INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

SPARKA NERÅT!

- Alltså, Det finns

inget

att göra

spelas i ett klassrum nära dig

7 mars - 14 maj 2013

Foto: Håkan Larsson

EN FÖRESTÄLLNING OM ATT SLUTA VARA FEG av Amanda Glans Medverkande:

Pjäsen är skriven i samarbete med elever på

Virsboskolan

Skådespelare:

Andreas Kullberg, Bashkim Neziraj, Cicilia Sedvall

Regi:

Lisa Färnström

Musik:

Andreas Kullberg

Teknik Rekvistita:

Linn Westin

Scenografi:

Sven Dahlberg

Ljus och projektioner:

Sofie Anderson

Manus:

Amanda Glans

Kostym:

Ensemblen

Kostymmästare:

Åsa Jarrolf

Maskdesign:

CaisMarie Björnlod

Producent:

Mats Jacobsson

Turnéproducent:

Ulrika Dalenstam [1]

Snart

...

INNAN FÖRESTÄLLNINGEN ÄT KOLHYDRATER!

Nä, ät vad ni vill!

En teaterupplevelse är ingen tävling. Inte heller är det ett prov. Hur förbereder sig man för en upplevelse?

TEKNISKA FÖRBEREDELSER:

Efter er bokning får ni reda på tekniska förutsättningar för föreställningen och om det är något ni ska förbereda.

SKAPA RUM

Teater uppstår i mötet mellan scen och publik. Det mötet kan behöva lite plats. Stänga av telefonerna och inte gå till tandläkaren mitt i kan vara bra.

[2]

Efter föreställningen

...

[3] Foto: Håkan Larsson

[4]

Innehåll

• Vad är nyttan med teater • Jobba på teater • Vad handlade föreställningen om • Gör en egen slogan • Färre bor på landet • Spelar det roll var man bor?

• Mod smittar!

• Övning HETA STOLEN • Övning FORUMTEATER • Övning WORLD CAFE • Tack och kontakt Foto: Håkan Larsson

SKRIV INGET REFERAT AV FÖRESTÄLLNINGEN!

Föreställningen är till dig. Du har rätt att behålla den för dig själv

Vad är nyttan med teater?

Ofta tänker vi att det vi är med om ska vara nyttigt på något vis . Vissa platser är ganska starkt förknippade med nytta . Skolan kan vara en sådan plats . Om man tänker efter är det väldigt sällan vuxna avkrävs ett referat på 200 ord eller en recension av föreställningen de just sett som sen rättas och bedöms . Barn behöver, precis som vuxna, konstupplevelser att behålla bara för sig själva . Teater kan bara få vara .

[5]

 

REKVISITÖR OCH TEKNIKER

Arbetet med en föreställning kan ta flera år.

På Västmanlands Teater jobbar ungefär 20 personer som fast anställda och ungefär ytterligare 50 personer anställs under kortare eller längre tid (de flesta jobbar med fler pjäser samtidigt). Arbetet med att göra den här pjäsen började redan för ett år sedan. Linn Westin är utbildad

Linn Westin

teatertekniker och i föreställningen Sparka neråt jobbar hon som rekvisitör och tekniker.

Foto: Sven Dahlberg

Vad gör en rekvisitör?

Min roll i den här pjäsen är att ha ett övergripande ansvar för tekniken, både under och innan föreställningen. En rekvisitör är den som letar fram eller i viss mån tillverkar alla saker man ser på scenen, alltifrån möbler till småsaker. Rekvisitören samarbetar oftast med scenografen som har ansvar för hela scenbilden. Att jobba med teater innebär oftast att ingen dag är den andra lik, man måste hela tiden lösa nya situationer.

Varför blev du rekvisitör och teatertekniker?

Jag har länge jobbat med teater på olika sätt. Från början inom dekor och tillverkning. Sedan för att utvecklas och lära mig mera inom branschen sökte jag till en teaterteknisk utbildning på dåvarande Dramatiska Institutet och kom turligt nog in.

Om man vill jobba med teaterteknik på något sätt är mitt tips att se mycket teater och att gå med i någon amatörteatergrupp så man får vara med och skapa teater på olika sätt.

Vad är mod för dig?

