inte alltid som en lång universitetsutbildning svarar mot ett behov, ibland krävs korta "kurser" inr Kan man ha flexibla utbildningspaket för vidareutveckling av specialkompetens/för fortbildning inom en bransch? Måste alla utbildningar vara 2-årig? Företag tidigt in i skolan och visa på vilka yrken och företag som finns på orten.

Validering med kompetens bevis. Snabba upp yrkesorientering/utbildningar för nyanlända Förstärka SYO-funktioner Bör finnas kunskap och system för validering. Utbildningar och erfarenheter skapat i andra länder- viktigt att vi kan ta tillvara.

Övergripande

Hur få de som utbildas att stanna?

Vilken attityd har vi till de som vill stanna och jobba i tillverkning, vård handel mm.

svårt att utbilda brett på en lokal marknad Behovet av komunal vuxenutbildning kvarstår, för att anpassa sig till marknadens behov. Yrkeshögskolor m.fl.

Styra in gymnasieskolor mot specifika efterfrågade yrkeskategorier.

En tydlig information (från syo) om vilka jobb som finns på orten och vilka utbildningar som matchar mot dessa jobb.

SYV-behöver utbildas och kompetensutvecklas i den egna ortens näringsliv.

matchningen måste förbättras, man måste stimulera ungdomar att utbilda sig mot det behov som finns 3 Går inte att stå still måste förändra den välutbildade kan vara en motor till förändring,eller hans eller hennes medföljande. Måste finnas en arbetsmarknad för båda 4 skiftesförtag med underleverantör är viktig att finna någon som tar över 6 tillgång till nätverk är viktig Det finns inbyggda stängda vägar/återvändsgränder i dagens utbildningssystem som har en inlåsningseffekt.

Kortare ställtid för Yh-utbildningar, de tar för lång tid att genomföra och företagen kan inte "lova" att de behöver just den kompetensen om 3-5 år.

Det finns behov av tydliga mål när offentliga bidrag används. Viktigt att vi kanaliserar till saker.

Livsmiljöer

Attraktiva livsmiljöer.

Fråga 2: En målsättning i Europa 2020 är högre andel högutbildade. Hur attraherar vi högutbildade till mindre respektive större arbetsmarknader?

Alternativa utbildningslösningar Anställningsvillkor

En utveckling av lokala lärcentrum i ett större antal tätorter ger fler chansen att bli högutbildade.

Attraktiva anställningsvillkor. Orternas attraktivitet genom värdskap. Visa på behov - uppmuntra att studera! Lön Hänger ihop med att vi måste tillhandahålla attraktiva livsmiljöer både i stad och på landsbygd. lärlingssystem där man kan jobba deltid och plugg 5 mera karriärmöjlighter inom t ex hälso-och sjukvård Attraktiva livsmiljöer Fortbildning/utbildning för redan anställda - höja utbildningsgrad och specilistkunnande - ex. badmästare, Livsmiljöer mysiga boenden friluftsliv och stärk fritids utbudet i mindre attraktiva orter.

4 lärcentra spelar en stor roll för egen utbildning men universiteten måste erbjuda distansutbildningar Genom attraktiva och intressanta jobb i attraktiva miljöer.

Bra attraktiva livsmiljöer som attraherar personer som vill flytta dit med hög utbildning eller utveckla sin utbildning på plats.

5 "sändar---mottagare" för att överföra kunskap. digital kommunikation är vikigt här ett välkomnande förhållningssätt til nyinflyttare

Rekrytering Övergripande

Männskor attraherar människor. Parrekrytering Större möjligheter att gå mellan näringsliv/akademi Det behövs"kritiska massor" i olika miljöer för att skapa stimulans och dynamik.

Parrekrytering och möjligheter till kvalificerade arbetsuppgifter på distans.

Utvecklingsmöjligheter och samverkan, utmaningar, öppen attityd till nya inspel, stimulans ger nyfikenhet. Attityder till högre utbildning och möjligheter för arbetsgivare att pröva högutbildad arbetskraft.

bredd, spets och höjd!

Partnerförmedling, "speed-dating".

Medföljandes arbete - skapar en problematik på mindre orter.

Sysselsättningsstruktur.

Vård och omsorg - garantera jobb, Rekrytera de som tidigare bott på orten, Visa upp de egna, ökat samarbete mellan universitet och företag, mini kluster Samverkan kring specialisttjänster kan krävas för små orter/kommuner.

studenter som får praktik under studietider Bastjänster i kommunerna - svårt att rekrytera framöver (saknas utbildningar i närgeografin) ex. miljöhandläggare.

3 måste kunna erbjuda andra hälften en attrativ arbetsmarknad och där behövs även kommunövergripande arbetsmarknad 1. högutbildade och smart specialisering ffa för företag som vill växa underleveranterer följer då med (svansen) 2 många små kommuner måste samverka om strategisk personalrekrytering

Fråga 3: Framtidens näring kan utvecklas ur innovation och nytänkande. Vilka strukturer behöver förändras för att främja innovation och nytänkande?

Attityder

Öppenhet, tolerans, mångfald (öppna samhällen)

Utbildning

Utbildningssystemet i Sverige? Mer entreprenörskap i grundskolan.

Utveckla utbildningssystemet så att det främjar nytänkande och entreprenörskap.