Mod för mig är att våga ställa upp för andra och stå för vad man tycker. Jag kan känna mig modig när jag ser orättvisor och påtalar det för att stärka den som behöver det. Jag blir rädd när jag hör människor förakta andra människor. Om jag kunde gå tillbaka till när jag var femton skulle jag säga till mig själv att det blir bara bättre nu. Det är underbart att bli vuxen och få göra egna val .

”Med den här föreställningen vill jag att alla ungdomar vi spelar för får vara med om något de aldrig har varit med om förut”

UTBILDNINGAR: Stockholms Dramatiska Högskola www.stdh.se

Här har Linn gått, för att komma in måste man göra ett antagningsprov. Många har jobbat länge innan de kommer in.

Backa Teater har sammanställt en lista med teaterutbildningar: http://www.stadsteatern.goteborg.se/backateater/vada-teater/ utbildningar/ [6]

VAD HANDLADE PJÄSEN OM?

I

bland vill vi berätta och prata om vad vi varit med om. Det kan förstås vara ett sätt att reflektera över upplevelsen. Vad föreställningen, boken eller filmen handlar om är frågor vi ofta både får och ställer. Kanske tänker vi att det finns en berättelse som svarar på frågan. Som att det fanns en berättelse eller ett svar som är det rätta, men egentligen är det få saker i livet som bara är EN berättelse. Det är inte ens säkert att de olika människorna som gjort föreställningen skulle ge samma svar om du skulle fråga dem vad pjäsen handlade om. Regissören har kanske andra berättelser hen vill berätta än manusförfattaren, skådespelaren eller musikern.

Vad tycker du?

Foto: Håkan Larsson Om regissören vill få fram ett entydigt budskap då försöker hen göra det. Så, ofta när man känner att man inte förstår har kanske någon med flit gjort så för att man ska tänka, tycka och känna själ v .

Minnesbilder

Det kan vara skönt att slippa tycka. Ibland fastnar man lätt i värderingar som bra och dåligt när man pratar om en teaterupplevelse. Då kan det vara bra att prata om vad man minns starkast. Var och en av eleverna kan under en minnesrunda berätta vad de minns starkast .

Ni kan också:

• rita eller skriva om ert starkaste minne

ÖVNING

[7]

DISKUSSIONSTRÅDAR

ämnen att prata vidare om eller låta bli

ÖVNING

GÖR EN NY SLOGAN

Nästan alla kommuner har en slogan. Den har förstås någon eller några människor konstruerat för att man tycker den säger något om platsen eller något om hur man önskar att p l a t s e n var. Kanske säger kommunernas slogan något om vad människor drömmer om eller vad som ses som det goda livet?

• Vad har din kommun för slogan? • Varför har man valt den? Ring kommunen och fråga!

• Tycker du att det är en bra slogan? Konstruera din egen.

• Ta reda på vad olika kommuner har för slogan, kanske alla kommuner i Västmanland eller i hela Sverige. Skriv upp så många ni kan på tavlan. Kan ni se något mönster?

• Titta på vad en slogan aldrig handlar om. Vad finns i tystnaden? Västerås för små och stora hemligheter

SLOGANS SOM INTE FINNS

Västerås – för små och stora hemligheter Fagersta – här kan du drömma dig bort Hallstahammar – vi har Internet Skinnskatteberg för dig som vill vara egen Arboga – att dö för Virsbo Här finns sisu [8]

ALLT FÄRRE BOR PÅ LANDET Fler och fler flyttar till storstäderna

I Virsbo

som pjäsen utspelar sig i, är skolan nedläggningshotad, nästan en fjärdedel av de som bodde i Virsbo för 20-30 år sedan har flyttat därifrån. Det är ett mönster som gäller för hela landet. Allt fler flyttar till större städer. I framtiden räknar man med att färre kommer bo på landsbygden. Idag bor 84% av befolkningen i tätorter. Om 30 år räknar Statistiska centralbyrån med att glesbygdskommuner kommer ha 32 % invånare som är 65 år eller äldre. Det innebär att allt färre ska försörja fler på små orter. Avfolkningen av landsbygden sammanfaller med demografiska förändringar (vi lever allt längre och det föds inte så många barn) och stora förändringar av välfärdssamhället. Det gör att konsekvenserna för små orter på landet blir stora. Välfärdssamhället bruka beskrivas som ett samhälle som omfördelar resurser för att skydda de svagaste medborgarna. En viktig funktion för välfärdsstaten är dekommodifiering av arbetet. Det vill säga att individen inte är direkt utsatt för marknadskrafter och att värdet av det egna arbetet inte är direkt kopplat till dess marknadsvärde. Utvecklingen med nya styrformer och avregleringar sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har orsakat tendenser till arbetets rekommodifiering, det vill säga en återkoppling av människors välfärd direkt med deras arbetes marknadsvärde.

Många forskare menar att välfärdsstatens gyllendagar är över och att vi nu gått in i dess silverålder. Idag positionerar Foto: adbuster.org

hur kommer framtiden se ut?

välfärdsstaten sig själv alltmer mot ett marknads- och näringslivsinriktat styre. Vi ser växande ojämlikhet både mellan stater och mellan individer inom stater, där rika blir rikare och fattiga allt fattigare, trots växande genomsnittlig inkomst per capita. Klass och när vi försöker fånga den. Tendenser mot att det privata och offentliga alltmer glider samman syns på flera nivåer i välfärdsstaten men istället för att fler aspekter av våra liv ses som politiska, blir tvärt om fler aspekter individens eget dilemma. Individen lämnas att själv lösa “problemen”. Genom individualismen ger styrning sken av att vara något helt annat än det är. Vi lär oss även att bli mer medvetna, självkritiska, skapa bättre självförtroende och bättre känslokontroll med diverse metoder. Tillkortakommanden ses som orsakat av individuella brister snarare än strukturellt orsakade samhällsförhållanden. En effekt är att medborgarskapet vilar i högre grad på föreställningar om den aktiva och självstyrande medborgaren än tidigare. Fokus på könsskillnader ökar, lågavlönade får lägre lön och sämre hälsa. Utrikesfödda får större svårigheter. Globaliseringen har underlättat för arbetsmarknaden har till exempel kommit att handla om att leva upp till företagens krav på flexibilitet och stimulerad arbetsmotivation hos kapitalismens utbredning och skapat villkoren för hyperkapitalism. Välfärdsstaten ses bära allt större börda att dra in pengar från individen snarare än rätt till arbete, trygga anställningsförhållanden och arbetsmiljö samt skälig ersättning. medborgarna istället för från företag. Företag och politik konkurrerar om makt och rikedomar. När makt och pengar flyter upp och ansvar trycks neråt förlorar välfärdsstaten i handlingskraft.

En viktig poäng är att försämringarna av välfärden har föregåtts av politiska beslut. Villkoren för hyperkapitalism har inte

Det personliga är politiskt

skapats av näringslivet utan av politiska aktörer. Utvecklingen av välfärdsstaten i framtiden är därmed också påverkbar politiskt. På 60-talet myntade kvinnorörelsen ”det personliga är politiskt” utifrån tanken att upplevda personliga problem är politiska Det vill säga – framtiden ligger i våra händer. och bör adresseras som sådana. Femtio år senare är det fortfarande ett adekvat påstående. Idag glider politiken osynligt ur våra händer

Misslyckas

Det finns något viktigt i att inte vinna, att inte vara bäst, att inte alltid vara lyckad i någon annans eller samhällets ögon. Idag har vi en bild av den lyckade människan som någon som tjänar mycket pengar och därmed också konsumerar mycket. Någon som skapar sin egen lycka och inte är rädd att hävda sig själv. Denna bild av lycka är ganska begränsad och utesluter många sätt att vara och tänka. För en hållbar framtid kan alltså misslyckanden – som inte följer ekonomisk tillväxt och kortsiktigt tänkande – visa på alternativ som fungerar bättre, är mer rättvisa eller mer jämlika [9]

ALLA HAR RÄTT ATT HÖRA HEMMA Varifrån kommer du?

Det är ganska vanligt att vi frågar varandra var vi kommer ifrån och skapar en bild av varandra utifrån svaret. Vad är det med platser som ses påverka så? Tänker man olika på olika dialekter? Var det björkarna eller palmerna bakom ditt hus som gjorde dig till den du är? Ibland är orten vi kommer ifrån så viktig för vår identitet att den genomsyrar flera generationer. Ibland hör man berättelser om människor som söker sina rötter. Varför lägger vi så stor vikt på var vi kommer ifrån istället för vart vi är på väg? Vart vill du?