Kapital

Fungerande innovationssystem, med tillgång till kapital behövs Öppen attityd. En ide är att släppa fram barn med speciella behov och inte försöka göra om barn. Låta de vara sig själva. Se bara på församlingen här på konferensen. En homogen skara med liknande utbildning, vi jobbar med samma frågor, liknande åldrar och inte särskilt mångkulturellt. Vi umgås med de som är lika och riskerar att missa viktig info och bekräftar varandra. Vi behöver göra mer galna grejer som ger mer input. Det krävs att man inom de flesta branscher vågar ta in disputerade personer samt personer med högre utbildning.

Utbildningssystemet behöver förändras, tänka nytt!

Lära att lära!

Näringslivsveckor på skolan!

Det måste bli tillåtet att både våga lyckas och misslyckas.

Utbilda i hur man startar företag i Sverige bland alla nyanlända.

Uppmuntra / stötta "vildhjärnor" Bekräfta de som lyckas, uppmuntra de som misslyckas att ta nya tag ökad mångfald, större öppenhet, nyfikenhet och kreativitet ska premieras redan i skolan skolan,- lärare omvärldskännedom Lyssna till de yngre Förändringsbenägenhet Ta tillvara oliktänkande, "the gay factor".

Hur tas nytänkande emot? Attityder.

Skrota jantelagen. Jobba för en attitydförändring hos människor som bor i vår region.

Tillåtande attityder för att utveckla nya och annorlunda idéer.

bryta stereotypa mönster, attraktivare näringsliv, begränsande strukutrer, 2. Företagen måste vilja växa 1. Entreprenörskap tidigt i skolan, anpassad mot företagens behov och bättre samverkan. Även på högskolenivå.

Forts nästa sida…

…forts från föregående sida

Kultur

Kultur.

Skapa miljöer för att stimulera tanken.

En hållning till att erbjuda möjligheter att testa nya ideer.

Mötesplatser/kopplingar Övergripande

Forskningsstrukturen i länet måste föras närmare näringslivet.

Mötesplatser Tillåta och skapa mötesplatser för korskopplingar. ökad inflyttning, innovationsbegreppet förnyas - inkludera ex sociala innovationer, socialförsäkringssystem som tillåter att man kan vara föräldraledig och entreprenör, Stärk kulturlivet på alla plan. Bredda smala monopsonmarknader till att låta arbetstagaren kunna byta jobb. Släpp fram det kreativa i barnen att alla barn kan utvecklas ur sin verklighet Skapa kreativa mötesplatser 3. ut med stödsystem för innovationer i hela regionen Vi undrar vart är närings livet var är invandrarna. Skapa mötesplatser där olika kompetenser kan möttas. Tankesmedjor, forum, arenor, mötesplatser.

Det saknas bra arbetssätt att välja "bra" idéer och innovationer. Det saknas inte idéer.

Mötesplatser för näringslivet, Företagen in i skolan!

koppling mellan forskning och näringsliv behöver stärkas premiera rörlighet mellan olika arbetsmarknadss

Fråga 4: Urbanisering, demografiska förändringar och förändring mot ett tjänste- och kunskapssamhälle är tydliga omvärldstrender. Vilka fördelar har vi relativt omvärlden?

Kompetens Tillgångar IKT Sociala strukturer

Vi lever mellan laptops och mountaintops. Europas sista vildmark - koppla upp och koppla av på toppen av xxx berget Trygghet i regionen - en styrka (vi litar på varandra) Tre universitet Värden som frisk luft, vatten, orörda naturmiljöer Bredband/IT-infrastruktur (god uppkoppling) Bra it-infrastruktur. Fantastiskt bredbandsnät. Har en oerhörd potential som inte nyttjas till fullo världens kanske bäst utbyggda bredbandssystem. Utvecklat distanslösningar Natur, friluftsliv och Kultur i kombination med bredband.

uppkopplade väl utbyggd digital infrastruktur Stabilt samhälle med social trygghet. Relativt sätt har Västerbotten en god jämställdhet vilket ökar attraktiviteten.

många kompetenta kvinnor, hög utbildningsnivå.

En relativt väl utbildad befokning.

Universitetsmiljöer Tekniskt kunniga Relativt högutbildade.

Vi bör hellre sälja gruvteknik istället för att gräva själv. Gäller alla branscher kopplat till naturresurser. Stark stadsutveckling i länet. Umeå starkt ledande i länet. Det är positivt.

urbaniseringen stark även i de mindre tätorterna i länet.

Naturresurser som kan exploateras på ett långsiktigt hållbart sätt.

Kyla Gleshet Lång vinter Samisk kultur Infrastruktur Variant Process-IT Diversifierat näringsliv ren luft, gott om plats, billiga bostäder det finns möjligheter till ett rikt kulturliv även utanför Umeå

Forts nästa sida…

…forts från föregående sida

Tacklar utmaningar Nätverk Attityder

Vi möter utmaningar tidigare än andra områden - vi utvecklar en kunskap vi kan sälja vidare Starka nätverk, vi känner (till) varandra (näringsliv - offentlig sektor - universitet) Västerbotten har en positiv inställning generellt till nya människor, till flyktingar och ensamkommande barn och unga.

V måste nyttja vårt försprång när det gäller de demografiska förändringarna. Vi ligger 15-25 år före andra delar av världen. Hittar vi lösningar för att hantera den åldrande befolkningen kan vi sälja dessa. Långt framme i samverkan och samarbete. Nya strukturer skapas genom detta. Vi är i Västerbotten vi är attraktiva ur ett perspektiv som gör att vi behöver synliggöra oss själva.

Bra kommunal samverkan.

det finns en välkomnande attityd med lägre trösklar ett mentalt klimat som är bättre