Mod smittar!

När vi tänker på mod tänker vi ofta på att stå upp för andra när det innebär någon form av risk för sig själv, kanske fysisk fara eller sociala konsekvenser. Mod är något de flesta av oss eftersträvar. Ingen vill väl vara feg? Om fler var modiga skulle världen vara bättre, men man kan också tänka att vi lever i en värld där ondska, girighet och likgiltighet inte tagit över tack vare att miljontals människor står upp mot förtryck och tar risker för att rädda andra varje dag. Världen är full av mod. Forskning har visat att människor som är ovanligt modiga ofta har vissa saker gemensamt. Förutom att ha starka ideal har de ofta haft toleranta lärare och föräldrar och de har tidigt fått erfara olika kulturer. Forskning har också visat att en majoritet av ovanligt modiga personer är kvinnor. Det viktigaste av allt – man har kunnat visa att mod smittar. Vuxna vill gärna uppmuntra barn och ungdomar till att stå upp mot orättvisor och bryta förtryck men många barn bär mycket oro och lever redan stressiga liv. Barnombudsmannens statistik visar att fyra av tio barn inte tror att de kommer få det bra i framtiden. Utan trygghet i nuet och hopp om framtiden räcker kanske inte orken att vara modig? Vuxna behöver gå före och visa mod.

• Utsätt er för smitta genom att samla berättelser och bilder om mod i klassrummet. Vilka personer, filmer, berättelser, bilder och vilken musik ger mod och kraft? Samla och pynta klassrummet med mod.

• Samla exempel på mod i er närhet. Intervjua vuxna om när de var modiga senast eller vad de skulle vilja göra om de hade mod?

Människan har inte rötter

hon  har  fö)er så  sluta  fråga  mig  varifrån  jag  kommer fråga  mig  vart  jag  är  på  väg för  det  är  det  enda jag  har  framför  mig det  är  det  enda du  har  framför  dig

Edna  Eriksson

Arbetstitel för föreställningen var: Det kommer gå bra för mig, men åt helvete med världen!

Foto: Håkan Larsson [10]

HETA STOLEN

ÖVNING om värderingar

HETA STOLEN OM VÄRDERINGAR KAN VARA ETT SÄTT ATT STARTA DISKUSSIONER TÄNK PÅ ATT INTE STÄLLA FRÅGOR DÄR MÄNNISKOR BLIR UTPEKADE HÅLL FRÅGORNA GENERELLA

GÖR SÅ HÄR:

Alla sitter i en ring på stolar. Placera också en tom extra stol i ringen. En person ställer sig i mitten av ringen och läser upp ett antal påståenden. Deltagarna tar ställning till påståendet genom att byta plats om de håller med om påståendet, eller sitta kvar om man inte instämmer. Är man osäker sitter man också kvar. Om man vill kan man gå vidare med övningen genom att diskutera påståendena i mindre grupper eller i helklass. Ofta är det lättare att få fart på diskussionen efter övningen. Man kan också göra varianter, som att ställa sig upp om man inte håller med och hålla upp händerna om man är tveksam.

Här följer några påståenden om pjäsen

• Den var originell • Jag blev fängslad • Jag tappade intresset/tålamodet • Jag förstod inte allt • Var och en väljer själv vad föreställningen ska handla om • Den gjorde mig arg • Teater är viktigt • Jag kände igen mig/min omgivning • Musiken var grym

Här följer några påståenden om pjäsens innehåll

• Det är bättre att bo på en liten ort än i en stor stad • Det är viktigt varifrån man kommer • Det är viktigt att inte skämma ut sig där man bor • Jag känner igen alla där jag bor • Jag är orolig för framtiden • Framtiden är inte mitt ansvar!

• Jag vill göra något men jag vet inte hur!

• I framtiden flyttar jag härifrån • Ibland måste man svika sina vänner [11]

ÖVNING

FORUM TEATER

Forum snabbt teater är en improviserat som skapades Brasilianska form av av rollspel den regissören, skådespelaren, politikern författaren Augusto och Boal (1931-2009) synligöra som förtryck metod och ge att mod att förändra Foto: Håkan Larsson

Forum teater är en form av rollspel med syfte att förändra och skapa diskussion Så här kan man göra

: Så många som vill gestaltar ett svårlöst problem i form av ett rollspel för

Kanske kan ni genom Forumteater ändra maktrelationen mellan Viktor och Ida?

resten av klassen. Meningen är INTE att man ska förbereda sig långt i förväg och spela teater så väl som möjligt utan tvärtom ska de som vill erbjudas att gestalta en kort scen för resten av klassen som visar ett problem som i gestaltningen förblir olöst. Det ska inte bli perfekt teater utan snabb gestaltning. Det får blir fel. Först gestaltas problemet i en scen på några minuter medan resten av klassen tittar. Sen spelas scenen upp igen och då kan den som vill ropa stopp och byta plats med

FORUMTEATER SKA ALLTID VARA

FRIVILLIGT

den roll som är den mest förtryckta. Genom sitt agerande visas hur Viktor - säg efter mig nu … t - a - c – k Micke... - fan hon hör inte. du får nog prata med henne högre Gustav - det är nåt fel på henne.. helt klart...

Krille - öh.. svara nu då...

Micke - vem fan tror du att du är???

-

jävla fitta

-

sån jävla tönt

-

det är ju fan patetiskt..

svara... svara svara svara svara situationen kan lösas på andra sätt. Scenen kan ändras många gånger så att alla får möjlighet att komma med sina tankar. När ingen mer vill ändra scenen kan man gemensamt diskutera vad som hände. IDA: Dom var mina vänner, dom som stod där. Dom skulle kunna va det.

År på samma ställe. På samma skola. I samma klass.

Skolavslutningar. Lussetåg. Snöbollskrig.

LÄS MER KRITIK AV FORUMTEATER SOM METOD VIKTIGT

Forumteaterföreningen i Sverige: www.forumteater.se

Forumteater söker ofta ändra på individers agerande i en specifik situation men alla situationer kan och ska inte lösas ensam på individnivå. Metoder som bara fokuserar på positivt problemlösande och relaterar till människors inre snarare än yttre villkor som strukturella faktorer, politiska prioriteringar och resursfördelningar skapar lätt en bild av att om individen bara ändrar sig försvinner problemen.

Frivillighet är viktigt likaså att bara göra forumteater i trygga rum där ingen kan komma till skada alls [12]

THE WORLD CAFÉ

The World Café kallas också ibland Dialog café det är en metod att få människor att prata och lyssna på varandra. Tanken är att om alla blir hörda kan stora problem lösas. Det kan vara en bra metod om man vill bjuda in politiker eller föräldrar till skolan för att tillsammans prata om något viktigt men svårlöst. Till skillnad mot forumteater är det en m e t o d s o m k r ä v e r g a n s k a m y c k e t förberedelser och tid. Flera hundra personer kan delta i övningen men då krävs det förstås en hel del förberedelse. Minst 10 personer krävs det för att göra World Café.

Så här gör du:

World Café är en metod där rummets möblering är viktig. Börja med att möblera ett rum så att det blir fyllt med många små (helst runda) bord med stolar runt om. Kanske finns ett befintligt kafé att låna? Alla bord ska ha lika många stolar. Summan av stolarna ska vara lika många som antalet deltagare. På borden läggs stora papper och många pennor i flera färger. Kanske kan man sätta små lampor på borden, fixa fika och försöka göra så att rummet förvandlas till ett inbjudande kafé.

Övningen leds av en moderator

Moderatorn behöver ha förberett frågor samt eventuellt informationsmaterial. Frågorna bör vara tydliga och konkreta men samtidigt relevanta och öppna för många lösningar.

Varje bord rymmer en fråga

Deltagarna börjar med att sätta sig vid ett bord. Moderatorn presenterar övningen och hälsar välkomna. Vid varje bord finns en spännande fråga att diskutera. Frågan vid varje bord är den samma genom hela övningen medan människorna rör sig mellan frågorna.

Vid varje bord finns en värd

ÖVNING

V i d b o r d e t b e s t ä m m e r deltagarna en person som stannar kvar vid bordet. Vem som ska stanna kvar vid varje bord kan också vara bestämt på förhand.

Alla byter bord

Efter en bestämd tid, kanske 30 minuter byter alla deltagarna (utom en) bord. Det är viktigt att välja ett nytt bord där ingen av ens förra bordsgrannar finns. Den deltagare som har valt att stanna kvar vid det första bordet välkomnar den nya gruppen, berättar bordets fråga samt sammanställer vad den förra gruppen kom fram till. När alla har varit vid alla bord avslutas övningen. Nu kan de som stannat kvar vid borden sammanfatta diskussionen runt den fråga som varit aktuell vid just det bordet. De stora papper som alla skrivit och ritat på sätts upp så alla kan se. Om man vill kan man fortsätta diskussionen och samlas kring de färgglada papprena. Eller kanske har man kommit fram till nya frågor och vill köra en runda till?

Bild: www.worldcafe-europe.net

Fika är viktigt

Det här är en metod där själva lokalen ska utformas så inbjudande som möjligt. Även om det är spännande att diskutera med andra kan det också kännas stelt och kanske tröttsamt. Se till att det är mysigt vid varje bord. Utnämn en person till att se till att det finns fika som fylls på under övningens gång. Se till att den som får i uppdrag att ordna fika inte är samma p e r s o n s o m a l l t i d . F o r s k n i n g k r i n g organisationer visar på att de som köper fika o c h s e r t i l l a t t s k r a m l a i h o p t i l l födelsedagspresenter oftast inte är samma personer som leder möten och får plats att tycka till. Roller vi har i skolan eller på arbetsplatsen hänger ofta ihop med vårt kön, ålder, etnicitet med mera. Vid World Café är det viktigt att alla för höras och lyssnar på varandra. Därför är det viktigt turas om med att leda World Café, baka bullar och städa efteråt. Eller bestäm att de som städar efter övningen är de som aldrig gjort det förut.

LÄS MER:

Om World Café:

www.worldcafe-europe.net

www.theworldcafe.com

Presentation av World Café på 1 min:

http://bit.ly/EnglishSpiritWorldCafe

Att konstruera kraftfulla frågor:

http://connect.ala.org/files/2139/ art_of_powerful_questions_world_cafe_pd f_14618.pdf

Tänk på:

• Den som ska leda World Café behöver öva och tänka igenom lite i förväg • Se till att det finns mycket papper och pennor i många färger • Tänk också på maktrelationer i övningen. Vems frågor är det som metoden hjälper till att besvara? Vems frågor blir aldrig ställda?

Avsätt mycket tid till övningen mellan 2-5 timmar kan behövas

LYCKA TILL

[13]

Sparka neråt

tycker är viktigt.

 

är en föreställning om att våga fatta egna beslut. Om skillnaden mellan mod och feghet, vänskap och grupptryck, lojalitet och svek, men framförallt om vad vi är beredda att göra för det vi verkligen

O

ff

entliga föreställningar

i samarbete med

Köping Fritidsgården Bååten 21 mars kl 19.00

Ett kulturliv för alla –teater Svenska Kyrkan och Köping kommun Köping Fritidsgården Smedjan 19 april

 

kl 19.00

Fri entré Läs mer om Västmanlandsteater och tveka inte att kontakta oss!

Läs andra lärarmaterial på vår hemsida. Där finns lärarmaterial att ladda ner till föreställningen Kung Markatta. Där fi n n s o c k s å e n v i d e o fi l m a t p å Västmanlands Teater i augusti förra året, där Professor Ann-Charlotte Harvey (före detta lärare vid San Diego University) delar med sig av infallsvinklar på August Strindberg och hans drama Ett Drömspel. Videon innehåller tips på övningar och förhållningssätt att använda för att få elever entusiasmerade i Strindberg. Direktlänk här: http://vimeo.com/48064381

Kontakta oss gärna!

ULRIKA DALENSTAM (producent) ulrika@vastmanlandsteater .

se

BESÖK OSS

Västmanlands Teater Slottsgatan 11 722 11 Västerås www

.

vastmanlandsteater

.

se

Tack!

© 2013 Västmanlands Teater och Lina Rahm